Verksamhetsplan 2015 för Kungsholmens gy - svenska sektionen

Transkript

1 Kungsholmens gy - svenska sektionen Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (13) Handläggare Annica Tengbom Ödén Telefon: Till Kungsholmens gy - svenska sektionen Verksamhsplan 2015 för Kungsholmens gy - svenska sektionen Kungsholmens gy - svenska sektionen Stockholm annica.tengbom.oden@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbsgivare med goda arbsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigher och barnkonventionen...12 Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Likabehandlingsplan Kungsholmens gymnasium/stockholms Musikgymnasium

3 Sid 3 (13) Inledning Skolans vision är "Bildning för aktiv påverkan i en globaliserad värld". Våra elever förändras genom den kunskap de skaffar sig. De har förmågan att tänka självständigt, kritiskt och kan reflektera. Våra elever kan också tolka frågor ur samhällsvenskapligt, naturvenskapligt och humanistiskt perspektiv och de v att perspektiven befruktar varandra. Våra elever v att bildning är både livslångt och livsvitt. Våra elever går ut i världen med kunskaper och verktyg för att aktivt kunna påverka samhälls utveckling i en långsiktigt hållbar riktning. De förstår hur egna och andras handlingar har bydelse i t globalt sammanhang. Vi erbjuder en miljö med ungdomar och personal med olika bakgrund och arbar med t interkulturellt förhållningssätt, vilk bidrar till förståelse för mångfaldens bydelse. Vi har ablerade samarben med och studieresor till t flertal olika länder. Många av våra elever väljer också att studera utomlands efter gymnasi och skolan bidrar aktivt genom t ex referensskrivande och ansökningsstöd. Undervisningsspråk för knappt hälften av eleverna är engelska och genom den höga kompensnivån i engelska hos våra lärare kan också övriga elever erbjudas en del undervisning på engelska. Kungsholmens gymnasium har samarben med högskolor och universit i områd. Samarb med KTH har fördjupats de senaste åren och omfattar alltfler elever. Elevkåren har en stark ställning på skolan och deltar aktivt i utvecklingsarb. Vi har ca femtio aktiva elevföreningar som genomför olika aktiviter som berikar elevernas studiid. Föreningarna skapar t mervärde både för skolan och för de enskilda eleverna. De lär sig t demokratiskt förhållningssätt och stärks i möjlighen att även utanför skolan vara med och påverka utvecklingen inom olika områden. Organisation Kungsholmens Gymnasium har en unik mix av utbildningar som alla, på olika sätt bidrar till d som är vår skolas själ och som utgör en av våra viktiga framgångsfaktorer. Vi har Naturvenskapsprogramm och Samhällsvenskapsprogramm på svenska och engelska och med särskild variant kör, Humanistiska programm samt IB, International Baccalaureate. Skolan är organiserad i tre skolenher, Svenska sektionen, Internationella sektionen samt Musiksektionen. Svenska sektionen består av två arbslag (NH-arbslag, samt NS-arbslag) med sex respektive sju klasser (totalt ca 420 elever) och med tio respektive tolv lärare i varje. Sammansättningen är tvärvenskaplig så att Naturvenskapsprogramm (N) och Samhällsvenskapsprogramm (S)/Humanistiska (H) programm finns representerade i båda lagen. Från och med ht 2014 har organisationen utökats med en klass i åk 1 på Naturvenskapsprogramm. Skolans elevhälsoteam (EHT) bildar t eg arbslag på skolan, men individerna i team är också fasta medlemmar av varsitt lärararbslag. Inför läsår 14/15 har skolan också skapat en organisation för kompensutveckling. Alla lärare är indelade i seminariegrupper (ämnes- och sektionsövergripande) som leds av två förstelärare/lektorer. Seminarieledarna får i sin tur regelbunden venskaplig ledning av en

4 Sid 4 (13) handledare från Stockholms universit. De åtaganden som inleds med skolans namn gäller för hela skolan, övriga gäller för d arbslag som nämns i inledningen av respektive åtagande. Arb med Verksamhsplanen Under höstterminen har alla arbslag på skolan arbat med att ta fram sina prioriterade mål för år. Parallellt med dta har skolledning och utvecklingsledare arbat med att beskriva skolans organisation och de uppdrag som olika grupper och personer har på skolan. Organisation, uppdrag och verksamhsplan har samverkats. Prioriterade åtgärder för utveckling Vi samverkar så att eleverna kan överblicka större kunskapsfält och utvecklar t alltmer venskapligt förhållningssätt, i en miljö som gynnar lärande. Vi utvecklar en lärande organisation, en verksamh där personalen lär av varandra och av sina erfarenher för att systematiskt utveckla undervisning och annan verksamh. inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhsområd: 1.2 Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande Andel elever med gymnasieexamen 98 % 74 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenh och venskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg va vilka mål de arbar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamhen.

5 Sid 5 (13) Andel gymnasieelever med godkänt i samtliga kurser i examensbevisen 98 % År Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 100 % År Kungsholmens gymnasium bedriver t utvecklingsarbe som lägger grunden för mer systematiska studier av den egna undervisningspraktiken. I slut på läsår 14/15 har alla lärare skrivit en självreflekterande text kring sina elevers lärande i relation till de texter som lästs och de diskussioner som förts i grupperna. Under hösten 2015 har fördjupade studier kring elevers lärande med utgångspunkt från lärarnas texter påbörjats Vi skapar fem seminariegrupper av lärare, där varje grupp leds av två förstelärare/lektorer. Syft med seminarierna första år är att fördjupa förmågan att relatera sin praktik till adekvat teori för att utveckla t gemensamt akademiskt språk. På så sätt kan en fördjupad medvenh om d venskapliga förhållningssätt till den egna verksamhen nås. 10 förstelärare/lektorer, ca 60 timmar kompensutveckling per lärare under läsår 14/15. Texterna diskuteras i seminariegrupperna och utgör även samtalsunderlag mellan rektor och respektive lärare Kungsholmens gymnasium förbättrar användningen av, och kunskapen om IT så att d blir t naturligt verktyg för arbe och utveckling för elever och personal på skolan IT är t integrerat redskap för lärande och administration. D finns inga tekniska, administrativa eller kunskapsmässiga hinder för dta. - Inspirationsseminarier och fortsatt kollegialt lärande utifrån identifierade behov - Inköp av adekvata program som underlättar elevers lärande - Förstärkning av kompens när d gäller IT-administration och support på skolan - Utveckling av effektiva rutiner kring handhavand av datorer och mjukvara

6 Sid 6 (13) Kompensutvecklingstid för all personal, förstärkning av kompens när d gäller ITadministration - och support på skolan Ny mätning i självskattningsverktyg för IT, kursutvärdering Kungsholmens gymnasium systematiserar matematiklärares kollegiala lärande genom deltagande i Matematiklyft. Ökad måluppfyllelse i matematik för våra elever. Deltagande i matematiklyft i Skolverks och Stockholms stads regi med början hösten 2015 En stor del av kompensutvecklingstiden för alla matematiklärare på skolan under två års tid from ht -15. Tillsättande av en handledare motsvarande 20 % tjänst Bygsstatistik, kursutvärderingar matematik NH-arbslag förbättrar möjligherna till ämnesövergripande samarbe genom att synliggöra progressionen av förmågorna inom olika kurser och ämnen samt genom att se över möjligherna till periodläsning. Genom samverkan mellan ämnena när d gäller progressionen i förmågorna och genom närmare samarbe med högskolor och universit utvecklas elevernas venskapliga förhållningssätt. Eleverna får ökad kunskap om arbsmarknad och högskolestudier inom naturvenskap och humaniora Periodläsning underlättar ämnesövergripande arbe och minskar arbsbelastning för elever och lärare. Genom periodläsning underlättas även elevers helhssyn och förståelse. - Kartläggning och analys av respektive gymnasiekurs när d gäller progression av de förmågor som respektive program syftar till att utveckla hos eleverna. - Försök med periodläsning av vissa kurser inleds. - Utveckling arbsmarknads- och högskolekontakter. Genom samarbe mellan lärare och

7 Sid 7 (13) studie- och yrkesvägledare ges elever möjligh att öka kunskaperna om arbsmarknaden inom naturvenskap och humaniora. Arbslagstid, kompensutveckling när d gäller schemaläggning för periodläsning samt extra arbstid för schemaläggare. Brukarundersökning, kursutvärdering NS-arbslag fördjupar sitt arbe med venskapligh och venskapliga ledmotiv för respektive program. Ett försök med periodläsning inleds. Eleverna får större förståelse för helhen i utbildningen, utmanas på höjden, får färre uppgifter och blir därmed mindre stressade. - Arbsformer/samarben inför försök med periodläsning utvecklas. - Samarbe med NH-lag om naturklasserna. Fokus för samarbe gäller hur vi skapar progression i de olika kurserna, planering av ämnesövergripande projekt, hur vi ska få en mer likvärdig bedömning och hur eleverna ska förstå att d de förmågor de utvecklar i en kurs är lika relevanta för andra kurser, av arbslag benämnt som transferering av kunskap. - Samarbe kring S-klasserna. Fokus för samarbe gäller förutom d som beskrivs ovan, vilka samhällsvenskapliga analysmodeller som bör användas för ökad progression. - Språkligt medvandegörande och gemensamt språkbruk kring skrivande diskussion om den venskapliga texttypen vilka typer talar vi om och hur talar vi om dem? Arbslagstid, kompensutveckling när d gäller schemaläggning för periodläsning samt extra arbstid för schemaläggare. Brukarundersökning åk 2, kursutvärdering mål för verksamhsområd: 1.3 Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö

8 Sid 8 (13) Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbsuppgifter. D finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvenhen om den fysiska miljöns bydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Andel gymnasieelever nöjda med - D är arbsro på mina lektioner Andel gymnasieelever nöjda med - Möjligh att känna sig trygg i skolan 75 % År 100 % År Total frånvaro i gymnasieskolan 7 % År Elevhälsoteam (EHT) förbättrar systematiken när d gäller utförande, utvärdering och analys av gruppens och d egna arb EHT-verksamh som vilar på venskaplig grund och beprövad erfarenh. Alla elever som behöver stöd av EHT ska vara uppmärksammade och få den hjälp de behöver. Rationell användning av EHT s kompens och resurs - Utveckling av strategier för och utvärdering av arb med tidigt upptäckt samt formalisering av elevärenden via genomgång av samtliga ärenden. - När signaler om t ex utanförskap, inlärningssvårigher, diagnosresultat, psykisk ohälsa ges, ska EHT agera omedelbart så att d utreds vidare. - I EHT-protokoll ska d tydligt framgå om en elev står med för kännedom eller som elevärende, vem som är ansvarig samt insatser. Med elevärende avses när elevs ohälsa/inlärningssvårigher är av sådan art att utredning, anpassning eller åtgärder beslutas. - När fler arbar med t elevärende ska d tydligt framgå vem som gör vad, när och hur samt vem som är huvudansvarig. - EHT ska fortlöpande överföra information av bydelse från EHT-mötena med rektor till mentorer och berörda lärare för att involvera/samverka mer i arb i elevärenden. Elevhälsomöten, planeringsdagar i början och slut av läsår Brukarundersökning, arbsmiljöundersökning, trivselenkät, medarbarsamtal

9 Sid 9 (13) Kungsholmens gymnasium kartlägger och analyserar elevernas fysiska och psykosociala arbsmiljö. Enkäten bildar underlag för nya arbssätt och åtgärder för att förbättra elevers arbsmiljö. Förebyggande arbe och förändrade arbssätt kommer bland annat att leda till lägre nivå av upplevd stress hos elever. Kartläggning av elevers fysiska och psykosociala arbsmiljö i samverkan mellan EHT, elevskyddsombud och rektor. Utifrån kartläggningen beslutas om mer kvalitativ utredning via fokusgrupper Förändrat arbssätt from ht 2015 planeras utifrån kartläggningen. Framtagande, genomförande och analys av elevenkäten med deltagande av EHT, elevskyddsombud samt rektor, totalt ca 20 timmar per person i projekt Arbsmiljöenkät för alla elever, EHT s egen statistik NH-arbslag utvecklar mentorskap, elevers förhållningssätt till kunskap, studieknik och samverkan mellan programmen i arbslag Högre måluppfyllelse och lägre nivå av upplevd stress hos eleverna. - Mentorskaps utformning i båda programmen behöver se lite olika ut eftersom eleverna på Hu resp Na till viss del har olika behov. - Förbättring av utvecklingssamtal, så att de upplevs som mer meningsfulla för eleverna. Försök med olika utformning vad gäller tidsutlägg. Litteratur har distribuerats till arbslag. - HU-klasserna: introduktionsdagarna, tydligare struktur, utökat EHT, studieknik, förhållningssätt till kunskap, lärande och venskapligh. - NA-klasserna: arbe med studieknik, stresshantering (bygshs) förhållningssätt till kunskap, lärande och venskapligh. - Programöverskridande samarben/projekt för att öka elevers förståelse och ömsesidiga respekt för varandras olika program. arbslagstid

10 Sid 10 (13) Brukarundersökning, måluppfyllelse i form av byg, färre avhopp Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eg lärande utifrån sina förutsättningar Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom dta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som bydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbund följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärand används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika bygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbar under lektionerna 75 % År 70 % År 70 % År inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhsområd: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö D finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Dta vävs även in i undervisningen för att synliggöra bydelsen av d personliga ansvar för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 30 % År Enher som sorterar ut matavfall för biologisk behandling År

11 Sid 11 (13) 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Budg 2015 inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhsområd: 4.2 Stockholms stad är en bra arbsgivare med goda arbsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro 3,6 % 4,4 % Tertial

12 Sid 12 (13) Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Tertial mål för verksamhsområd: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigher och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamher integreras jämställdhs-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhs-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i d ordinarie arb på central förvaltning och på skolenher. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamhen motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigher och möjligher. Skolan kartlägger verksamhens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barns bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivit Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enligh med Skolverks föreskrifter NH-arbslag implementerar sexualit, jämställdh och relationer i högre grad i undervisningen i olika kurser, samt utvecklar befintligt arbe med ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak). Personal och elever motverkar ojämlika strukturer och har t normkritiskt förhållningssätt. Ökade kunskaper samt minskad användning av ANDT. Ämnesövergripande projekt med ovanstående som teman Samverkan med skolsköterskan när d gäller planering och genomförande av undervisning i sex och samlevnad och ANDT. Samverkan med Stockholms universit när d gäller utvärdering och utveckling av sex- och samlevnadsundervisning inom ramen för kursen Naturkunskap 1. Arbslagstid, planeringstid

13 Sid 13 (13) Utvärdering av arbslags arbe i juni, utvärdering i de klasser där satsningar gjorts. Stockholmsundersökningen om drogvanor Övriga frågor Öka intress för d Humanistiska programm : - Påbörja samarbe med internationella sektionen, t ex undervisning på engelska i någon/några kurser, team teaching - Marknadsföra programm på olika sätt, t ex bjuda i grundskolesyvar igen, uppmuntra att våra elever besöker sina grundskolor - Planera mässa där tidigare humanistelever berättar om sina nuvarande jobb.