Verksamhetsplan 2015 för

Transkript

1 Kungsholmens Västra gymnasium Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) Handläggare Britta Wikman Telefon: Kungsholmens Västra gymnasium Verksamhsplan 2015 för Kungsholmens Västra gymnasium Förslag till beslut Kungsholmens Västra gymnasium Stockholm britta.wikman@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (12) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbsgivare med goda arbsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigher och barnkonventionen...12 Övriga frågor... 12

3 Sid 3 (12) Inledning Kungsholmens Västra Gymnasium är centralt beläg på Campus Konradsberg i Stockholm. Skolan erbjuder studier på Samhällsvenskapliga programm inriktning Beendevenskap och inriktning SAM, t Högskoleförberedande Vård- och omsorgsprogram som också är certifierat inom Vård- och omsorgscollege Stockholm, Naturvenskapliga programm inriktning Natur, samt Introduktionsprogram och Språkintroduktion. Skolans studiemiljö har akustikanpassats för inkludering av elever som har hörselnedsättning och flera klassrum har rustats med smartboards. Skolan hade vid intag i augusti 2014 cirka 420 elever. Prognosbild inför intag 2015 är cirka 500. Skolans profil Hälsa Samhälle Hållbar utveckling svsar samman studieprogrammen och öppnar för spännande projekt i undervisningen. Forskare och föreläsare från högskola, universit och arbsliv bidrar med att bredda och fördjupa lärand. Vård- och omsorgscolleges nätverkskontakter och samverkan med Röda Korss Högskola berikar speciellt vårdutbildningen och samverkan med Karolinska Institut syftar till att möjliggöra möten med venskaplig teoribildning på d Naturvenskapliga programm. Omvärldskontakter och t internationellt utbyte färgar undervisningen och vi vill möjliggöra för våra ungdomar att göra fältstudier och också delar av arbsplatsförlagt lärande utomlands. Med skolans vision som ledstjärna vill vi se våra ungdomar växa med kunskaper för t hållbart samhällsbyggande och t livslångt lärande, där en ökad medvenh om hälsa och friskvård utgör en självklar del. Perspektiv på framtidens arbsmarknad behöver breddas med nya kunskaper inom samhällsorienterande, människovårdande och naturvenskapliga yrken. Kunskaper inom hälsa, global hälsa, mänskliga rättigher, politik, medicin, omvårdnad, friskvård, miljö, hållbar utveckling, naturvenskap, entreprenörskap och kulturmöten är i fokus. "Vi vill inspirera och utmana med kunskaper om människan i en globaliserad värld så att du ska vilja vara med och göra skillnad i en framtid." Skolan är organiserad runt fyra arbslag, tre lärarlag och t elevhälsoteam, lt av varsin utvecklingsledare. På skolan finns också ämnesansvariga, förstelärare, IT-pedagog och APLsamordnare. Cirka 38 pedagogisk personal var anställd på skolan i januari Med ingången till d nya år har också rekryterats en administrativ grupp chef som ska utveckla och leda administrativa stödprocesser i samverkan med rektor och den pedagogiska ledningsgruppen. Föreliggande verksamhsplan har tagit sitt avstamp i t gemensamt analysarbe i lärarlagen kring förra läsårs resultat. Målen har utvärderats och positiva värden för t fortsatt utvecklingsarbe med skolans pedagogiska plattform har gt riktning till åtaganden för Prioriterade åtgärder för utveckling Åtgärder för måluppfyllelse tar sin utgångspunkt i kompensutveckling kring arbe med formativ bedömning, tvärvenskapliga arbsformer och entreprenöriellt förhållningssätt, samt t aktivt värdegrundsarbe med fokus på hälsa, studiero och elevinflytande. Satsningar på informations- och kommunikationsteknik, IKT, med fortbildning till personal och utbildning till våra elever, är viktiga redskap i dta arbe. Datorn ska göras till t

4 Sid 4 (12) levande verktyg i lärand. Ett strukturerat arbe är prioriterat i lärarlagen kring upplägg av utbildningen på de olika studieprogrammen. Vi ska utveckla starka och samspråkade ämneslag på skolan och med d som bas gå vidare med gemensamt arbe kring tvärvenskapliga projekt i programlag. Examensmål och den röda tråden i de olika kurserna över olika årskurser ska synliggöras så att eleverna kan se hur delar och helh hänger samman. Kreativit och motivation i lärand ska främjas med variation i arbssätt, digital teknik, tvärvenskapliga projekt och omvärldsorientering. Ökad delaktigh i lärand och undervisningen skapar lust att komma till skolan och d blir roligare. Med uppdrag att rusta vår skola för mottagande av elever med hörselnedsättning fortsätter också fortbildning inom dta område. Vi vill integrera alla våra elever med varandra där d småskaliga, spännande undervisning, lugn och ro i klassrummen gör oss alla till vinnare. inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhsområd: 1.2 Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande Andel elever med gymnasieexamen 90 % 74 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbar utifrån beprövad erfarenh eller venskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg va vilka mål de arbar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamhen. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenh och venskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg va vilka mål de arbar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.

5 Sid 5 (12) Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamhen. Andel gymnasieelever med godkänt i samtliga kurser i examensbevisen 85 % År Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 100 % År Åtagande: Formativ bedömning Med formativ bedömning är syft att synliggöra och stärka elevernas delaktigh i lärand. ska kunna avläsas i skolans kursutvärderingar och i elevenkäten med ökad nöjdh hos eleverna kring hur lärarna följer upp deras kunskapsutveckling och hur eleverna upplever att de fått redskap för att kunna förbättra sina studieresultat. Arbssätt 1. D systematiska kvalitsarb kring kunskapsuppföljning byggs in i grunden på skolan genom lärarlagens arbe med att synliggöra processer för kunskapsbedömning och bygssättning. I en framtagen policy för rutiner kring bedömning och bygssättning lyfts aktiviter fram i t årshjul. 2. I ämneslag fortsätter utvecklingsarbe med kunskapssyn, bedömning, utformande av prov och matriser, samt moder för elevers självbedömning. 3. Kollegareflektion ska praktiseras genom besök i varandras klassrum. 4. Fortsatt utveckling av didaktiska utvecklingssamtal och motiverande samtal. 5. Fördjupad utveckling av digitaila moder i undervisningen - IT i lärand - som främjar elevernas makt över sitt eg lärande. Resursanvändning Lärarlags och elevhälsans kompenser utgör resurser där erfarenhsutbyten i kollegium, ämnes- och programlag är viktiga. Resurstillgång ses också i samverkan med högskola och universit med kompensutveckling till lärarna och bidrag till undervisningen. Ledning av skolans pedagogiska arbe kring bedömning och bygssättning ger ryggrad åt arb, där bland annat rutiner för kunskapsuppföljning fortsätter att förankras. Uppföljning 1. Via kursutvärderingar, elevenkäten och utvecklingssamtal kan vi avläsa hur eleverna uppfattar att återkoppling från lärarna ges om deras studieresultat och vad de ska göra för att nå högre måluppfyllelse. 2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlag, samt elevhälsa sker uppföljning av elevernas studieresultat och studiesituation.

6 Sid 6 (12) 3. Via rektors lektionsbesök och i medarbarsamtal. 4. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef på utbildningsförvaltningen med fokus på uppföljning av resultatbild i skolan. Utveckling Genom t fördjupat utvecklingsarbe med moder för formativ bedömning är syft att öka elevernas medvenh, delaktigh och engagemang i sitt eg lärande och härigenom stärka deras studieresultat. Basen i utvecklingsarb utgår från förstärkning av mötestid ämnes- och programlag på skolan. Åtagande: Tvärvenskapliga moder i undervisningen Tematiska studier med inslag av tvärvenskapliga projekt ska planeras av lärarna och färga hela läsår. Karaktärs- och kärnämneslärare samverkar kring frågeställningar där flera venskapliga ämnesdiscipliner integreras. Lärarlag samverkar med forskare på högskola och universit kring föreläsningar och temadagar i olika moment, vilk främjar kritiskt tänkande, nyfikenh, förmåga att formulera frågor, kreativit, självständigh, omvärldsorientering mm. Arbssätt 1. Fortsatt utvecklingsarbe med skolans pedagogiska plattform där examensmål i Gy-11 för respektive studieprogram ska lyftas fram i arbe inom program- och ämneslag. 3. Programråd ska utvecklas för resp program i modell VO-College, vilk kommer att stärka utbildningarnas omvärldsorientering. 4. Fortsatt utveckling av samverkan med Röda Korss Högskola, Karolinska Institut och Stockholms universit. 5. I ämneslag fortsätter utvecklingsarbe med gemensamma planeringar, stoff till undervisningen och IT i lärand. 6. Med t entreprenöriellt förhållningssätt ska kreativit och motivation i lärand stärkas Resursanvändning Kompenser inom lärarlag och elevhälsoteam utgör även här de viktigaste resurserna. Tillika samverkan med arbsliv och högskola och universit, samt skolans internationella kontakter med Hamdard University i New Delhi och Lyceé privé Bourgogne i Chalon i Frankrike. Ledning av utvecklingsarbe med skolans pedagogiska plattform samlar kollegium och lärarlag att arba mot gemensamma mål. Uppföljning 1. Via kursutvärderingar och i elevenkäten kommer vi att kunna utläsa elevernas nöjdh kring hur lärarna samarbar, variation av arbssätt, motivation i lärand och delaktigh i undervisningen. 2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlag sker uppföljning av elevernas synpunkter på undervisningen - här utgör klassrådsprotokoll t viktigt verktyg.

7 Sid 7 (12) 3. Via rektors lektionsbesök och i medarbarsamtal. 4. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef på utbildningsförvaltningen med fokus på uppföljning av resultatbild i skolan. 5. På möten i programråd - lokal styrelse för VOC - sker uppföljning i dialog med skolans nätverkskontakter i arbsliv, högskola och universit. Utveckling Skolans samverkan med Röda Korss Högskola ska fördjupas med t tvärvenskapligt fokus inom utbildningen på VO och NV. Under 2015 är målsättningen att också utveckla samverkan med Karolinska Institut kopplat till Naturvenskapliga programm. Genom t tvärvenskapligt perspektiv i undervisningen vill vi bredda och fördjupa samverkan med omvärldskontakter, arbsliv och forskning. Skolans internationella nätverk ska utökas. mål för verksamhsområd: 1.3 Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbsuppgifter. D finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvenhen om den fysiska miljöns bydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbsuppgifter. D finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvenhen om den fysiska miljöns bydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Andel gymnasieelever nöjda med - D är arbsro på mina lektioner Andel gymnasieelever nöjda med - Möjligh att känna sig trygg i skolan 80 % År 100 % År Total frånvaro i gymnasieskolan 5 % År

8 Sid 8 (12) Åtagande: Aktivt värdegrundsarbe med fokus på studiero, hälsa och elevinflytande Elever ska känna sig trygga i skolan och d ska vara t gott studieklimat på lektioner. Tillsammans ska vi skapa en tolerant och respektfull miljö i skolan där allas lika värde utgör ledord. Våra elever ska nå en ökad medvenh om eg ansvar för livsval som främjar hälsa och fokus på studier. Vi ska stärka elevernas engagemang och delaktigh i undervisning och lärande. Arbssätt 1. Likabehandlingsplan upprättas årligen, där planerade åtgärder redovisas för hur diskriminering och kränkningar ska motverkas. 2. På klassråd och mentorssamtal diskuteras tryggh, tillit och social samvaro med koppling till likabehandlingsplan och Konventionen om Barns rättigher, artikel 2, 3 och Skolans ansvars- och delegationsordning tydliggör samverkansformer i skolan inkluderande elevers delaktig genom klassråd, programlag och elevkår. 4. Samverka med organisationer, förag och myndigher i frågor kring mänskliga rättigher, nicit, genus. 5. Kompensutveckling till lärare om bydelsen av t lösningsfokuserat förhållingssätt via bland annat intern utbildning om didaktiska utvecklingssamtal och motiverande samtal. 6. I ämnes- och programlag planera gemensamt för lärformer och arbssätt för att öka medvenhen hos ungdomar om eg ansvarstagande för livsval som främjar hälsa, samt stärka deras inflytande i undervisningen. 7. Utveckla samverkan med organisationer och föreningar kring idrott, hälsa och kultur möjliggöra aktivt deltagande för elever i anslutning till skoldagens slut, samt idrottsdagar och temadagar. 8. Friskvårdsmöjligher för personal uppmuntra användand av friskvårdstim en gång per vecka. Resursanvändning Samlade kompenser inom lärarlag och elevhälsa utgör främsta resurser i t aktivt värdegrundsarbe på skolan. Styrning och ledning av skolans samverkansformer och målbilder är här t viktigt verktyg. Samarbe med myndigher, organisationer - och omvärldskontakter utgör också resurser för inre skolutveckling av skolans värdegrund. Uppföljning 1. Via kursutvärderingar och i elevenkäten avläses resultat kring tryggh, trivsel, studiero/arbsro och delaktigh i undervisningen. i 2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlam sker uppföljning av klassrådsprotokoll och andra ärenden som berör våra elevers välmående kopplat till studiesituationen. 3. Via elevhälsoteams arbe med uppföljning av enskilda elevärenden i samverkan med lärarlag och myndigher.

9 Sid 9 (12) 3. Via rektors lektionsbesök och i medarbarsamtal. 4. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef på utbildningsförvaltningen med fokus på uppföljning av resultatbild i skolan. Utveckling Pågående fortbildningsinsatser ska fördjupas kring t lösningsfokuserat förhållningssätt i möt med våra elever. Vi fortsätter att implementera didaktiska utvecklingssamtal och motiverande samtal i skolan med syfte att öka elevernas delaktigh i sitt lärande. I lärarlagen drivs t pedagogiskt utvecklingsarbe kring mänskliga rättigher, demokrati, elevinflytande och genus i lärandemiljön. Utvecklingsarbe inbegriper integration av elevhälsoteam i lärarlagen.hela skolmiljön skall sikta på att stödja hälsofrämjande alternativ när d gäller kost och motion. Elevhälsoteams arbe ska utvecklas på skolan med bland annat utökad profession inom hörselnedsättning. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eg lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktigh i planering och uppföljning. Eleverna får genom dta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Dta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som bydelsefull. Arb för att eleverna ska förstå progressionen i lärand synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom dta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som bydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbund följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärand används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika bygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till 90 % År 90 % År Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och 80 % År

10 Sid 10 (12) påverka hur vi arbar under lektionerna inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhsområd: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö D finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Dta vävs även in i undervisningen för att synliggöra bydelsen av d personliga ansvar för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enher som sorterar ut matavfall för biologisk behandling År 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Resursanvändning I prognosbild för budg 2015 har beräkningar grundats i t fortsatt ökat söktryck till skolan om cirka ytterligare 100 elever. Strategier i budgarb: - Arbe med tjänstefördelning har påbörjats för läsår 15/16 med utlägg om poäng. - Elevantal i samtliga klasser har under läsår 2014/15 sts över och en omorganisering har bidragit till att alla klasser är fulltaliga om minst elever. - Översyn av samtliga utgiftsposter i budgen för 2015 har gjorts med åtstramning som effekt. - Nedläggning av hudvårdsprogramm kommer på lång sikt att stärka budgen, men medför under d närmaste år kostnad med övertalig personal. - Arbe med översyn av övrig övertalig personal pågår i samverkan med arbslivsresurs - Användning av d socioekonomiska bidrag inkluderar elevstöd enskilt och i mindre grupper med lärare med specialpedagogisk kompens, planläggning med förlängning av

11 Sid 11 (12) studiiden för inskrivna elever 2014/15 på IMPRO och Yrkes-intro i ämnena svenska (svenskasom andraspråk), engelska (grund) och matematik (grund) om ytterligare en eller två terminer, samt en liknande planering för nyintag av IMPRO till läsår 2015/16. I karaktärsämnen på Vård- och omsorgsprogramm finns speciallärare med särskild tid för läxstöd och enskild handledning. Härtill planering för en utvecklad elevhälsa med förstärkning av specialpedagogiska och hörselpedagogiska kompenser. Sammanfattningsvis görs insatser för stärka budgen med översyn av kostnader, organisering av lärartjänster och klasstorlek. Redovisning av strategiska åtgärder i användning av d socioekonomiska bidrag ska stärka kvalit i resultatbild hos de mest behövande eleverna. En farhåga finns i nämnda problem med övertaliga i personalgruppen vilk kan komma att påverka utfall. Budg 2015

12 Sid 12 (12) inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhsområd: 4.2 Stockholms stad är en bra arbsgivare med goda arbsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Tertial mål för verksamhsområd: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigher och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamher integreras jämställdhs-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhs-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i d ordinarie arb på central förvaltning och på skolenher. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamhen motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigher och möjligher. Skolan kartlägger verksamhens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barns bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivit Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enligh med Skolverks föreskrifter Övriga frågor