Britta Wikman Rektor VO och NA

Transkript

1 Britta Wikman Rektor VO och NA Magnus Karnefors Rektor SA och sprint Kungsholmens Västra gymnasium O-huset Campus Konradsberg Konradsbergsgatan Stockholm

2 SYFTE... 3 ELEVUNDERLAG :1 Elevantal...3 1:2 Fördelning pojkar och flickor...4 1:3 Anpassning för elever med hörselnedsättning...4 1:4 Elever med behov av särskilt stöd...5 1:5 Studieresultat...5 LOKALBEHOV I RELATION TILL TILLVÄXT :1 Klassrum och grupprum...6 2:2 Lab-salar, idrottshall, matsal...7 KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSBEHOV TILL 2017/ :1 Lärartjänster...7 3:2 Elevhälsopersonal...8 3:3 Administration och vaktmästeri...9 LEDNING OCH STYRNING :1 Organisation...9 4:2 Verksamhetsmål PEDAGOGISK PLATTFORM :1 Struktur för det pedagogiska utvecklingsarbetet :2 En skola på vetenskaplig grund :3 Kompetensutvecklingsplan :4 Vård- och omsorgscollege PRIORITERADE ÅTGÄRDER :1 Utvecklingsområden BILAGA 1 PROGNOS ELEVANTAL

3 SYFTE Följande handlingsplan för Kungsholmens västra gymnasium syftar till att samla skolans utvecklingsområden i ett dokument och häri lyfta fram prioriterade åtgärder med utgångspunkt i en analys av tillväxt med fler elever och personal för tre år framåt, 2015/16 till och med 2017/18. ELEVUNDERLAG 1:1 Elevantal Tillväxten av skolan har gått planenligt, från starten i augusti år 2012 med ca 205 elever inskrivna, varav 84 % på yrkesprogram fram till och med höstens intag i augusti år 2015 med 545 elever, varav 46 % elever inskrivna på VO och övriga på SA och NA, samt sprint. Skolans högskoleprofil och vetenskapliga arbetssätt ska med integration mellan yrkes- och teoretiska program stärkas och berika respektive vetenskapliga discipliner. Målbild för skolans tillväxt är satt till 1000 elever. Mot bakgrund av prognos i demografi i län och stad förutspås för kommande treårsperiod, 2015/16 till 2017/18, en något kraftigare ökning av elevintag jämfört med tidigare år. Prognosbilden något osäker att förutsäga då skolan öppnat för intag av elever med hörselnedsättning, vilket för med sig samma behov av personal och lokaler, men där elevantalet i en klass med elev med hörselnedsättning är begränsat till cirka hälften. Skolan beräknas växa med ett fortsatt intag till VO med tre klasser, varav en klass integrerat med elever inskrivna på introduktionsprogrammet. Det höga söktryck som ses i intaget hösten 2015 till SA-beteende förutspås fortsätta och till nästkommande läsår 16/17 öka till tre klasser. Även den goda sökbilden till SAM-sam förutspås fortsätta och 3

4 öka till två klasser En av dessa SA-klasser troligen som en klass integrerad med elever med hörselnedsättning. Den starka sökbilden till NA år 2015 ger signaler om möjlighet att öka intaget även här till nästkommande läsår om tre klasser varav en möjlig som en klass med integration med elever med hörselnedsättning. Språkintroduktion startade med en grupp hösten 2014 och beräknas fortsätta öka till ett intag om totalt tre grupper. 1 1:2 Fördelning pojkar och flickor Med ett ökat intag av elever till SA och NA har fördelningen i antal flickor och pojkar börjat utjämnas på skolan. Även VO-programmet har uppmärksammats av fler pojkar. År 2012 utgjordes 14 % av intaget på VO av pojkar, att jämföras med intaget 2015 som nu når upp till 29 %. Läsåret 2012/13 utgjordes 7 % av det totala elevantalet på skolan av pojkar och till 2015/16 beräknas fördelningen bli cirka 72 % flickor och 28 % pojkar. 1:3 Anpassning för elever med hörselnedsättning Läsåret 2014/15 öppnade skolan för intag av elever med hörselnedsättning. Skolans lokaler förbereddes med akustikanpassning av fem klassrum och installation av mattor i entré och korridorer. Fortsatt planläggning för akustiköversyn av lunchmatsal och ytterligare akustikanpassning av fem klassrum är gjord till läsår 2015/16. I augusti 2014 hade skolan 2 elever inskrivna med hörselnedsättning, en elev på SA där klassen är minskad till hälften, 16 elever, och en elev på Språkintroduktion med ett elevantal om 17. Till läsåret 2015/16 kommer tre nya elever att starta på SA och där skapas en klass med ca elever. Med utgångspunkt i hur antalet sökande till nationellt program ökat från en elev till tre elever från förra läsåret kan förutspås en fortsatt god utveckling. Skolans hörselinriktning blir mer känd och positiva utvärderingar 1 Se bilaga 1 - prognos för elevintag tom 2017/18. 4

5 från elever sprider sig snabbt. I genomsnitt rör det sig om cirka 10 grundskoleelever i Stockholmsområdet som årligen söker till gymnasiet. Kompetensutveckling om hörselnedsättning har med inledning läsåret 2014/15 getts till samtlig personal och utgör framledes ett självklart inslag i skolans kompetensutvecklingsplan. Elevhälsans kompetens är särskilt viktig att lyfta fram i planerade åtgärder. 1:4 Elever med behov av särskilt stöd Med ett ökat intag av elever till Vård- och omsorgsprogrammet, inkluderat fler elever inskrivna på introduktionsprogrammet, kan förutspås ett ökat behov av särskilt stöd i lärandet hos en större grupp elever. En förstärkt elevhälsa och pedagogiskt stöd i mindre grupper vad gäller främst studier i kärnämnen på både grundskole- och gymnasienivå såsom svenska, svenska som andra språk, engelska och matematik finns med i planeringen. Med läsåret 2014/15 öppnade skolan intag av nyanlända ungdomar till språkintroduktion med en grupp om 17 elever. Fullt utbyggt 2016/17 kommer sprint att utgöras av tre grupper totalt. Även med denna elevgrupp kan förväntas ett ökat behov av stöd i både lärande och sociala frågor. I prioriterade åtgärder framåt lyfts utvecklingsarbete fram med implementering av anpassningar i klassrummet lett av specialpedagog och elevhälsa på skolan. Rutiner för uppföljning av elever med stödbehov riktat mot arbete i programlag ska förankras i organisationen. 2 1:5 Studieresultat Våren 2015 har initierats kompetensutveckling om en skola på vetenskaplig grund. Som ett led på detta har alla lärare vid läsårets slut sammanställt resultat från nationella prov och avslutade kurser i diagramform och därvid har den totala resultatbilden analyserats i ämneslagen. Strategier för åtgärder att vidta i uppföljningsarbete där elever inte har nått kunskapskraven i en kurs har planerats med bland annat prövningar, extra stöd, sommarskola och omläsning av kurser i vissa fall. Intressant är också att lyfta fram exempel från undervisning i klasser som gett goda resultat. Vad kan vi lära av varandra? Hur förbereda oss inför intag av elever som visar sig ha svårigheter i sitt lärande? Strategier framåt för att stärka elevernas möjligheter att nå kunskapskraven har byggts in med förstärkt elevhälsa och mer tid av specialpedagog i samverkan med lärarlagen. Andel elever som fick betyg i alla kurser i slutbetyget var 96 % år År 2014 fick 93 % av eleverna examensbevis. Resultatet för antal elever som fått examensbevis 2015 avläses i augusti. I studieresultaten över tid ser vi de största utmaningarna i matematik och engelska. Det är flest elever på VO som utmärker sig i behovsbilden, men även på SA. Med ett ökat intag elever till introduktionsprogrammet har skolan också fått fler elever med svårigheter att nå kunskapskraven i svenska. Resultatbild på nationella prov överensstämmer i stort med betygsresultat på kurser, inga större avvikelser. 2 I budgetarbete finns planering för användning av det socioekonomiska bidraget med över tid. Budgeten har inte inkl denna version av handlingsplan. 5

6 Ytterst syftar all organisering av skolans verksamhet till att förbättra elevernas studieresultat. Att utveckla en skola på vetenskaplig grund görs med utgångspunkt i en analys av hur undervisning och studieresultat hänger samman. Det lärande som vi utvecklar genom samverkan i ämnes- och programlag står också som modell för elevernas lärande. Rutiner för uppföljning av studieresultat och formativ bedömning, förhållningssätt och målorientering är ledande för fortsatt utveckling. 3 LOKALBEHOV I RELATION TILL TILLVÄXT 2:1 Klassrum och grupprum Lokalbehovet växer i takt med ett ökat elevintag. I stort motsvaras intag av en ny klass behov av ett nytt klassrum. Läsåret 2014/15 hade vi tillgång till 5 grupprum och 15 klassrum varav 2 hörselanpassade klassrum. Det fanns då tillgång till 13 normalstora klassrum som kunde nyttjas fullt ut. Till läsåret 2015/16 har vi fyra fler klasser än förra året. Antalet klassrum har endast ökat med tre och antalet grupprum är detsamma som tidigare. I prognosbild för en fullt utbyggd skola kommer vi att behöva cirka klassrum till läsåret 2017/18, vilket innebär en ökning om ca 22 klassrum från 2014/15. Skolan tenderar att få fler mindre undervisningsgrupper detta som en konsekvens av hörselanpassning, fler elever på introduktionsprogrammet och pedagogiska önskemål om att schemalägga gemensamma kurser parallellt på programmen. Det ställer krav på flexibilitet men ökar också behovet av fler undervisningsrum. Att schemalägga lektioner på tidiga morgnar och mycket sena eftermiddagar för att därigenom öka kapacitetsutnyttjandet bedöms inte vara gynnsamt utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Fortsatt analys vad gäller behov av undervisningsrum leds av administrativ gruppchef på skolan och härtill ska bilden vidgas med översyn av arbetsplatser för lärare och övrig personal. 4 LOKALBEHOV: UNDERVISNINGSRUM LÄSÅR ELEVANTAL KLASSER KLASSRUM GRUPPRUM VUX (varav 2 hörsel) (varav 2 hörsel) ca ? 8? ca ? 10? 3 Fördjupad analys av resultatbild med jämförelser mellan program ska sammanställas ht-15 och framåt. 4 Skolans schemaläggare har gett uppgifter om behov av undervisningsrum. 6

7 2:2 Lab-salar, idrottshall, matsal Med ett ökat intag av elever till NA följer ett ökat behov av tider i lab-salar. Till läsår 2015/16 renoveras två lab-salar i A-huset och tillika en gradängsal, vilka kommer att nyttjas fullt ut också med annan undervisning. Skolan kommer att behöva fler tider i idrottshallen Konradsberg allteftersom elevantalet växer. Idag hänvisas skolan till mycket sena eftermiddagstider då grundskolorna på Campus har företräde. Idrottsmöjligheter måste ses över och drivas i dialog med central förvaltning. Lunchmatsalen på Campus är i dagsläget under uppbyggnad/renovering och planeras vara klar till läsår 2016/17 fram till dess krävs nära samverkan med grundskolor på området och anpassningar av schema till de tider som delges skolan. 5 KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSBEHOV TILL 2017/18 3:1 Lärartjänster Sedan skolan startade 2012 har nyrekryteringar om cirka pedagogisk personal gjorts inför varje nytt läsår, inkluderat elevhälsa. Rörligheten initialt framkommen utifrån en situation med flera visstidsanställningar och inhyrda lärare på timmar från Kungsholmens gymnasium. Med en stabilare grund följt av ett ökat söktryck har skolan kunnat rekrytera nya lärare både från egen organisation, tidigare nedlagda skolor Brännkyrka gymnasium och Farsta gymnasium, och gjort externa nyrekryteringar. Mixen av lärare från olika bakgrunder, från både kommunala och friskolor, har varit gynnsam och berikar verksamheten. Utgångspunkten i rekryteringen har utgjorts av sökt kompetens med behörighet och legitimation i undervisningsämnen, arbetslivserfarenhet, genus, åldersfördelning och etnicitet. Inför kommande treårsperiod förutspås en fortsatt ökning om cirka 1-1,5 tjänst per ny klass som skolan växer med. OMFATTNING LÄRARTJÄNSTER LÄSÅR ELEVANTAL KLASSER LÄRARTJÄNSTER VUX 14, , , , ca ca Vid starten av skolan hösten 2012 hade vi flera klasser med få elever på VO-programmet som förde med sig samma behov av lärare som en normalstor klass om 32 elever. Det var en organisation som ej kunde bära personalkostnader och därför genomfördes 5 Adm gruppchef driver lokalplanering i dialog med adm chef och lokalansvarig på Campus. 7

8 organisationsförändring med sammanslagning av klasser läsåret 2014/15. Rekryteringsbehovet över tid är svårt att förutsäga utifrån totalt antal elever på skolan. I klasser där vi har integration med elever med hörselnedsättning minskas elevantalet till hälften vilket ändå ställer samma krav på personaltäthet som i en normalstor klass. Antal undervisningsgrupper är något bättre att använda för prognostisering av kompetensförsörjningsbehov av pedagogisk personal på skolan. Till läsåret 2015/16 utgörs antal lärartjänster av 3060 % vilket är en ökning om 317 % jämfört med förra läsåret. En något mindre ökning jämfört med tidigare år som förklaras av tidigare gemomförd organisationsförändring och ett stabilare elevunderlag. En prognostisering för kommande rekryteringsbehov förutspås ligga på ca 1-1,2 lärartjänst per ny undervisningsgrupp beräknat i antal poäng per årskurs och program. 3:2 Elevhälsopersonal Med ett ökat intag av elever till introduktionsprogram, språkintroduktion och ökning av antal preparandelever så förutspås ett ökat stödbehov av elevhälsans kompetenser. Det finns alltid förklaringar till varför elever ej slutfört sina grundskolstudier och detta ställer krav på skolan att utveckla en organisation som kan stödja, vägleda och arbeta salutogent för att möjliggöra för alla elever att nå kunskapskraven på gymnasiet. OMFATTNING ELEVHÄLSOPERSONAL LÄSÅR ELEVANTAL EHT ELEVHÄLSOPERSONAL ,0 SYV 0,7, KURATOR 0,1, SKOLSKÖT 0, ,2 SYV 0,7, KURATOR 0,5, SKOLSKÖT 0,5, SPECPED 1, ,3 SYV 0,8, KURATOR 1,0, SKOLSKÖT 0,5, SPECPED 1, , SYV 0,8, KURATOR 1,0, SKOLSKÖT 0,8, SPECP 1,0, HÖRSELP 0,5? ,5 SYV 1,0, KURATOR 1,0, SKOLSKÖT 1,0, SPECPED 1,0, HÖRSELP 0, ,0 SYV 1,5, KURATOR 1,0, SKOLSKÖT 1,0, SPECP 1,0, HÖRSELP 0,5 Elevhälsan ökar till läsåret 2015/16 med utökning av skolskötersketjänst om 0,3 % och planerat är även förstärkning av specialpedagogisk resurs med hörselpedagog om 0,5 %. I det fall en hörselpedagog rekryteras så ökar elevhälsoteamets personal totalt med 0,8 % tjänster från föregående läsår. 6 En växande skola, fullt utbyggt om 1000 elever, kräver översyn av elevhälsans resurser över tid. Skolan har också i uppdrag att utveckla ett hörsel-nav med kompetenser att stödja elever med hörselnedsättning och personal på både vår skola och övriga skolor i staden, vilket i sig kräver specifik planläggning. 6 Hörselpedagog finansierat genom särskilt verksamhetsstöd se budget

9 3:3 Administration och vaktmästeri Vid skolans start hösten 2012 organiserades det huvudsakliga administrativa arbetet genom samverkan med Kungsholmens gymnasium. Personaladministrativ kompetens köptes in i en begränsad omfattning. Förstärkning av administrationen gjordes via vaktmästare på skolan som fick handha administrativa uppgifter på plats. I januari 2015 anställdes en administrativ gruppchef som på kort tid utvecklat en administration med beredskap att leda administration, IT och vaktmästeri för en växande skola med fler elever och pedagogisk personal. 7 OMFATTNING ADMINISTRATION, IT, VAKTMÄSTARE LÄSÅR ELEVANTAL TOTALT ADM IT VAKTM ,1 1,0 0,1 1, ,1 1,0 0,1 1, ,2 1,5 0,2? 1, ,5 2,5 Inkl adm 1,0 Prognos Prognos ,5? 2,5? Inkl adm 1,0? 960 3,5? 2,5? Inkl adm 1,0? LEDNING OCH STYRNING 4:1 Organisation Med ett ökat elevunderlag har en stabilare organisation vuxit fram med möjlighet att driva utvecklingsarbete i både program- och ämneslag, samt elevhälsa. Skolan kommer till läsåret 2015/16 att vara organiserad runt tre programlag (VO, SA, NA), samt ett lärarlag för språkintroduktion och ett elevhälsoteam. På skolan finns också ämnesansvariga, förstelärare, IT-pedagog och APL-samordnare. Till läsåret 2015/16 utgörs pedagogisk personal av cirka 45 anställda med olika omfattning i sina tjänster. 8 Utvecklingsarbetet i programlag, sprintlärarlag och elevhälsoteam leds av varsin utvecklingsledare som i sina tjänster har ca 10 % för uppdraget. Ämneslagens utvecklingsarbete är vid sidan om programlagen en drivkraft för implementering av skolans pedagogiska plattform. Ämneslagen leds av varsin ämnesansvarig som har ca 20 tim av sin tjänst vigt till detta uppdrag. 7 Bilden för prognos för fortsatt utveckling av administration, IT och vaktmästare ska ses över och justeras av adm gruppchef. 8 Av 45 pedagogisk personal ht-15 är två övertaliga. 9

10 Ett tvärvetenskapligt råd har under våren 2015 börjat ta form på skolan som ska fördjupa sitt arbete med fokus på kompetensutvecklingssatsningar kring skolans pedagogiska plattform. Rådet består av förstelärare, utvecklingsledare och rektorer. En pedagogisk ledningsgrupp har skapats på skolan där utvecklingsledare tillsammans med rektorer träffas varje vecka för att tillsammans driva ledning av processarbete kring pedagogik och didaktik. Administrativ gruppchef deltar alltefter frågor på agendan. Med ingång av läsår 2015/16 har en till rektor rekryterats till skolan. Ansvarsområden är fördelade mellan rektorerna: VO/NA och SA/sprint/hörsel. Skolledningen består från och med läsåret 2015/16 av två rektorer och en administrativ gruppchef. 4:2 Verksamhetsmål Skolans verksamhetsmål för 2015 har följt med sedan skolans start i lite olika tappning. Att utveckla ett aktivt värdegrundsarbete är i fokus. - Formativ bedömning med syfte att synliggöra och stärka elevernas delaktighet i lärandet är ett mål över tid som vi jobbar med. - Tvärvetenskapliga metoder ska med ett närmare samarbete i program- och ämneslag fördjupas. Tvärvetenskapliga projekt ska planeras av lärarna och färga hela läsåret. - Aktivt värdegrundsarbete med fokus på arbetsro, hälsa och elevinflytande anbelangar alla som arbetar i skolan. Elever ska känna sig trygga i skolan och det ska vara ett gott studieklimat på lektioner. Våra elever ska nå en ökad medvetenhet om eget ansvar för livsval som främjar hälsa och fokus på studier. Vi ska stärka elevernas engagemang och delaktighet i undervisning och lärande. 10

11 PEDAGOGISK PLATTFORM 5:1 Struktur för det pedagogiska utvecklingsarbetet Med ingång av läsår 2015/16 fortsätter utvecklingsarbete med skolans pedagogiska plattform där examensmål i Gy-11 för respektive studieprogram lyfts fram i ämnes- och programlag. Examensmål och den röda tråden i de olika kurserna över olika årskurser ska synliggöras så att eleverna kan se hur delar och helhet hänger samman. Tematiska studier med inslag av tvärvetenskapliga projekt planeras av lärarna och färgar hela läsåret. Skolans vision utgör ledstjärna för utvecklingsarbetet där skolans profil hälsa, samhälle och hållbar utveckling med målbeskrivningar kring omvärldsorientering, människokunskap, synligt lärande och stärkt elevinflytande flätas in. Vi fortsätter att utveckla samverkan med Röda Korsets Högskola, Karolinska Institutet och Stockholms universitet, samt våra internationella kontakter. Under kommande treårsperiod planerar vi också att utveckla programråd för respektive program i modell Vård- och omsorgscollege med representanter från arbetsliv, högskola och unversitet. 5:2 En skola på vetenskaplig grund Att utveckla en skola på vetenskaplig grund förutsätter att skolan organiseras i arbetsformer som möjliggör professionell samverkan mellan lärare hemmahörande inom sina respektive vetenskapliga discipliner. Ämneslagen utgör basen för 11

12 utvecklingssatsningen vilket samtidigt färgar arbetet i programlagen. Erfarenhetsutbyten i kollegium utgör drivkraft och ska lyftas fram i verksamheten. Det kollegiala lärandet är centralt där ämneslagen kan inspirera och lära av varandra. Genom vetenskaplig handledning utifrån är syftet att utveckla en gemensam vetenskaplig metod att använda för att kunna analysera den egna undervisningen kring val av stoff, arbetssätt, tid, schema och elevunderlag kopplat till studieresultat. I skolans kompetensutvecklingsplan ska både individuell och kollegial utbildning och handledning inom fältet planeras in över läsår. Lärarprofessionen ska stärkas med kunskaper om hur forskning och vetenskapliga teorier kan integreras i undervisningen. 9 5:3 Kompetensutvecklingsplan Åtgärder för måluppfyllelse har tagit sin utgångspunkt i kompetensutveckling kring arbete med formativ bedömning, tvärvetenskapliga arbetsformer, entreprenöriellt förhållningssätt och ett aktivt värdegrundsarbete med fokus på arbetsro, hälsa och elevinflytande. Satsningar på informations- och kommunikationsteknik, IKT, med fortbildning till personal och utbildning till våra elever, är viktiga redskap i detta arbete. Ett strukturerat arbete är prioriterat i ämnes- och programlag kring upplägg av utbildningen på de olika studieprogrammen. Samspråkade lärarlag på skolan skapar goda förutsättningar för fortsatt utveckling av en skola på vetenskaplig grund. 9 Kontakt har tagit med FOU-avdelningen på utb. förvaltningen kring möjlighet att starta FOU-projekt för att stödja skolans utveckling med vetenskaplig förankring. Initierat är också handledning för några rektorer i område 4 kring vetenskapligt ledarskap en projektplan för det ska utarbetas under hösten

13 Med uppdraget att rusta vår skola för mottagande av elever med hörselnedsättning fortsätter också fortbildning inom detta område. Vi vill integrera alla våra elever med varandra där det småskaliga, spännande undervisning, lugn och ro i klassrummen prioriteras. 10 5:4 Vård- och omsorgscollege Hösten 2010 certfierades Vård- och omsorgsprogrammet som då var ett studieprogram hemmahörande på Kungsholmens gymnasium. Kvalitetssäkring av utbildningen har utvecklats i samverkan med Röda Korsets Högskola och arbetslivet. Utbildningens högskoleprofil med möjlighet för eleverna att läsa mer svenska (SV3), engelska (EN6) och matematik (Ma2a) har varit framgångsrik. Antalet elever sökande elever har ökat med flera hundra procent och det totala antalet från 120 till närmare 250. Även antalet pojkar har ökat vilket är mycket positivt och i marknadsföring en prioriterad riktning. I samverkan med en professor på Röda Korsets Högskola har planer initierats om kompetensutveckling i vetenskapligt förhållningssätt specifikt för yrkesprogrammet. En utvecklingssatsning som ligger i linje med skolans kompetensutvecklingsplan i stort. Regional samordnare, anställd vårdlärare på skolan, fortsätter att driva kvalitetsarbetet framåt. 10 Se kompetensutvecklingsplan för KVG 2012 prognos 2017/18. 13

14 PRIORITERADE ÅTGÄRDER 6:1 Utvecklingsområden UTVECKLINGSOMRÅDEN PRIORITERADE ÅTGÄRDER ANSVARIG NÄR Marknadsföring Lokalplanering Hörselanpassning Kompetensförsörjning Ledning och styrning Utv av pedagogisk plattform Marknadsföringsplan Rektorer Ht-15 Hemsidan Adm gr.chef Löpande Gymnasieguiden Adm gr.chef Inför ny termin Gymnasiemässan Rektorer Årligen/nov Öppet hus Rektorer/alla Årligen Övrig annonsering Rektorer Vid behov Strategisk planering framåt för lokaler med fler undervisningsrum, matsal, tillgång till fler tider i idrottshallen tidsplan tas fram Ledning av utveckling av Hörsel- Nav, akustikanpassning av lokaler utv plan tas fram Planläggning för rekrytering av fler lärare och adm personal Fortsatt organisationsutveckling delat ledarskap Adm chef, adm gr.chef Rektor MKA Rektorer, adm gr.chef Rektorer Vt-15 - framåt Utv ledare - ledarutb Utv ledare Forts komp utb Fortsatt planläggning och förankring av struktur för utv av pedagogisk plattform Samverkan med universitet och högskola Planläggning av fortsatt samverkan internationella kontakter med delegation till utv ledare Skola på vetenskaplig grund en planläggning över tid FOUprojekt Rektorer, utv ledare, ämnesansvariga Rektorer, utv ledare Rektorer, utv ledare Rektorer Ht-15 14

15 Elevstöd Kompetensutvecklingsplan Vård- och omsorgscollege KVG Utv av elevhälsan översyn av dokument och rutiner i organisationen Verksamhetsstöd elevassistenter ansökan Fortsatt planläggning av kompetensutv plan för hela kollegiet Översyn av individuell kompetensutv plan för lärare Fortsatt utveckling av kvalitet i vårdutbildningen och stärkt samverkan med arbetsliv Rektorer/utv ledare EHT Rektorer/EHT Ht-15 framåt varje termin Rektorer Rektorer Rektor BWI, regional samordnare VOCSTHLM Aisha, APLsamordnare Maria 15

16 BILAGA 1 PROGNOS ELEVANTAL LÄSÅR 2015/16 KVG - PROGNOS ELEVANTAL VO SP NA SPRINT VO13A 32 SAB13 31 NV14 32 SPRINTGRA 20 VO13B 30 SAB14 32 NV15A 32 SPRINTGRB 20 VO14A 32 SAM14h 16 NV15B 32 VO14B 32 SAB15Ah 18 VO14C 25 SAM15 32 VO15A 32 SAB15B 32 VO15B 32 VO15C 28 IV4 -PREL PROGNOS LÄSÅR 2016/17 KVG - ELEVANTAL VO SA NA SPRINT VO14A 32 SAB14 33 NV14 32 SPRINTGRA VO14B 32 SAB15A(H) 16 NV15A 32 SPRINTGRB VO14C (IM) 25 SAB15B 32 NV15B 32 SPRINTBRC VO15A 32 SAM15 32 NV16A 32 VO15B (IM) 25 SAB16A 32 NV16B 32 VO15C 32 SAB16B 32 NV16C (H?) 16 VO16A 32 SAB16C 32 VO16B 32 SAM16A 32 VO16C (IM) 25 SAM16B(H) 16 IV4 -PREL

17 PROGNOS LÄSÅR 2017/18 KVG - ELEVANTAL VO SA NA SPRINT VO15A 32 SAB15A(H) 16 NV15A 32 SPRINTGRA 20 VO15B(IM) 25 SAB15B 32 NV15B 32 SPRINTGRB 20 VO15C 32 SAM15 32 NV16A 32 SPRINTBRC 20 VO16A 32 SAB16A 32 NV16B 32 VO16B 32 SAB16B 32 NV16 (H?) 16 VO16C (IM) 25 SAB16C 32 NV17A 32 VO17A 32 SAM16A 32 NV17B 32 VO17B 32 SAM16B(H) 16 NV17C? 32 VO17C 25 SAM17A 32 NV17D (H) 16 IV4 SAM17B(H) 16 PREP SAB17A 16 SAB17B 32 IV4 -PREL SAB17C