KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet

2 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? finns mönster? skillnader mellan kön? avviker några ämnen? Studieresultat: Årskurs 3, 71 elever avslutade sin utbildning på Naturvetenskapsprogrammet vt av eleverna fick studiebevis. 5 av dessa gick i samma klass. Årskurs 2 78 elever avslutade åk 2 vt 14. Av dessa elever finns det F i: Bi -1 elev Ke 1 elev Mat 3c 4 elever Idh 5 elever Sam 1 elev Eng 5 2 elever Fy 1 3 elever It/sp 1 elev Sv 2 4 elever Årskurs 1 64 elever avslutade åk 1 vt 14. Av dessa finns F i: Bi 1 1elev Ke 1 1elev En 5 1elev Mat 1c 1elev Fr/It/Sp 1 elev i varje Underlag = betygsstatistik, arbets- och ämneslagens analyser Antalet elever som saknade gymnasieexamen vt 14 är 8. I de fall där eleverna fick studiebevis så var ohälsa den huvudsakliga orsaken. I åk 2 finns 5 elever som inte blivit godkända i idrott och hälsa och att 4 elever inte klarat godkänt i svenska av de elever som gick ut åk 2 vt 14. Eleverna är inte utlandsfödda. Samtliga erbjuds omläsning ht 14. Sida 2 (8)

3 Frånvarostatistiken för vårterminen 2014 visar att det i genomsnitt står 1 tom bänk vid varje lektion. 2 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN Elever i behov av stöd; resultat av stödinsatser i ordinarie undervisning? Omfattning av elever med särskilt stöd? Har alla åtgärdsprogram? Vilken effekt ger stödet på elevernas resultat? Antal åtgärdsprogram:2 Antal F-varningar:49 Elever som F-varnats har erbjudits stöd. De elever som nyttjar stödinsatserna når oftast godkända resultat, vilket man förstår om man ser det stora antalet F-anmälningar i relation till betygsresultaten. De elever i åk 2 och 3, (27 st) som har F har rätt till, och kommer att få möjlighet till omläsning under kommande läsår. Börja skriva här Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Din analys med beaktande av arbetslagens utvärdering Sammanfattning av arbetslagets/ämneslagens utvärderingar Ämneslagens utvärderingar beskriver hur man arbetar för att individualisera i så hög utsträckning man kan. Man betonar vikten av att lärare och elever får så mycket undervisningstid som möjligt för att nå resultat. Ämneslagen beskriver närvaro som en viktig faktor om eleverna ska klara sina betyg. NP och betyg stämmer väl överens i de kurser där NP genomförs. I ämnet engelska menar man att utlandsfödda elever har större svårigheter att klara kursen än övriga. Ämneslagen nämner också att det är viktigt att det finns många pedagogiska verktyg och metoder och att man inte enbart kan fokusera på IT baserade hjälpmedel. I ämnet matematik förespråkas att man ska hålla ett ganska högt tempo, med tillfälle för repetition om man sk kunna hålla elevernas intresse vid liv. Elevutvärdering:. Trivseln i skolan och i klassen är hög. Elever upplever att inte alla lärare använder samarbeta. Elever tycker att tempot är för högt i vissa kurser. Elever förstår inte på vilka grunder de bedöms. Deras upplevelse är att de inte är delaktiga i den utsträckning de önskar. Elevenkäten visar också att eleverna inte lägger ner så många timmar på studier och läxläsning. I enkäten kan man utläsa att elever inte motiveras till fortsatt lärande. Jag bedömer att möjligheterna att nå utbildningens kunskapskrav är stora. Elever erbjuds stöd under såväl pågående kurs som möjlighet till omläsning då kursen avslutats. Elever med godtagbar närvaro klarar oftast sina betyg. Elever som tar emot det stöd som skolan erbjuder ökar också sina möjligheter att får minst betyget E. En utmaning ligger i att öka deras motivation till lärande, samt till att ta ansvar för studierna genom att t ex använda sig av skolans resurser och av den tid som krävs (läxläsning) för att nå resultat. Utlandsfödda elever Sida 3 (8)

4 svårigheter att klara gymnasiets engelska under sina 3 gymnasieår kan inte generellt beskrivas som svår. Många av våra utlandsfödda ungdomar visar goda resultat. Hösten 2014 läser 2 elever som går åk 2 kursen Engelska 5. Dessa elever har läst grundskolans engelska under åk 1. Denna typ av lösningar som innebär mer eller mindre enskild undervisning är kostsamt för skolan, men sannolikheten att eleven klarar sitt betyg är stor. 3 NORMER OCH VÄRDEN Präglas skolan av värdegrunden? Förbättringsområden Vår värdegrund diskuteras fortlöpande t ex på arbetslagsträffar och vid medarbetarsamtal. Vi diskuterar vikten av att på ett välkomnande sätt ta emot alla kunder, som kan vara alltifrån elever, föräldrar, grundskolans personal och elever osv. Vid medarbetarsamtal samtalas fortlöpande om vilken bild vi har av vår verksamhet och av vår arbetsplats. Jag jobbar för att alla ska känna engagemang och förstå hur viktiga de är för verksamheten. Ett viktigt mål är att alla känner att de har lika värde och att vi arbetar mot samma mål. Vi arbetar med mångfaldsarbete och jämställdhet i olika former på skolan och för ständigt diskussioner om vikten av att olikheter respekteras och värderas. Eftersom vi har många utlandsfödda elever på vår skola så finns det tillfällen att öva. Olikheter finns bland våra elever och det är viktigt att det inte finns fördomar om olika elevers förutsättningar, på grund av t ex social bakgrund. Genom samtal så försöker jag förhindra att fördomar frodas. I många av programmets ämnen tas värdegrundsbegrepp upp. karaktärskurser, religion och svenska för att ta exempel. Arbetslagen beskriver att de är medvetna om sitt ansvar att vara goda förebilder och hur det är självklart att alla elever behandlas med respekt. Skolkyrkan och elevhälsa ansvarar för att alla elever ska få tillfällen att diskutera värdegrundsfrågor, relationer mm. Likabehandlingsgruppen har ett övergripande ansvar när det gäller t ex kränkningar. På LBT träffar diskuteras fortlöpande förbättringsområden. Förebyggargruppen träffas ett antal gånger per termin och diskuterar läget på skolan. Under våren 2014 gjordes en tillsyn på Balderskolan gällande rökning vid skolan. Inga elever påträffades rökande på skolgården. Den enda anmärkningen skolan fick var att det fanns en sandhink som använts som askkopp och som måste plockas bort. Det är viktigt att vi alltid för en dialog om vårt uppdrag och att vi alltid vågar bemöta rykten och myter med fakta. Vi måste motivera elever att vilja lära, samt motivera dem att ta ansvar för sina studier. Integration är den ständiga utmaningen. Elever som börjar sin utbildning i ett program integreras snabbare. Förebyggande arbete är otroligt viktigt. Vårt arbete inom ramen för relationer, rökning, nätdroger (droger) måste fortsätta. Utmaningen är att engagera all personal på skolan i detta. Sida 4 (8)

5 4 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Har elevernas ansvar och inflytandet förbättrats i förhållande till föregående läsår? På vilket sätt syns det? Nej, elevernas ansvar och inflytande har inte förbättrats i förhållande till föregående läsår. Vi ger eleverna möjlighet att forma sin utbildning genom ett stort urval av val på Individuella valet, programfördjupningar och inriktningar. Eleverna har t ex klassråd, programråd, elevråd, utvecklingssamtal som arenor för inflytande. Trots detta så är siffrorna i elevenkäten låga på frågan om de varit med i planering och utvecklingsarbete. Formativ bedömning är ett verktyg för eleverna att känna sig delaktiga. I matematik har lärare arbetat med gruppövningar i matte och där eleverna löser uppgifter tillsammans. I utvärderingarna berättar eleverna hur de tvingats förstå matematiken och fått vara med och utforma lektionerna. Eleverna upplever inte att utvecklingssamtalen är viktiga och leder till utveckling. Vi måste fortsätta arbetet med att hitta mötesytor där elever diskuterar sin utbildning och är delaktiga i hur utbildning, arbetsmiljö mm ska vara. Vi bör också diskutera vilket värde många utbildningsval har; är det positivt eller negativt att ha många val? Vi har en utmaning i att diskutera utformningen av utvecklingssamtalen. I dag har vi gemensamma underlag för utvecklingssamtalen som lärare och elever använder. Eleverna fyller i sin del inför samtalet och läraren fyller i sin del. Utvecklingssamtalet bygger på att elev och lärare pratar om nuläget, utbildningsmålen och hur man kan nå sina mål. Jag anser att de underlag som finns borde fungera för ett bra och utvecklande samtal, men uppenbarligen så har eleverna inte samma bild. 5 REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever? Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål, kunskapskrav och att den formativa bedömningen utvecklas. Diskussionen om hur man arbetar utifrån examensmål och ämnesmål förs på arbetslagsträffar, ämneslagsträffar och i samband med medarbetarsamtal och lönesamtal. Utvärderingar i olika form ger mig också information och underlag för samtal. Klassrumsbesök bidrar till att jag får en bild av hur det pedagogiska arbetet med eleverna bedrivs. Sida 5 (8)

6 REFLEKTION Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange 3-5 prioriterade förbättringsområden som du tänker genomföra kommande läsår, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till (max ½ sida text). FÖRSLAG Börja skriva här Förbättring: Öka elevers delaktighet så de ser och förstår kopplingen mellan undervisning/uppgifter och betyg/bedömning. Alla elever ska ha tillgång till studiematerial/uppgifter mm på plattformen samarbeta. Fortsätta arbetet med att hitta mötesytor där elever diskuterar sin utbildning och är delaktiga i hur utbildning, arbetsmiljö mm ska vara. Vi bör också diskutera vikten av att eleverna har många val; är det positivt eller negativt att ha många val? Förebyggande arbete; relationer, rökning, nätdroger (droger). Engagera alla på skolan i det förebyggande arbetet. Alla elever ska avsluta sin utbildning med en gymnasieexamen. Ständigt förbättringsarbete: Positiv feedback till lärare så de ser och förstår vilka viktiga resurser de är för de ungdomar som de möter. Integration Genomförande: Under lå14-15 behöver vi diskutera hur vi ska introducera eleverna för utbildningen, utbildningskraven och vikten av en gymnasieexamen. Möjlig motiviator kan vara att visa kopplingar till arbetslivet t ex via yrkesdagar, studiebesök osv (Öka elevers delaktighet så de ser och förstår kopplingen mellan undervisning/uppgifter och betyg/bedömning.) Under lå fortsätta med utbildning och inspirationsföreläsningar och utveckla en delakultur. I ämneslaget svenska och engelska har vi påbörjat detta arbete b la genom att skapa en lärarkurs på Samarbeta och genom tematräffar. (Alla elever ska ha tillgång till studiematerial/uppgifter mm på plattformen samarbeta). Under lå Utveckla klassråd och elevråd. Diskutera utbildningens utbud på arbetslagsträffar. ( Fortsätta arbetet med att hitta mötesytor där elever diskuterar sin utbildning och är delaktiga i hur utbildning, arbetsmiljö mm ska vara. Vi bör också diskutera vikten av att eleverna har många val; är det positivt eller negativt att ha många val?) Under lå utbilda och informera i högre utsträckning än tidigare. (Förebyggande arbete; relationer, rökning, nätdroger (droger).) Sida 6 (8)

7 Under lå undersöka orsaken till att elever fått F i kurser som man förväntar sig att de ska klara (IDH, Svenska). Ge dessa elever möjlighet att läsa om kurserna. Motivera, stötta, fånga upp elever som riskerar att få F i sina kurser. Följa upp närvaron månadsvis. Uppmana elever att nyttja skolans stödresurser. (Alla elever ska avsluta sin utbildning med en gymnasieexamen). Sida 7 (8)

8 Skellefteå kommun, Gymnasiekontoret Besöksadress: Laboratorgränd 11 Tel: E-post: Hemsida: