Fruängens skola Grundskoleavdelningen Utbildningsförvaltningen. Verksamhetsberättelse VB 2015 för. Fruängens skola. Fruängens skola. stockholm.

Transkript

1 Fruängens skola Grundskoleavdelningen Utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse VB 2015 för Fruängens skola Fruängens skola

2 Sid 2 (14) Sammanfattande analys Vårterminen 2015 var 548 elever inskrivna på Fruängens skola varav 31 läste enligt grundsärskolans kursplan. I slutat av höstterminen var 601 elever inskrivna varav 34 läste enligt grundsärskolan läroplan. Elevantalet ökar ständigt vilket innebär mycket omflyttningar och förtätningar inom skolan lokaler. Klasserna i grundskolan är åldershomogena och i de flesta fall två paralleller med undantag för förskoleklass tom åk 2 som är tre paralleller. Förskoleklass Skolan har tre förskoleklasser med heldagsomsorg, vilket innebär att barnen har samma vuxna kring sig under både den skolförberedande delen av dagen och på fritidshemstiden. Grundskolan Grundskolans lärare är organiserade i arbetslag F-3, 4-6, två högstadiearbetslag 7-9a och 7-9b samt grundsärskolan F-9. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Skolan har hög specialpedagogisk kompetens. Eleverna kan få både individuellt stöd i Studieteket av speciallärare/specialpedagoger, stöd i liten grupp eller i klassrummet. Under 2015 utökandes antal specialpedagoger och resurspersoner. Vi har haft tre små undervisningsgupper fördelat på varje stadie samt en förberedelsegrupp som utökats under hösten. Fritidshemmen Personalen i skolbarnomsogen arbetar delvis i klasserna under skoldagen och därefter på fritidshemmen på eftermiddagen. Under 2015 har vi organiserat om fritidshemsavdelningarna så att det nu är tre åldershomogena avdelningar Tornet, Borgen och Kastellet pga ökat elevantal. Mellanstadieklubben är i egna lokaler och samverkar delvis med grundsärskolans fritidshem. Grundsärskolan Grundsärskolans 5 klasser slogs ihop och blev fyra klasser inför höstterminen Elevantalet har ökat från 31 till 34 elever. I varje klass arbetar en lärare tillsammans med en eller flera klassassistenter. Assistenterna finns med eleverna på eftermiddagen då deras fritidshem Palatset tar emot eleverna. Där erbjuds även äldre elever i åk 7-9 korttidstillsyn. Fruängens skola har under 2015 utökat antal anställde från 95 till 105 anställda. Skolledningen består av rektor och två biträdande rektorer. Vi har pga. ökat elevantal i de yngre åldrarna omfördelat ansvarsområdet för biträdande rektorerna så att en ansvarar för F-4 samt fritidshemmen och den andra för 5-9 samt grundsärskolan. Skolans 5 arbetslag leds av arbetslagsledare som ingår i skolans pedagogiska ledningsgrupp. För elever i behov av särskilt stöd finns för närvarande tre små undervisningsgrupper fördelat på de olika stadierna. Dessutom finns möjlighet att få stöd i vårt Studietek som bemannas av specialpedagog/speciallärare. Några elever/klass har resurs i klassrummet.

3 Sid 3 (14) Skolans elevhälsoteam har utökats med två specialpedagoger och består av skolledning, skolsköterska 100 %, kurator 80 %, studie- och yrkesvägledare 50% och fyra specialpedagoger. Vi har dessutom utökat elevhälsan med 10 % skolpsykolog samt abonnerar på skolpsykiatriker från elevstöd. Som underlag vid det systematiska kvalitetsarbetet används resultat från skriftliga omdömen, LUS, nationella prov, stadens brukarundersökning, elevintervjuer, skolans egna elevenkät och betyg. Efter avslutningen i juni arbetade arbetslagen och ämnesgrupperna med att anslysera resultaten. I augusti träffade skolledningen arbetslag och ämnesgrupper för sk resultatdialog där frågeställningarna fördjupades inför Tertialrapport 2. Prioriterade åtgärder för utveckling Elever som känner sig trygga och upplever studiero har goda förutsättningar att nå målen i skolan ämnen. Vi har goda resultat i brukarundersökningen på högstadiet men i de lägre åldrarna måste vi hitta bättre former för att öka studieron. Under året har all personal på fritidshemmen utbildats i skolmedling. Under 2016 ska även lärarna få samma utbildning. Meritvärdet i årskurs nio är det högsta vi haft på många år trots en procentuellt stor andel nyanlända elever. Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde är 1p. De flesta elever som gått i svensk skola hela sin skoltid når målen i svenska och engelska I matematik behöver måluppfyllelsen öka. Under läsåret har alla lärare som undervisar i matematik deltagit i matematiklyftet. Vi måste bli bättre på att analysera inom vilka områden inom matematiken som eleverna upplever svårt för att vässa undervisningen. Vi arbetar med lässtrategier för att öka måluppfyllelsen i svenska och för att stärka elevernas läs-och skrivförmåga. Generellt har vi goda resultat i läsförmågan men skrivförmågan måste öka. Under höstterminen 2016 hoppas vi kunna delta i läslyftet. En utmaning är att bygga upp en bra verksamhet för alla de nyanlända elever vi tagit emot. De är för många för att undervisas i en grupp. Vi har anställt två extra svenska som andraspråk lärare och kommer under 2016 att utveckla förberedelsegruppens verksamhet så att vi på sikt kan öka måluppfyllelsen även bland dessa elever. Vi har mycket låga jämförelsetal gällande användandet av IKT i skolarbetet. Vi har påbörjat en IKT plan och kommer att färdigställa den. Vi behöver även öka antal datorer och Ipads för att elever och pedagoger ska ha tillgång till de hjälpmedel de anser sig behöva. I förskoleklassen behöver vi se hur vi kan utveckla arbetsformer för hur eleverna bättre kan förberedas inför skolstart, främst socialt. Det är ett stort steg att gå från en grupp med tre vuxna in i ett klassrum med en lärare och en fritidspersonal. I både grund- och grundsärskolan arbetar fritidshemmen vidare med att utveckla begreppsstärkande aktiviteter i samverkan med lärarna i respektive årskurs. Det ska dokumenteras i pedagogiska planeringar för fritidshemmen. Via PRIO har skolan identifierat några utvecklingsområden som vi börjat arbeta med. Främst gäller det "röda tråden", gemensamma pedagogiska planeringar och ökat tematiskt arbete. Vi har även strukturerat vårt gemensamma mappsystem så att personal lättare kan dela med sig av pedagogiska planeringar till kollegor. Konferenserna under 2016 ska fokusera på att under

4 Sid 4 (14) "LUL" (Lärare utvecklar lärare) ta fram ämnesgemensamma pedagogiska planeringar. VB Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 64,3 % 77,8 % 81 % 81% 2015 Fyra nyanlända elever och en elev med hög frånvaro påverkar resultatet. Ogiltig frånvaro i grundskolan 1,2 % 1 % 2 % 2015 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Generellt har våra elever bra resultat på nationella prov i både åk 3, 6 och 9. Andel elever som inte klarar kunskapskraven kan förklaras till del av de nyanlända barnen som inte haft möjlighet att lära sig språket tillräckligt för att följa undervisningen i alla ämnen. Måluppfyllelsen i nationella prov i åk 9 är nästan 100 % i både svenska och engelska om man räknar bort de nyanlända. I matematik är resultatet inte fullt lika bra. Vi behöver analysera vilka områden eleverna inte klarar och förstärka undervisningen. Se separat tabell. VB Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program Andel elever som nått kravnivån på det nationella 63 % 69 % 80 % % 77 % 80 % % 82 % 85 % 2015

5 Sid 5 (14) provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel legitimerade lärare i grundskolan VB 95 % 94 % 90 % % 82 % 85 % % 83 % 85 % % 88 % 85 % % 100 % 90 % % 100 % 2015 Meritvärde i årskurs Poäng 195 Poäng 200 Poäng 2015 Fruängens skola åtar sig att öka den ämnesövergripande undervisningen Ämnesövergripande samarbete bidrar till att eleverna kan sätta in kunskaper i ett större sammanhang och att deras förmågor tränas i olika sammanhang. Under vårterminen 2015 påbörjade Fruängens skola sitt deltagande i PRIO-projektet. Då pågick även matematiklyftet år 1. Det har tagit mycket konferenstid i anspråk. Inom ramen för PRIO identifierades behov av fler ämneskonferenser med fokus på ämnesövergripande och tematiska arbetssätt. Efter vårterminens slut avsattes tid för arbetslag och ämnesgrupper att sammanställa ett "röda tråden" dokument i NO och SO som ska ligga till grund för ämnesövergripande och tematisk planering. Fruängens skola åtar sig att sträva efter ett genusneutralt förhållningssätt. Att pojkar når minst samma resultat som flickor. Att våra elever väljer aktiviteter och arbetsområden utifrån intresse och inte kön.

6 Sid 6 (14) Att alla elever upplever att de blir bemötta likadant oavsett kön. Meritvärdet för samtliga elever vårterminen 2015 är 208. Skillnad mellan pojkar och flickor i meritvärde är 1 poäng. Det är svårt att dra slutsatser av dem minskade skillnaden mellan pojkar och flickor just i år. Generellt är meritvärdet alltid högre när det är flera flickor än pojkar i årskursen. Vårterminen 2015 var 63 % av eleverna flickor, vilket är ovanlig. Möjligen kan det ha påverkat arbetsklimatet även till pojkarnas fördel. Fruängens skola åtar sig att öka andelen elever som räknas till goda läsare. Fler av våra elever är lustläsare senast åk 6 (LUS 18a). I årskurs 3 har andel elever som nått LUS-punkt 15 ökat från 75 till 77 %. I årskurs 6 har andel elever som nått LUS-punkt 18 a ökat minskat från 85 till 67 % Andel godkända resultat på läsförståelsedelen i nationella proven åk 3, 6 och 9 av deltagande elever. Åk 3 Läsa berättande text 96 %. Läsa fakta text 92 % Åk 6 Läsförmåga 92 % Åk 9 Läsförmåga 100 % Vi har bättre resultat än tidigare år. För att öka läsförmågan används litteratur i undervisningen från förskoleklass till årskurs 9. Vi har anställt en biblioteksassistent på deltid från vårterminen 2016 som kan se till att tillgodose alla elevers smak gällande litteratur. Vi arbetar med tidiga insatser för att träna läsförmågan på lågstadiet. Fortfarande finns skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga trots att man försöker variera litteratur så att det ska tilltala olika smaker. Fruängens skola åtar sig att öka IKT- användningen i undervisningen. Att eleverna upplever att de möter en modern, varierad och intressant undervisning. Att ett ökat antal elever upplever att IKT används i undervisningen och skrivarbetet. Jämförelsetal från brukarundersökningen gällande andel elever som anser att de ofta använder

7 Sid 7 (14) digitala hjälpmedel i undervisningen. åk 2 12(2015) att jämföra med 10 () åk 5 28 (2015) att jämföra med 27 () åk 8 41 (2015) att jämföra med 46 () Jämförelsetal från brukarundersökningen som vårdnadshavare besvarat att de anser att deras barn ofta använder digitala verktyg/hjälpmedel i skolarbetet. Förskoleklass 3(2015) att jämföra med 17 () årskurs 2 10(2015) att jämföra med? () För att öka användningen av IKT i undervisningen har skolan investerat i flera datorer och IPads. Vi har även anställt en IT-resurs 20 % för att administrera datorer och IPads. Med utgångspunkt från den handlingsplan gällande IKT som skrevs i samband med självskattningsverktyget IKT kommer vi att öka tillgången av digitala verktyg på respektive stadie. Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. VB Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i 74 % 83 % 90 % % 69 % 80 % % 63 % 80 % % 89 % 90 % % 67 % 80 % % 86 % 90 % 2015

8 Sid 8 (14) skolan Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan VB 73 % 75 % 80 % % 97 % 90 % 2015 Fruängens skola åtar sig att ständigt förbättra lärmiljön för eleverna samt att förankra en värdegrund som utgår från allas lika värde oavsett kön, etnicitet eller bakgrund. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade. Alla elever ska känna sig trygga och ha goda förutsättningar att fokusera på sina uppgifter såväl i undervisning som på fritidshem. All personal ska ha hög medvetenhet om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskaps stödjande arbetsmiljö. Elevenkäten som skolsköterska och kurator genomfört med samtliga klasser visar att den stora majoriteten av elever trivs och känner sig trygga på Fruängens skola. Studieron på framför allt högstadiet har förbättras markant. Jämförelsetalet från brukarundersökningen gällande andel elever som upplever att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Årskurs 8 73(2015) att jämföra med Stockholms genomsnitt 47(2015) Under 2015 har vi fortsatt att rusta upp den fysiska arbetsmiljön genom att måla om ytterligare 7 klassrum samt utrustat dem med nya s.k. tysta möbler. Vi har även gjort verksamhetsanpassningar genom att bygga om så att vi skapat ytterligare grupprum för att möjliggöra för flera elever att undervisas i mindre grupper, vid behov. Vi har utrustat sju klassrum med nya, s.k. tysta möbler för att skapa en trivsammare fysisk miljö för eleverna. Vi har även anställt fler specialpedagoger och resurspersoner för att förstärka stödet till barn i behov av extra stöd. Kurator och skolsköterska har genomfört en ny enkät med samtliga klasser samt haft intervjuer med elevgrupper för att säkerställa att vi efterföljer vår likabehandling plan, samt för att identifiera nya utvecklingsområden. De som upplever bäst studiero är elever på högstadiet. Arbetslagen arbetar mycket intensivt med att följa upp studieron på klassråd och individuellt med elever. Det finns en god samsyn i kollegiet.

9 Sid 9 (14) I de lägre åldrarna har elever och föräldrar, trots ökade resurser i klasserna, inte samma upplevelse. Vi kommer att se över hur vi organiserar undervisningen på lågstadiet och hur övergången mellan förkoleklass och årskurs ett kan bli bättre. För att skapa en god lärmiljö måste man arbeta med både värdegrundsfrågor och den fysiska arbetsmiljön. Under höstterminen har vi förutom kurator, skolsköterska, Studie- och yrkesvalslärare och speciallärare/pedagoger även anställt en psykolog på deltid. Vi kommer att utöka psykologtiden under vårterminen Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. VB Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F- klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 74 % 73 % 90 % % 56 % 80 % % 71 % 75 % % 57 % 70 % 2015 Under de senaste läsåret har antal elever i fritidshemsomsorg ökat med 90 elever. Det har inneburit omorganisering, flyttningar och nyrekryteringar som kan ha påverkat resultatet. Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt 68 % 71 % 80 % 2015

10 Sid 10 (14) VB barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Fruängens skola åtar sig att elever och föräldrar i Fruängens skola upplever att skolan inbjuder till inflytande och delaktighet. Att föräldrar känner sig informerade och delaktiga i sina barns skolgång och har högt förtroende för skolan. Jämförelsetal från brukarundersökningen där vårdnadshavare har besvarat om de är nöjda med de inflytande de har över sitt barns skolgång. Förskoleklass 71(2015) att jämföra med 75() Årskurs 2 79 (2015) att jämföra med 62 () Vår strävan är att föräldrar ska uppleva att vi lyssnar till dem och i mesta möjliga mån anpassar vår skolundervisning efter önskemål. Det är svårt att avgöra vad siffrorna står för då många vill ha mycket inflytande och andra mindre. Fruängens skola åtar sig att höja andelen elever som anser att de har inflytande över sin undervisning. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, påverka hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Jämförelsetal i brukarundersökningen av andel elever som upplever att de är nöjd med det inflytande de har över sin undervisning. åk 2 88 (2015) att jämföra med 85 () åk 5 93 (2015) att jämföra med 85 () åk 8 61 (2015) att jämföra med 51 (2914) Generellt har vi höga tal men vi kommer självklart att fortsätta att arbeta med hur vi kan bjuda in elever till inflytande över både form och innehåll i undervisningen.

11 Sid 11 (14) Fruängens skolas fritidshem åtar sig att fler elever ska uppleva delaktighet och inflytande över fritidshemmens aktiviteter. Jämförelsetal från brukarundersökningen där vårdnadshavare besvarat om de är nöjda med det inflytande deras barn har över fritidshemmets aktiviteter. Årskurs 2 52 (2015) att jämföra med 57() Trots inrättat fritidsråd måste vi hitta andra former för inflytande så att eleverna upplever att deras önskemål blir tillgodosedda i högre grad. Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. VB Andel ekologiska livsmedel 36 % 25 % 2015 Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterar 2015 Fruängens skola åtar sig att bidra till en hållbar livsmiljö Minst 25 % av vara inköp är ekologiska Vi har ökat andelen ekologiska livsmedel från 22 % till 36 %. Vår strävan är att öka andelen ekologiska livsmedel ytterligare. Skolrestaurangen serverar vegetarisk mat till alla en dag i veckan för att minska köttproduktionen. VB Aktivt Medskapandeindex Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % 100 % 100 % 2015

12 Sid 12 (14) VB Sjukfrånvaro 3 % 2,9 % 3 % 4,4 % VB 2015 Målet kommer att nås. Sjukfrånvaro dag ,7 % 1,5 % tas fram av nämnden VB 2015 Målet kommer att nås Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning. Fruängens skola åtar sig att sträva mot att bli en attraktiv skola att arbeta på. Vi förväntar oss att fler medarbetare upplever Fruängens skola som en trygg arbetsplats såväl fysiskt som psykosocialt. Skolan har ett lågt sjuktal och en liten personalomsättning. Många av våra pensionärer stannar kvar och arbetar eller kommer in och vikarierar. Vi strävar ständigt efter att förbättra både den fysiska arbetsmiljön men även det psykosociala. Vi har succesivt rustat upp klassrum och personalutrymmen. Skolan har även utökat elevhälsoteamet för att se till att lärare och fritidsledare ska ha tillgång till stöd kring elever i behov av särskilt stöd. Alla pedagoger äter pedagogisk lunch och har tillgång till kaffe och the.

13 Sid 13 (14) Flera faktorer samverkar för en bra arbetsmiljö. Det är viktigt att samverkanssystem fungerar så att medarbetare känner sig delaktiga i de beslut som fattas. Men det är även viktigt med den fysiska arbetsmiljön. Alla klassrum är snart utrustade med s.k. tysta möbler för att minska ljud. Det finns också tillgång till smartboard eller projektorer i alla undervisningssalar. Jag tror också att det på sikt är lönsamt för verksamheten att ta in externa vikarier för att minska belastningen på kollegor vid frånvaro. I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget 2015 tilldelades Fruängens skola kr i socioekonomiskt tilläggsbelopp. Dessa medel används till att delvis finansiera tre små undervisningsgrupper på låg-, mellan och högstadiet. Sammalagt arbetar fyra speciallärare/specialpedagoger samt två resurspersoner i dessa grupper. Vi har även ett studietek dit elever går efter behov för att få specialpedagogiskt stöd. Under året har vi utökat antal specialpedagoger/speciallärare från tre till fem. Vi har även utökat antal resurspersoner med tre personer. Vår förberedelsegrupp har tagit emot 16 nyanlända elever under höstterminen. Vi har därför ökat bemanningen med två personer. Bokslutskommentar Fruängens skola uppvisar ett positivt resultat. Se bilaga 1. Den främsta anledningen är att vi tagit emot fler elever än vad vi förutspått. Vi har rekryterat personal under främst hela höstterminen, men svårigheten i att hitta behöriga lärare gör att rekryteringar drar ut på tiden. Flera av våra nyrekryteringar kommer att börja arbeta först i januari-mars. Vi har även strävat efter att skapa en fond då vi har behov av att byta ut gamla skolmöbler och renovera i lokalerna.

14 Sid 14 (14) Investeringar Skolans investeringsbudget, kr, har använts till att byta ut klassrumsmöbler i sex klassrum på mellan- och högstadiet. Nyetableringsstödet, kr, har använts till att utrusta två klassrum på lågstadiet och att utrusta ett klassrum till en mindre undervisningsgrupp på mellanstadiet. Medel för lokaländamål Under 2015 har vi investerat i ombyggnad av mellanvägg med dörr mellan två grupprum för att möjliggöra mer flexibel användning pga. ökat elevunderlag. Vi har även gjort om ett grupprum i teknik till ett mindre klassrum. Övrigt Fruängens skola har ett tillagningskök som är undermåligt och saknar diskinlämning. För närvarande har vi spridit ut skollunchen mellan till för att skolan elever ska rymmas i de två matsalarna och för att disk och mat ska kunna hanteras. Om vi får fler elever, vilket är troligt, och inga åtgärder vidtas kommer vi att behöva sprida luncherna ytterligare. Synpunkter och klagomål Vi hanterar synpunkter eller klagomål på vår verksamhet enligt gällande rutiner. Tre anmälningar till skolverket har skickats in under Ingen av anmälningarna har föranlett kritik mot skolan. Övrigt Fruängens skola har under 2015 deltagit i matematiklyftet termin 2 och 3. Under vårterminen påbörjade vi även PRIO som fortsatte under höstterminen Vi har medel för Skapande skola, som används både av grundskolan och av grundsärskolan. I slutet av höstterminen genomfördes utbildningsförvaltningens självvärdering av skolans ITmognad för andra gången. Bilaga 1: Bokslut 2015 Bilaga 2: Resultatsammanställning Fruängens skola