Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN KARLBE RGS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE /2013 SID 1 (15) Handläggare: Karin Nord Telefon: Kvalitetsredovisning Inledning "Så fort man kliver in blir man sedd och möts av en varm miljö brukar besökare säga. Karlbergs skola upplevs som den lilla skolan i den stora staden. Skolan är en F-3 skola med ca 253 elever och 44 anställda. Skolan ligger fördelad på flera adresser. På Norrbackagatan har vi tre klassrum och en större samlingslokal, tillika matsal. I anslutning till byggnaden ligger två av våra förskoleklasser. På Karlbergsvägen 86 ligger sex klassrum fördelat på tre plan som är inrymd i Stiftelsen Birkagårdens fastighet. Skolgården är ett grönområde omgärdat av flerfamiljshus vilket ger en lugn och trygg miljö. Skolgården är samtidigt en allmän park. Skolan har ett eget tillagningskök där det lagas näringsriktig god mat. Eleverna bjuds ofta på färskt nybakat bröd till maten. Skolbarnomsorgen (fritids) är lokal- och verksamhetsintegrerad med skolan. Med detta menas att fritids använder samma lokaler samt att undervisning och fritidsverksamhet fungerar som en helhet. Fritids integreras redan innan skoldagen har startat. Fritidspersonalen följer elevernas hela dag och fungerar som ett stöd i klasserna, något som skapar trygghet och arbetsro samt stärker undervisningens kvalitet. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Tydliga kunskapsmål som är förankrade och kända av alla Analysera elevernas resultat och upprätta plan för förbättringsåtgärder. Tänka i termen: "Hur gör vi?" Systematisera och analysera kompetensbehovet för individen och verksamheten. Tydliggöra de olika ansvarsområdena inom organisationen

2 SID 2 (15) Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Likabehandlingsplanen med de sociala målen har genomsyrat det dagliga arbetet. Föräldrarepresentanter har bjudits in till samverkan för utvärdering av likabehandlingsplanen och planen mot annan kränkande behandling. Klassråden och elevrådet har utvärderat likabehandlingsplanen och dess sociala mål tillsammans med eleverna. Fritids har genomfört en enkät med frågor om trivsel och trygghet.all personal har utifrån likabehandlingsplanen arbetat med förebyggande arbete för trivsel och trygghet. Alla höstterminer startar med temat "Superschysst" då trygghet och trivsel är i fokus. I samtliga klasser har en kartläggning av skolgården och skolans kritiska områden genomförts. Skolan är ansluten till verktyget, för att skriva en ny likabehandlingsplan. och utvärdering av mål i likabehandlingsplan : Genom skolans trivselenkät som alla elever har besvarat har vi fått följande resultat. Mål 1 Vi ska möta varandra med respekt. : Fråga 5: Finns det någon i klassen som inte får vara med på rasterna? På denna fråga svarade; 15% ja, 69% nej, samt 16% vet ej/ibland. Fråga 6: Finns det någon i klassen som andra elever är dum mot? På denna fråga svarade; 18% ja, 56% nej, samt 26% vet ej/ibland. Fråga 7: Finns det någon i skolan som bär sig dumt åt mot dig? På denna fråga svarade; 22% ja, 66% nej, samt 12% vet ej/ibland Mål 2 Alla elever ska uppleva arbetsro i sin lärandesituation. : Fråga 3: Kan du arbeta i lugn och ro i klassrummet? På denna fråga svarade; 55% ja, 13% nej, samt 32% ibland. Fråga 8: Kan du leka i lugn och ro på fritids? På denna fråga svarade; 76% ja, 11% nej, samt 13 % ibland. Mål 3 Elever och personal ska uppleva Karlbergs skola som en trygg skola/fritidshem. : Fråga 1: Trivs du i skolan? På denna fråga svarade; 95% ja, 0% ne,j samt 5% ibland.

3 SID 3 (15) Fråga 2: Har du kompisar i klassen? På denna fråga svarade; 99% ja, 0% nej, samt 1% ibland. Fråga 4: Trivs du på rasterna? På denna fråga svarade; 88% ja, 2% nej, samt 10% ibland. Fråga 9: Trivs du i skolan hela dagen? På denna fråga svarade; 76% ja, 10% nej, samt 14% ibland. Utifrån resultatet ovan fortsätter vi att arbeta med trygghet, trivsel och arbetsro. Vi behöver också bli tydliga med vilket förebyggande arbete vi ska utveckla när det gäller strategier och arbetssätt. Detta ska synas i den nya likabehandlingsplanen. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,3 % 0 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 84 % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % 2013 Alla elever på Karlbergs skola ska uppleva arbetsro i sin lärandesituation. Alla i skolan känner sig trygga och har goda förutsättningar att kunna fokusera på sina arbetsuppgifter i lärmiljön. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis.

4 SID 4 (15) Personalen har gemensamt ansvar för elevernas hela dag utifrån uppdrag och skolans värdegrund. Likabehandlingsplanen förankras hos både elever, personal och föräldrar. Tydliga rutiner finns vid behov av åtgärder. All skolpersonal ska arbeta förebyggande för att förhindra kränkande behandling. Lärarna ska stimulera elevernas motivation för skolarbetet. Hänsyn ska tas till elevers olika behov. Elever som snabbt når målen ska få ytterligare stimulans och fördjupade arbetsuppgifter. Eleverna ska erbjudas stimulerande aktiviteter under fritidstid och hänsyn ska tas till elevers olika behov. Arbetet med skolans sociala mål i "våra hjärtan" fortgår under hela läsåret. Schemalagt rastansvar både ute och inne finns. Rastverksamhet erbjuds under raster. Kartläggning Enkät - Trygghet och trivsel Utvecklingssamtal Arbetsplatsträffar, klassråd och elevråd Stadens brukarundersökning I resultatet från brukarundersökningen för årskurs 2 vt 2013 svarar 59 % av eleverna att de kan arbeta i lugn och ro under lektionerna. 42 % av föräldrarna till eleverna i åk 2 svarar att deras barn kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 63 % av föräldrarna till eleverna i förskoleklass svarar att det är arbetsro för eleverna under arbetaspassen. Eleverna har inte själva svarat på denna fråga. Vi ser tydligt att upplevelsen av arbetsro skiljer sig mellan föräldrars svar och elevernas. et från samtalen på arbetsplatsträffarna visar att personalen inte är nöjda med arbetsron i vissa verksamheter. I styrda aktiviteter och i viss fri lek är det arbetsro enligt fritidspersonalen. Elevernas höga närvaro och indirekt låga frånvaro är utmärkande bra i stadens resultat. Bedömning och analys et från brukarundersökningen visar att 83 % av eleverna i åk 2 trivs och 91 % känner sig trygga i skolan. Jämfört med staden i övrigt har vi ett högre resultat vad gäller trygghet. Vi hamnar lägre än stadens resultat vad gäller arbetsro.

5 SID 5 (15) När det gäller utvecklingssamtalen och antalet nöjda elever har vi ett högre resultat än stadens. 94 % mot stadens 93 % Målet att varje elev ska uppleva arbetsro i samtliga verksamheter, kvarstår. Begreppet arbetsro kan tolkas av elever och föräldrar på olika sätt. Arbetsro innebär olika saker beroende på olika lektioners syfte och utformning. Framför allt är det viktigt att lärarna noga klargör för eleverna syftet med de olika teman man undervisar om, innehållet, arbetssätt samt vilka mål varje elev ska nå. Arbetsro i klassrummet innebär inte att det ska vara alldeles tyst varje lektion, eftersom de flesta av skolans mål innefattar kommunikation av olika slag. Arbetsro innebär att eleverna inte blir hindrade att utföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt samt att det finns ett respektfullt förhållningssätt mellan de personer som arbetar tillsammans. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Periodens utfall Årsmål Period 100 % 100 % % 100 % 2013 Skolan åtar sig att eleverna ska nå uppsatta kunskapskrav Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

6 SID 6 (15) I det systematiska kvalitetsarbetet runt Lgr 11 har skolan sammanställt "Kunskapens år". Utifrån "Kunskapens år" planerar personal veckans arbete med eleverna. I den lokala pedagogiska planeringen säkerställs: mål och delmål i Lgr 11, vilka förmågor eleven ska utveckla, kunskapskraven, arbetssätt, uppföljningar och vad som bedöms. Eleverna arbetar utifrån sina individuella utvecklingsplaner. Eleverna blir delaktiga i sitt lärande, t.ex. genom veckoplanering Bibliotekets handlingsplan används. Varje elev får tid att läsa minuter varje dag, enskilt och med vuxen. Elever med behov av särskilt stöd ges individuell hjälp. Eleverna förbereder och håller i sitt eget utvecklingssamtal. Fritids stöttar eleverna i utvecklandet av olika förmågor genom olika aktiviteter. Integrationen skola och fritids möjliggör fler personal runt eleverna under lektionerna. Lärarna har gemensam planeringstid varje vecka. Genom skolans koncept "Det Pedagogiska Skolåret" skapas struktur för arbetet med eleverna. Kompetensutveckling genomförs fram för allt genom kollegialt lärande. Läsutvecklingsschema används. Speciallärarna, i samarbete med klasslärarna, genomför diagnoser i svenska och matematik. Lässtandarder för gemensamt bedömningsunderlag för årskurs 3 används. Nationella prov i årskurs 3 genomförs och analyseras. Individuella utvecklingsplaner skrivs. och analys genomförs efter varje genomförd LPP. et från sammanställningen av LUS visar att 94 % av eleverna i åk 3 nådde LUS punkt % av eleverna klarade nationella proven i matematik. 99 % av eleverna klarade nationella proven i svenska. Skolans egen sammanställning utifrån av skriftliga omdömen lå 12/13 Åk 1 62 elever Svenska 61 elever har klarat delmålen för åk 1 99 % Matematik 61 elever 99 %

7 SID 7 (15) Engelska 62 elever 100 % Åk 2 69 elever Svenska 64 elever har klarat delmålen för åk 2 92,8 % Matematik 65 elever 94,2 % Engelska 68 elever 98,6 % Åk 3 65 elever Svenska 64 elever har klarat målen för åk 3 98,5 % Matematik 64 elever 98,5 % Engelska 65 elever har klarat delmålen för åk % NO/SO % Musik % Bild % Idrott % Skolans ska säkerställa att matematikundervisningen ska hålla hög kvalitet och att samtliga elever får bättre resultat än föregående år. en på 2014 års nationella prov ska bibehållas eller höjas jämfört med tidigare år. Lärarna arbetar problembaserat och använder laborativt material. Stor vikt läggs vid automatisering av olika matematiska grundläggande färdigheter och skriftliga räknemetoder. Cleverboard används som ett verktyg och hjälpmedel vid inlärningen. På fritidstid tränar eleverna matematik genom att t.ex. baka, sy och spela olika spel. Matematikundervisning sker varje dag. Skolan har ämnesansvariga lärare i matematik. Vi avsätter mötestid för internutbildning samt uppföljning av skolans resultat. Lärarna har tid avsatt varje vecka för parallellplanering av undervisningen. Fritids bidrar till elevernas måluppfyllelse genom integrationen med skolan. Detta möjliggör att eleverna kan arbeta i mindre grupper.

8 SID 8 (15) Nationella prov ska sammanställas och analyseras. Diagnoser genomförs i samtliga klasser enligt skolans systematiska kvalitetsarbete. Samtliga resultat har höjts under läsåret Bedömning och analys Skolans satsning på välutbildad personal, speciallärare samt det systematiska kvalitetsarbetet har gett resultat. Alla elever följs upp kontinuerligt under året och lärarna planerar, följer upp, analyserar och förbättrar ständigt undervisningen. Lärarna träffas regelbundet för att delge och lära av varandra. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 49 % 100 % % 100 % 2013 Skolan åtar sig att tydliggöra och förbättra elevernas möjligheter till eget ansvar och inflytande i sitt eget lärande Lärarna formulerar en gång per läsår, eller vid behov, tillsammans med elev och dess vårdnadshavare, en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) som baseras på de skriftliga omdömena. Inför varje arbetsområde formuleras i grundskolan en planering där det tydligt framgår vilka förmågor eleven ska få möjlighet att utveckla inom ramen för undervisningen samt hur bedömningen ska gå till. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback, kamratbedömning och bedömningsmatriser. Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin

9 SID 9 (15) prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Vi har elevledda utvecklingssamtal. Eleven planerar och utvärderar fortlöpande sitt lärande. Eleven använder sig både av egen- och kamratbedömning. Bedömningsmatriser används. I portfolion sparas elevens arbeten fortlöpande för att visa progressionen i lärandet. Individuellt arbete, gemensamma uppgifter t.ex. parövningar eller grupparbete, samtal, diskussioner och retorikövningar genomförs. Under temaveckorna när IUP-året genomförs, med planering och utvecklingssamtal, samverkar skola och fritids. Fritids är en stor resurs för genomförandet av temaarbetet. Veckoutvärdering sker med eleverna t.ex. genom skoldagbok, klassråd, elevråd, samtal, ämnesutvärderingar, temautvärderingar samt analyser. Utvecklingssamtal hålls en gång per termin. Lärarmöten med utvärdering och analys hålls regelbundet. Utvärdering och analys av lokal pedagogisk planering tillsammans med eleverna genomförs. Brukarundersökningen analyseras. Veckoutvärdering med eleverna t.ex. genom klassråd, samtal, ämnesutvärderingar och temautvärderingar har genomförts. Utvecklingssamtal en gång per termin har hållits. Lärarmöten med regelbundna utvärderingar har genomförts. Utvärdering av lokal pedagogisk planering tillsammans med eleverna har genomförts. 96 % av eleverna är nöjda med det sätt utvecklingssamtalen genomförs på. Bedömning och analys Vår bedömning är att kvaliteten höjs ytterligare om eleverna får bli mer delaktiga i planering och utvärdering av sitt arbete. Vår bedömning är att den modell med elevledda utvecklingssamtal som vi har infört, gett goda resultat vad gäller elevernas möjlighet till eget ansvar och inflytande över sitt eget lärande.

10 SID 10 (15) Vår bedömning är att genom schemalagda lärarmöten, parallellplaneringar, och andra samverkansformer ger lärarna stöd i arbetet att hitta goda undervisningsmodeller. Vår bedömning är att alla elever och föräldrar har getts möjlighet till ett formellt inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av genom de olika samverkansråden; klassråd, elevråd, förvaltningsråd och föräldraförening. Där kan de som vill få möjlighet att påverka. Föräldrarna har bjudits in till olika aktiviteter såsom utställningar av elevarbeten, utvärderingar och utvecklingssamtal samt föräldramöten för att få till stånd ett engagemang. Ett veckobrev med information om både skolans verksamhet samt fritidsaktiviteterna har skickats hem till vårdnadshavare. Skolans goda resultat beror på ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete som är väl förankrat i verksamheten. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Skolan åtar sig att bjuda in representanter för föräldrarna till utvärdering av likabehandlingsplan och arbetsplan. Samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärker barns och elevers möjligheter att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande. Möten med föräldrar och personal sker i olika forum. Föräldrar bjuds in till samarbetet runt likabehandlingsplan och arbetsplan. Tid avsätts för olika möten. Utvärdering sker på föräldramöte, personalmöte och förvaltningsråd. Likabehandlingplanen har varit en stående punkt på förvaltningsrådet en gång i månaden med representanter för föräldrar, elever, skolledning och personal.

11 SID 11 (15) Föräldrarepresentanter har inbjudits till samtal om, och utvärdering av, Likabehandlingsplan. Skolan åtar sig att ge fortlöpande information. Vid läsårets slut ska personal, elever och vårdnadshavare vara nöjda med informationen mellan hem och skola. Skolans representanter i IKT gruppen kommer att avsätta tid för detta. Fortlöpande uppföljning genom kontakter med vårdnadshavare och personal. Utveckling Våren 2013 ska skolan utforma en ny hemsida. Fortlöpande information om skolans arbete och utveckling har funnits på skolans hemsida. Skolan har skapat en ny hemsida under läsåret. Skolan åtar sig att samarbeta med förskolorna i närområdet vid övergång till förskoleklass. Övergången från förskolan till förskoleklass ska upplevas trygg och smidig för elever och föräldrar. Förskoleklassernas pedagoger kan besöka närområdets förskolor. Det finns rutiner för övergång mellan förskolan och förskoleklass. Gemensamma studie- och planeringsdagar för skola-förskola kan hållas. Pedagogiska caféer hålls tillsammans med förskolorna. Skolans speciallärare besöker förskolor vid behov.

12 SID 12 (15) Elevhälsoteamets representanter besöker förskolor vid behov. Tid avsätts för att bjuda in elever och föräldrar. Tid avsätts för information och förberedelse inför ett nytt läsår. sker på lärarmöten. Enkät för uppföljning av övergången mellan förskola och förskoleklass genomförs på höstterminen. Utbildningsförvaltningen är ansvariga för enkäten. För att underlätta övergången till skolan har representanter från Karlbergs skola besökt några av Norrmalms förskolor. Tillsammans med lärare i förskoleklasser, skola och Norrmalms förskolor har pedagogiskt café hållits. Skolan åtar sig att samverka med mottagande skolor vid elevers övergång till årskurs 4. Samarbetet medför en smidig övergång för eleverna inför årskurs fyra. Möten med mottagande skolors personal. Elevhälsoteamet avsätter tid för att träffa mottagande skolors representanter. smöten sker om behov finns. Samarbetat runt elevernas övergång till årskurs fyra i Matteus skola har inte varit tillfredsställande. Skolan åtar sig inbjuda socialtjänsten till fortsatt samarbete. Representant för socialtjänsten inbjuds en gång per termin till möte med skolans elevhälsoteam.

13 SID 13 (15) Utvärdering sker direkt vid mötet med socialtjänsten. Möten har hållits mellan skolans elevhälsoteam och representant för socialtjänsten. Från skolans sida upplevdes samtalen mellan skolan och socialtjänsten som en viktig del i det förebyggande arbetet. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Skolan åtar sig att samverka med olika aktörer i närområde. Samverkan med aktörer utanför skolan ska bidra till kunskap om närsamhället. Skolan samarbetar med olika föreningar, t.ex. Stockholms schackklubb och simskolan. Eleverna får besöka stadens olika kulturella utbud. Skolan samarbetar med naturskolan Eggeby gård. Tid avsätts under fritidstid och skoltid för samverkan med de olika aktörerna. Fortlöpande på Apt. Stockholms schackklubb har aktivitet en gång i veckan. Simskola genomförs i åk 2. Kontakt har tagits mellan skolan och InGenious. Bedömning och analys Samverkan med Matteus skola bör förbättras för ökad kunskap om mottagande elever. Hemsidan behöver fortsätta att ge föräldrar och andra intresserade aktuell information. Pedagogiska caféerna har ökat förståelsen för verksamheterna i förskola-skola.

14 SID 14 (15) Rutiner som följs vid övergång förskola-skola gav god information om mottagande elever. Rutiner i samarbetet med socialtjänsten skapar förståelse för varandras verksamheter men också en trygghet i hanteringen av svåra ärenden. Samarbetet med aktörer som Stockholms schackklubb, simskolan och Eggeby Gård bör fortsätta. Övrig uppföljning Sammanfattande analys En av skolans styrkor är arbetet med de sociala målen uttryckt i våra hjärtan. De och ordningsreglerna är välkända av alla elever, föräldrar och personal. De sociala målen ingår i vår likabehandlingsplan. Även konsekvenserna om man inte följer ordningsreglerna och de sociala målen finns beskrivna. En annan styrka är att personal och skolledning har ett nära och kommunikativt samarbete. Det är lätt att nå varandra. Det skapar trivsel och trygghet för elever, personal och föräldrar. Den strukturerade organisationen med tydliga ramar i form av systematiskt kvalitetsarbete, mötesorganisation, Det Pedagogiska Skolåret, arbetsgrupper och det systematiska kvalitetsarbetet, skapar en god arbetsmiljö för alla. Trots goda resultat finns utvecklingsområden inför det nya läsåret, se nedan under rubriken Prioriterade åtgärder för utveckling. Vårt viktigaste uppdrag är att ge eleverna en framtidstro. Genom goda kunskaper, självkänsla, social kompetens och initiativförmåga kan eleverna bättre möta och lyckas med olika kommande utmaningar. Karlbergs skola har i stort sett mycket nöjda elever och föräldrar. Personalen arbetar varje dag med engagemang för att stötta och vägleda sina elever till en högre måluppfyllelse. Sammanställningen av lärarnas kompetens visar att vi har goda möjligheter att möta kraven som ställs att undervisningen ska ledas av utbildad personal. För att höja kvaliteten på fritids kompetensutvecklas personal genom att utbilda sig till fritidspedagoger

15 SID 15 (15) Prioriterade åtgärder för utveckling Skolan kommer under läsåret att arbeta med följande förbättringsområden: - Öka arbetsron i samtliga verksamheter, förskoleklass, skola och fritids. - Fritids ska utveckla former för elevernas inflytande. - Öka användandet av digitala verktyg/hjälpmedel som till exempel dator, ipad, smartboard,i undervisningen. Kvalitetsredovisning upprättad av Karin Nord, rektor Susanne Forss, biträdande rektor Karlbergs skola Stockholm 23 oktober 2013