Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN LÅNGBRODALSSKOLAN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN LÅNGBRODALSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (12) Handläggare: Lis Wohlin Telefon: XTelefonX Arbetsplan Inledning Långbrodalsskolans arbetsplan inbegriper samtliga verksamhetsområden på skolan; förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vår skola är en F-4 skola som ligger i södra Älvsjö. Vi har under läsåret ca 400 elever och ca 60 anställda i tjänst. Skolan leds av rektor Patrik Björk och biträdande rektor Lis Wohlin. Skolan är organiserad i arbetslag enligt följande: Arbetslag Förskoleklasserna (F), har sin verksamhet på Viveln och på Borgen. Arbetslag år 1, har sin verksamhet på Sländan. Arbetslag år 2, har sin verksamhet på Slottet. Arbetslag år 3, har sin verksamhet på Slottet: Arbetslag år 4, har sin verksamhet på Slottspaviljongen. Arbetslag stöd. Arbetslag skolrestaurangen. Skolan har ett elevhälsoteam som består av specialpedagog, skolsköterska,

2 SID 2 (12) skolpsykolog och skolledning. Gruppen har det övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. I skolans elevhälsoplan beskrivs tydligt arbetssätt och arbetsgång för elevhälsoarbetet. För elever med behov av särskilt stöd finns en organisation där bland annat pedagogerna får regelbunden handledning av specialpedagog och psykolog. Våra övergripande samverkansformer med föräldrarna sker via två råd: föräldraråd och skolråd. Föräldrarådet består av två representanter från varje klass och träffas tillsammans med skolledningen fyra gånger per läsår. Vårt skolråd består av representanter från föräldrar, personal, elever samt skolledning. Skolrådet är ett beslutsgrundande råd, där rektor kan fatta viktiga beslut. Skolrådet träffas fyra gånger per läsår. Vision En skola där barnen erövrar nycklar till livslångt lärande Nycklarna symboliserar att man låser upp för nya rum, som leder till flera rum och öppnar för nya möjligheter. Skolan ska vägleda barnen att öppna så många dörrar som möjligt. Målsättningen är att vara en skola i världsklass där kunskapsutveckling och social utveckling optimeras för varje individ. Vi ser att de viktigaste framgångsfaktorerna för att nå visionen är; Att läroplanens värdegrund genomsyrar all verksamhet Att kunskapsmålen är tydliga och förankrade hos elever och vårdnadshavare Att vi har en bra organisation med kompetenta och engagerade medarbetare. Elevernas delaktighet i kvalitetsredovisningen bygger bland annat på återkommande enkäter som mäter trygghet, trivsel och studiero. Vi har också använt oss av stadens brukarenkät som underlag för vår utvärdering. Föräldrarna har varit delaktiga via skolrådet. Medarbetarna har utvärderat sitt arbete med våra åtaganden i respektive arbetslag och skolans ledningsgrupp har tillsammans med skolledningen fastställt innehållet i arbetsplanen. Omvärldsanalys, möjligheter och hot Söktrycket på skolplatserna i södra delen av Älvsjö ökar stadigt för varje år och detta gäller främst sökande till områdets förskoleklasser. Antalet blivande 6- åringar som redan nu bor i södra delen av Älvsjö överstiger markant den befintliga andelen skolplatser. Långbrodalsskolan utnyttjar sina befintliga lokaler i mycket hög grad. Fyra permanenta byggnader och en tillfällig paviljong inhyser nu sammanlagt ca 400 elever (varav 24 elever i paviljongen). En utbyggnad av skolan utreds nu och förväntas resultera i ett lokaltillskott med 170 platser som ska vara färdigställt sommaren Därmed kommer vi att bli en treparallellig F-6 skola. Vi har ett starkt varumärke som har stått sig genom åren. I takt med att allt fler friskolor etablerar sig i vårt närområde kan läget komma att förändras. I och med

3 SID 3 (12) vår förväntade tillbyggnad ser vi att vi dels kan bereda fler sökande plats dels möta konkurrensen från de fristående skolorna i närområdet. Det systematiska kvalitetsarbetet Vi arbetar med ett antal enkäter och utvärderingar som tillsammans med elevernas resultat ligger till grund för skolans kvalitetsredovisning. Elever, föräldrar och medarbetare deltar årligen i dessa enkäter och utvärderingar. Resultaten ger en bra och samlad bild gällande de utvecklingsområden vi för över till arbetsplanen men syftar även till att bibehålla skolans styrkor och goda resultat. Skolans ledningsgrupp, skolutvecklingsgruppen, fritidsutvecklingsgruppen, trygghetsgruppen, elevhälsoteamet, samverkansgruppen och arbetslagen utgör tillsammans med gemensamma APT-träffar för samtlig personal grunden i skolans systematiska kvalitetsarbete. Arbetsplanens framtagande Rektor och biträdande rektor formulerar skolans åtaganden utifrån Läroplanen, nämndmålen samt kvalitetsredovisningens utvecklingsbehov. Medarbetarna formar arbetssätt och uppföljningsmetoder. Utvärdering av resultat och tidigare använda metoder styr nya arbetssätt. Eleverna, främst via elevrådet, får en detaljerad genomgång av våra åtaganden och vad det innebär för dem. Föräldrarna involveras i processen via föräldrarådet. Skolans ledningsgrupp fastställer tillsammans med skolledningen arbetsplanens innehåll. Åtgärder för utveckling Att utveckla skolan och dess resultat innebär både förbättringsinsatser i valda delar med utgångspunkt i skolans mätresultat likväl som resultatkonserverande insatser. Följande åtgärder har prioriterats för utveckling: Likabehandlingsplanen/Normer och värden Förtydliga rastvärdsområden utifrån resultatet i elevernas trygghetsenkät. Uppdatera trivselreglerna. Utveckla konsekvensbeskrivningar till trygghetskontrakten. Upprätta gemensamma trivselregler i matsalen. Trygghetsenkätens resultat ska analyseras djupare samt utifrån ett genusperspektiv Arbetet med en jämställdhetsplan ska påbörjas. Kunskap och lärande/bedömning och betyg Svenska: För att höja våra pojkars resultat avseende läsförståelse behöver vi hitta nya sätt att undervisa pojkarna på. Matematik: Vi behöver bli bättre på att analysera våra undervisningsmetoder.vi behöver också ta fram ett diagnosmaterial för regelbunden uppföljning. Vi ska höja kvalitén på fritidshemmens pedagogiska verksamhet.

4 SID 4 (12) Ansvar och inflytande Fritidsutvecklingsgruppen prioriterar initialt att öka elevernas inflytande i verksamheten. Tydliggöra för elever och vårdnadshavare vad som är syftet med undervisningen och hur den ska genomföras genom att upprätta LPP i alla ämnen och årskurser. Definiera mål, syfte och innehåll i samtliga rådsformer där eleverna ingår (elevråd, klassråd, matråd och fritidshemmens råd). Samverkan Skolans hemsida ska byggas upp i det förvaltningsgemensamma webbverktyget. Överlämning mellan förskola och skola behöver förbättras. Ansöka om deltagande i internationella samarbetsprojekt. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd, enligt skolundersökningen åk 5 Andel elever som är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, enligt skolundersökningen åk 5

5 SID 5 (12) ÅTAGANDE: Vi åtar oss att erbjuda varje elev en trygg skolmiljö. Förväntat resultat Vår trygghetsenkät visar att våra elever är i hög grad trygga. Vår målsättning är att 100 % att våra elever ska känna sig trygga i skolans samtliga verksamheter. Arbetssätt ARBETSSÄTT: Vi arbetar utifrån gemensamma normer och demokratiska värderingar för elevens hela dag i alla verksamheter. I samverkan skapas trygghet för barn och föräldrar. I den gemensamma planeringen mellan verksamheterna ökas möjligheten att stimulera barnen samt att se till varje enskilt barns behov. För att uppfylla åtagandet gör vi följande: - Trygghetsgruppen leder det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling. - Vi följer en tydlig handlingsplan vid misstanke om mobbing, diskriminering eller kränkande behandling. - Fadderverksamhet. - Stormöten, storsamlingar, elevråd, klassråd, matråd. - Temadagar/veckor och traditioner - Förväntansdokumentet delges samtliga elever och föräldrar. - Skolans trivselregler är väl kända för alla. - Likabehandlingsplan med tydliga handlingsplaner vid mobbning, diskriminering eller kränkande behandling upprättas årligen av Trygghetsgruppen. - Trygghetskontrakt som upprättas gemensamt i varje klass. - Rastvärdar med tydligt uppdrag. Det finns hela tiden vuxna runt barnen och eleverna. - Organiserad rastverksamhet. - Elevhälsoteamet arbetar för att tidigt fånga upp elever som visar tecken på ohälsa. - Trygghetsenkät till eleverna varje termin som följs upp och analyseras. Trygghetsgruppens kompetens ska ökas via fortbildning och tid ska avsättas för analys av trygghetsenkäten. Uppföljning För att följa upp åtagandet använder vi oss av följande: - Klassråd, stormöten, elevråd och matråd - Utvecklingssamtal - Elevhälsoteamsarbete - Trygghetsenkät till eleverna - Brukarundersökningen

6 SID 6 (12) - Utvärderingsresultat ligger till grund för det årliga upprättandet av likabehandlingsplanen. - Klasskonferenser och överlämningssamtal. Utveckling Elever, medarbetare och föräldrar har definierat följande utvecklingsområden för arbetet 2013: - Fördjupad analys med åtgärder utifrån resultatet av elevernas trygghetsenkät, exempelvis ska rastvärdsområden utgå från enkätsvaren. - Analysera trygghetsenkäten även utifrån ett genusperspektiv. - Konsekvensbeskrivning i trygghetskontraktet ska utarbetas i varje klass. - Trivselreglerna ska uppdateras. - Arbete med en jämställdhetsplan ska påbörjas. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Årsmål Period Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen.

7 SID 7 (12) Förväntat resultat Pojkarnas resultat på de nationella proven avseende läsförståelse ska förbättras. Vi ska använda oss av diagnosmaterial i matematik för regelbunden uppföljning av vår undervisning samt elevernas kunskapsutveckling. Vi ska ha en hög pedagogisk kvalitet på våra fritidshem. Arbetssätt Samtliga elever i år 1-4 får varje termin ett skriftligt omdöme med en IUP. Här får eleverna en summativ och en formativ bedömning över sin kunskapsutveckling. För att förtydliga kopplingen mål -arbetssätt-förväntat resultat-bedömning får elever och föräldrar ta del av en lokal pedagogisk planering, LPP, inför olika arbetsområden. Eleverna bedöms utifrån kunskapskraven och det ges en prognos om en elev förväntas nå målen för år 3 respektive år 6. För elever som har svårighet att nå upp till målen ska en pedagogisk kartläggning göras som kan utmynna i ett åtgärdsprogram om särskilda insatser krävs. I förskoleklassen arbetar vi med förberedande läsinlärning med hjälp av LTUG-metoden. Barnen i förskoleklass har LUS-mål som följs upp då eleverna börjar i årskurs 1. Förskoleklasserna jobbar med språklig medvetenhet, till exempel med materialet Trulle. Matematiken förbereds också i förskoleklassen med grundläggande begreppsbildning och taluppfattning. Här använder vi oss bland annat av utomhuspedagogik. Inriktningen på fritidshemmens aktiviteter styrs bland annat av samarbetet med skolan. För att stödja, utvärdera, bedöma och analysera en elevs kunskapsutveckling använder vi bland annat oss av: - Diagnoser. - Läsutvecklingsschema (LUS). - Elevernas egen utvärdering, kamratbedömning och självbedömning, både skriftligt och muntlig beroende på ålder. - Utvecklingssamtal. - Nationella prov i år 3. - Pedagogiska träffar i lärarlaget. - Nätverksträffar. - Läxhjälp kan erbjudas vid behov - Besök på Älvsjö bibliotek - Läsveckor med tema varje termin - Specialpedagogiska insatser vid behov. Vi kommer att prioritera matematiken under läsåret både i pedagogiska träffar och studiedagar. Fritidspedagogerna ska fortbildas inom begreppsanvändning i matematik.

8 SID 8 (12) Uppföljning För att säkerställa att åtagandet uppfyllts använder vi oss av: - Elevutvärderingar. - Löpande bedömning utifrån LPP. - LUS. - Diagnoser i matte, svenska och engelska. - Utvärdering av åtgärdsprogram. - Brukarundersökning. - Skolledningen gör en resultatöversikt i slutet av varje termin Utveckling Skolans utvecklingsgrupp leder det pedagogiska utvecklingsarbetet där matematiken prioriteras detta läsår. Syftet är att öka den gemensamma kompetensen hos pedagogerna avseende undervisning, bedömning, analysförmåga samt att höja våra elevers resultat. I årets nationella prov i matematik var det 33% som blev godkända. På nationella proven i år 3 var det 14 % av pojkarna som inte klarade läsförståelseprovet i svenska. Därför behöver vi hitta nya sätt att undervisa pojkarna på. Av de brukare som svarat på stadens brukarundersökning svarade 64 % att de kan rekommendera sitt barns fritidshem. Genom att öka den pedagogiska kvalitén på våra fritidshem vill vi att fler brukare är nöjda. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period ÅTAGANDE: Vi åtar oss att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över planeringen i verksamheten i förskoleklass, fritidshem, mellanstadieverksamhet och grundskola.

9 SID 9 (12) Förväntat resultat Personalen etablerar processer där samtliga flickors och pojkars synpunkter och önskemål beaktas i planeringen av verksamheten. Personalen utmanar sina egna och elevernas normer och föreställningar om kön vid planering och genomförande av aktiviteter. Arbetssätt Samtliga pedagoger i verksamheten ska bli medvetna om att flickor och pojkar kan ha olika stort inflytande över planeringen. I alla verksamheter ska former för detta utarbetas. Skolans ledningsgrupp konkretiserar uppdraget. Uppföljning Under vårterminen ska varje arbetslag presentera en lägesanalys angående pojkars och flickors inflytande över planeringen i verksamheterna. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att våra elever, allt efter mognad, ges möjlighet att ta ansvar för och få inflytande över sitt lärande. Förväntat resultat Elevernas inflytande i samtliga verksamheter ska öka. Syftet med undervisningen ska tydliggöras för elever och vårdnadshavare. Vi ska definiera mål, syfte och innehåll i samtliga rådsformer där elever ingår. Arbetssätt I skolan har vi elevråd, klassråd, matråd och fritidshemmens råd, där eleverna får vara med och påverka delar av sin skola. Utifrån mognad tränas eleverna att ta ett allt större ansvar. Alla elever har en IUP där skola-elever och föräldrar gemensamt formulerar områden som eleven ska utveckla vidare. Eleven är delaktig i sin egen planering och uppföljning av undervisningen. Inför varje nytt arbetsområde presenteras en LPP med mål, arbetssätt och bedömningskriterier för arbetet så att eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem. Allt efter mognad introduceras olika inlärningsstrategier och arbetssätt. På elevens val får eleverna välja fördjupningsområden. Exempel på olika arbetssätt kan vara att: - Eleverna ges möjlighet att, under lektionstid, träna på sina individuella utvecklingsområden. - Gemensam planering av dagen gör att eleverna kan påverka arbetssätt och därmed ta ett större ansvar för sitt lärande. - Eleverna för en skoldagbok över eget arbete.

10 SID 10 (12) - Eleverna kan ha ett eget arbetsschema som de följer. - Portfolio Skolans olika utvecklingsgrupper (skola-fritids) får planeringstid för att planera och leda arbetet med att öka elevernas möjlighet att ta ansvar och få inflytande över verksamheten. Uppföljning Eleverna och pedagogerna utvärderar regelbundet elevernas arbeten, skriftligt, muntligt och praktiskt. Inför utvecklingssamtalen får eleverna skriftliga omdömen och på utvecklingssamtalet upprättas en IUP för det fortsatta arbetet. Åtagandet följs upp genom elevernas trygghetsenkät och vår årliga brukarundersökning. Utveckling En dialog med samtliga pedagoger, elevrådet och föräldrarådet förs om hur elevernas inflytande och ansvar ska tydliggöras. Skolan har påbörjat ett arbete med att prioritera områden inom ansvar och inflytande. Följande områden ska utvecklas: - Elevers rätt att få säga sin åsikt i olika frågor som berör dem. - Elevers rätt att påverka utformandet skolans regler. - Elevers rätt att påverka val av lärostoff. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att verka för ett gott samarbete med föräldrarna samt stärka samarbetet med förskolor, polis, socialtjänst i vårt närområde. Förväntat resultat - Vi ska ha en väl fungerande hemsida. - En allsidig information om varje barn vid överlämning från förskolan till skolan. Arbetssätt Vi har en skola med aktiva och engagerade föräldrar som bryr sig om och vill ha information om sina barns skoldag. Tillsammans med föräldrarna kan vi åstakomma den utveckling vi ständigt strävar efter hos våra barn/elever. Vi samverkar med polis, socialtjänst och förskolor i vårt närområde i varierande grad, och samtliga parter ingår i Älvsjö stadsdelsförvaltnings "Ros-grupp" som har

11 SID 11 (12) regelbundna möten. För att uppfylla vårt åtagande arbetar vi bland annat på följande sätt: - Pedagogerna skickar regelbundna veckobrev. - Föräldramöten och utvecklingssamtal varje termin. - Förväntansdokument som samtliga föräldrar tar del av. - Föräldraråd som träffar skolledningen två gånger per termin. - Skolråd där representanter från bl a föräldraråd, personal och elever träffas två gånger per termin. - Öppet hus en dag per år. - Föräldracaféer - Skolledningen skickar ut Info till hemmen ett par gånger per termin. - Hemsidan ska innehålla aktuell information. - Samarbetet med förskolorna sker via överlämningssamtal Våra hemsidesansvariga får utbildning för att sköta drift och uppdateringar av hemsidan. Uppföljning Uppföljning sker via den brukarenkät som vi skickar till föräldrarna under våren. Vi har en dialog med föräldrarna på utvecklingssamtal, föräldramöten och i de olika samverkansråden. Pedagogerna ges "feedback" både skriftligt och muntligt från föräldrarna. Utvärdering av samarbetet förskola -skola sker efter förskoleklassintaget. Utveckling Skolans nya hemsida kommer att öppnas under vt-13. Vi kommer att skapa en organisation som ansvarar för drift och uppdateringar. Överlämningen mellan förskola-skola ska bli bättre. Vår mall för överlämnande ska utvecklas. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att samverka med aktörer både inom närområdet och internationellt. Förväntat resultat Vi strävar efter att ingå i ett internationellt nätverk mellan pedagoger. Inom närområdet ska vår samverkan stärkas med lokala entreprenörer samt med våra grannskolor.

12 SID 12 (12) Arbetssätt Vi arbetar för att delta i ett EU- finansierat pedagogiskt nätverk, Comenius. Det övergripande temat för samarbetet är inom matematik och No. Vi fortsätter vårt samverkan med vår matinspiratör Fredrik Eriksson från Långbro värdshus. Samarbetet består bland annat av temadagar varje termin samt framtagandet av skolans matsedel. Skolorna i Älvsjö har ett gott samarbete. Vi arbetar tillsammans med övergripande frågor såsom elevintag, timplan och bedömning. Vi kommer att skicka två Comeniusprojektledare till ett gemensamt projektmöte mellan de tilltänkta samarbetsskolorna. Om vi blir antagna i projektet kommer en av projektledarna att ha det som en del i sin tjänst. Uppföljning Skolorna samarbete följs upp regelbundet. Övrigt Bilagor