Verksamhetsplan 2015 för Abrahamsbergsskolan

Transkript

1 Abrahamsbergsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (13) Handläggare Telefon: Till Abrahamsbergsskolan Verksamhsplan 2015 för Abrahamsbergsskolan Förslag till beslut Abrahamsbergsskolan

2 Sid 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbsgivare med goda arbsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigher och barnkonventionen...13 Övriga frågor... 13

3 Sid 3 (13) Inledning Abrahamsbergsskolan byggdes 1946 tillsammans med bostadsområd Abrahamsberg. Skolbyggnaden smälter väl in i den tegelgula tidsenliga bebyggelsen och ligger t par minuters promenad från Abrahamsbergs T-banestation. Paul Hedquist var arkitekt. Abrahamsbergsskolan är en kommunal grundskola för elever i årskurs 1-9 indelat i stadier (låg-mellan-hög) samt förskoleklass. Här finns också skolbarnsomsorg för förskoleklass till årskurs 3, en öppen fritidsverksamh för elever i årskurserna 4-6 och en bemannad rastverksamh för årskurs 7-9. Läsår 2014/2015 har skolan cirka 670 elever och 92 medarbare. Eleverna kommer i första hand från bebyggelsen i närområd som är relativt blandad, här finns såväl villor som hyreshus och bostadsrätter Skolans restaurang tillagar egen mat från grunden och levererar även till närliggande skola. Skolgården består av flera områden som utnyttjas på olika sätt för lek och rörelse. Vi har en omtyckt bollplan med konstgräs samt baskplan som även används av boende i områd. Våra idrottshallar nyttjas flitigt under kvällstid och helger av idrottsföreningar vilk gör skolan till en mötesyta för hela områd. Den sista paviljongen har tagits bort och vi har planer för att under år genomföra ytterligare åtgärder för den pedagogiska utemiljön. Till skolan hör också den populära parkleken Dragontorp. Där har vi varierande verksamh för F-9 samt fritids och fritidsklubben. Abrahamsbergsskolan är en väl fungerande skola. Här råder t bra arbsklimat där de allra flesta elever och vuxna trivs och känner tryggh. I skolans olika verksamher finns många engagerade och skickliga pedagoger som är säkra och tydliga ledare samt intresserade av en fortsatt skolutveckling. Kunskapsresultaten är myck goda och högt över stadens genomsnitt. Skolan har t väl utvecklat systematiskt kvalitsarbe med bland annat en heltäckande bild av samtliga elevers

4 Sid 4 (13) trygghs- och kunskapsresultat från åk 1-9 i alla ämnen. Prioriterade åtgärder för utveckling Prioriterade åtgärder för utveckling Öka elevernas inflytande över arbssätt och innehåll i undervisningen (reelt inflytande) Varierad undervisning genom till exempel ökat IT-användande och formativ undervisning och bedömning Utveckla dialogen med elever och föräldrar hur vi definierar begrepp studiero inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhsområd: 1.2 Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 90 % 81% År Ogiltig frånvaro i grundskolan 2 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbar utifrån beprövad erfarenh eller venskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg va vilka mål de arbar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamhen. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenh och venskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i

5 Sid 5 (13) förväg va vilka mål de arbar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamhen. Andel elever som nått kravnivån på d nationella prov i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på d nationella prov i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 95 % År 95 % År Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 90 % År Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 95 % År Andel elever som uppnått kravnivån på d nationella prov i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på d nationella prov i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på d nationella prov i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på d nationella prov i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 90 % År 90 % År 96 % År 96 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 95 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Åtagande: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning - Eleverna upplever att undervisningen är varierad - Alla lärare har kunskap om och kan använda formativ bedömning som strategi i sin undervisning. - Ökad IKT-användning. Arbssätt Genom att - låta eleverna använda olika uttrycksformer, lärstilar och redovisningsformer. - diskutera i kollegi och med eleverna för att tydliggöra och ge exempel på vad varierad undervisning kan innebära i praktiken. - öka tillgänglighen och förtrogenhen av IT till exempel bärbara datorer, Smart Boards och IPads för att öka variationen i undervisningen. - alla lärare planerar, genomför och bedömer minst t arbsområde tillsammans med en kollega i syfte att öka variationen i undervisningen och bedömarövernsstämmelsen. - lärarna provar nya arbsmoder utifrån sin personliga handlingsplan i formativ bedömning. - efter en lektion, arbsområde, dag reflektera över sitt eg lärande genom formativa

6 Sid 6 (13) arbsmoder till exempel "Two stars and a wish" (åk F-3). - fritidshemmen arbar med en utforskande, laborativ och praktisk modik. Till exempel koppla t planerat skoltema till fritidshemms pedagogiska planering. Resursanvändning - Förstelärarna har t pedagogiskat uppdrag att under år stödja och utveckla arb med varierad undervisning och formativ bedömning. - Budgera för fler Smart Boards, IPads och datorer ger vi lärarna ökade förutsättningar att variera sin undervisning, därmed får eleverna också mer möjligher att använda modern teknik. - Kompensinsatser utifrån UtbF IT-självskattningen och arbslagens handlingsplaner. Skolans IKT-plan. - IT-pedagog på 100%. - Samverkan med olika yrkeskategorier. - Skolans olika lokaler finns tillgängliga för skolans alla verksamher till exempel bibliotek, datasal, idrotts- och hemkunskapsalar. Matsalen vid uppträdanden och sångsamlingar. Uppföljning - Webbenkät till eleverna i samband med utvärdering av likabehandlingsplan Lektionsobservationer. - Medarbarsamtalen. - Resultatdialoger inkl bertyg, NP, LUS, RUFS med mera. - Lärarna följer upp och reviderar sina personliga handlingsplaner. - UtbF IT-självskattning. - Vårt systematiska kvalitsarbe (årshjul). Utveckling - Skolan tar fram en modell för hur lärarna kan arba med kollegialt lärande. - Skolan och fritidshemm utvecklar nuvarande samverkansmodell. mål för verksamhsområd: 1.3 Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbsuppgifter. D finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvenhen om den fysiska miljöns bydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där

7 Sid 7 (13) bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbsuppgifter. D finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvenhen om den fysiska miljöns bydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna. 90 % År 80 % År 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna 60 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna 60 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Åtagande: Alla elever har en god lärmiljö Ökat resultat på frågan: "Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna". Arbssätt Genom att - samtala med elever och föräldrar om hur vi definierar begrepp studiero för att öka samsynen - varje lärare har en tydlig struktur för sin lektion, till exempel med en tydlig början och avslut på lektionen (se Skolinspektionens observationsschema). - arbsklimat konkriseras för de yngre eleverna genom en så kallad "ljudbaromer". - fritidshemms pedagoger stödjer elever som är i behov av särskilt stöd, är trygghspersoner i idrottens omklädningsrum samt driver rastverksamh "Kul på rasten". - fritidshemmens lokaler erbjuder möjligher för barnen att dra sig tillbaka för vila och rekreation. - regelbund samtala om gemensamma trygghs- och trivselregler. - kontinuierligt arba med att konkrisera de olika delarna i skolans likabehandlingsplan Resursanvändning - Förstelärare har fått i uppdrag att stödja arb med att ta fram en gemensam struktur för

8 Sid 8 (13) lektionsupplägg till exempel uppstart och avslut. - Rekrytering av en ny specialpedagog riktad mot åk Olika yrkeskompenser samverkar under skoltid och på raster utifrån tydlig schemaläggning. - Skolans elevhälsoteams- och speciallärares nära samarbe med elever, vårdnadshavare och arbslag. - Skolans likabehandlingsplan Uppföljning - Elevenkäter: lokal trygghsundersökning "Hur mår du nu" samt Skolundersökning. - Hälsoundersökning (åk 4 och 8) via skolhälsovården. - Utvärdering av likabehandlingsplanen. - Resultatdialoger. - Lektionsobservationer. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eg lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktigh i planering och uppföljning. Eleverna får genom dta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Dta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som bydelsefull. Arb för att eleverna ska förstå progressionen i lärand synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom dta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som bydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbund följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärand används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag v vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag v vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn v vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 80 % År 70 % År 75 % År Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med d inflytande 75 % År

9 Sid 9 (13) mitt barn har över fritidshemms aktiviter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn v vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 80 % År Åtagande: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eg lärande utifrån sina förutsättningar - Eleverna har varit med och påverkat val av arbssätt (till exempel individuellt, parvis, grupp och arbe i helklass), val av arbsform (till exempel muntliga, skriftliga, undersökande, problemlösande c.) samt val av examinationsform. - Ökat resultat på frågan: "På lektionerna är vi elever med och bestsämmer på vilk sätt vi ska arba med olika skoluppgifter". - Barnen i förskoleklass och på fritidshemmen har haft inflytande över de aktiviter som erbjuds och genomförs. Arbssätt Genom att: - inför varje terminsstart eller arbsområde diskuterar läraren med eleverna vilka undervisningsmoder och examinationsformer som kan tillämpas. - i den pedagogiska planeringen beskriver läraren på vilk sätt eleverna kan ha inflytande över undervisningen. - lärarna diskuterar och lyfter fram goda exempel i arbslag och ämneslag. - fritidshemmen och förskoleklasserna inventerar behov och intressen får pedagogerna bättre förutsättningar att erbjuda en meningsfull och varierad verksamh. Resursanvändning - Förstelärarna har fått t pedagogiskt uppdrag att stödja och utveckla arb med elevdemokrati och elevinflytande - Använda kollegor som en resurs för kollegialt lärande. - Använda klassråd, elevråd och vårt stora ABA-råd för att diskutera olika former av eleveinflytande. - Skolans olika lokaler och närmiljö kan utnyttjas av alla verksamher för varierade aktiviterer. Uppföljning - Webbenkät till eleverna i samband med utvärdering av likabehandlingsplan Fritidshemmens lokala utvärdering med barnen. - Medarbarsamtalen. - Resultatdialoger inkl Skolundersökning Lektionsobservationer.

10 Sid 10 (13) inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhsområd: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö D finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Dta vävs även in i undervisningen för att synliggöra bydelsen av d personliga ansvar för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enher som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Resursanvändning Abrahamsbergsskolan har en god ekonomi i balans. Ingående fond ligger på plus. Skolan har t lågt tilldelat socio- ekonomiskt anslag vilk gör att noggrannh i månadsuppföljningar är viktiga. D tilldelade socio- ekonomiska anslag används till resurspedagoger, grupptimmar, stödinsatser för barn i behov av särskilt stöd samt extra insatser för nyinvandrade elever. Budgen ska följa de inriktningsmål vi har för år. I års budg prioriterar vi därför bl a inköp av IKT, förstärkning av special pedagogik samt utelek på skolgården. Budg 2015 Externa intäkter Taxor och avgifter Hyresintäkter Bidrag Försäljning av verksamh och tjänst Övriga intäkter

11 Sid 11 (13) Externa intäkter Summa Interna intäkter Förvaltningsinterna intäkter peng Förvaltningsinterna intäkter anslag Övriga förvaltningsinterna intäkter Summa Intäkter totalt summa Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkring Övriga personalkostnader Lokalkostnader Köp av verksamh och konsulttjänster Inventarier, leasing och underhåll Förbrukningsmaterial Kosthåll IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta Övriga kostnader Summa Interna kostnader Förvaltningsinterna kostnader, samtliga Summa Kostnader totalt summa Nto 0 0 Resultatfond 1 246

12 Sid 12 (13) Externa intäkter Överskott (+), underskott (-) Investeringsbudg 344 (konto 4023 projekt 9) Nyckeltal Lönekostnad (bas3 500)/ totala intäkter Övriga personalkostn (bas3 505)/ totala intäkter Övriga externa och interna kostn /totala intäkter 77,4% 1,9% 20,7% inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhsområd: 4.2 Stockholms stad är en bra arbsgivare med goda arbsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro 4,4 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Tertial

13 Sid 13 (13) mål för verksamhsområd: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigher och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamher integreras jämställdhs-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhs-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i d ordinarie arb på central förvaltning och på skolenher. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamhen motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigher och möjligher. Skolan kartlägger verksamhens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barns bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivit Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enligh med Skolverks föreskrifter Övriga frågor