Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN EKENSBE RGSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR SID 1 (16) Handläggare: Tomas Langton Telefon: Kvalitetsredovisning Inledning Ekensbergsskolan bestod under läsåret av 7 klasser från förskoleklass till skolår fem, fritidshem och fritidsklubb. Antalet elever på skolan var 160. Av dessa elever var 111 inskrivna på fritidshemmet och 41 gick på fritidsklubben. På skolan arbetade 24 personer. Skolan ligger i ett område som expanderar. Det finns redan många barn i området och det byggs ytterligare bostäder. Skolan har en rektor och en biträdande rektor. Rektor och biträdande rektor möts regelbundet kring verksamhets- och utvecklingsfrågor. Skolledningen deltar i den dagliga verksamheten och har därmed lätt att följa upp vad som behöver åtgärdas/utvecklas. Skolans målsättning är att utveckla elevernas lust till lärande, deras fantasi och skaparglädje. Vårt arbetssätt är undersökande och tematiskt för att ge eleverna ett helhetsperspektiv på sitt lärande. Arbetslagen är sammansatta av personal med olika yrkeskompetens vilket medför att eleverna kan erbjudas en mångfald av pedagogiska aktiviteter. Skolan är liten, vilket ger goda förutsättningar för en bra sammanhållning, informella möten och korta beslutsvägar. Det går snabbt och enkelt att genomföra en idé till handling. Lokalerna är överlag anpassade både för fritidshems- och skolverksamhet. Elever och personal vistas dagligen många timmar i skolans miljö och vår ambition är att hela tiden hålla efter lokalerna så att de ser trevliga ut och används på ett effektivt sätt. Skolan är vackert belägen vid Mälarens strand med rika möjligheter till varierande utomhusaktiviteter. Personalen är ambitiös och det finns en vilja att ständigt förbättra och utveckla verksamheten. Det pågår flera olika utvecklingsprojekt på skolan. Lärarna har en tydlig roll som ledare och de strävar efter att eleverna ska ha inflytande över undervisningen, vara delaktiga i de beslut som fattas och ta ansvar för sitt lärande. Fritidshemmet erbjuder en verksamhet präglad av god balans mellan omsorg och lärande, mellan styrda aktiviteter och fri lek. Fritidsverksamheten är varierad så att både skapande, rörelse, lek och vila får utrymme.

2 SID 2 (16) Verksamheten genomsyras av arbetsglädje och kreativitet och vårt mål är att eleverna ska känna lust till ett livslångt lärande. Skolans och fritidshemmets värdegrund är att Ekensbergsskolan ska vara en skola för alla, där elever och vuxna visar respekt för varandra. All personal på skolan har varit delaktig i framtagandet av arbetsplanen. Den har arbetats fram utifrån hur vi nådde förra årets mål. Personalen har utvärderat och lämnat synpunkter på arbetsplanen på APT (arbetsplatsträffar) och i SVG (samverkansgruppen). Eleverna har varit delaktiga genom elevrådet och föräldrarna genom skolrådet. Kvalitetsredovisningen har tagits fram genom fortlöpande utvärdering av arbetsplanen på APT, elevråd och skolråd. Med Stockholms stads vision Alla elever har rätt till en skola i världsklass strävar vi mot att alla elever, när de lämnar skolan, har de kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna leva och utvecklas i ett demokratiskt samhälle.

3 SID 3 (16) Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning För att arbeta mot vår vision Att alla elever har rätt till en skola i världsklass ska vi under läsåret arbeta med följande områden: Inom ramen för Stockholms stads läsa-, skriva- och räknasatsning har vi ett projekt i område 3 Lärare utvecklar lärare. På skolan kommer vi att fortsätta vårt utvecklingsarbete för att nå likvärdig bedömning. Vi arbetar också med formativ bedömning, självbedömning och kamratbedömning. Arbetet med Learning study i samverkan med Utbildningsförvaltningen och Stockholms universitet fortsätter. Syftet är att lärarna ska utveckla en gemensam bedömningskompetens och ta fram vilken typ av uppgifter vi måste ge eleverna för att de ska utveckla en viss förmåga. VT 2014 ska vi fokusera på elevernas skrivutveckling. Under läsåret kommer vi att se över våra åtgärdsprogram så att de innehåller konkreta mål och anger hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Vi vill att eleverna ska vara delaktiga i sin kulturella utveckling. Skolan har sökt och fått projektmedel genom Skapande skola. Kultur och estetik ska användas till att stödja elevernas lärande och utveckling, den ska vara en integrerad del i lärandet. Läsår 2013/2014 kommer åk.4-5 att arbeta med drama. Under läsåret ska vi fortsätta arbetet med att stärka fritidshemmets roll. Implementering av "Plan för utveckling av fritidshem" kommer att genomföras. Vi kommer att arbeta med utveckling av rastverksamheten, där vi ska fokusera på lekens betydelse. Vi ska även skapa nätverk med andra fritidshem. Språket i "Planen mot kränkande behandling" ska göras mer tillgänglig för barnen.

4 SID 4 (16) Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Elever, personal och föräldrar känner till skolans trygghetsplan, planen mot kränkande särbehandling. Alla elever har deltagit i övningar och diskussioner som rör likabehandling. På läsårets första föräldramöte går vi igenom Enligt brukarundersökningen upplever eleverna en ökad trygghet. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,3 % 0 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 89 % 92 % % 92 % % 75 % % 90 % % 85 % % 90 % 2013 ÅTAGANDE: Vi ska arbeta förebyggande för att skapa trygghet och arbetsro. Förväntat resultat Andelen elever som kan arbeta utan att bli störda ska öka. Alla elever ska känna till trygghetsplanen - planen mot kränkningar och diskriminering. Ekensbergsskolan skall vara en plats där alla känner sig trygga.

5 SID 5 (16) Arbetssätt Läsåret inleds med en värdegrundsdiskussion i personalgruppen där vi aktualiserar trygghetsplanen, antimobbningsarbetet, läroplanens intentioner och Stockholms Stads plattform, En grundskola i världsklass. Skolans antimobbningsteam presenterar sig för alla elever vid läsårets start. Till teamets medlemmar kan elever, föräldrar och personal vända sig. Under september månad ordnar skolans personal föräldramöten. På dem tar vi bl.a. upp skolans trygghetsplan och våra trivselregler. Skolans elevhälsoteam, skolsköterskan och rektor, träffas regelbundet för genomgång av elevärenden. Skolsköterskan träffar alla elever i årskurs 4 för ett elevhälsosamtal. Värdegrundsarbetet går som en röd tråd genom undervisningen. Vi kommer under läsåret att fokusera på hur pojkar och flickor leker på rasterna. Vi arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande särbehandling för att öka elevernas trygghet i skolan. Vi ingriper mot alla former av våld och kränkande särbehandling. Vi arbetar med friends för årskurserna 3-5. Våra trivselregler är kopplade till skolans värdegrund. Reglerna hålls aktuella, diskuteras och revideras kontinuerligt. Vi försöker se och stödja positiva beteenden, trygghet och trivsel ger arbetsglädje. Lärarna dokumenterar elevernas frånvaro. Målsman ska vid sjukdom meddela skolan samma morgon, om detta inte sker kontaktar personal från skolan hemmet. Resursanvändning ALLA på skolan har ansvar för arbetet med normer och värden vilket bl.a. innebär att ingripa och arbeta förebyggande. Uppföljning Upptäcks mobbning/kränkning sätts de åtgärder in som står i trygghetsplanen. Ärendet avslutas först när mobbningen/kränkningen har upphört. Uppföljning av arbetet med trygghetsplanen sker kontinuerligt i arbetslagen, på klassråd, elevråd, i friendsgruppen och på utvecklingssamtal. En ny trygghetsplan skrivs varje år, den går på remiss till skolrådet, elevrådet och samtliga arbetslag och antas i samverkansgruppen. Eleverna gör kontinuerligt en självskattning av hur de klarar skolans sociala mål. Inför kvalitetsredovisningen utvärderar varje arbetslag hur vi lyckats uppnå trygghet och arbetsro i vår skola. Årligen gör antimobbningsteamet en enkätundersökning bland eleverna, riskområden kartläggs och eleverna får svara på om de känner sig trygga. Utveckling All personal ska arbeta med värdegrundsfrågorna med trygghetsplanen som grund. Resultat På de flesta punkter har det skett förbättringar. Andelen elever som enligt brukarundersökningen känner sig trygga i skolan har ökat från 73% till 94%.

6 SID 6 (16) Andelen elever som enligt brukarundersökningen kan arbeta i lugn och ro på lektionerna har ökat från 57% till 84%. Eleverna känner till vår trygghetsplan. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta för att bryta traditionella könsrollsmönster angående elevernas lekvanor. Förväntat resultat Vi vill att flickor och pojkar utvecklar intressen, förmågor och färdigheter oberoende av normer för vad flickor och pojkar förväntas intressera sig för. Arbetssätt Vi kommer att arbeta för att rasterna och fritidshemstiden ska fungera på samma villkor för flickor och pojkar. Vi ska kartlägga hur det ser ut under nuvarande raster och på fritidshemstid. I vilka sammanhang leker flickor och pojkar var för sig och vilka lekar leker de tillsammans? Utifrån resultatet av vår kartläggning kommer vi att erbjuda lekar som tränar de förmågor eleverna behöver ha för att delta i olika lekar, ex. förmågan att fånga en boll. Vi kommer i större utsträckning än nu att erbjuda lekar som både pojkar och flickor vill delta i. På fritidshemmet använder vi oss av "leklådor" för att främja olika rollekar. På elevrådet och i Friends kommer elevernas önskemål om rastlekar att diskuteras. I anknytning till vårt tema "tid" kommer Friends att presentera lekar från förr i tiden. Det finns en önskelåda där eleverna kan föreslå aktiviteter på fritidshemmet och klubben. Vuxnas förhållningssätt under rasterna diskuteras i arbetslagen och på APT. Resursanvändning Samverkan mellan skola och fritidshem är en viktig resurs som kommer alla elever tillgodo. Uppföljning Vi kartlägger elevernas lekvanor under hösten och följer upp kartläggningen i april. För att synliggöra lekvanorna förs diskussioner i personalgruppen, klassråd, elevråd och i friendsgruppen. Utveckling Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete med jämställdhetsfrågor i både skolan och på fritidshemmet. Resultat Under de aktiviteter som har varit personalledda har vi lyckats bryta traditionella könsrollsmönster angående elevernas lekvanor.

7 SID 7 (16) ÅTAGANDE: Vi åtar oss att lokalerna är inbjudande och välskötta. Förväntat resultat Vi förväntar oss att även fortsättningsvis ha en välskött skola där delaktighet och ansvar för arbetsmiljön utvecklas. Arbetssätt Varje klass ansvarar för sitt klassrum och kapprum. Vi har bordsvärdar som ansvarar för matsalen. När klotter upptäcks tas det omedelbart bort. Om något gått sönder anmäls detta omgående. Vi ordnar fixarkväll med föräldrar och personal en gång per år. Fritidshemsbarnen plockar undan efter sig innan de går hem. Resursanvändning Vi använder våra utrymmen lokaleffektivt. Uppföljning Stående punkt på klassråd och elevråd. Skyddsrond en gång per år. Höst och vårmöte med Sisab. Resultat Ordningen i hallar och klassrum har förbättrats. Bedömning och analys Trygghetsplanen har vid terminsstart aktualiserats hos elever, föräldrar och personal. Vi har arbetat med gruppstärkande aktiviteter och gjort extra satsningar i början på höstterminen. Värdegrundsarbetet har under hela läsåret gått som en röd tråd genom undervisningen och i verksamheten på fritidshemmet. Vårt arbete med att stödja positiva beteenden har givit goda resultat. Antalet elever som är trygga och känner studiero har ökat. Att vara trygg och ha studiero är en förutsättning för lärandet. Vårt arbete med att introducera könsneutrala lekar har varit positivt. Vi behöver fortsätta se över hur fotbollsplanen används av både pojkar och flickor. Vi är noga med att våra lokaler är välskötta, eleverna är delaktiga i skötseln vilket gör att de är rädda om miljön. Vårt arbetssätt har givit förväntat resultat.

8 SID 8 (16) Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Periodens utfall Årsmål Period 88 % 90 % % 90 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka andelen pojkar som läser med flyt i årskurs 3. Vi följer upp elevernas kunskapsutveckling från förskoleklass till årskurs 5. Förväntat resultat Vi förväntar oss att även fortsättningsvis ha goda kunskapsresultat och dessutom höja pojkarnas läsförmåga. Bedömning i formativt syfte ska användas både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.. Arbetssätt Vi arbetar både i åldersblandade och i åldershomogena grupper, för att kunna ge de bästa förutsättningarna för varje elev att inhämta kunskap och utveckla färdigheter utifrån sin mognadsnivå. Vi arbetar tematiskt och ämnesövergripande. Eleverna tränas till att bli medvetna om målen och att utvärdera sitt arbete. Eleverna stimuleras till att utveckla sitt eget tänkande, reflektera och att ta ett eget ansvar för sitt lärande. Alla elever har en individuell utvecklingsplan, IUP, där eleven och läraren gemensamt formulerar elevens mål. I samarbete med läraren och genom de individuella utvecklingsplanerna medvetandegörs eleven om sin egen utveckling, styrkor och svagheter. IUP sätter fokus på individens utveckling utifrån hans/hennes förutsättning. Varje elev ska nå sin högsta potential och lärarna har höga förväntningar på eleverna. Vi sätter språk och läsutveckling i centrum och använder språkutvecklande arbetssätt, detta startar i förskoleklass. Många barn har redan när de börjar i förskoleklass nått en nivå på sin språkutveckling som kräver ökade utmaningar. Vi har tyst läsning varje dag och genom läsprojekt, boksamtal och författarbesök stimuleras läsningen och skrivandet. I matematik stimuleras eleverna att prata matematik i kombination med färdighetsträning.

9 SID 9 (16) Lärare och rektor träffas regelbundet för att styra resurserna till de elever som har störst behov. Resursanvändning Vi har pedagoger med god kompetens och lång erfarenhet. Samverkan mellan skola och fritidshem sker dagligen där varje vuxens profession tillvaratas. Vi kartlägger elevernas förmågor och fördelar resurser där de bäst behövs. Vi har ändamålsenliga lokaler för både skola och fritidshem. Vi har tillgång till datorer och activeboard i alla klassrum. Uppföljning Målen följs kontinuerligt upp tillsammans med varje elev i den individuella utvecklingsplanen. En kort utvärdering sker efter varje arbetsområde. Utvecklingssamtal där elevernas kunskapsutveckling diskuteras och följs upp erbjuds en gång per termin. Eleverna skolas tidigt in att hålla sina egna samtal, vilka är trepartssamtal. Kunskapsuppföljning görs genom; nationella prov i årskurs 3, LUS, diagnoser, läxprov och simprov. Varje elevs måluppfyllelse sammanställs terminsvis och vi beaktar särskilt pojkars och flickors resultat i relation till varandra. Vi följer upp arbetslagens arbetssätt på medarbetarsamtal och resultatdialog. En utvärdering görs i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Utveckling Skola: Lärarna ska gemensamt arbeta fram en bank med uppgifter som tränar elevernas förmågor. Pedagogernas egen reflektion över sin undervisning. Fritidshem: Pedagogisk planering. Pedagogernas egen reflektion över sitt arbete. Resultat Vi har bibehållit vårt kunskapsresultat i årskurs 3. I årskurs 2, 4 och 5 har vi höjt resultatet. Pojkarnas läsförmåga har inte höjts.

10 SID 10 (16) Bedömning och analys Vårt arbete med kompetensutveckling inom formativ bedömning har varit positivt. Arbetssättet med våra kontinuerliga uppföljningar har bidragit till att vi har behållit våra höga kunskapsresultat. Pedagogerna uppmärksammar tidigt de elever som behöver olika former av stöd/insatser. Vi behöver se över om vi ännu mer ska styra resurserna till de tidiga åren. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan. Det är fler som ser elevernas behov och lärandet fortsätter under fritidshemstid. T.ex. genom bakning tränar eleverna måttenheter och att läsa recept, i byggandet får de lära sig att konstruera och se hållbarhet och i leken får de lära sig att samarbeta. Fritidshemmets idrottsaktiviteter gör att fler elever vågar pröva olika aktiviteter och vara med i olika konstellationer. Vårt arbete med att höja pojkarnas läsförmåga ska fortsätta. Vi kommer bl.a. att se över vårt utbud av skönlitteratur som är utvecklande för pojkarnas läsning Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 86 % 88 % 2013 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 89 % 90 % % 90 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ha tydliga mål för lärandet och att dessa ska vara kända och förståeliga för eleverna. Fokus i arbetet ska vara på den enskildes rätt att uppnå läroplanens mål. Förväntat resultat Antalet elever som vet vad de behöver kunna för att nå läroplanens mål ska öka. Varje elev ska vara delaktig i planering och utvärdering av sitt arbete.

11 SID 11 (16) Arbetssätt Eleverna arbetar delvis utifrån portfoliometoden som tränar dem i självvärdering och reflektion. Eleverna tränar sig i att sätta upp egna mål och utvärdera dessa. Varje elev har en individuell utvecklingsplan (IUP). Där får eleven, i samarbete med läraren, sätta ord på vad han/hon behöver utveckla för att nå målen. Därigenom tränas självkännedom och ett reflekterande tänkesätt. Skolan arbetar med lokala pedagogiska planeringar (LPP). I dessa framgår vad som ska gås igenom, vilka målen är för arbetsområdet och vad eleverna kan använda för olika arbetssätt och redovisningsformer för att visa att de nått målen. Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av skolans verksamhet på klassråd och elevråd. Rektor träffar elevrådet var 14:e dag. Resursanvändning Samverkan mellan pedagoger. Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt i den individuella utvecklingsplanen (IUP). Utvärdering sker på utvecklingssamtalen, genom enkäter, på klassrådet och elevrådet. Vår egen trivselenkät och stadens skolundersökning utgör underlag till uppföljning. En gång per läsår följer vi upp vilka av elevernas förslag på utveckling som har genomförts. Utveckling Ge eleverna tid för att förbereda sig för utvecklingssamtal. Gemensam pedagogisk planering både i skolan och på fritidshemmet. Former för att ge eleverna gensvar (feedback). Resultat Andelen elever som vet vad de behöver kunna för att nå läroplanens mål har ökat från 82% till 87%. Bedömning och analys Bedömningskompetenserna har utvecklats vilket lett till en utökad kommunikation med eleverna kring vad som ska bedömas och hur eleverna ser på sitt lärande. Vårt arbete med de individuella utvecklingsplanerna har gjort att eleverna vet vad de behöver utveckla för att nå läroplanens mål. Vårt arbete med olika former av bedömning för att ge eleverna gensvar har varit positivt. Brukarundersökningens resultat visar att vi har haft en positiv utveckling i vårt arbete med att tydliggöra målen i lärandet och i fritidshemmets aktiviteter. Arbetet med elevers delaktighet har varit framgångsrikt då vi kommunicerat med eleverna när de kan vara med och påverka. Det har även varit positivt att konkretisera vad delaktighet kan innebära.

12 SID 12 (16) Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge förutsättningar för en bra övergång från förskola och till efterföljande skolformer. Vi åtar oss att ha ett samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Förväntat resultat Vårt mål är att behålla de goda samverkansformer vi har. Vi ska även behålla det goda resultatet i skolundersökningen när det gäller övergångar. Arbetssätt Vi har en utarbetad plan för samverkan mellan förskola/skola i området. Denna plan revideras årligen i oktober månad. Personalen i förskoleklassen får ta del av hur man i förskolan har arbetat med barnens utveckling. Vid överlämningssamtalen är föräldrar, ansvarig pedagog från förskolan och från skolan med. En gång i veckan har förskolebarnen idrott i skolans gymnastiksal. Vi har ett faddersystem i åldersblandade grupper. Skol-och fritidshemspersonal arbetar tillsammans under delar av dagen. Den samverkan som sker mellan fritidshem och skola syftar till att ge eleverna kontinuitet. På fritidshemmet ges stort utrymme för social träning. Målet är att eleverna ska bli självständiga så att de klarar sig på egen hand den dag skolbarnsomsorgen avslutas. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att förtydliga fritidshemmets uppdrag. Vi har en utarbetad plan för hur övergången till Blommensbergsskolan ska ske, där de flesta elever börjar i årskurs 6. Skolan ingår i ett nätverk i stadsdelen med andra skolor, förskolor, socialtjänst och polis. Resursanvändning Kunskapsöverföring mellan olika personalkategorier. Samutnyttjande av lokaler. Uppföljning Uppföljningen med föräldrar sker på utvecklingssamtalen. På första föräldramötet i förskoleklassen diskuteras och utvärderas övergången mellan förskola/skola. Personalen följer upp våra planer och vid behov revideras de en gång per läsår. I mitten av höstterminen utvärderar och analyserar förskollärarna på skolan och förskolorna hur årets övergång har varit. Staden gör en skolundersökning om hur föräldrarna ser på övergång och samverkan.

13 SID 13 (16) Utveckling Gemensam kompetensutveckling hur man stödjer pojkar respektive flickors språkutveckling. Resultat Vi har ett fortsatt gott resultat när det gäller övergången mellan förskola och skola. Övergången till efterföljande skolformer har fungerat väl. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att samverka med elevernas föräldrar och fortlöpande hålla dem informerade om elevens situation i skolan och på fritidshemmet. Andelen föräldrar som är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter ska öka. Förväntat resultat Att andelen föräldrar som är nöjda med skola och fritidshem ska öka. Att den goda samverkan som finns mellan skola, fritidshem och föräldrar fortsätter. Att med god samverkan stärka elevernas möjlighet att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande. Arbetssätt I veckobrevet eller loggboken får föräldrarna varje vecka information från skolan/fritidshemmet. Vi har utvecklingssamtal en gång per termin. Fritidshemmets personal är med på ett samtal per år. Vid behov har vi extra samtal med föräldrar. Vi skapar olika forum för föräldrarna så att de får en god inblick i skolan/fritidshemmet och ges möjlighet till delaktighet. I början av höstterminen har vi ett informationsmöte för föräldrar där både skol- och fritidshemspersonal deltar. Varje år har vi också ett föräldramöte då vi tar upp något aktuellt tema. I vårt skolråd sitter föräldrarepresentanter från samtliga arbetslag. Där ingår även personal och skolledning. I samverkan med föräldrar anordnas varje år en fixarkväll. Information om/från skolan finns att få på vår hemsida. Att besvara mail, brev och telefonsamtal har hög prioritet. Elever och föräldrar kan ta del av och ge förslag på fritidshemmet/fritidsklubbens verksamhet. Resursanvändning Alla vuxna är en resurs på skolan. Samverkan mellan skola och fritidshem är en viktig resurs i elevernas lärande samt i kontakten med föräldrar.

14 SID 14 (16) Uppföljning Synpunkter tas upp på gemensamma möten, personal- föräldramöten etc., för att se om rutiner och arbetssätt behöver justeras. I den individuella utvecklingsplanen följer eleverna upp sin kunskapsutveckling. Utvärdering av elevernas skolsituation sker på utvecklingssamtalet. Resultat Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns inflytande över fritidshemmets aktiviteter har ökat från 75% till 89%. Hög andel föräldrar har deltagit på våra föräldramöten och övriga föräldraaktiviteter. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att se till att eleverna ska få kontakt med kultur-och föreningsliv. Förväntat resultat Att vår samverkan med kultur och föreningsliv ska bidra till att förbereda eleverna att aktivt delta i morgondagens samhälle. Arbetssätt I vårt tematiska arbete ingår samverkan med biblioteket. Vi gör teater-, konsert- och museibesök. Eleverna ska stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Inom ramen för skapande skola arbetar årskurs 3-5 med bild. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Eleverna ges möjlighet att möta föreningslivet. Genom vårt deltagande i idrottslyftet får eleverna pröva på olika idrotter; t.ex. squash, handboll och simhopp. Vi tar emot studenter från högskolor. Detta ser vi som positivt för skolans utvecklingsarbete. Resursanvändning Personal med olika kompetens samverkar vilket ger stöd till både elever och vuxna. Inom ramen för skapande skola har vi fått särskilda medel för att arbeta med bild.

15 SID 15 (16) Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt i loggbok, samtal och på utvecklingssamtal. Utvärdering sker i elevernas portfolio och vid terminsutvärderingen. Vi följer årligen upp vilken slags kultur varje klass har tagit del av. Resultat Samtliga elever i åk. 3-5 har deltagit i körverksamhet. Ca 40% av eleverna har deltagit i idrottslyftet fördelat på 6 föreningar. Under läsåret har vi haft 5 VFU-elever. Samverkan har skett i ett forskningsprojekt med Stockholms universitet och Utbildningsförvaltningen. Skolan har tagit emot studiebesök från Holland och Tanzania. Vi har skapat nätverk med andra skolor i Stockholms stad. Bedömning och analys Vår utarbetade plan för samverkan mellan förskola/skola har använts och fungerat väl. Förskollärarnas besök på förskolan tar mycket tid men är en viktig del vid övergången förskola/skola. Vi har inte använt vårt faddersystem i önskvärd utsträckning. Samverkan mellan förskoleklass och åk.1 bör utökas, t.ex. vid våra temaarbeten. Samarbetet mellan skola/fritidshem gör att eleverna får möta olika kompetenser och eleverna ges därmed andra och fördjupande erfarenheter. Brukarundersökningen visar att föräldrar är nöjda med utvecklingssamtalen. Föräldrarna får via loggbok, veckobrev och hemsida rapporter om vad vi gör/lär i skolan och på fritidshemmet.

16 SID 16 (16) Sammanfattande analys Vi har en välutbildad, kompetent och stabil personalgrupp. Vi arbetar i en positiv och välkomnande miljö som är väl anpassad för både fritidshems- och skolverksamhet. Det råder en god stämning och samsyn i hela personalgruppen, vilket resulterar i att värdegrundsarbetet genomsyrar elevens hela dag. Personalen lyssnar på eleverna, ser vad som händer och agerar konsekvent, vilket leder till en trygg skolmiljö för eleverna. Vi arbetar målmedvetet för utveckling och förbättring samt bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Vi sätter kunskap i fokus och vår inställning är att tidigt kartlägga var behoven finns och därefter ge det stöd som krävs. Vi har höjt resultaten när det gäller arbetsro, trygghet och elevers delaktighet. Prioriterade åtgärder för utveckling För att arbeta mot vår vision Att alla elever har rätt till en skola i världsklass ska vi under läsåret arbeta med följande områden. Vi fortsätter vårt arbete lärare utvecklar lärare "LUL" som påbörjades föregående läsår. Vi kommer detta läsår att ha en satsning på elevernas skrivutveckling. Vi har fått medel för att arbeta med "Learning study i samverkan med Utbildningsförvaltningen och Stockholms universitet. Syftet är att lärarna ska utveckla en gemensam bedömningskompetens och ta fram vilken typ av uppgifter vi ska ge eleverna för att de ska utveckla en viss förmåga. Pedagogerna i förskoleklassen kommer redan under höstterminen kartlägga elevernas läs-, skriv-, och matematikutveckling. Detta för att under vårterminen kunna använda kartläggningen som en grund i planeringen av verksamheten. Vi vill att eleverna ska vara delaktiga i sin kulturella utveckling. Skolan har sökt och fått projektmedel genom Skapande skola. Kultur och estetik ska användas till att stödja elevernas lärande och utveckling, den ska vara en integrerad del i lärandet. Läsår 2013/2014 kommer åk.4-5 att arbeta med drama. Under läsåret kommer vi fortsätta arbetet med att stärka fritidshemmets roll. Vi kommer att arbeta med lekens betydelse, inne och ute. Vi ska skapa nätverk med andra fritidshem. Planen för utveckling av fritidshem ska implementeras. Arbetet med normer och värden behöver ständigt vara levande i verksamheten. Läsåret 2013/2014 ska vi se över vår "plan mot diskriminering och kränkande behandling" och skriva en version som är mer förståelig för elever. Kvalitetsredovisning upprättad av Kristina Billing, rektor vid Ekensbergsskolan