Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN KUNGSHOLMENS VÄSTRA GYMNASIUM HÄLSA SAMHÄLLE HÅLLBAR UT VE CKLI NG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (12) Handläggare: Britta Wikman Telefon: Arbetsplan Inledning Den 25 oktober 2012 tog utbildningsnämnden i Stockholms stad beslut om att skolenheten Kungsholmens Västra Gymnasium särskiljs från Kungsholmens gymnasium och blir en egen skola med ett eget skol-id. Skolverksamheten ska fortsätta att växa i O-huset på Campus Konradsberg och vara kvar inom gymnasieområde 8 tillsammans med Kungsholmens gymnasium och Globala gymnasiet. På Kungsholmens Västra Gymnasium erbjuds utbildningar som sätter kunskaper inom hälsa, global hälsa, mänskliga rättigheter, medicin, omvårdnad, friskvård, miljö, hållbar utveckling, entreprenörskap och kulturmöten i fokus. Med ingång av läsåret 2012/13 har skolenheten vuxit med fler studieprogram. Vid sidan om ett högskoleförberedande Vård- och omsorgsprogram/vård- och omsorgscollege finns Samhällsvetenskapliga programmet inriktning Beteendevetenskap och Hantverksprogrammet inriktning Hudvård. Hälsa, samhälle och hållbar utveckling utgör den röda tråden för profil och inriktningar. Det utvecklingsarbete som Stockholms stad och Stockholms läns landsting driver tillsammans inom Vård- och omsorgscollege i region Stockholm fortsätter på skolan kring nytänkande och innovation från forskning och arbetsliv. Vi har också ett samverkansavtal med Röda Korsets Högskola och ges genom dem möjlighet att samverka med forskare i undervisningen, anordnande av temadagar och internationella kontakter runtom i världen. Omvärldskontakter och ett internationellt utbyte färgar undervisningen på vår skolenhet och vi vill möjliggöra för våra ungdomar att göra fältstudier och delar av arbetsplatsförlagt lärande utomlands. Via Internationella programkontoret har vi ett elevutbytesprogram med en skola i Frankrike. I samverkan med Volontärresor har elever genomfört delar av sitt projektarbete i Ghana. Kommande läsår är Peru och Indien aktuellt för genomförande av projektarbete och elevutbyte. Vision "Kunskap om människan i en globaliserad värld ger dig möjligheter för framtiden" Omvärldsbevakning internationalisering På Kungsholmens Västra Gymnasium är det frågor om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som vägleder kunskapssökandet. Att välja en utbildning hos oss betyder att växa med kunskaper för ett livslångt lärande med

2 SID 2 (12) en ökad medvetenhet om hur våra handlingar ger återverkningar både nära och långväga. Studierna öppnar för erfarenhetsutbyten med skolor, forskning och arbetsliv både inom Sverige och i andra länder. Lärandet i skolan sträcker sig långt utanför klassrummen. Människan i ett helhetsperspektiv På vår skola breddas perspektivet på framtidens arbetsmarknad med nya kunskaper inom samhällsorienterande och människovårdande yrken. Kunskaper inom hälsa, global hälsa, mänskliga rättigheter, politik, medicin, omvårdnad, friskvård, miljö, hållbar utveckling, entreprenörskap och kulturmöten är i fokus. Samverkan med Röda Korsets Högskola och universitet öppnar för spännande möten kring vetenskap, människan och helheten. Ett tvärvetenskapligt perspektiv genomsyrar studierna där ämnesintegration skapar förståelse för hur alla delar hänger samman i en kontext. Elevinflytande Det är elevernas frågor och tankar som utgör ledstjärnan för undervisningens utformning. Våra elever ställer krav på delaktighet och vill vara med och påverka undervisningens innehåll och skolverksamhet. Det flödar av lust och glädje att lära mer i skolan. Demokrati och utbildning har flätats samman i skolhuset där alla känner sig viktiga. Känslan av ett vi stärker gemenskapen i skolan och respekten för människors lika värde är ständigt närvarande. Lärande organisation Kungsholmens Västra Gymnasium är en skola i fronten där nytänkande kring pedagogik och didaktik engagerar eleverna lika mycket som lärarna. En skola där vi ger varandra positiv återkoppling, lyfter fram styrkor och det goda vi ser och möter hos varandra. Kungsholmens Västra Gymnasium är en lärande organisation med högt i tak där allas kompetenser behövs och synliggörs. Vi är en skola i världsklass som hela tiden vill framåt. Åtgärder för utveckling Fokusområden för Kungsholmens Västra Gymnasium 2012/13 Uppbyggnad av en ny organisation med Kungsholmens Västra Gymnasium i O-Huset på Campus Konradsberg Med flytt till nya lokaler och uppbyggnad av en ny organisation behöver vi ge tid till teambuilding för alla som arbetar på enheten och tid till att installera oss; komma i ordning i arbetsrum, klassrum och metodrum, samt samverka med andra organisationer i O-Huset på Campus Konradsberg och med Kungsholmens Gymnasium på Hantverkargatan. Ett aktivt arbete med värdegrunden - elevinflytande I resultatbilden från förra året framträder behovet av insatser och strategiskt arbete med att skapa mer studie- och arbetsro på lektioner, arbeta med teambuilding

3 SID 3 (12) bland eleverna, lyfta in Likabehandlingsplanen som ett levande dokument i klassrummen; det ska kännas tryggt att vara elev hos oss och hos oss ska det vara möjligt att fokusera på sina studier. Ett forskningsprojekt, FOU-projekt, startar med ingången av läsåret 2012/13 kring förstärkta didaktiska utvecklingssamtal. Ett aktivt värdegrundsarbete inbegriper också implementering av en Inflytandestruktur med ansvars- och delegationsordning. Vi ska stärka elevinflytandet över både lärande och skolverksamhet i stort. Pedagogisk plattform - tvärvetenskapliga studier I och med att vi bygger upp en ny organisation med nyrekryterade lärare är det viktigt att ge tid till hela lärarlaget att prata sig samman kring pedagogiskt utvecklingsarbete. Plattformen för vårt pedagogiska arbete måste formuleras med koppling till förebilder och förankring i erfarenhetsbeprövad forskning. I detta processarbete ska tid schemaläggas till pedagogisk planering. Ämnesövergripande teman blir ett viktigt redskap för att få lärare med olika undervisning inom olika ämnesdiscipliner att lära känna varandra. Omvärldskontakter internationalisering Vår skola öppnar dörrarna till samverkan med arbetsliv och forskning. Med entreprenörskap på schemat är omvärldskontakter viktiga. Lärandet på vår skola inbegriper många möten med verksamheter utanför skolhuset. Studiebesök och gästföreläsare utifrån förekommer frekvent. I samverkan med Röda Korsets Högskola pågår utveckling kring uppföljning av elevernas lärande i arbetslivet (APL). Närmare samverkan till arbetslivskontakter ska utvecklas vilket också inkluderar handledarutbildning. Under kommande läsår fortsätter utveckling av skolans internationalisering med sjösättning av Leonardoprojektet och elevutbytesprogram med en skola i Frankrike. Tillsammans med Global Citizen och Röda Korsets Högskola fortsatt utforskande av samverkan med skolor och arbetsliv inom vård och omsorg i New Delhi Indien. Utvärderingar Kvalitetsarbete I utvecklingsarbete av en ny organisation ska rutiner byggas in för uppföljning av arbetssätt för att nå målen. Ett årshjul för kvalitetsuppföljning ska ses över och implementeras i organisationen. Av stor vikt att öka deltagandet i utvärderingar av undervisning och skolverksamheten. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL:

4 SID 4 (12) Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 5 % 2013 Andel gymnasieelever som har arbetsro på lektionen 70 % 2013 Andel nöjda elever i gymnasieundersökningen år 2 avseende möjlighet att känna sig trygg i skolan 100 % 2013 Hälsoperspektiv i lärande och skolmiljö Ökad medvetenhet hos ungdomar om eget ansvarstagande för livsval som främjar hälsa. Ökad trivsel och välmående i skola och lärandemiljö. Ett salutogent perspektiv ska implementeras i skolverksamheten. 1. Kompetensutveckling till skolledare och personal om salutogent perspektiv kring frågor om hälsa, kost, motion. 2. Likabehandlingsplan med strategier för förebyggande av mobbning, möta och följa upp mobbning, samt konfliktlösning. 3. Via innehållet i kurser som ingår i utbildningen och APL samverkan mellan skola och arbetsliv omsätta teori till praktisk kunskap om hälsa och hälsorisker, vilket också inkluderar ergonomi och förflyttningsteknik. 4. Genom lärformer och arbetssätt öka medvetenheten hos ungdomar om eget ansvarstagande för livsval som främjar hälsa bl a via förstärkta didaktiska utvecklingssamtal i skola, teamwork mellan mentor, lärarlag, syv, kurator, skolsköterska och skolledare. 5. Organisations/Inflytandestruktur med ansvars- och delegationsordning som inkluderar elevers möjligheter till aktivt deltagande och inflytande. 6. Friskvårdsmöjligheter för personal uppmuntra användandet av friskvårdstim en gång per vecka. 7. Utveckla samverkan med organisationer och föreningar kring idrott, hälsa och kultur möjliggöra aktivt deltagande för elever i anslutning till skoldagens slut, samt idrottsdagar och temadagar. Kompetenser inom lärarlag och elevhälsoteam skall synliggöras och lyftas fram i detta utvecklingsarbete. Samverkan med myndigheter, organisationer - omvärldskontakter utgör också resurser för inre skolutveckling.

5 SID 5 (12) 1. Årliga utvärderingar från samverkan inom organisationen såsom elevenkäter, medarbetarenkäter, utvärdering från APL, uppföljning av elever som tagit studenten, avhopp, samt kvalitetsredovisning. 2. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef och gymnasiedirektör på 3. På pedagogiska konferenser varje vecka i lärarlag och med elevhälsa sker uppföljning av elevernas studieresultat. 4. Lokal styrgrupp/programråd för Vård- och omsorgscollege och Hantverksprogrammet/Hudvård följer processarbete på lokal nivå genom möten minst två gånger per termin. Hela skolmiljön skall sikta på att stödja hälsofrämjande alternativ när det gäller kost och motion. Utveckla metoder som bidrar till en ökad förståelse för hur levnadssätt, föreställningar och sociala mönster påverkar hälsan. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Årsmål Period Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i engelska A i slutbetyget 2013 Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i matematik A i slutbetyget 2013 Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i svenska B i slutbetyget 100 % 2013 Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i svenska som andraspråk B i slutbetyget 100 % 2013 Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i engelska % 2013 Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i matematik 1 90 % 2013 Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i svenska % 2013 Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i slutbetyget 95 % 2013 Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 1 i PIM 100 % 2013 Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 2 i PIM 50 % 2013

6 SID 6 (12) Indikator Årsmål Period Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 3 i PIM 50 % 2013 Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg (ej IV) 15 Poäng 2013 Aktivt värdegrundsarbete Att skapa en tolerant och respektfull miljö i skolan där allas lika värde och allas rätt till lika möjligheter är ledord. Att känna sig trygg i skolan skapar förutsättningar för ett gott lärande. 1. Likabehandlingsplan upprättas årligen, där planerade åtgärder för hur diskriminering ska motverkas redovisas. 2. På klassråd och mentorssamtal mellan pedagog och enskild elev diskuteras trygghet, tillit och social samvaro med koppling till likabehandlingsplan och Konventionen om Barnets rättigheter, artikel 2, 3 och Samverka med organisationer, företag och myndigheter i frågor kring lärande och mänskliga rättigheter. 4. Ansvars- och delegationsordning med inflytandestruktur inkluderande elevers delaktig i planering och beslutsprocess i frågor om lärandemiljö och undervisning. Kompetenser inom lärarlag och elevhälsoteam skall synliggöras och lyftas fram i detta utvecklingsarbete. Samverkan med myndigheter, organisationer - omvärldskontakter utgör också resurser för inre skolutveckling 1. Årliga utvärderingar från samverkan inom organisationen såsom elevenkäter, medarbetarenkäter, uppföljning av elever som tagit studenten, avhopp, samt kvalitetsredovisning. 2. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef och gymnasiedirektör på 3. På pedagogiska konferenser varje vecka i lärarlag och med elevhälsa sker uppföljning av elevernas studieresultat. 4. Lokal styrgrupp/programråd för Vård- och omsorgscollege och Hantverksprogrammet/Hudvård följer processarbete på lokal nivå genom möten minst två gånger per termin.

7 SID 7 (12) Skapa förutsättningar för ett fortgående pedagogiskt utvecklingsarbete kring mänskliga rättigheter, demokrati/elevinflytande och jämställdhet i lärandemiljön. Integrera elevhälsoteam i pedagogiskt utvecklingsarbete. Implementering av formativ bedömning Under läsåret 2012/13 ha utvecklat former för formativ bedömning kopplat till lärandeprocessen i undervisningen och uppföljning av studieresultat. 1. Kompetensutveckling till lärarlaget initierat med litteratur om formativ bedömning såsom forskningsrapporter av bla John Hattie, Christian Lundahl, samt utbildningsdagar härom. 2. Lärarlag/ämneslag samverkar kring utformande av matriser, metoder för elevers självbedömning/självskattning. 3. Erfarenhetsutbyten i lärarlag kring idéer om hur ge elever återkoppling direkt i lärandet i undervisningen - den löpande återkopplingen 4. Fortsatt utveckling av didaktiska utvecklingssamtal Lärarlagets kompetenser med erfarenhetsutbyten med varandra utgör kärnan i utvecklingsarbetet. Även tips- och metodbank på utbildningsförvaltningen/pedagog Stockholm utgör en resurs i utvecklingsarbetet. 1. Via elevutvärderingar och utvecklingssamtal fånga in elevernas upplevelser av återkoppling från lärarna om deras studieresultat. 2. På pedagogiska konferenser varje vecka i lärarlag och med elevhälsa sker uppföljning av elevernas studieresultat. 3. Via rektors lektionsbesök. 4. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef och gymnasiedirektör på Fortsatt utveckling av metoder för formativ bedömning/återkoppling till eleverna om deras lärandet med fokus på att öka elevernas delaktighet och engagemang i frågor om pedagogik och didaktik. Tvärvetenskapliga metoder i undervisningen - ämnesintegration

8 SID 8 (12) Karaktärs- och kärnämneslärare samverkar kring teman och casestudies där frågeställningar belyses utifrån flera vetenskapliga ämnesdiscipliner. Lärarlag samverkar med forskare på högskola och universitet kring inslag av föreläsningar och temadagar i olika moment i studierna, vilket främjar kritiskt tänkande, nyfikenhet, förmåga att formulera frågor, kreativitet, självständighet, omvärldsorientering mm. 1. Samverkan mellan kärn- och karaktärsämneslärare: gemensam tid till kompetensutveckling och pedagogiska konferenser: Casestudies, PBL 2. Samverkan med forskare och arbetsliv inom lokala programråd och Röda Korsets Högskola kopplat till samtliga studieprogram 3. Teamwork kring elevers kunskapsutveckling; mentor, lärarlag, elevvårdspersonal och skolledare Kompetenser inom lärarlag och elevhälsoteam skall lyftas fram. Samverkan med arbetsliv och forskare kopplat till samtliga studieprogram på skolan utgör resurser. Via skolans samverkansavtal med Röda Korsets Högskolan kan forskare bidra till pedagogiskt utvecklingsarbete som främjar samtliga studieprogram på skolan. 1. Årliga utvärderingar från samverkan inom organisationen såsom elevenkäter, medarbetarenkäter och kvalitetsredovisning. 2. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef och gymnasiedirektör på 3. På pedagogiska konferenser varje vecka i lärarlag. 4. Via rektors lektionsbesök. 5. Lokal styrgrupp/programråd för Vård- och omsorgscollege och Hantverksprogrammet/Hudvård följer processarbete på lokal nivå genom möten minst två gånger per termin. Integration mellan karaktärs- och kärnämnen utgör verktyg för tvärvetenskaplig undervisning - vilket vi vill bredda och fördjupa i samverkan med omvärldskontakter, arbetsliv och forskning. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL:

9 SID 9 (12) Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till, enligt gymnasieundersökningen Årsmål Period 90 % % 2013 Stärkt elevinflytande över lärandet Formativ bedömning praktiseras och förstärkta utvecklingssamtal används i skolan med fokus på didaktikens huvudfrågor: Vad ska vi lära oss? När? Var? Hur? Varför? För vad? Inflytandestrukturen är implementerad i organisationen med fungerande klassråd och uppföljning av deras protokoll på pedagogisk konferens i lärarlag och lokal styrgrupp/programråd. 1. Förstärkta didaktiska utvecklingssamtal med fokus på elevens lärande ska implementeras. 2. Mentor, lärarlag, skolledare, syv, skolsköterska och kurator arbetar som ett team runtom eleverna och följer de enskilda elevernas kunskapsutveckling i relation till målen i den individuella studieplanen. 3. Formativ bedömning används i undervisningen med metoder som inbjuder elever till delaktighet kring deras eget lärande. 4. Struktur för elevinflytande med ansvars- och delegationsordning implementeras i organisationen. Kompetenser inom lärarlag, elever och elevhälsoteam skall synliggöras och lyftas fram i detta utvecklingsarbete. samverkan med myndigheter, organisationer - omvärldskontakter utgör också resurser för inre skolutveckling 1. Årliga utvärderingar från samverkan inom organisationen såsom elevenkäter, medarbetarenkäter, utvärdering från APL, betygsresultat, uppföljning av elever som tagit studenten, avhopp, samt kvalitetsredovisning. 2. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef och gymnasiedirektör på 3. På pedagogiska konferenser varje vecka i lärarlag och med elevhälsa sker

10 SID 10 (12) uppföljning av elevernas studieresultat. 4. Lokal styrgrupp/programråd för Vård- och omsorgscollege och Hantverksprogrammet/Hudvård följer processarbete på lokal nivå genom möten minst två gånger per termin. Främja utvecklingen av skolan till att bli en lärande organisation där frågor inom pedagogik och didaktik engagerar eleverna lika mycket som lärarna. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Entreprenöriellt lärande - arbetslivskontakter Elever har fått erfarenhet i skolan av hur egna idéer kan förverkligas i samspel med omvärlden. Det som lärs i skolan, i teori, länkas till förståelse i praktiken ute i arbetslivet. 1. Genom samverkan med arbetsliv, universitet, högskola och kultur sker ett nätverksbyggande inför framtiden som kan öppna för en dialog om anställning eller fortsatta studier efter examen. 2. Kvalitativt utvecklingsarbete kring APL. 3. Deltagande i Yrkes-tävlingar 2.Via interaktiva arbetssätt och metoder ska elevers kreativitet, lust och vilja att pröva hur egna idéer kan förverkligas i samspel med omvärlden stärkas. 3.Samverkan med Ung Företagsamhet. 4. Med hög datatäthet skapas möjligheter till flexibla arbetssätt mellan elever, lärare och handledare ute i arbetslivet. Kompetenser inom lärarlag och elevhälsoteam skall synliggöras och lyftas fram i detta utvecklingsarbete. samverkan med myndigheter, organisationer - omvärldskontakter utgör också resurser för inre skolutveckling

11 SID 11 (12) 1. Årliga utvärderingar från samverkan inom organisationen såsom elevenkäter, medarbetarenkäter, utvärdering från APL, betygsresultat, uppföljning av elever som tagit studenten, avhopp, samt kvalitetsredovisning. 2. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef och gymnasiedirektör på 3. På pedagogiska konferenser varje vecka i lärarlag och med elevhälsa sker uppföljning av elevernas studieresultat. 4. Lokal styrgrupp/programråd för Vård- och omsorgscollege och Hantverksprogrammet/Hudvård följer processarbete på lokal nivå genom möten minst två gånger per termin. Fortsatt utveckling av nätverkskontakter, stärka samverkan mellan lärande i arbetsliv (APL) och skolan, ge breddad vägledning inför val av studier och yrke i framtiden. Internationellt erfarenhetsutbyte Öka kunskapen och förståelsen för olika kulturers syn på hälsa och ohälsa, om globala hälsoproblem, samt om hälsoarbete i ett internationellt perspektiv. 1. Fortsätta att utveckla samarbetskontakter med andra skolor och arbetsliv utomlands för kunskaps- och erfarenhetsutbyte i utbildningsfrågor inom hälsa, sjukvård och omsorg vilket bland annat innebär att sjösätta Leonardoprojektet med samverkan med en skola i Frankrike med elevutbyten under läsåret 2012/ Med hög datatäthet möjliggöra kommunikation med kontaktskolor och arbetsliv utomlands. 3. Via internationella programkontoret få råd och stöd i arbete med att utveckla och utöka internationella samarbetskontakter. 4. Genom tvärvetenskapliga temaarbeten samverkan mellan karaktärs- och kärnämneslärare integrera internationellt perspektiv på olika frågeställningar i undervisningen. Kompetenser inom lärarlag och elevhälsoteam skall synliggöras och lyftas fram i detta utvecklingsarbete. Skolans samverkan med Röda Korsets Högskola ger också möjlighet till erfarenhetsutbyten. Samverkan med myndigheter, organisationer omvärldskontakter utgör också resurser för inre skolutveckling såsom internationella programkontoret, organisationer inom EU.

12 SID 12 (12) 1. Årliga utvärderingar från samverkan inom organisationen såsom elevenkäter, medarbetarenkäter, utvärdering från APL, uppföljning av elever som tagit studenten, samt kvalitetsredovisning. 2. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef och gymnasiedirektör på 3. På pedagogiska konferenser varje vecka i lärarlag och med elevhälsa. 4. Lokal styrgrupp/programråd för Vård- och omsorgscollege och Hantverksprogrammet/Hudvård följer processarbete på lokal nivå genom möten minst två gånger per termin. Utforska fler kontakter inom Europa med målsättning att möjliggöra för fler elever att ta del av studieresor till andra länder. Tillsammans med Global Citizen och Röda Korsets Högskola fortsätta utforskandet av samverkan med skolor och arbetsliv i Indien, New Dehli. Fördjupa samverkan inom Leonardoprojektet där vi från och med läsåret 2012/13 har elevutbytesprogram med en skola i Frankrike. Övrigt Bilagor ( ) Årshjul KMGYVÄSTRA Kvalitet Styrning Samverkan