Verksamhetsplan 2018 för Kungsholmens västra gymnasium 1

Transkript

1 Kungsholmens västra gymnasium 1 Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (13) Handläggare Andreas Eriksson Telefon: Till Kungsholmens västra gymnasium 1 Verksamhetsplan 2018 för Kungsholmens västra gymnasium 1 Förslag till beslut Kungsholmens västra gymnasium 1 andreas.l.eriksson@

2 Sid 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholm är en världsledande kunskapsregion Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...12 av ekonomi Resursanvändning...13 Budget Övrigt Bilagor Bilaga 1: Kopia av 2018 Internbudget KVG Bilaga 2: Plan mot diskriminering och kränkande behandling

3 Sid 3 (13) Inledning Kungsholmens västra gymnasium är centralt beläget på Campus Konradsberg i Stockholm. Skolan erbjuder studier på Samhällsvetenskapliga programmet inriktning Beteendevetenskap och inriktning samhällsvetenskap, ett högskoleförberedande Vård- och omsorgsprogram, som också är certifierat inom Vård- och omsorgscollege Stockholm, Naturvetenskapliga programmet inriktning naturvetenskap, samt Introduktionsprogram och Språkintroduktion. Skolans studiemiljö har akustikanpassats för inkludering av elever med hörselnedsättning. Vi har moderna klassrum med modern teknik. Skolan hade vid intaget 2017/18 cirka 870 elever. Prognosbild inför intaget 2018/19 är cirka 950 elever. Med skolans vision Kunskapande för framtiden i en globaliserad värld vill vi se våra ungdomar växa med kunskaper för ett hållbart samhällsbyggande och ett livslångt lärande. Studierna ska bidra till en ökad medvetenhet om hur människans eget ansvar för sina livsval påverkar allas vår framtid. Skolans ledord Kunskap- Vetenskap- Gemenskap bygger på en tanke om att vi gemensamt, personal och elever, skaffar oss kunskap på vetenskaplig grund. Våra programlag samverkar för spännande projekt i undervisningen. Samarbeten med högskola, universitet, näringslivet och andra aktörerbidrar till att bredda och fördjupa lärandet. Omvärldskontakter och ett internationellt utbyte färgar undervisningen och vi vill möjliggöra för våra ungdomar att göra fältstudier och också delar av arbetsplatsförlagt lärande utomlands. Skolan är organiserad runt femprogramlag och ett elevhälsoteam, lett av varsin programlagsledare. På skolan finns också ämnesansvariga, förstelärare, IT-pedagog och APLsamordnare. Till hösten 2018 beräknas skolans pedagogiska personal vara cirka 80 och administrativ personal cirka 5. Skolledningen består av tre rektorer och en administrativ gruppchef. Rektorerna driver ett delat ledarskap på skolan med ansvar över VO och NA, SA och Språkintro. Den administrativa gruppchefen leder utveckling av administrativa stödprocesser i samverkan med rektorerna. Föreliggande verksamhetsplan bygger på analysarbete av förra läsårets resultat. Verksamhetsplanenförankras ilärarlagen som konkretiserar den i resultathöjandeaktiviteter Elevhälsans uppdrag Elevhälsan är en naturlig del i programlagens arbete. Elevhälsan följer och utvecklar elevhälsoplanen på skolan. En stor del i arbetet 2018 kommer fokuseras kring skolans prioriterade åtgärder för utveckling. Digitalisering Under 2018 införsen ny skolplattform. I samband med detta arbetar vi på KVG med att höja kompetensen bland personal och elever för att vara en skola i framkant. Skolan har tagit fram en tydlig utvecklingstrappa för IKT-användande försin personal. Skolan arbetar även, tillsammans med KTH, medatt få in programmering som naturlig del i matematik- och naturorienterande kurser.tre nya förstelärartjänster har tillsatts inom IT varav eninomgamification och VR-teknik har tillsatts för att finna djup inom ny teknik. Under2018 kommer fokus framförallt ligga på arbete med IKT-trappa och den nya skolplattformen. Navskola för syn- och hörselskadade

4 Sid 4 (13) Skolan är delaktig i utveckling av stadens syn- och hörselnav. Lärare med kompetens inom dessa funktionsnedsättningar tar del i planering och genomförande av stöd till elever med synoch hörselnedsättning och personal på både vår egen skola och övriga skolor i staden. Akustikanpassning och bra modern teknik är prioriterat. Vi arbetar inkluderande så att alla våra elever har lika möjligheter att utvecklas efter sin förmåga och lyckas med sina studier. Förstelärare KVG har 12 förstelärartjänster. Förstelärarna har som uppdrag att utveckla sin egen praktik samt att fortbilda övrig personal. Försteläraruppdragen är kopplade till prioriterade åtgärder för utveckling inom områden såsom digitalisering och ökade studieresultat. Prioriterade åtgärder för utveckling -Förbättra arbetsron i klassrummen -Förbättra närvaron -Förbättra resultaten öka andelen elever som når examen och högskolebehörighet -Öka den digitala kompetensen både hos elever och lärare KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Andel gymnasieelever som slutfört utbildningen inom tre år 74% År Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel gymnasieelever med examensbevis, oavsett studielängd 85 % År

5 Sid 5 (13) Andel gymnasieelever med minst betyg E i samtliga kurser i examensbevisen 75 % År Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 95 % År Ökad/förbättrad samverkan mellan lärare kring gemensamma elever för att förbättra arbetsro och trivsel och därigenom förbättra resultaten. Eleverna upplever i större utsträckning arbetsro och trivsel i undervisningsgruppen. Lärarna samverkar mer kring elevernas lärande. Ökad fokusering kring studieresultat både hos elever och lärare 1. Vi lägger större fokus på programarbetslagen. Lärare samlas i större utsträckning kring gemensamma elever. 2. Vi utvecklar samarbeten och gemensamma studieuppgifter och examinationer mellan flera ämnen/kurser för att öka elevernas möjlighet att nå målen. 3. Vi arbetar med digitala metoder för att lättare kunna kommunicera formativt mellan lärare och elev. Resursanvändning Samlade kompetenser hos lärarna och elevhälsa utgör resurser där erfarenhetsutbyten i kollegium, ämnes- och programlag är viktiga. Resurstillgång ses också i samverkan med högskola, universitet och specialpedagogiska myndigheten (SPSM) med kompetensutveckling till lärarna och bidrag med föreläsare och material till undervisningen. Ledning och organisering av skolans pedagogiska arbete i programarbetslag ger ryggrad åt arbetet, där former för gemensam planering av undervisningen, kunskapsuppföljning och betygssättning fortsätter att utvecklas. Det är viktigt att framledes prioritera mer tid till gemensamt pedagogiskt arbete kring klasserna och programmen. 1. Via kursutvärderingar, elevenkäter och utvecklingssamtal kan vi avläsa om och hur elevernas resultat och arbetsro förbättras. 2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlag, samt via elevhälsans arbete sker uppföljning av elevernas studieresultat och studiesituation. 3. Via rektors lektionsbesök och i medarbetarsamtal. 4. Resultatbild vad gäller antal som når examen och lägst antal E i samtliga kurser, samt

6 Sid 6 (13) resultat på nationella prov analyseras i lärarlagen - följt av framtagande av strategier för att nå högre måluppfyllelse. Ökad/förbättrad samverkan mellan lärare kring gemensamma elever för att förbättra arbetsro och trivsel och därigenom förbättra resultaten. Eleverna upplever i större utsträckning arbetsro och trivsel i undervisningsgruppen. Lärarna samverkar mer kring elevernas lärande. Ökad fokusering kring studieresultat både hos elever och lärare Vi lägger större fokus på programarbetslagen. Lärare samlas i större utsträckning kring gemensamma elever. Vi utvecklar samarbeten och gemensamma studieuppgifter och examinationer mellan flera ämnen/kurser för att öka elevernas möjlighet att nå målen. Vi arbetar med digitala metoder för att lättare kunna kommunicera formativt mellan lärare och elev. Resursanvändning Samlade kompetenser hos lärarna och elevhälsa utgör resurser där erfarenhetsutbyten i kollegium, ämnes- och programlag är viktiga. Resurstillgång ses också i samverkan med högskola, universitet och specialpedagogiska myndigheten (SPSM) med kompetensutveckling till lärarna och bidrag med föreläsare och material till undervisningen. Ledning och organisering av skolans pedagogiska arbete i programarbetslag ger ryggrad åt arbetet, där former för gemensam planering av undervisningen, kunskapsuppföljning och betygssättning fortsätter att utvecklas. Det är viktigt att framledes prioritera mer tid till gemensamt pedagogiskt arbete kring klasserna och programmen 1. Via kursutvärderingar, elevenkäter och utvecklingssamtal kan vi avläsa om och hur elevernas resultat och arbetsro förbättras. 2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlag, samt via elevhälsans arbete sker

7 Sid 7 (13) uppföljning av elevernas studieresultat och studiesituation. 3. Via rektors lektionsbesök och i medarbetarsamtal. 4. Resultatbild vad gäller antal som når examen och lägst antal E i samtliga kurser, samt resultat på nationella prov analyseras i lärarlagen - följt av framtagande av strategier för att nå högre måluppfyllelse Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner 75 % År Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan 90 % År Total frånvaro i gymnasieskolan 15 % År Alla elever på KVG ska känna sig trygga och uppleva god arbetsro. Elever ska känna sig trygga i skolan och det ska vara ett gott studieklimat på lektioner. Tillsammans ska vi skapa en tolerant och respektfull miljö i skolan där allas lika värde utgör ledord. På vår skola ska alla känna att man får vara den man är, oavsett bakgrund. Våra elever ska bli stärkta i att ta eget ansvar för livsval som främjar hälsa och fokus på studier. 1. Plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas och revideras årligen. 2. På klassråd och mentorssamtal diskuteras trygghet, tillit och social samvaro. Skolans Policy för trygghet och arbetsro och ordningsregler ska förankras bland elever och personal. 3. Samverka med organisationer, företag och myndigheter i frågor kring mänskliga rättigheter, etnicitet, genus, samt kompetensutveckling till lärare om ett normkritiskt arbete i undervisningen. 4. I lärarlag planera gemensamt för att öka medvetenheten hos ungdomar om eget ansvarstagande för livsval som främjar hälsa, samt stärka deras inflytande i undervisningen. 5. Utveckla samverkan med organisationer, myndigheter och föreningar kring idrott, hälsa och kultur härigenom möjliggörs ett aktivt deltagande i aktiviteter i anslutning till skoldagens slut, samt idrottsdagar och temadagar.

8 Sid 8 (13) Resursanvändning Samlade kompetenser inom lärarlag och elevhälsa utgör våra främsta resurser i ett aktivt värdegrundsarbete på skolan. Styrning och ledning av skolans samverkansformer och målbilder är här ett viktigt verktyg. Samarbete med myndigheter, organisationer, högskola och universitet, samt fler omvärldskontakter utgör också resurser för inre skolutveckling av skolans värdegrund. Framtagen plan mot diskriminering och kränkande behandling och Policy för trygghet och arbetsro utgör även viktiga resurser i detta utvecklingsarbete. 1. Via kursutvärderingar och i elevenkäten avläses resultat kring trygghet, trivsel, studiero/arbetsro och delaktighet i undervisningen. i 2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlam sker uppföljning av ärenden som berör våra elevers välmående kopplat till studiesituationen. 3. Via elevhälsans arbete sker uppföljning av enskilda elevärenden i samverkan med lärarlag och myndigheter. 4. På programlagsmöten sker uppföljning av protokoll från klassråd. 5. Via rektors lektionsbesök och i medarbetarsamtal, samt möten med skolråd och elevkår. 4. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef på utbildningsförvaltningen med fokus på uppföljning av resultatbild i skolan. Utveckling För att främja studieron ska vi fortsätta att arbeta med ledarskapet i klassrummet och ett lösningsfokuserat förhållningssätt i mötet med våra elever. Vi fortsätter att stärka elevledda utvecklingssamtal på skolan med målsättning att öka elevernas delaktighet i sitt lärande. Utvecklingsarbete med värdegrundsfrågor inbegriper integration av elevhälsan i lärarlagen. Elevhälsans arbete ska utvecklas på skolan med bland annat utökad profession inom hörselnedsättning. Ett nav med samlad kompetens inom hörselnedsättning och hörselteknik ska fortsatt utvecklas på skolan Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

9 Sid 9 (13) Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 70 % År 70 % År 50 % År Eleverna på KVG ska vara införstådda med kunskapskraven och har god kännedom om hur man ligger till i de olika kurserna. En ökad delaktighet i och förståelse för lärprocesser hos eleverna som i sin tur leder till förbättrade resultat Gemensamt pedagogiskt arbete både i programlag och ämneslag kring formativ bedömning. Arbeta fram bra mallar för att kommunicera med eleverna kring resultat och progression. (omdömen) Vi skapar gemensamma examinationer och sambedömer Brukarundersökningen, medarbetarsamtal, utvärderingar KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel gymnasieelever nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). År

10 Sid 10 (13) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion Alla elever har kontakt med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer Alla elever ska under sin utbildning ha kontakter med högskola, branscher eller näringsliv utifrån utbildningens innehåll och mål. Eleverna ska därigenom ges möjlighet till kunskap, inspiration och underlag inför framtida studier och yrkesval. Aktivitet Startdatum Slutdatum Gymnasieskolorna ska i tertialrapport 2 redovisa samarbeten/kontakter med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer Väl fungerande samarbeten Vi får bättre omvärldskunskap som kan leda till högre resultat Röda korsets högskola, VO-Collage, Södertörns högskola, Svenska FN-förbundet och Karolinska institutet. Våra VO-elever på skolan gör även APL på ett antal vårdinrättningar och sjukhus. Alla samarbeten fungerar väl och vidareutvecklas kontinuerligt Vi utvärderar våra samarbeten kontinuerligt utifrån, elevens bästa, verksamhetens bästa och personalens bästa KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.

11 Sid 11 (13) Budget i balans Budget i balans 2018 Fortsatt översyn av samtliga utgiftsposter i budgeten med tydliga planläggningar för prioriteringar av inköp, tjänstefördela effektivt, Fortsätta med budgetuppföljning på varje kostnadsställe i skolledningen månadsvis, Månadsvis budgetuppföljning KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 2 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag % tas fram av nämnden Tertial Tertial Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.

12 Sid 12 (13) KVG ska vara en attraktiv arbetsplats där man känner arbetsglädje och gemenskap. Personalen kan påverka sin vardag och upplever att man har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats Fortsatt låga sjukskrivningstal. Gemensamma aktiviteter, t ex. AW, meditation, utflykter Plan för kompetensutveckling ska utarbetas för både skolan som helhet och för att möta individuella behov. Tidig uppföljning och rehabplan vid sjukdom Medarbetarenkäten, medarbetarsamtal KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet, som inte har utsatts för kränkande behandling eller trakasserier År Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter

13 Sid 13 (13) av ekonomi Resursanvändning Budget 2018 Övrigt