Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN HERRÄNGENS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (14) Handläggare: Gerd Geiryd Telefon: XTelefonX Kvalitetsredovisning Inledning Herrängens skola är en F-5 skola belägen i Älvsjö. Vid läsårsstarten 12/13 var 373 elever inskrivna i skolbarnsomsorgen, 92 elever inskrivna i den öppna fritidsverksamheten. Det totala antalet elever i grundskolan var 441 elever och 79 elever gick i förskoleklass, totalt 521 elever. Vår organisation består av totalt 19 klasser med ett genomsnittligt elevantal på 27 elever per klass. Skolan är organiserad i 7 arbetslag och varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Skolans ledning, styrgruppen, består av rektor och biträdande rektorer. Arbetslagsledarna tillsammans med rektorer bildar skolans ledningsgrupp. Styrgrupp och ledningsgrupp träffas en gång per vecka. Personal läsåret 12/13 består av 78 personer varav 33 st. undervisande lärare och 28 st. pedagoger arbetar inom skolbarnsomsorgen. Fyra personer är anställda i skolrestaurangen. Skolans expedition bemannas med skolsekreterare, kanslist och vaktmästare. Skolans bibliotek har använts flitigt av alla elever under läsåret dock har böckerna packats ner under maj månad i väntan på att nytt bibliotek ska stå färdig till hösten Elevhälsoteamet består av rektor, biträdande rektorer, skolsköterska, skolpsykolog och specialpedagoger/lärare. SAMS är skolans antimobbingteam och består av representanter från varje arbetslag. SAMS har haft möten varje vecka och samarbetat med stiftelsen Friends. Skolans vision lyder "Elever från Herrängens skola ska med stor social kompetens och med hög kunskapsnivå vara väl förberedda för framtidens kommunikativa samhälle." Herrängens skola strävar efter att ge eleverna maximal personlig utveckling såväl socialt som kunskapsmässigt. Vi ska ge eleverna bästa tänkbara kunskaper och redskap för att kunna studera, leva och arbeta i en globaliserad värld. Skolbarnsomsorg och skola arbetar integrerat på ett naturligt sätt genom organisationen i arbetslagen. Alla pedagogers specifika kompetens tas till vara i samverkan inom arbetslaget. Det medvetna integrerade arbetet, skola och skolbarnsomsorg, ger en högre kvalitet för elevernas sociala utveckling och påverkar elevernas möjlighet att nå högre i sina mål.

2 SID 2 (14) Arbetsgången för kvalitetsredovisningen finns med i skolans årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Där följs kvalitetsredovisningen upp med utvärdering och resultatanalyser i arbetslaget. Eleverna har varit delaktiga i kvalitetsredovisningen främst via brukarundersökning, trivselenkät samt via elevråd. Föräldrars delaktighet har varit via brukarundersökning, föräldraråd och skolråd. Personalen har varit delaktiga på utvärderingar, resultatdialoger samt i analyser av provresultat. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Skolan behöver utveckla ett systematiskt uppföljningsarbete för att trygga att fler elever ökar måluppfyllelsen och säkerställer en hög kunskapsnivå. En metod för uppföljning så att skolan tidigare kan fånga upp elever i behov av stöd behöver utvecklas. Vi behöver också satsa på att utveckla strategier för inkludering av elever i behov. För att utveckla bedömaröverenstämmelse måste vi samverka med de närliggande kommunala skolorna. I rättning, bedömning och genomförande av de nationella proven ska fler lärare vara involverade. Skolan behöver utveckla strategier för användningen av IT i undervisningen. Skolan ska säkerställa att stadens administrativa system används fullt ut. Vi ska fortsätta utvecklandet av en modell för det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagen. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Skolans plan mot diskriminering och mot kränkande behandling har utvärderats av personalen i arbetslagen och i antimobbningsgruppen SAMS. Utvalda områden har utvärderats i elevråd åk 3-5 och i kamratstödjargruppen åk 3-5. Utvärderingarna har lett fram till följande: att en tydlig plan finns på hur planen ska förankras hos eleverna. att det finns en plan över hur elever, föräldrar och personal ska bli delaktiga. att SAMS-gruppen tagit fram ett årshjul med diskrimineringsgrunderna så att pedagogerna periodvis kan fördjupa sig i och arbeta med de olika delarna enl. årsplanen. Elevrådet kommer vara delaktiga i det främjande

3 SID 3 (14) arbetet med likabehandling utifrån årshjulet samt kopplingen mellan elevråd och klass. att elevrådet är med i utformningen av ordningsregler, kartläggningar, analyserande av resultat samt vissa insatser och åtgärder. en ny modell för faddring där alla elever ingår. ett ökat samarbete med föräldrar, där föräldrar blir inbjudna till diskussioner på föräldraråd. att kamratstödjare inte kommer att finnas på skolan under kommande läsår. SAMS-representanter kommer att finnas från alla arbetslag fortsättningsvis. att åk 4-5 kommer tillsammans med SAMS att ansvara för kompisdagarna som kommer att ligga en varje termin. Likabehandlingsplanen är alltid en punkt på arbetslagsmöten och APT. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,3 % 3 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 88 % 95 % % 95 % % 70 % % 91 % % 70 % % 85 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla arbetet med likabehandling och jämställdhet. Vi åtar oss att skapa en skolmiljö med trygghet och arbetsro för alla elever.

4 SID 4 (14) Förväntat resultat Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan. Alla elever ska känna att de kan arbeta i lugn och ro. Arbetssätt På skolan pågår ett utvecklingsarbete med Likabehandlingsplanen. I den beskriver skolan hur vi arbetar främjande och förebyggande mot kränkande behandling och diskriminering (utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning). Skolan har ordningsregler med konsekvenstrappa. Ordningsreglerna upprättas i dialog med elever, föräldrar och personal. Antimobbningsgruppen SAMS arbetar för alla elevers trygghet och genomför bl.a. operativt arbete med elevgrupper, s.k. kamratstödsgrupper, vid behov. Ett av skolans främjande arbetssätt mot kränkande behandling är Livskunskapslektioner. I åk 3-5 finns utbildade kompisstödjare som bl.a. har till uppgift att vara uppmärksamma på problem som mobbing eller utanförskap. De har regelbundna träffar. Varje termin genomför hela skolan en Kompisdag för att stärka gemenskap och samarbete mellan eleverna i de olika årskurserna. Likaså blandas elever från olika klasser vid aktiviteter och utflykter på fritidstid. Resursanvändning Speciellt utbildad personal i SAMS är ett stöd för alla elever både i akuta ärenden såväl i det främjande, förebyggande och strategiska arbetet kring trygghet och trivsel. Uppföljning Elevernas trivsel och arbetssituation följs upp av mentorerna vid utvecklingssamtalen två gånger per läsår. Fritidspedagogernas närvaro under hela dagen är av central betydelse för att upptäcka och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Kompisstödjare träffar representanter ur SAMS regelbundet för genomgång och för att få stöd. I de fall då kompisstödjarna misstänker kränkande särbehandling, tar SAMS vid. Alla indikationer på mobbning rapporteras, dokumenteras och utreds. Varje vårtermin får eleverna fylla i en trygghetsenkät med frågeställningar utifrån diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och ålder. Vid klasskonferenser och överlämnande konferenser följs elevernas sociala situation upp. Elevhälsan utför varje år en hälsoprofil av samtliga elever i åk 4.

5 SID 5 (14) Stadens Brukarundersökning i förskolan och åk 2 är ett viktigt uppföljningsinstrument gällande trygghet och arbetsro. Resultat I stadens brukarundersökning kan vi i åk F, 2 och 5 se att 88-95% av eleverna känner sig trygga i skolan. Sams har genomfört intervjuer med elever i åk 3-5. Eleverna i åk 2-5 har fyllt i en trivselenkät. Alla elever har markerat platser på en karta över skolområdet som de inte känner sig trygga på. I trivselenkäten åk 2-5 upplever 94% av eleverna att de mår bra i skolan och 97% att de trivs i sin klass % känner sig trygga på raster och vid förflyttningar mellan salar % tycker att man behandlas lika oavsett vilket land man kommer ifrån, vilken tro man har och de känner att det är tillåtet att vara som man är % upplever att vuxna bryr sig om, ingriper och respekterar eleverna på skolan. 87% vet vart de ska vända sig om de blir illa behandlad av en vuxen. 88% vet hur man arbetar i SAMS och Friends på skolan. 93% tycker att man blir lika behandlad oavsett om man är flicka eller pojke. Resultatet på brukarundersökningen när det gäller "jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna" för eleverna visar ett mycket lågt resultat, i åk F- 57%, åk 2-36% och åk 5-66%. Bedömning och analys Det är oroande att 13% är osäkra på var de ska vända sig om de blir illa behandlade av någon vuxen. Vi har ett lägre resultat än föregående år på frågeställningen om att flickor och pojkar behandlas lika. Skolan behöver se över de otrygga platser som eleverna identifierat på kartan. Skolan behöver forma rutiner för om elever blir illa behandlade av någon vuxen. Det är viktigt att skolan arbetar vidare med likabehandling för eleverna. Skolan ska även se över hur detaljer som att toalettdörrarnas lås kan göras mer säkra och trygga. Elevrådet kommer att vara mer delaktiga i utformningen t.ex. i ordningsregler och få en tydligare koppling med klassråden som referens. Vi upplever inte att det har saknats arbetsro på lektioner i den omfattning som brukarundersökningen speglar. Skolinspektionens inspektionsrapport och utvärderingen som genomfördes av utbildningsförvaltningen stärker oss i den uppfattningen. Arbetsron tycks ha minskat men andelen föräldrar och elever som gärna rekommenderar skolan till andra ligger på ca: 90%. Personal och elever måste arbeta gemensamt för ökad studiero och vad det innebär för dem själva, deras klasskamrater och lärare. Personalen måste i alla sammanhang kommunicera på ett mycket tydligt sätt vad "lugn och ro på lektioner" innebär, med elever och föräldrar samt på Föräldraråd och på

6 SID 6 (14) Skolråd. Med växande elevantal och maximalt utnyttjade av lokaler behöver vi mer kunskap om hur pedagogerna kan hantera detta på bästa sätt över hela dagen. Se även "Vad utvärdering av likabehandlingsplan" lett till på sid 2 Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Periodens utfall Årsmål Period 88 % 93 % % 93 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka elevernas måluppfyllelse och säkerställa en hög kunskapsnivå. Förväntat resultat Ökad måluppfyllelse. Högre resultat på nationella prov i åk 3. Arbetssätt Lärarna utgår från läroplanens förmågor i respektive ämne när de planerar undervisningen (skriver Lpp:er). Planeringen ska ha en tydlig koppling till lärarens bedömning av elevernas kunskaper. Lärarna skriver gemensamma Lpp:er. Diagnoser, prov, muntliga redovisningar och andra bedömningsmetoder används för att identifiera varje elevs kunskapsnivå och behov. Kartläggning och uppföljning av elevers läsutveckling (LUS). Skolan erbjuder läxhjälp för elever i behov. Varje vecka har eleverna Stjärntid/HEL/IUP-tid då varje elevs IUP följs upp individuellt och elever i behov ges extra stöd. Ett särskilt arbete kring att utveckla matematikundervisningen kommer att genomföras under två års tid. Under detta läsår gör skolan en nulägesbeskrivning genom att bl.a. inventera lärarnas kompetens, kartlägga lärares metoder och arbetssätt och titta på skolans måluppfyllelse och resultat. Därefter ska skolan analysera nuläget och skriva en handlingsplan för vidare utveckling.

7 SID 7 (14) Resursanvändning Skolan har lärarmöten för alla lärare varje vecka. I år använder vi höstens möten för kompetensutveckling inom IT, bedömning och Learning study. Mentorskap med hög lärartäthet i åk 4-5. Utnyttjar lärarnas kompetens genom ämnesbyten. Lärarna träffas varannan vecka årskursvis och arbetslagsvis för att planera och följa upp undervisningen. Lärarna får konsultation av specialpedagog vid behov. Specialpedagog arbetar med elever med särskilda behov. Datorer används som hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Undervisning i halvklass och mindre grupper. Samverkan skola och fritids möjliggör fler delningstimmar. Uppföljning Resultaten på de nationella proven i svenska och matematik i åk 3 följs upp och analyseras. PRIM-gruppens utvärdering av elevernas grundläggande kunskaper i matematik i åk 2 följs upp och analyseras. Elevernas resultat följs upp på individnivå vid klasskonferenser en gång per år. Varje terminsslut får varje elev ett skriftligt omdöme i alla ämnen eleven undervisats i. I början av varje termin har eleverna ett utvecklingssamtal där kunskapsutvecklingen följs upp på individnivå och en IUP upprättas. Elevernas läsutveckling följs upp med hjälp av Läsutvecklingsschema, LUS. Elevernas måluppfyllelse följs upp på gruppnivå vid läsårets slut när arbetslagen har sin utvärdering. Utveckling Skolan ska utveckla ett systematiskt arbete för uppföljning av elevernas kunskaper för att tidigare fånga elever med stödbehov. Vidareutveckla de specialpedagogiska insatserna. Utveckla pedagogiska arbetssätt/modeller för inkludering av elever i behov. Skolan ska utveckla arbetet bedömaröverensstämmelser inom skolan och med närliggande skolor. I rättning, bedömning och genomförande av de nationella proven ska fler lärare vara involverade. Resultat De nationella proven i svenska och matematik för åk 3 visar att både resultaten i Sv (89%) och Ma (88%) har förbättrats från föregående år. Lärarna på skolan har gått igenom och analyserat resultaten Tillsammans har vi sett både vilka

8 SID 8 (14) kunskaper och förmågor som eleverna har goda resultat i och vilka kunskaper och förmågor som eleverna har lägre resultat i. Vi har arbetat med analys av elevernas kunskapsresultat samt arbetat med ny elevhälsotrappa och omprioritering av stöd. Alla lärare i åk 1-3 som undervisar i respektive ämne har varit med i rättning och bedömning av NP i åk 3. Vi har också samarbetat med närliggande skolor i rättning och analys när det gäller NP åk 6. Resultaten på nationella proven i svenska visar att eleverna har goda resultat i läsförståelse och högläsning. Eleverna har något lägre resultat i Uppsats, berättande text, meningsbyggnad och stavning. I matematik har eleverna goda resultat i att analysera matematiska begrepp, lägesbegrepp mätning och geometriska former. Eleverna har något lägre resultat i problemlösning, tal uppfattning och subtraktion -tiotalsövergångar. Eleverna behöver även bli mer säkra på att visa hur de löser uppgifter. Under vårterminen 2013 genomförde eleverna i årskurs 2 PRIM proven. I PRIM åk 2 har 82,2% av eleverna klarat alla proven, 89,7 för flickor och 77,3 för pojkar. De elever som uppnår kravgränsen på respektive delområde bedöms inte ha några svårigheter att klara motsvarande kunskapskrav för årskurs 3. I förskoleklassen arbetar vi med skolförberedande svenska och matematik. Bedömning och analys Vi har haft bättre planering vid genomförandet av NP, främst för elever med behov av särskilt stöd. Vi har arbetat med att förbättra rutiner för analys av prov. En under året omarbetad och tydlig elevhälsotrappa har utarbetats under läsåret. En screeningplan för matematik och svenska har tagits fram som vi kommer att arbeta med i alla årskurser framöver. Skolan behöver ytterligare utveckla strategier för inkludering av elever i behov av stöd. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 85 % 80 % 2013

9 SID 9 (14) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 73 % 80 % % 93 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta med varje elevs delaktighet i planering och utvärdering av arbetsområden för att öka elevernas medvetenhet om sin egen kunskapsutveckling. Förväntat resultat Högre andel vårdnadshavare som enligt Skolundersökningen är nöjda med "Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas". Arbetssätt Flera arbetslag genomför elevledda utvecklingssamtal där eleven utvärderar sina tidigare mål och presenterar vad han/hon ska arbeta vidare med. Eleverna använder sin HEL/IUP/Stjärn-tid för att reflektera över sin kunskapsutveckling. Eleverna ges möjlighet att delta i planeringar och utvärderingar av arbetsområden. Tydliga pedagogiska planeringar (LPP:ER) med beskrivningar av undervisningens syfte, innehåll och grunder för bedömning gör elever medvetna om de kunskaper och förmågor de förväntas kunna inom ett ämnesområde. Lärare samtalar med eleverna om studieteknik och lärande. Eleverna använder, utifrån mognad och ålder, skoldagbok/loggbok för att träna på att ta ansvar för sina studier. Resursanvändning Varje klass har lektionstid varje vecka för HEL/IUP/Stjärn-tid. För att genomföra dessa lektioner krävs ökade personalresurser. Studiedagar används för uppföljning och utvärdering. Uppföljning Läraren följer tillsammans med eleven upp elevens lärandeprocess på HEL/IUP/Stjärn-tid. Åtagandet följs upp i arbetslagen på studiedagen i januari. Arbetslagen utvärderar arbetsplanen i juni.

10 SID 10 (14) Resultat Resultatet när det gäller inflytande ökar och blir högre med stigande ålder i skolundersökningen. Övervägande delen av eleverna i åk 5 anser sig ha ett reellt inflytande över sitt eget lärande. Enligt indikatorerna i skolundersökningen har indikatorn ökat med 10% från föregående år i åk 5 och i åk 2 är 2013 års resultat 61%. Eleverna har varit delaktiga i sina IUP:er och varit förberedda inför utvecklingssamtalen. På Mentorstiden, Hel och IUP-tid har eleverna utvärderat sitt eget handlande och lärande. Mentorssamtal, HEL och IUP-arbetet är ett av verktygen för eleverna att ta eget ansvar för sitt lärande. Skolbarnsomsorgen har gjort Lpp: er som tydliggör syftet med att gå till skogen, parken, den fria leken mm. Elevinflytande och demokratiska processer arbetar vi med på olika sätt beroende på elevernas mognad och ålder. Detta arbete omfattar en stor del i att ta ansvar för och förstå sitt eget handlande och lärande under hela dagen. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka elevernas inflytande över fritidshemmens verksamhet/aktiviteter. Förväntat resultat Högre andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen är nöjda med det inflytande deras barn har över fritidshemmets aktiviteter. Arbetssätt Fritidshemmet ska planera för att ge eleverna möjlighet till aktiva val av aktivitet utifrån mognad och ålder. En tydlig planering för fritidstiden ska synliggöra olika aktiviteter och val. På fritidsråd och samling kan demokratiska val genomföras och förtydligas. På fritidsråd och samlingar ska eleverna ges delaktighet och inflytande över sin fritidstid. Pedagogerna ska vara tydliga i den vardagliga dialogen med eleverna när aktiva val ges. Pedagogerna ska uppmuntra elevernas egna val och initiativ. Utvecklingsgruppen diskuterar och arbetslagen delger varandra hur arbetet men åtagandet fortlöper, ger varandra tips och ideér. Resursanvändning Skolan har en utvecklingsgrupp som ansvarar för veckovisa fritidsmöten. På dessa möten diskuteras olika pedagogiska frågor och möjlighet att delge varandra framgångsrika arbetssätt.

11 SID 11 (14) Uppföljning Uppföljning med elever sker på fritidsråd /samling. Uppföljning med vårdnadshavare via skolundersökningen. Uppföljning med personalen hur arbetslagen arbetat med elevinflytande och elevdelaktighet på utvärderingen av Arbetsplanen. Utveckling Att eleverna på sikt ska känna större delaktivitet och inflytande över sin fritidstid och därigenom uppleva en större trivsel. De olika arbetslagen ska kunna delge varandra bra arbetssätt och på så sätt utveckla sitt eget arbete genom att ta till vara på goda exempel". Resultat Andelen vårdnadshavare som enligt skolundersökningen är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter har ökat till 73 % Utvecklingsgruppen för skolbarnsomsorgen har träffats regelbundet för planering av fritidsmöten, utvärderingar och arbetat med Fritidshemmets verksamhetsplan. Alla fritidsavdelningar har haft fritidsråd regelbundet. På samlingar har val gjorts för olika aktiviteter utifrån elevernas mognad och förmåga. Vi har haft samlingar kring olika förslag, förbättringar, aktiviteter samt utvärderingar. Likaså använder vi förslagslådor där vi är lyhörda till elevernas initiativ och önskemål. Vi har arbetat med att medvetandegöra den röda tråden=demokratiska processer mellan fritidsråd, klassråd, elevråd och skolråd. Vi har arbetat med att lära ut olika röstningsmetoder som eleverna kan använda, som handuppräckning, sten, sax, påse, lottning mm. Bedömning och analys Övervägande delen av eleverna i åk 5 anser sig ha ett reellt inflytande över sitt eget lärande, enligt indikatorerna i skolundersökningen har indikatorn ökat med 10% från föregående år. För åk 2 har indikatorn minskat. Elevers inflytande har ökat på fritidsverksamheten och ligger på 73 %. I skolinspektionens analys framgår det att eleverna på Herrängens skola bör ha mer inflytande över sin undervisning på skolan. Ordningsreglerna bör också utformas och implementeras med elevernas medverkan. Pedagogerna måste förtydliga och betona elevernas valmöjligheter i olika sammanhang där egna val är möjliga samt sprida informationen till vårdnadshavare mm. På fritidsverksamhetens fritidsråd är det av stor vikt att ge eleverna möjlighet att vara med och påverka verksamheten i valda delar.

12 SID 12 (14) Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka samarbetet med förskolor, Kulturskolan och socialtjänsten. Förväntat resultat Ökat samarbete med förskolor, Kulturskola och socialtjänst. Arbetssätt Skolan samarbetar med Älvsjö stadsdelsförvaltning och dess förskolor. Förskolelärarna träffar förskolans pedagoger och föräldrar för överlämnande samtal. Samarbete med Kulturskolan vid större evenemang t.ex. skolstart, skolavslutning, Herrängens skolas dag. Delta i RoS-möten d.v.s. Rektor och Socialtjänst. Resursanvändning Tid avsätts för möten med berörda samverkanspartners. Uppföljning Vid behov kontaktar biträdande rektor överlämnande förskola. Skolan för en regelbunden dialog med Kulturskolans pedagoger. Representanter från socialtjänsten träffar årligen skolledningen för uppföljning och vidare planering för samverkan. Resultat Biträdande rektor från skolan har träffat förskolans chefer i samarbete runt överlämnande, tider och dokument. Förskollärarna på skolan har träffat förskolans pedagoger vid överlämnandesamtal tillsammans med föräldrarna. Skolbarnsomsorgen har samverkat med gemensamt sommarfritids och med personal från närliggande skolor. Fritidshemmens dag har firats tillsammans med alla kommunala skolor i Älvsjö stadsdel. Skolan och Kulturskolan har haft ett mycket nära samarbete under läsåret vid skolavslutning, Herrängens skolas dag mm. Vi har samarbetat med olika idrottsföreningar via Idrottslyftet. Rektor har deltagit i RoS-möten med rektorer i området samt socialtjänsten.

13 SID 13 (14) Vi har haft regelbundna möten "Älgmöten" med rektorer och biträdande rektorer inom Älvsjö stadsdel. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Bedömning och analys Övrig uppföljning Sammanfattande analys Herrängens skola är en skola som ger eleverna förutsättningar att nå målen för utbildningen. Resultaten på Nationella proven har förbättrats jämfört med föregående års resultat. Brukarundersökningen visar att våra elever känner sig trygga i förskoleklass, skola och skolbarnsomsorg. Skolan har en mycket välutvecklad samverkan mellan skola och fritidshem. Prioriterade åtgärder för utveckling Skolan kommer att fortsätta det systematiska arbetet för ökad måluppfyllelse och för att säkerställa en hög kunskapsnivå utifrån det systematiskt uppföljningsarbete som arbetades fram under läsåret 12/13. Vi behöver utveckla strategier för inkludering av elever i behov. I arbetet med att utveckla bedömaröverensstämmelse och analys av elevernas resultat har vi en förste lärare med inriktning att på skolnivå driva och leda utvecklingsarbetet. Vi har en matematikutvecklare som kommer att arbeta med matematiklyftet i syfte att öka kompetensen hos pedagogerna avseende undervisning, bedömning och analys samt höja elevernas resultat. Skolan behöver utveckla strategier för användningen av IT i undervisningen. Vi har en förstelärare som aktivt på skolnivå ska inspirera till och utveckla användandet av IT i undervisningen. Öka elevernas delaktighet och möjlighet att påverka undervisning och skolbarnsomsorg. Öka andelen elever/föräldrar som anger att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. I arbetsplanen för kommande läsår ska vi tydliggöra olika arbetssätt mellan skolbarnsomsorg, förskoleklass och skola.

14 SID 14 (14) Kvalitetsredovisning upprättad av Gerd Geiryd Rektor Philip Olsson Biträdande rektor Per Hansson Biträdande rektor Gerd Geiryd Bilagor