Verksamhetsplan 2016 för Lindeparkens gymnasiesärskola

Transkript

1 Lindeparkens gymnasiesärskola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (16) Handläggare Michael Håkansson Telefon: Till Lindeparkens gymnasiesärskola Verksamhetsplan 2016 för Lindeparkens gymnasiesärskola Förslag till beslut Lindeparkens gymnasiesärskola michael.hakansson@

2 Sid 2 (16) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholm är en världsledande kunskapsregion Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...15 av ekonomi Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Budget LP 2016

3 Sid 3 (16) Inledning Lindeparken är en gymnasiesärskola som ligger i Skärholmen med närhet till vacker natur och allmänna kommunikationer, både tunnelbana och buss med god tillgänglighet. Skolan har 106 elever fördelade med cirka 2/3 på det individuella programmet och 1/3 på de nationella programmen. Rektor för skolan är också chef för korttidstillsynen- KTT från och med höstterminen Verksamheten bedrivs i skolans lokaler. Skolans vision " En särskilt bra skola att växa i". Skolans ambition är att arbetet utgår från Hälsa, Miljö och Kultur och erbjuder fyra nationella program Samhälle, Natur och språk, Hantverk och produktion, Hälsa vård och omsorg, Estetiska verksamheter och individuella program. Lindeparkens gymnasiesärskola har från och med höstterminen 2015 cirka 120 medarbetare, 1 rektor, 3 gruppchefer, 2 arbetslagsledare, 5 förstelärare, 1 specialpedagog, 0,8 kurator, 0,3 skolsköterska, 0,5 studie-och yrkesvägledare, 30 lärare, 2 IKT-inspiratörer, 45 elevassistenter och 13 personer inom stöd och servicefunktionerna. Lärare och elevassistenter är organiserade i två arbetslag. Vi har fem förstelärare som arbetar med pedagogisk utveckling. Arbetet med elevens måluppfyllelse pågår enligt beskrivning i tertialrapport 2. Arbetet följer planerna men inga ytterligare utvärderingar har gjorts under hösten. Skolans främsta styrkor ligger i en välutbildad och motiverad personal, som arbetar med de särskilda förutsättningar som våra elever har. Viktigaste utvecklingsområdet är det fortsatta arbetet med implementeringen av Gysär13. De största identifierade förbättringsområdena är relaterade till den tidigare sammanslagningen av två skolor i kombination med införande av den nya gymnasiesärskolereformen Sammanslagningen resulterade i en för stor organisation som gav betydande ekonomiskt underskott i verksamheten. Antalet sökande till våra program har också gradvis minskat, då årskullarna som söker till gymnasiesärskolan de senaste åren har varit färre. Vårt första fokus har varit att korrigera kostnaderna. Detta innebär en stor belastning på personal och verksamhet. Samtidigt innebär de nya förutsättningarna i Gysär13 en ökad arbetsbelastning eftersom de pedagogiska målen är högre än tidigare. Inriktning på 2016 års arbete Det totala förändringsarbetet kommer att delas upp i olika områden och genomförandet fokuseras på ett mindre antal aktiviteter i taget för att skapa en kontinuerlig förbättring som kan mätas. är en något mindre belastning på personalen än tidigare och möjlighet till positiv feedback när delmålen är uppnådda.

4 Sid 4 (16) Prioriterade åtgärder för utveckling KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 80 % År

5 Sid 5 (16) Eleverna utvecklas och når målen för sin utbildning. Vi har hög grad av individanpassad undervisning. Hänsyn tas till elevernas behov och förmågor. Vi utgår från Aaron Antonovskys forskning om KASAM, Känsla Av Sammanhang i undervisningen och Vygotskijs tankar om proximala utvecklingszoner och sociokulturellt lärande. Eleven når sina uppsatta individuella mål för sin utbildning enligt den individuella studieplanen. Arbetslagen (bestående av elevassistenter och lärare) arbetar tematiskt och ämnesövergripande för att skapa känsla av sammanhang för eleven. Genom variation och upplevelser skapar vi ett verklighetsnära lärande. Arbetet med planering av APL börjar vid starten av elevernas utbildning inom varje program för att koppla till de kurser som skall förläggas på arbetsplatserna. APL - samordnaren på skolan samverkar med arbetsförmedlingen och handledaren på arbetsplatsen. Arbetslagen, APL-samordnaren eventuellt mentorn följer upp och utvärderar elevens APL tillsammans med eleven efter varje APL - period. Dokumentation av elevernas arbeten sker med digitalkamera eller ipad och dessa följs upp med olika former av IT - bearbetning. Kontinuerlig information om elevens utveckling sker via elevens nätbaserade loggbok eller via elevens kontaktbok. Elevernas arbeten sparas i Portfolio på datorn för gemensam utvärdering. Detta gäller några av våra klasser. Ambitionen är att fler lärare använder samma system. Formativ bedömning tillämpas och elevens kunskapsutveckling dokumenteras utifrån elevens särskilda behov och de egna individuella förutsättningarna. Elevens individuella mål sätts upp vid samtal med mentor. Eleverna deltar i projektarbeten i samarbete med andra aktörer. Exempelvis har vi klasser som deltar i projekt kring dans, språk och kommunikation som kallas Kroppsfunktion och ett körprojekt där man samarbetar inom flera ämnesområden som slutligen ska bli en konsert i kyrkan. Arbetslagen planerar på arbetslagstid elevernas behov av särskilt stöd och anpassningar. En stående punkt på arbetslagens dagordning. Elever i behov av särskilt stöd utöver det stöd de redan har uppmärksammas och anmäls till EHT som vid behov upprättar åtgärdsprogram. Eleverna använder dator/ipad och har tillgång till specialanpassningar gällande program/appar och hårdvara. Alla arbetslagsmöten som sker på skolan dokumenteras med minnesanteckningar, som läggs upp på Fronter.

6 Sid 6 (16) Lärare och elevassistenter. EHT som stöd. Försteläraren med särskilt ansvar för utveckling av området bedömning och betygssättning och formativ bedömning. Skolans IKT- grupp. Av elevens välkomstsamtal Minnesanteckningar från arbetslagen följs upp Dokumentation från mentorssamtal och elevernas utvecklingssamtal. Elevens åtgärdsprogram följs upp tillsammans med eleven av mentor och specialpedagog. På klasskonferens en gång per termin. Av IKT- gruppens representanter på arbetslagsmöten. Av förstelärarna två gånger per termin Att lärare och elevassistenter samarbetar mer och mer mot elevernas kunskapsmål. Att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen genom utveckling av formativ bedömning. Att vi har anpassat undervisningen så att eleverna når målen för sin utbildning och ser till att alla får den individuella anpassning som eleven skall ha. Närmre samarbete med EHT. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Alla elever har en ISP (individuell studieplan) i Fronter där elevens samtliga ämnen/kurser finns registrerade och där undervisande lärare skriver hur eleven ligger till i förhållande till uppsatta mål utifrån kursplanen. inför utvecklingssamtalet varje termin, 100 % År Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har

7 Sid 7 (16) god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner 75 % År Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan 100 % År Total frånvaro i gymnasieskolan 15 % År Vi arbetar aktivt för att skapa en god didaktisk miljö under skoldagen, såväl i klassrummen som i andra miljöer på skolan så att eleverna känner sig trygga. Att alla elever skall känna sig respekterade och trygga och att de får det stöd och den hjälp de behöver av personalen Vi anpassar kontinuerligt våra klassrum och övriga lokaler för att förbättra undervisningssituationen med stöd av IKT och AKK - alternativ och kompletterande kommunikation. Skolan arbetar emot en personalbemanning som säkrar elevernas individuella stödbehov på så väl raster som i undervisningssituationer. Vi arbetar främjande och förebyggande utifrån vår plan mot diskriminering och kränkande behandling, mentorerna har enskilda samtal med sina mentorselever, temperaturmätningar och enkäter genomförs. Vi arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor och kartlägger skolans arbetsmiljö. Under vårterminen 2016 genomför varje klass/grupp elevenkäter i samtalsform om arbetsro och sin lärmiljö. En lärarrond har genomförts på skolan för att ytterligare belysa problematiken arbetsro på mina lektioner. Skolan har ordningsregler. Skolan har aktiva klassråd och ett elevråd. Skolan har informerat vårdnadshavare om skolans policy kring telefoner och nätetikett. Skolan för frånvarorapportering i Skola 24. Lärarna arbetar kontinuerligt i klasserna med IT-säkerhet, nätmobbing, sociala medier och nätetikett tillsammans med EHT. En förstelärare har som uppdrag att arbeta med skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bland försteläraruppdragen finns anpassningar i lärmiljön som ett av utvecklingsområdena. Lärare använder sig av lärresurser kring nätetikett och hur man kan undvika näthat. På finns material att använda i undervisningen. IKT-grupp som består av IT-pedagog, inspirationslärare samt representanter från varje arbetslag. IT pedagog EHT

8 Sid 8 (16) Utfallet av lärarronden och elevenkäten kommer att analyseras, delges och diskuteras bland personalen och peka på åtgärder. Ordningsregler och plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och aktualiseras varje år av elever och personal. Elevernas lärmiljö följs upp av mentorerna vid utvecklingssamtalen med elever och vårdnadshavare och på klassråd och elevråd. Plan mot diskriminering och kränkande behandling följs upp via kartläggning, enkäter och uppföljning av en av förstelärarna och en ny plan skrivs för Elevernas trivsel, trygghet och måluppfyllelse ska gradvis förbättras. Vi fokuserar mer på identifierade konkreta problem för att öka elevernas måluppfyllelse. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Eleverna skall känna sig trygga och respekterade och att varje dag är en bra dag. Skolan har ett värdegrundsdokument. 100 % År Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 85 % År

9 Sid 9 (16) Skolan tar till vara elevernas synpunkter. Eleverna görs delaktiga i sin kunskapsutveckling. Att öka elevernas delaktighet i sitt eget lärande till 95% i jämförelse med brukarenkäten. Lärarna ger i undervisningen eleverna feedback genom formativ bedömning. Eleven deltar aktivt i utvecklingssamtalen utifrån sin ISP, individuella studieplan, där elevens kunskapsmål är i fokus.. En förstelärare har i sitt uppdrag att arbeta med utveckling och långsiktig pedagogisk samverkan i planering av elevernas kunskapsbedömning, bedömning och betygssättning. Alla klasser har kontinuerligt klassråd. Elevrådet har möte en gång per månad. Minnesanteckningar från elevrådet återrapporteras på klassråd. Öka elevernas delaktighet i arbete med sin lärmiljö i skolan genom klassråd, elevråd och som elevskyddsombud. Elevrådets arbete utvärderas av eleverna och en lärare och en ny plan görs för verksamheten. Lärare Mentor SYV, studie- och yrkesvägledare Lärare med särskilt ansvar för elevrådet och skyddsombuden. Förstelärare med särskilt ansvar för kunskapsbedömning i skolan och på APL och med anpassningar i elevens lärmiljö. Elevens kunskapsutveckling följs kontinuerligt upp av undervisande lärare. Elevens kunskapsutveckling följs upp av mentor vid utvecklingssamtalen. Elevernas kunskapsresultat följs upp i juni av lärarna och EHT. Elevernas synpunkter vidarebefordras till arbetslagen. Förslag beaktas och besvaras samt återkopplas till eleverna av mentorerna. Elever blir mer delaktiga i sin kunskapsutveckling och fler elever når sina uppsatta mål för undervisningen.

10 Sid 10 (16) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Öka elevernas deltagande i sociala aktiviteter i närområdet och att utveckla det sociala samspelet i grupp. Att elevernas kreativitet, nyfikenhet, kritiskt tänkande och en skapande förmåga utvecklas. Eleverna har deltagit i olika kurser med koreografer, deltagit i föreställningar och lyssnat på föreläsningar. Lärare, arbetslag, elever, Ett 20-tal konstnärliga deltagare är med i projektet - KROPPSFUNKTION., som ekonomiskt sponsrar av bland annat Stockholms stad. Genomförs i arbetslaget och med eleverna i undervisningen. Elevernas rörelseförmåga, fantasi, kroppsuppfattning samt det sociala samspelet i grupp har utvecklats.

11 Sid 11 (16) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 26 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Lindeparkens hälsoarbete Att förbättra elever och personalens hälsa och livsstil samt skapa bra vanor för att främja såväl inlärning som hälsa och välbefinnande. Föreläsningar, grupparbeten med praktiska aktiviteter. Vi har ett hälso- och miljöråd med elever och personal, som under våren kommer att träffas några gånger för att ta fram en handlingsplan för året. Vårt hälsoarbete utgår ifrån fysisk aktivitet, återhämtning, hälsosam kost, samt sociala aktiviteter där fysisk aktivitet ingår i merparten av skolans aktiviteter. Hälsoarbetet grundar sig på forskningsresultat som pekar på vikten av ett aktivt hälsoarbete för våra elever. Initiera projekt i ordinarie undervisning som fokuserar på skolans miljöarbete. Personalen, elever, föreläsare, idrottslokaler, hem-och konsumentkunskapskök, café, skolrestaurangen, miljö- och hälsoarbetsgruppen. På en gemensam aktivitetsdag i hälsa och livsstil med elever och personal i höst. Att fysisk aktivitet, återhämtning, hälsosam kost, samt sociala aktiviteter ingår i merparten av

12 Sid 12 (16) skolans aktiviteter. Miljö- och hälsoarbete Att vi har genomfört fem gemensamma aktiviteter inom området under året. Vi har ett hälso- och miljöråd med elever och personal, som under våren kommer att träffas några gånger för att ta fram en handlingsplan för året. Vårt hälsoarbete utgår ifrån fysisk aktivitet, återhämtning, hälsosam kost, samt sociala aktiviteter där fysisk aktivitet ingår i merparten av skolans aktiviteter. Hälsoarbetet grundar sig på forskningsresultat som pekar på vikten av ett aktivt hälsoarbete för våra elever. Initiera projekt i ordinarie undervisning som fokuserar på skolans miljöarbete. Miljö- och hälsorådet Samtlig personal Elever Juni 2016 Miljö- hälsoarbetet skall bli en integrerad del av skolans arbete inom alla arbetsområden. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet All personal har fått information om Lindeparkens miljöprofil och miljöpolicy. 100 % År KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion Alla elever har kontakt med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer Alla elever ska under sin utbildning ha kontakter med högskola, branscher eller näringsliv utifrån utbildningens innehåll och mål. Eleverna ska därigenom ges möjlighet till kunskap, inspiration och underlag inför framtida studier och yrkesval.

13 Sid 13 (16) Aktivitet Startdatum Slutdatum Gymnasieskolorna ska i tertialrapport 2 redovisa samarbeten/kontakter med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Kommentar Det ekonomiska ansträngda läget som uppstod i bildandet av den nya skolenheten har hanterats under föregående år. Den största ekonomiska risken idag kommer från ett stadigt minskande elevunderlag på grund av mindre årskullar och att elever som väljer ett individuellt program på gymnasieskolan. Skolenhetens ekonomi skall vara i balans Med ett budgeterat elevunderlag på 95 elever dimensionerar vi skolans verksamhet för nollresultat baserat på normala kostnader. Extra ordinära kostnader såsom sjukskrivningar, rehab, identifierad övertalighet med mera riskerar resultera i ett underskott. Schemaläggning och kursplanering genomförs utgående från elevernas valda program. Därefter måste personalstyrkan dimensioneras efter planerad verksamhet. Ledningsgruppen och samverkansgruppen inom skolenheten samt aktivt stöd från administrativ chef från gymnasieområdet och stöd i förändringsarbetet från förvaltningen. Månadsvis ekonomirapportering. Då året börjar med en överdimensionerad organisation kommer vi gradvis att närma oss rätt kostnadsnivå.

14 Sid 14 (16) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 7 % tas fram av nämnden Tertial Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Var och en skall känna trivsel, uppskattning och arbetsglädje. Personalens korttidssjukfrånvaro max 5%. Aktivt friskvårds-hälsoarbete bedrivs. All personal har möjlighet till en timmes schemalagd friskvård i veckan. Ett prioriterat område i vår arbetsmiljöplan är den psykosociala arbetsmiljön där målet är att öka frisknärvaron. Elever och personal har gemensamma friskvårdsaktiviteter exempelvis Långholmsloppet och Lidingöruset. Vinteraktiviteter såsom skidåkning och skridskoåkning. Vi har problem med vår fysiska arbetsmiljö i form av brister i fastigheten, VI jobbar aktivt

15 Sid 15 (16) med att identifiera problemen och åtgärda dem i prioriterad ordning genom uppdrag till fastighetsförvaltaren - SISAB. Lärare i idrott och hälsa Idrottslokaler Samtlig personal Företagshälsovården SISAB Medarbetarsamtal Hälsosamtal Medarbetarenkäten Risk Sjukfrånvaron följs upp. Samverkansgrupp Arbetsplatsträffar Stegvis renovering och underhåll av lokalerna kommer gradvis att förbättra situationen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning

16 Sid 16 (16) Vi arbetar aktivt för en jämställd skola i undervisningen och i övrig verksamhet. Lindeparken har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen ska vara känd och utvärderas en gång om året bland elever och personal. Att verksamheten följer lagstiftning och lokala styrdokument, är fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Arbetet utgår från bland annat Lindeparkens riktlinjer och åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling och genomförs huvudsakligen inom klassråd, elevråd, arbetsplatsträffar och i samverkansgruppen. av anmälningar i verktyget RISK. Personalen, elevråd och klassråd. Sker i den årliga gymnasieenkäten resultatet följs upp i undervisningen, på klassråd och elevrådet. Resultatet redovisas och bearbetas och aktiviteter förs in i vår handlingsplan för vårt fortsatta arbete. Arbetet styrs av årshjulet för vår arbetsmiljö. Området är alltid i fokus. av ekonomi Budget 2016 Övriga frågor