Verksamhetsplan 2017 för Lindeparkens gymnasiesärskola

Transkript

1 Lindeparkens gymnasiesärskola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (17) Handläggare Telefon: Till Lindeparkens gymnasiesärskola Verksamhetsplan 2017 för Lindeparkens gymnasiesärskola Förslag till beslut Lindeparkens gymnasiesärskola

2 Sid 2 (17) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholm är en världsledande kunskapsregion Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...15 av ekonomi Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: 2017 Internbudget LP

3 Sid 3 (17) Inledning Lindeparken är en gymnasiesärskola som ligger i Skärholmen med närhet till vacker natur och allmänna kommunikationer, både tunnelbana och buss med god tillgänglighet. Skolan har 87 elever fördelade med cirka 2/3 på det individuella programmet och 1/3 på de nationella programmen. Inför läsåret 2016/2017 beslutade gymnasiedirektörens ledningsgrupp att vi inte har någon antagning till tre av våra fyra nationella program på grund av för få sökande till de nationella programmen och inför läsåret 2017/2018 är det ingen antagning till vårt fjärde nationella program heller. Från och med läsåret 2017/2018 har vi endast antagning till det individuella programmet. Rektor för skolan är också chef för korttidstillsynen- KTT. Verksamheten bedrivs i skolans lokaler. Skolans vision " En särskilt bra skola att växa i". Skolans ambition är att arbetet utgår från Hälsa, Miljö och Kultur. Lindeparkens gymnasiesärskola har från och med hösten 2016 cirka 80 medarbetare, 1 rektor, 3 gruppchefer, 3 arbetslagsledare, 5 förstelärare, 1 specialpedagog som också är arbetslagsledare för elevhälsan, 0,8 kurator, 0,3 skolsköterska, 0,8 studie-och yrkesvägledare, 22 lärare, 2 IKT-inspiratörer, 45 elevassistenter och 13 personer inom stöd och servicefunktionerna. Lärare och elevassistenter är organiserade i tre arbetslag. Vi har fem förstelärare som arbetar med pedagogisk-metodisk utveckling av verksamheten. Arbetet med elevens måluppfyllelse pågår. Arbetet följer planerna men inga ytterligare utvärderingar har gjorts under hösten. Skolans främsta styrkor ligger i en välutbildad och motiverad personal, som arbetar med de särskilda förutsättningar som våra elever har. Viktigaste utvecklingsområdet är det fortsatta arbetet med implementeringen av Gysär13. De största identifierade förbättringsområdena är relaterade till den tidigare sammanslagningen av två skolor i kombination med införande av den nya gymnasiesärskolereformen Sammanslagningen resulterade i en för stor organisation som gav betydande ekonomiskt underskott i verksamheten. Antalet sökande till våra program har också gradvis minskat, då årskullarna som söker till gymnasiesärskolan de senaste åren har varit mindre. Vårt första fokus har varit att korrigera kostnaderna. Detta innebär en stor belastning på personal och verksamhet. Samtidigt innebär de nya förutsättningarna i Gysär13 en ökad utmaning för lärarna då kunskapsmålen är högre än tidigare. Inriktning på 2017 års arbete Det totala förändringsarbetet kommer att delas upp i olika områden och genomförandet fokuseras på ett mindre antal aktiviteter i taget för att skapa en kontinuerlig förbättring som kan mätas. är en något mindre belastning på personalen än tidigare och möjlighet till positiv feedback när delmålen är uppnådda.

4 Sid 4 (17) Prioriterade åtgärder för utveckling A. Det finns en pedagogisk planering för ämnesområden och ämnen. Mål för 2017: 100% B1. Alla klasser planerar och organiserar för fysisk aktivitet varje dag. Mål för 2017: 100% B2. Eleverna deltar i minst en idrottsdag (Linderuset, bolldag, Skiddag etc.) per kvartal. B3. Avgångseleverna känner till minst en fritidsaktivitet som stämmer överens med deras intressen och behov. B4. Samtliga elever i år 3 är bekanta med tallriksmodellen. C. Eleverna deltar i minst en kulturaktivitet per kvartal. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 75 % År

5 Sid 5 (17) Flera lärare med lärarlegitimation avslutade sina aställningar på skolan inför höstterminen 2016 vilket medförde ett lägre resultat för antalet lärare med lärarlegitimation Eleverna utvecklas och når målen för sin utbildning. Vi har en pedagogisk planering för respektive ämnesområde och ämne Eleven når uppsatta mål för sin utbildning. Arbetslagen (bestående av elevassistenter och lärare) arbetar tematiskt och ämnesövergripande för att skapa känsla av sammanhang för eleven. Genom variation och upplevelser skapar vi ett verklighetsnära lärande. Arbetet med planering av APL börjar vid starten av elevernas utbildning inom varje program för att koppla till de kurser som skall förläggas på arbetsplatserna. APL - samordnaren på skolan samverkar med arbetsförmedlingen och handledaren på arbetsplatsen. Arbetslagen, APL-samordnaren eventuellt mentorn följer upp och utvärderar elevens APL tillsammans med eleven efter varje APL - period. Dokumentation av elevernas arbeten sker med digitalkamera eller ipad och dessa följs upp med olika former av IT - bearbetning. Kontinuerlig information om elevens utveckling sker via elevens nätbaserade loggbok eller via elevens kontaktbok. Elevernas arbeten sparas i Portfolio på datorn för gemensam utvärdering. Detta gäller några av våra klasser. Ambitionen är att fler lärare använder samma system. Formativ bedömning tillämpas och elevens kunskapsutveckling dokumenteras utifrån elevens särskilda behov och de egna individuella förutsättningarna. Elevens individuella mål sätts upp vid samtal med mentor. Eleverna deltar i projektarbeten i samarbete med andra aktörer. Exempelvis har vi klasser som deltar i projekt kring dans, språk och kommunikation som kallas Kroppsfunktion och ett körprojekt där man samarbetar inom flera ämnesområden som slutligen ska bli en konsert i kyrkan. Arbetslagen planerar på arbetslagstid elevernas behov av särskilt stöd och anpassningar. En stående punkt på arbetslagens dagordning. Elever i behov av särskilt stöd utöver det stöd de redan har uppmärksammas och anmäls till EHT som vid behov upprättar åtgärdsprogram. Eleverna använder dator/ipad och har tillgång till specialanpassningar gällande program/appar och hårdvara. Alla arbetslagsmöten som sker på skolan dokumenteras med minnesanteckningar som arkiveras, och sparas på Fronter.

6 Sid 6 (17) Lärare och elevassistenter. EHT som stöd. Försteläraren med särskilt ansvar för utveckling av området bedömning och betygssättning och formativ bedömning. Skolans IKT- grupp. Av elevens välkomstsamtal Minnesanteckningar från arbetslagen följs upp Dokumentation från mentorssamtal och elevernas utvecklingssamtal. Elevens åtgärdsprogram följs upp tillsammans med eleven av mentor och specialpedagog. På klasskonferens en gång per termin. Av IKT- gruppens representanter på arbetslagsmöten. Av förstelärarna två gånger per termin Att lärare och elevassistenter samarbetar mer och mer mot elevernas kunskapsmål. Att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen genom utveckling av formativ bedömning. Att vi har anpassat undervisningen så att eleverna når målen för sin utbildning och ser till att alla får den individuella anpassning som eleven skall ha. Närmre samarbete med EHT. Andel ämnesområden och ämnen för vilka det finns en övergripande pedagogisk planering. Elevernas kunskapsutveckling följs upp kontinuerligt vid elevsamtal och utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Målet är att 100% av eleverna skall nå målen för sin utbildning. Mätning sker i juni när betyg och omdömmen är satta. 100 % År År Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner 95 % År Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan 95 % År

7 Sid 7 (17) Total frånvaro i gymnasieskolan 10 % År Vi arbetar aktivt för att skapa en god didaktisk miljö under skoldagen, såväl i klassrummen som i andra miljöer på skolan så att eleverna kan känna arbetsro och trygghet. Att alla elever skall känna sig respekterade och trygga och att de får det stöd och den hjälp de behöver av personalen Vi anpassar kontinuerligt våra klassrum och övriga lokaler för att förbättra undervisningssituationen med stöd av IKT och AKK - alternativ och kompletterande kommunikation. Skolan arbetar emot en personalbemanning som säkrar elevernas individuella stödbehov på så väl raster som i undervisningssituationer. Vi arbetar främjande och förebyggande utifrån vår plan mot diskriminering och kränkande behandling, mentorerna har enskilda samtal med sina mentorselever, temperaturmätningar och enkäter genomförs. Vi arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor och kartlägger skolans arbetsmiljö. Under vårterminen 2017 genomför varje klass/grupp elevenkäter i samtalsform om arbetsro och sin lärmiljö. En lärarrond har genomförts på skolan för att ytterligare belysa problematiken arbetsro på mina lektioner. Skolan har ordningsregler. Skolan har aktiva klassråd och ett elevråd. Skolan har informerat vårdnadshavare om skolans policy kring telefoner och nätetikett. Skolan för frånvarorapportering i Skola 24. Lärarna arbetar kontinuerligt i klasserna med IT-säkerhet, nätmobbing, sociala medier och nätetikett tillsammans med EHT. En förstelärare har som uppdrag att arbeta med skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bland försteläraruppdragen finns anpassningar i lärmiljön som ett av utvecklingsområdena. Lärare använder sig av lärresurser kring nätetikett och hur man kan undvika näthat. På finns material att använda i undervisningen. IKT-grupp som består av IT-pedagog, inspirationslärare samt representanter från varje arbetslag. IT pedagog EHT

8 Sid 8 (17) Utfallet av lärarronden och elevenkäten kommer att analyseras, delges och diskuteras bland personalen och peka på åtgärder. Ordningsregler och plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och aktualiseras varje år av elever och personal. Elevernas lärmiljö följs upp av mentorerna vid utvecklingssamtalen med elever och vårdnadshavare och på klassråd och elevråd. Plan mot diskriminering och kränkande behandling följs upp via kartläggning, enkäter och uppföljning av en av förstelärarna och en ny plan skrivs för Elevernas trivsel, trygghet och måluppfyllelse ska gradvis förbättras. Vi fokuserar mer på identifierade konkreta problem för att öka elevernas måluppfyllelse. Eleverna skall känna sig trygga och respekterade och att varje dag är en bra dag. Skolan har ett värdegrundsdokument. 95 % År Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 95 % År Skolan tar till vara elevernas synpunkter. Eleverna görs delaktiga i sin kunskapsutveckling. Att öka elevernas delaktighet i sitt eget lärande till 95% i jämförelse med brukarenkäten. Lärarna ger i undervisningen eleverna feedback genom formativ bedömning. Eleven deltar aktivt i utvecklingssamtalen utifrån sin ISP, individuella studieplan, där elevens kunskapsmål är i fokus.

9 Sid 9 (17). En förstelärare har i sitt uppdrag att arbeta med utveckling och långsiktig pedagogisk samverkan i planering av elevernas kunskapsbedömning, bedömning och betygssättning. Alla klasser har kontinuerligt klassråd. Elevrådet har möte en gång per månad. Minnesanteckningar från elevrådet återrapporteras på klassråd. Öka elevernas delaktighet i arbete med sin lärmiljö i skolan genom klassråd, elevråd och som elevskyddsombud. Elevrådets arbete utvärderas av eleverna och en lärare och en ny plan görs för verksamheten. Lärare Mentor SYV, studie- och yrkesvägledare Lärare med särskilt ansvar för elevrådet och skyddsombuden. Förstelärare med särskilt ansvar för kunskapsbedömning i skolan och på APL och med anpassningar i elevens lärmiljö. Elevens kunskapsutveckling följs kontinuerligt upp av undervisande lärare. Elevens kunskapsutveckling följs upp av mentor vid utvecklingssamtalen. Elevernas kunskapsresultat följs upp i juni av lärarna och EHT. Elevernas synpunkter vidarebefordras till arbetslagen. Förslag beaktas och besvaras samt återkopplas till eleverna av mentorerna. Elever blir mer delaktiga i sin kunskapsutveckling och fler elever når sina uppsatta mål för undervisningen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.

10 Sid 10 (17) Öka elevernas deltagande i sociala aktiviteter i närområdet och att utveckla det sociala samspelet i grupp. Att elevernas kreativitet, nyfikenhet, kritiskt tänkande och en skapande förmåga utvecklas. Eleverna har deltagit i olika kurser med koreografer, deltagit i föreställningar och lyssnat på föreläsningar. Lärare, arbetslag, elever, Ett 20-tal konstnärliga deltagare är med i projektet - KROPPSFUNKTION., som ekonomiskt sponsrar av bland annat Stockholms stad. Genomförs i arbetslaget och med eleverna i undervisningen. Elevernas rörelseförmåga, fantasi, kroppsuppfattning samt det sociala samspelet i grupp har utvecklats. Andel elever som deltar i minst en kulturaktivitet per kvartal 100 % År KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 30 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År

11 Sid 11 (17) Eleverna utvecklar förmågan att se sambanden mellan levnadsvanor och livsmiljö. De positiva effekterna av fysisk aktivitet och goda kostvanor genomsyrar både elevers och medarbetares skol- och arbetsdag. Att vi har genomfört fem gemensamma aktiviteter inom området under året. Vi har ett hälso- och miljöråd med elever och personal, som under våren kommer att träffas några gånger för att ta fram en handlingsplan för året. Vårt hälsoarbete utgår ifrån fysisk aktivitet, återhämtning, hälsosam kost, samt sociala aktiviteter där fysisk aktivitet ingår i merparten av skolans aktiviteter. Hälsoarbetet grundar sig på forskningsresultat som pekar på vikten av ett aktivt hälsoarbete för våra elever. Initiera projekt i ordinarie undervisning som fokuserar på skolans miljöarbete. Miljö- och hälsorådet Samtlig personal Elever Juni 2017 Miljö- hälsoarbetet skall bli en integrerad del av skolans arbete inom alla arbetsområden. Andel avgångselever som känner till minst en fritidsaktivitet som stämmer överens med deras intressen och behov samt hur de tar kontakt med lämplig förening, anläggning etc. 100 % År Andel elever i år 3 som är bekanta med tallriksmodellen. 100 % År Andel elever som deltar i minst en idrottsdag* per kvartal 80 % År Andel klasser som planerar och organiserar för fysisk aktivitet varje dag. 100 % År

12 Sid 12 (17) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion Alla elever har kontakt med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer Alla elever ska under sin utbildning ha kontakter med högskola, branscher eller näringsliv utifrån utbildningens innehåll och mål. Eleverna ska därigenom ges möjlighet till kunskap, inspiration och underlag inför framtida studier och yrkesval. Aktivitet Startdatum Slutdatum Gymnasieskolorna ska i tertialrapport 2 redovisa samarbeten/kontakter med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer Skolenheten skall ha kontakt med högskolor, branscher och näringsliv Att skolenheten har upparbetat kontakter med branscher och näringsliv så eleverna som går på nationella program kommer ut på arbetsplatsförlagt lärande under 22 veckor. Samordnaren/läraren i APL -arbetsplatsförlagt lärande besöker elever som är på APL och tillsammans med handledaren på APL-platsen sätts betyg på de kurser som eleven har på arbetsplatsen. Lärare, elevassistenter, gruppchef elevassistenter, studie- och yrkesvägledare Sker kontinuerligt under elevernas APL. Att samtliga elever på nationella program redan från åk 1 kommer ut på studiebesök på arbetsplatser inom olika branscher och näringsliv. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kontakter med högskolor, branscher och näringsliv

13 Sid 13 (17) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Skolenhetens ekonomi skall vara i balans Med ett budgeterat elevunderlag på 87 elever dimensionerar vi skolans verksamhet för nollresultat baserat på normala kostnader. Extra ordinära kostnader såsom sjukskrivningar, rehab, identifierad övertalighet med mera riskerar resultera i ett underskott. Schemaläggning och kursplanering genomförs utgående från elevernas valda program. Därefter måste personalstyrkan dimensioneras efter planerad verksamhet. Ledningsgruppen och samverkansgruppen inom skolenheten samt aktivt stöd från administrativ chef från gymnasieområdet och stöd i förändringsarbetet från förvaltningen. Månadsvis ekonomirapportering. Då året börjar med en överdimensionerad organisation kommer vi gradvis att närma oss rätt kostnadsnivå. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro tas fram av nämnden Tertial

14 Sid 14 (17) Sjukfrånvaro dag % tas fram av nämnden Tertial Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Var och en skall känna trivsel, uppskattning och arbetsglädje. Personalens korttidssjukfrånvaro max 5%. Aktivt friskvårds-hälsoarbete bedrivs. All personal har möjlighet till en timmes schemalagd friskvård i veckan. Ett prioriterat område i vår arbetsmiljöplan är den psykosociala arbetsmiljön där målet är att öka frisknärvaron. Elever och personal har gemensamma friskvårdsaktiviteter exempelvis Långholmsloppet och Lidingöruset. Vinteraktiviteter såsom skidåkning och skridskoåkning. Vi har problem med vår fysiska arbetsmiljö i form av brister i fastigheten, VI jobbar aktivt med att identifiera problemen och åtgärda dem i prioriterad ordning i samarbete med fastighetsförvaltaren - SISAB. Lärare i idrott och hälsa Idrottslokaler Samtlig personal Företagshälsovården SISAB Medarbetarsamtal Hälsosamtal Medarbetarenkäten

15 Sid 15 (17) KIA Sjukfrånvaron följs upp varje månad. Samverkansgrupp Arbetsplatsträffar Stegvis renovering och underhåll av lokalerna kommer gradvis att förbättra situationen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Vi arbetar aktivt för en jämställd skola i undervisningen och i övrig verksamhet. Lindeparken har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen ska vara känd och utvärderas en gång om året bland elever och personal. Att verksamheten följer lagstiftning och lokala styrdokument, är fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Arbetet utgår från bland annat Lindeparkens riktlinjer och åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling och genomförs huvudsakligen inom klassråd, elevråd, arbetsplatsträffar och i samverkansgruppen. av anmälningar i verktyget KIA.

16 Sid 16 (17) Personalen, elevråd och klassråd. Sker i den årliga gymnasieenkäten resultatet följs upp i undervisningen, på klassråd och elevrådet. Resultatet redovisas och bearbetas och aktiviteter förs in i vår handlingsplan för vårt fortsatta arbete. Arbetet styrs av årshjulet för vår arbetsmiljö. Området är alltid i fokus. av ekonomi Budget 2017 av ekonomi Budget 2017 Även 2017 kommer bli ett tufft ekonomiskt år för Lindeparkens gymnasiesärskola, då elevantalet förväntas minska ytterligare. Förvaltningen har tagit beslut att skolan inte kommer ha någon antagning till nationellt program hösten 2017, men de elever som redan påbörjat sina studier ska gå klart sin utbildning på skolan. På sikt kommer detta innebära bättre ekonomi, men de år vi har kvar elever på nationella program (samhällsprogrammet, hantverksprogrammet, omvårdnadsprogrammet och estetiska programmet) finns fortfarande behov av små grupper för att kunna erbjuda programmets obligatoriska kurser till eleverna vilket innebär en hög kostnad för få elever. Skolan kommer fortsätta driva sitt arbete med att anpassa verksamheten till det minskade elevantalet. De åtgärder som genomförs är i huvudsak: Försöka få en mer rättvis bedömning av behovsgrupper. Analysera elevtalsutvecklingen för att kunna bedöma kommande årskullar. Skapa en fungerande tjänstefördelning och anpassa gruppstorlekarna så att det finns ekonomisk bärighet. Se över organisationen fortlöpande utifrån elevantalet. Anpassning av lärartjänster samt KTT och elevassistentsorganisationen. Följa utveckling av övrig verksamhet i skolbyggnaden i Skärholmen och anpassa den egna organisationen som tillhandahåller service till andra verksamheter utifrån vilket behov de verksamheterna har.

17 Sid 17 (17) Övriga frågor Rutiner för att hantera Synpunkter och klagomål Om en elev eller en vårdnadshavare har synpunkter eller klagomål om vad som händer i klassen eller i gruppen i skolan ska hen vända sig först till mentor eller annan berörd personal i skolan. Är det övergripande frågor som handlar om skolan ska eleven eller målsmannen vända sig till rektor. Det finns en särskild Synpunkts- och klagomålsblankett både vid entrén i skolan och på intranätet som elever och eller vårdnadshavare kan använda. Vid frågor som eleven/ vårdnadshavare inte kan eller vill ta direkt med skolan kan skickas till Utbildningsförvaltningen. På intranätet finns det en särskild blankett för ändamålet från Stockholms stad Synpunkter och klagomål, sammanställning av lämnade synpunkter och klagomål och åtgärder. Det går även att kontakta Utbildningsförvaltningen anonymt. Om eleven eller vårdnadshavaren anser att skolan inte följer det som gäller för den pedagogiska verksamheten kan de kontakta Skolinspektionen Kränkande särbehandling Det finns en ny blankett för anmälan när en elev känner sig kränkt på intranätet: kännedom om kränkande behandling/ diskriminering/ trakasserier. Av 6 kap. 10 skollagen framgår, bland annat, att en rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (EHTanteckningar ) Forum där elever får kännedom och information om sina rättigheter till synpunkter och klagomål: Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rektor Elevråd Klassråd Samtal med mentor och övrig personal Samtal med kurator, skolsköterska eller specialpedagog i elevhälsoteamet. Information på skolans intranät av synpunkter och klagomål av synpunkter och klagomål sker i elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet ska informeras av elevens mentor om att en anmälan har lämnats in och elevhälsoteamet skall tillsammans med rektor ta behövda åtgärder. Åtgärdernas effekt utvärderas tillsammans med mentor, elev, vårdnadshavare, specialpedagog och kurator från elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet har också studie- och yrkesvägledare, skolsköterska och gruppchef för elevassistenter som kan vara behjälpliga i mötet efter behov. Första utvärdering sker inom två veckor efter anmälan därefter efter en månad.