Kvalitetsredovisning 13/14 svenska sektionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 13/14 svenska sektionen"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 13/14 svenska sektionen Inledning Skolans vision är "Bildning för aktiv påverkan i en globaliserad värld". Våra elever förändras genom den kunskap de skaffar sig. De har förmågan att tänka självständigt, kritiskt och kan reflektera. Våra elever kan också tolka frågor ur samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och humanistiskt perspektiv och de vet att perspektiven befruktar varandra. Våra elever vet att bildning är både livslångt och livsvitt. Våra elever går ut i världen med kunskaper och verktyg för att aktivt kunna påverka samhällets utveckling i en långsiktigt hållbar riktning. De förstår hur egna och andras handlingar har betydelse i ett globalt sammanhang. Vi erbjuder en miljö med ungdomar och personal med olika bakgrund och arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt, vilket bidrar till förståelse för mångfaldens betydelse. Vi har etablerade samarbeten med och studieresor till Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland när det gäller moderna språk, och studieresa till Rom och samarbete med en skola i Guatemala och två skolor i Zambia inom ramen för våra nya programspecialiseringskurser. Musikeleverna deltar årligen i internationella körtävlingar med stor framgång. Även i andra internationella sammanhang är våra elever framgångsrika. Genom IB och andra organisationer deltar skolans personal regelbundet i internationella konferenser och kompetensutveckling. Vi är också värdar för ett stort antal besök från andra länder. Det ger oss möjligheter att knyta nya kontakter och lär oss mer om utbildning i andra länder. Undervisningsspråket för knappt hälften av eleverna är engelska och genom den höga kompetensnivån i engelska hos våra lärare kan också övriga elever erbjudas en del undervisning på engelska. Många av våra elever väljer att studera utomlands efter gymnasiet och skolan bidrar aktivt genom t ex referensskrivande och ansökningsstöd. Skolans helt unika kompetens när det gäller ansökningsarbetet bidrar till att så många som en tredjedel av en avgångskull bereds plats på utländska universitet/högskolor. Kungsholmens gymnasium har samarbeten med högskolor och universitet i området. Samarbetet med KTH har fördjupats det senaste året och omfattar alltfler elever. Skolan har många aktiva elevföreningar så som t ex Amnesty, Henrys vänner (inom Röda korset), Zambiagruppen, Guate Group, KG Pride, Kungsholmens idrottsförening, Kungsholmen Debating Society, Kzine (digital elevtidning) och Drama Club. De flesta föreningar har lärare som mentorer. Föreningarna skapar ett mervärde både för skolan och för de enskilda eleverna. De lär sig ett demokratiskt förhållningssätt och stärks i möjligheten att även utanför skolan vara med och påverka utvecklingen inom olika områden. Kungsholmens Gymnasium har en unik mix av utbildningar som alla, på olika sätt bidrar till det som är vår skolas själ och som utgör en av våra viktiga framgångsfaktorer. Vi har

2 Naturvetenskapsprogrammet - och Samhällsvetenskapsprogrammet på svenska och engelska och med särskild variant kör, Humanistiska programmet samt IB, International Baccalaureate. Våra elever ska genom undervisning och elevinflytande få verktyg för att aktivt påverka samhällsutvecklingen i en långsiktigt hållbar riktning. Våra elever är med och påverkar sin studiesituation i de olika kurserna, genom klassråd, utvärderingar och skolkonferens. Elevkåren har en stark ställning på skolan och deltar aktivt i utvecklingsarbetet. Skolan är organiserad i 3 skolenheter, Svenska sektionen, Internationella sektionen samt Musiksektionen. Svenska sektionen består av två arbetslag med 6 klasser (totalt 380 elever) och 10 lärare i varje. Sammansättningen är tvärvetenskaplig så att Naturvetenskapsprogrammet och Samhällvetenskapsprogrammet/Humanistiska programmet finns representerade i båda lagen. Från och med ht 2014 har organisationen utökats med en klass i åk 1 på Naturvetenskapsprogrammet. Kvalitetsarbetet Underlaget för årets kvalitetsredovisning har hämtats från olika typer av statistik, centralt och lokalt producerad. Huvudkällor är Utbildningsförvaltningens egen brukarundersökning för åk 2, betygsstatistik och vår egen kursutvärdering för alla kurser. Vidare har skolan använt enkät vid utvärdering av introduktionen för åk 1. Arbetslagen och elevhälsoteamet har utvärderat skolans och sina egna mål. Deras protokoll bildar en viktig del av underlaget i kvalitetsredovisningen. Alla siffror avser svenska sektionen där ej annat anges. En reservation för analys och bedömning av förändringar av kvantitativa data måste göras. Det är naturligtvis inte möjligt med det underlag vi har att dra några som helst slutsatser om kausalitet. Vi kan konstatera att resultatförändringar har skett samtidigt som vi gjort förändringar i organisation och arbetssätt. Huruvida resultaten verkligen beror på det kräver en helt annan nivå av vetenskapligt studium. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Utifrån skolans vision och analys av skolans resultat har vi identifierat fyra utvecklingsområden. Dessa utvecklingsområden har varit i fokus under de tre första åren med GY Vi vill fortsätta det påbörjade arbetet att skapa en större helhetssyn kring eleverna och deras hela utbildning. 2. Vi vill utveckla kvaliteten i bedömning för lärande. 3. Vi vill vara en lärande organisation, en verksamhet där personalen lär av varandra och av sina erfarenheter för att systematiskt utveckla undervisning och annan verksamhet. 4. Vi vill förädla, utveckla och tydligare marknadsföra skolans internationella arbete.

3 Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Skolans gemensamma likabehandlingsplan kommer att revideras i samverkan med elever och personal under höstterminen 2014, för att gälla fr. o m januari Skolan har genomfört de åtgärder för att främja likabehandling och förebygga trakasserier som anges i likabehandlingsplanen. Mentorer har avsatt tid för att arbeta med likabehandlingsfrågor på mentorstiden. Arbetslagen har lagt mycket tid och energi på aktiviteter som syftar till att stärka gemenskap och tillhörighet med särskilt fokus på eleverna i åk 1. Vid utvärdering av introduktionsperioden framkommer att eleverna är mycket nöjda med sin start på Kungsholmen. 100 % av eleverna är mycket nöjda eller nöjda, vilket är en ökning jämfört med förra läsåret. Särskilt uppskattat är de internat som genomförs precis i början av terminen och de aktiviteter som elevkåren ordnar. Flera elevföreningar och elevskyddsombuden har likabehandling och psykosocial arbetsmiljö som huvudfrågor. Faddersystem och elevmentorskap är exempel på elevkårens verksamhet för att öka gemenskapen och introducera de nya eleverna till gymnasiestudier och social verksamhet på skolan. Personalen har aktivt stöttat deras arbete. Lärarna tillämpar, fram för allt i åk 1, styrd placering och gruppindelningar i klassrummet, så att alla elever får möjlighet att lära sig arbeta med alla klasskamrater. Vi har haft ett mobbingärende detta läsår. 98 % av eleverna uppger i brukarundersökningen att de är trygga och lika många anger att det råder en positiv stämning på skolan. Upplevelsen av en positiv stämning har ökat markant jämfört med förra årets 91 % (vilket även då innebar en ökning från året innan). Jämfört med genomsnittet för Stockholms alla gymnasieskolor är det mycket höga siffror. Siffrorna överensstämmer väl med den egna trivselundersökning som årligen genomförs i alla klasser. Andelen som är nöjda med skolans arbete mot mobbning har ökat mycket jämfört med förra året, 74 % av eleverna är nöjda, jämfört med 63 % förra året. Eleverna anser att arbetsklimatet mellan elever är mycket gott. På en 4-gradig skala är det genomsnittliga värdet 3,7. Bedömning och analys av resultaten Hur kan man veta vad som skapar en positiv stämning på en skola? Antagligen är det en mängd faktorer som tillsammans påverkar upplevelsen. Till att börja med finns det en utbredd stolthet över att tillhöra skolan vilket manifesteras genom många aktiviteter och traditioner i personalens och i elevkårens regi som syftar till att öka vi-känsla och gemenskap. En hög andel förstahandssökande elever och lärare med höga, positiva förväntningar, skapar en mycket positiv, stärkande spiral. Siffrorna på detta område har pekat uppåt samtidigt som vi ändrat vår organisation till arbetslag. Bedömningen är att arbetslagsorganisationen i hög utsträckning bidragit till ökad

4 trivsel och trygghet. Under de senaste åren har arbetslagen förutom lärare också haft SYV och skolsköterska respektive kurator som fasta medlemmar. Det har bidragit till en ökad fokusering på förebyggande arbete för att skapa en god skolmiljö. Antimobbingteamets satsning på att bli mer synlig i olika sammanhang kan vara en delförklaring till att fler är nöjda med skolans arbete mot mobbning, bara vetskapen om att det finns en organisation kan verka positivt för eleverna. Även det proaktiva arbetet för inkludering i samverkan mellan lärare och EHT kan ha påverkat det positiva resultatet. NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel gymnasieelever nöjda med Det är arbetsro på mina lektioner Periodens utfall Årsmål Period 66 % 75 % 2014 Andel gymnasieelever nöjda med Möjlighet att känna sig trygg i skolan 98 % 100 % 2014 Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 1 % 1 % Skolledning, elevhälsoteam och lärare arbetar tillsammans för att skapa ett arbetsklimat som gynnar lärandet. Arbetssätt - Fast EHT-representation i varje arbetslag - Arbete med studieteknik åk 1 - Kontinuerligt arbete med formativ bedömning - Strukturerade mentorslektioner utifrån ett av skolan framtaget lektionsunderlag - Regelbundna snabbenkäter till klasser avseende den psykosociala arbetsmiljön, som underlag för vidare åtgärder - Elevkåren startar ett nytt arbete med elevmentorer, ett slags kombinerat faddersystem och läxhjälp, där äldre elever hjälper de yngre - Föreläsning om hur man förebygger stress för elever i åk 1 tillsammans med mentorer Frånvarostatistik, brukarundersökningen.

5 95 % av eleverna kan rekommendera sin skola, vilket är det klart högsta värdet för alla kommunala gymnasieskolor i år. Den siffran var lika hög förra året. Ännu fler elever tycker att de kan rekommendera sitt program (98 %) jämfört med förra året. Dessa siffror visar en starkt ökande trend de senaste 3 åren och är den bästa indikatorn på att skolan erbjuder ett arbetsklimat som är gynnsamt för lärande. Den totala registrerade frånvaron har sjunkit med 2 procentenheter till 6 % och den ogiltiga frånvaron är även i år så låg som 1 %. Den största förändringen jämfört med förra året är att frånvaron i åk 1 minskat rejält. NA och SA-programmen har generellt något lägre frånvaro än HU. Frånvaron tenderar fortfarande att öka något ju högre upp i årskurserna eleverna kommer, även om skillnaderna mellan årskurserna har minskat. När det gäller arbetsro så är resultaten för NA-programmet fortsatt mycket goda. Mer än 9 av 10 elever tycker att det är arbetsro på lektionerna. För HU och SA är siffrorna väldigt olika beroende på vilken undersökning vi tittar på. Brukarundersökningen visar ganska låga siffror men våra egen kursutvärdering, där alla klasser svarar visar ett genomsnittligt värde på 3,4 av 4 för dessa två program. För HU har siffrorna, oavsett mätmetod, förbättrats kraftigt jämfört med förra årets siffror. Bedömning och analys Genom förbättrad samverkan mellan lärare och mellan övriga yrkesgrupper representerade i skolan och med en mycket engagerad elevkår har vi lyckats skapa en miljö som gör att eleverna trivs både i och utanför klassrummet. Skolan blir något mer än bara en plats att ha lektioner på. Det finns en stolthet över att tillhöra Kungsholmens gymnasium, och denna stolthet skapar ett engagemang som ytterligare utvecklar skolan. Minskningen av den totala frånvaron i åk 1 är direkt kopplad till mentorernas snabba rapportering och uppföljning av frånvaro. De har ringt hem till föräldrarna direkt och på så sätt har skolan och hemmet samverkat för att hålla närvaron på en hög nivå. Att den ogiltiga frånvaron är så låg beror till viss del på att det är lätt att gå i på Fronter och sjukanmäla sig. Elever sjukanmäler sig alltså i viss utsträckning när det egentligen är fråga om skolk. Att ogiltig frånvaro också direkt rapporteras till vårdnadshavare via mail, vilket inte den anmälda gör, har säkert också bidragit till högre anmälningsbenägenhet. Ökad användning av det trådlösa nätverket medför också att eleverna i högre utsträckning, med hjälp av egna eller lånade datorer, arbetar i skolan när de har självständiga uppgifter, vilket också bidrar till ökad närvaro i skolan även på övriga lektioner. När vi frågat eleverna om anledningen till att inte alla upplever arbetsro så lägger de en stor del av ansvaret på sig själva, de vet att de ska respektera varandras behov av koncentration, men har svårt att kontrollera sig själva. De menar även att undervisning som inte är intressant skapar mer prat och brist på fokusering. Den ömsesidiga respekten mellan elever och lärare framförs också av eleverna som viktiga faktorer för att skapa ett bra arbetsklimat i klassrummet.

6 De kraftigt förbättrade resultaten för HU är en konsekvens av fokuserat arbete och samverkan mellan de lärare som undervisar i klassen. Även i övriga klasser skapar vissheten om att lärare samarbetar när det gäller innehåll, arbetsformer och regler ett bra klassrumsklimat. Samverkan mellan lärare och EHT genom fast representation i arbetslagen har gynnat det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget som ju elevhälsan har ännu tydligare framskrivet nu i och med den nya skollagen. Ett särskilt uppdrag har varit att utveckla arbetet kring ANDT. En del av de goda resultaten inom detta målområde är sannolikt kopplat till denna förändring i organisationen. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel gymnasieelever i avgångsklasserna som erhållit examensbevis (ej IM) Periodens utfall Årsmål Period 98 % 90 % 2014 Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i examensbevis och studiebevis vid vårterminens slut 98 % 95 % Eleverna har kunskap om globala samband och hållbar utveckling och kan bedöma skeenden ur såväl globalt som ur hållbarhetsperspektiv Arbetssätt - Genomförande av specialiseringskurser inom NA, SA samt HU. - Organisation av verksamheten så att internationella kontakter utvecklas och underlättas. - Hållbar utveckling och globaliseringens effekter diskuteras i alla relevanta delar av kurser på de olika programmen som erbjuds i skolan - Många elevföreningar arbetar med dessa frågor, både i sin egen verksamhet och i samverkan med olika kurser. - Inventering av hur vi på skolan kan ändra våra vanor och rutiner i en mer hållbar riktning Gruppvisa utvärderingssamtal med elever i åk 3, utvärdering av de internationella samarbetsprojekt som skolan deltar i samt utvärdering av specialiseringskurserna

7 De specialiseringskurser som skolan erbjudit under året har alla haft en ämnesövergripande karaktär och har skolans vision som övergripande mål. Inom ramen för dessa har internationella kontakter utvecklats och hamnat i ett tydligt undervisningssammanhang. En första utvärdering av kurserna visar att eleverna överlag är mycket nöjda, men de har också framfört en del synpunkter på förbättringar som lärarna nu tar med sig till nästa kursomgång. Det nya samarbetet med skolan i Guatemala kan med årets insatser bedömas vara etablerat och är liksom utbytet med Zambia och studieresan till Rom viktiga inslag i specialiseringskurserna på de olika programmen. Ett nytillkommet resmål inom ramen för specialiseringskurserna har varit Indien. Vi hoppas att den studieresan också kan göras igen. 3. Eleverna på Kungsholmens gymnasium kan överblicka större kunskapsfält och utvecklar ett alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka. Arbetssätt - Arbetslagen arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på lärandet och utvecklingen av vetenskapliga färdigheter genom samverkan kring komplexa frågeställningar. Detta underlättas av det sk E-blocket, där en halv dag per vecka ägnas åt framförallt ämnesövergripande arbete. Arbetslagen identifierar och tydliggör progressionen i de olika kurserna i relation till examensmålen - De programspecialiseringskurser som skolan erbjuder i åk 3 bygger på ämnessamverkan - Tillsättning av förstelärartjänst med fokus på ovanstående mål - Samverkan med KTH Brukarundersökningen och egen kursutvärdering. en av gymnasiearbetet för åk 3 inom ramen för GY11. Fortlöpande utvärdering av E-block samt programspecialiseringskurserna Eleverna upplever att lärarna samarbetar kring deras lärande i samma utsträckning som förra året. Det är dock skillnad mellan NA och övriga program. NA-eleverna upplever i högra grad att lärarna samverkar. Något fler elever än förra året upplever att undervisningen motiverar dem till att vilja lära sig mera (71 % jämfört med 69 % förra året). Även här är ökningen störst för NA. Eleverna upplever i fortsatt hög grad att undervisningen är varierad. Vid utvärderingen av E-block (en halv dag per vecka som är frilagd för ämnesövergripande arbeten bl a) framkommer att eleverna är mycket positiva till att det finns, men de efterlyser bättre framförhållning när det gäller information om innehållet respektive vecka. Det framkom önskemål om att i högre grad integrera undervisningen på e-block med den övriga undervisningen, så att det inte upplevs som ytterligare ett ämne. Organisationen med arbetslag kring elever har nu funnits i fyra år. Under den tiden har samverkan mellan lärarna ökat genom ett alltmer ämnesövergripande arbetssätt. Lärarna har också arbetat utifrån examensmål och identifierat progressionen i utvecklingen av de färdigheter som våra elever ska ha utvecklat för att vara redo för högre studier.

8 et av gymnasiearbetet är ett sätt att mäta hur framgångsrikt vi arbetat med detta. Generellt har vi kunnat konstatera att de färdigheter vi övat och utvecklingen av det vetenskapliga förhållningssättet inte gett eleverna tillräckliga förutsättningar för att klara av gymnasiearbetet så framgångsrikt som vi önskat. Elevernas förmåga till självständighet var inte heller tillräckligt utvecklad när gymnasiearbetet inleddes i början av åk 3. I slutändan var det dock bara två elever som inte blev godkända. I båda fallen berodde det på svårigheter att självständigt planera och utföra uppgiften. En stor osäkerhet har också rått kring vad som egentligen kan krävas för att kallas högskoleförberedd. Hur är ett gymnasiearbete som är tillräckligt bra? Här har vi samverkat med en del andra skolor, med väldigt olika elevsammansättning för att få lite input. Erfarenheterna från det arbetet visade att skillnaderna i den preliminära bedömningen av godkändnivån var större inom skolan än mellan de skolor vi samarbetat med. Tyvärr har Skolverket inte bidragit med något klargörande gällande vilka krav som är rimliga att ställa. 4. Hela organisationen präglas av lärande med högt till tak och öppenhet för förändring. Personalens kompetens kännetecknas av kreativ professionalism Arbetssätt - Personalen diskuterar systematiskt (avsatt tid, förberedda frågeställningar, uppföljning) sin verksamhet tillsammans med kollegor - Varje arbetslag består av lärare och en till två medlemmar ur elevhälsoteamet - Tillsättande av karriärtjänster för lärare för att underlätta utveckling av kollegialt lärande inom IT, helhet för eleverna samt NV-didaktisk utveckling - Flera lärare delar på samma gymnasiekurs för att stärka utbytet av erfarenheter kollegor emellan, och för att främja en prövande attityd till lärande - Rektor är tydlig i sin pedagogiska ledarroll och närvarande i det fortlöpande arbetet med lärande - och undervisningsprocesser - Samverkan över klass- och sektionsgränser möjliggörs genom bl a E-block, där en halv dag i veckan ägnas åt fram för allt ämnesövergripande arbete. Medarbetarsamtal, skolledningens deltagande i ämnesgrupper, arbetslag samt övriga arbetsgrupper på skolan, lektionsbesök. Medarbetarenkäten visar en stor enighet bland personalen när det gäller att vi prövar nya arbetssätt för att utveckla verksamheten (9,1/10) och många upplever att de har stora möjligheter att påverka hur arbetet ska utföras (8,6/10). Det finns också en ökad vilja att ta ett större ansvar i arbetet (8,6/10) och det är tydligt att personalen är med och bidrar med nya idéer till verksamhetens utveckling (8,9/10). en ger också uttryck för gott samarbete och att vi gör det vi bestämt oss för att göra. Siffrorna indikerar att vi är på rätt väg när det gäller att bli en mer lärande organisation, även om det återstår en hel del arbete.

9 Kompetensutvecklingen under året har till största delen bestått av lärande kollegor emellan när det gäller GY11 och konsekvenserna den reformen fått på undervisning och kommunikation kring bedömning. Vi har också avsatt tid och resurser för att utöka vår digitala kompetens. Det har skett genom kollegialt lärande i olika sammanhang, både med extern input och i egen regi under ledning av vår IT-pedagog. Införandet av E-block har inneburit en ökad samverkan mellan lärare när det gäller planering av innehåll och arbetssätt för gemensamma elever. 5. Lärarna samverkar systematiskt för att utveckla undervisningen och med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet kan varje lärare formulera sin egen pedagogiska grundsyn utifrån skolans vision. Arbetssätt - Förankring av skolans vision genom information och diskussion med personal och elever. - Lärare diskuterar sin egen undervisning med kollegor för att därigenom utveckla sitt sätt att se på och arbeta med elevers lärande. - Tillsättande av karriärtjänster för att underlätta utveckling av kollegialt lärarande inom IT, helhet för eleverna samt NV-didaktisk utveckling - Flera lärare delar på samma gymnasiekurs - Erfarenhetsutbyte inom skolan där lärare som deltagit i kompetensutveckling delger varandra förvärvade kunskaper. - Rektor arbetar närmare den pedagogiska verksamheten genom deltagande i arbetslags- och ämnesmöten samt i undervisningsarbetet. - Lärare deltar i det av staden upphandlade Meriteringsprogrammet Medarbetarsamtal, brukarundersökningen Arbetslagen har utvecklat sin förmåga att arbeta i team. Arbetslagens viktigaste uppgift är att skapa en större helhet för eleverna. Erfarenheterna från arbetet med att arbeta ämnesövergripande är samverkan gynnat säkerheten i bedömningen, minskat lärarnas arbetsbörda med bedömning och gjort eleverna tryggare med hur bedömningen skett. Under våren har skolan tillsatt ytterligare 8 förstelärare/lektorer. Skolan har beslutat att den gruppen av lärare ska leda seminarier med sina kollegor med målet att så småningom ha en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund för att utveckla elevers lärande mer systematiskt. Seminarierna startar läsåret 14/ Alla elever når sina kunskapsmål Beskrivning och analys av betyg och nationella prov

10 Nu har vi de sammanlagda resultaten för den första kullen elever som läst enligt GY11. en visar att betygsmedelvärdena överskrider de förväntade jämfört med antagningspoängen för respektive program. Det genomsnittliga slutbetyget för NA är 18,2 (18,1 förra året) och för SA är det 18,3 (sam och språk hade förra året 17,4). För HU är siffran 16,6. Medianvärdena ligger ännu högre, 18,6 för NA och SP samt 17,5 för HU. För svenska sektionen totalt sett är det genomsnittliga betyget 17,85, vilket är samma som förra året. Ingen elev lyckades få A i alla betyg och därmed nå 20,0. Det är en minskning från ca 6-10 elever tidigare år. Andelen elever som har E eller mer i sin examen har ökat till 97 % jämfört med förra årets, då mycket goda, 94 %. Totalt sett fanns tre F bland de elever som fått examensbevis. Förra året var det 20. Två elever fick F i gymnasiearbetet och är därmed inte högskolebehöriga. Förra året var det tre elever som gick ut med samlat betygsdokument. 43 % av eleverna i åk 3 har läst utökat program, vilket är en minskning från förra årets 55 %. En sammanställning av satta betyg i förra årets åk 1 visar att betygsmedelvärdena är lägre än slutbetygen för de som tog studenten i våras, (HU 15,2, SA 18,2, NA 17,7). En jämförelse mellan resultaten på nationella proven läsåret 13/14 och satta betyg visar en god överensstämmelse, med undantag för ett par kurser i matematik där betygen generellt är högre än resultaten på nationella proven. Bedömning och analys Om betygen kan tjäna som måttstock på hur vi lyckats med implementeringen av GY11 så måste det konstateras att vi lyckats mycket bra! I vilken utsträckning resultaten är kopplade till själva reformen och hur stor del som är kopplat till vårt arbete kan ju förstås inte avgöras med de resultat vi har, men att resultaten är mycket goda är ett obestridligt faktum. Att så få elever fått F beror antagligen på flera faktorer. Dels är det ett resultat av ett fortsatt mycket fokuserat arbete kring de elever som fått F i vissa kurser. Lärarna ger sig inte förrän de lyckas få alla elever att nå målen. En annan förklaring kan vara det ändrade arbetssättet med mer löpande och formativ bedömning som GY11 inneburit. Eleverna får snabbare respons och tydligare information om vad som behöver bli bättre för att klara målen för kursen. En avsikt med reformen med ändrad betygsskala och kunskapskrav vara att få ner betygsnivåerna. Kurserna skulle bli svårare för att möta kraven från avnämarna och antalet steg i betygsskalan skulle öka. Våra resultat visar att den effekten inte uppnåtts. Genomsnittsbetyget för alla program i Stockholms stad ligger också på samma nivå som förra året. Det finns förstås många förklaringar till våra resultat. Det medvetna arbetet med formativ bedömning är troligen en viktig förklaring. John Hatties vetenskapliga sammanställning över faktorer som påverkar lärande visar att formativ bedömning är ett av de viktigaste arbetssätten för att uppnå ökat lärande hos eleverna. Arbetslagen pratar också mycket med varandra och med eleverna om lärande, ansvar och kunskapssyn. Det har påverkat synen på kunskap och därmed vad som ska prövas och mätas och på vilket sätt.

11 Andra förklaringar kan vara att den osäkerhet som rått kring de nya målen och kunskapskraven medfört att lärare hellre "friar än fäller" vid osäkerhet om betyg, de lägre betygen för åk 1 kan indikera att så är fallet. När lärare har genomfört kursen flera gånger ökar säkerheten i bedömningen. De lägre värdena i åk 1 kan också tolkas som att undervisningen i åk 1 lägger en bra grund för att kunna hantera mer avancerade frågeställningar i högre årskurser och att betygen därför blir betydligt högre i åk 2 och 3. De ojämna kraven på de första nationella proven visar att även provkonstruktörerna ännu inte "hittat" rätt när det gäller nivåerna i GY11-kurserna, varför det är naturligt att överensstämmelsen mellan NP och betyg varierar ganska mycket mellan åren så här i början av reformen. Inom detta målområde har vi fortsatt mycket goda resultat och vi lyckas, från höga värden, bli ännu bättre, Eleverna går ut med mycket höga slutbetyg, antalet F i slutbetygen har minskat och eleverna har ökat sin närvaro. Detta skapar en positiv spiral där höga förväntningar och motiverade elever och lärare skapar en mycket gynnsam miljö för lärande. Även elever som inte är så motiverade kan få inspiration och draghjälp i en sådan miljö. Ett formativt arbetssätt med ökade inslag av ämnessamverkan bidrar till en lägre stressnivå och årets arbete i arbets- och ämneslag har mycket framgångsrikt utvecklat undervisning och bedömning i denna riktning. Erfarenheterna från gymnasiearbetet, som nämnts under åtagande tre, indikerar att vi måste fortsätta på den inslagna vägen och öka samarbetet ytterligare, fram för allt när det gäller de färdigheter som eleverna behöver utveckla för att de så småningom ska kunna anses vara högskoleförberedda. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel gymnasieelever nöjda med Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Periodens utfall Årsmål Period 69 % 75 % 2014 Andel gymnasieelever nöjda med Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till 60 % 80 % 2014 Andel gymnasieelever nöjda med Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 56 % 70 % 2014

12 7. Bedömning under kursens gång är ett naturligt redskap för fortsatt lärande 8. Eleverna utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och har en förmåga att utveckla sitt eget lärande 9. Eleverna får fortlöpande information av sina lärare om utvecklingsbehov och framgångar i studierna Arbetssätt - Efter varje avslutat arbetsmoment får eleverna återkoppling muntligt eller skriftligt - Elever ges tillfälle att reflektera kring sitt eget lärande och att kritiskt bearbeta och värdera texter, bland annat genom självskattning - Utvecklingssamtalet mellan mentor och elev syftar till stor del till att aktivera elevens medvetenhet kring sin egen utveckling - Arbete med utveckling av olika strategier för formativ bedömning framför allt i ämnesgrupperna men även i arbetslagen - Kompetensutveckling inom formativ bedömning - Översyn av utvecklingssamtalsformulär - Pågående diskussion om kommunikation kring formativ och summativ bedömning Kursutvärdering, brukarundersökning Våra egna tre åtaganden ovan anknyter alla till det område som vi fokuserat allra mest på under året, nämligen formativ bedömning och betygssättning utifrån de nya kunskapskraven. Vi har fortsatt även detta år med intensiva diskussioner, kompetensutvecklingsinsatser och mycket samverkan kring tolkningar, rutiner och strategier för att förbättra bedömning under kursens gång. en i brukarundersökningen visar dock inte att eleverna är mer nöjda i år jämfört med förra året. "Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygsstegen", från 68 till 69 % nöjda, "Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till", från 73 % till 60 % nöjda, samt "Mina lärare hjälper mig att förstå vad som krävs för att förbättra mina studieresultat", 60 % nöjda, vilket är samma siffra som förra året. Jämfört med stadens genomsnitt så ligger våra siffror dock fortfarande högre på alla frågor. När det gäller elevers inflytande över undervisningen så är det även i år ett av de områden inom brukarundersökningen där vi ligger väldigt högt jämfört med övriga gymnasieskolor i staden. De får i högre utsträckning vara med och påverka innehåll och arbetssätt samt upplever att deras synpunkter tas till vara på ett bra sätt. Åsikten att Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola delas av 73 % av eleverna på svenska sektionen, vilket är något lägre än förra året men ändå 26 procentenheter högre än för staden som helhet.

13 10. Kungsholmens elever utvecklar de kompetenser och det engagemang som krävs för att aktivt kunna påverka sina och andras levnadsvillkor. Arbetssätt - Deltagande i Ungdomsparlamentet, Europeiska ungdomsparlamentet, FN-rollspel och andra sammanhang där elever lär sig hur man kan påverka. - Arbete med elevinflytande på lokal nivå både i undervisningen och via elevkåren samt alla elevföreningar. - Utveckling av skolkonferensen. - Pågående samarbete med universitet och högskolor fortsätter och nya samarbeten utvecklas under läsåret. - Positivt bemötande av elevinitierade skolaktiviteter Brukarundersökningen och kursutvärdering Skolkonferenserna har fortsatt att utvecklas positivt. Vi har många elever som är engagerade och har synpunkter och förslag på förbättringar inom många områden. Fortfarande är vi inte nöjda med hur information om elevernas åsikter når representanterna och hur de i sin tur når ut till eleverna. Elevkårens arbete har ytterligare breddats genom en mycket bra organisation, som tillåter många att vara engagerade. Antalet elevföreningar når nya rekord och är i skrivande stund uppe i drygt 50. Bifogat kvalitetsredovisningen finns Elevkårens verksamhetsplan för 1415, som en illustration av det viktiga arbete de gör inom många områden. Även i år har ett antal resor genomförts. Zambia, Guatemala och Rom är nu integrerade i olika specialiseringskurser och bildar därmed ett viktigt inslag i de kurserna. Språkutbyten med Frankrike och Tyskland har också genomförts. Kontakten med arbetslivet och högskolan kan fortfarande utvecklas. Bara 36 % av eleverna uppger i brukarundersökningen att de har kontakter med arbetslivet utanför skolan i någon form. Bedömning och analys Det målmedvetna arbete med formativ bedömning som vi inledde våren 2011 och som vi ägnat mycket tid och energi åt även läsåret 13/14 har inte gett samma positiva utslag i brukarundersökningen eller i kursutvärderingarna under detta läsår. Siffrorna på de flesta områdena ligger still jämfört med förra året medan det sjunkit när det gäller fortlöpande information om hur man ligger till. När vi tittar närmare på siffrorna kan vi se att det finns en ganska stor skillnad mellan könen. Pojkarna är mycket mer nöjda än flickorna när det handlar om formativ bedömning, medan flickorna är mer nöjda när det gäller huruvida de fått information om vad som krävs för ett visst betyg. Det kan delvis handla om de förväntningar som finns kring vilken feedback man kan få. Läraren ger förslag på förbättringar, men eleven efterlyser en betygsbokstav. Vi måste bli tydligare med vilka förväntningar som är rimliga och vilken syn på kunskap och lärande som ligger till

14 grund för vårt arbetssätt. Vi behöver också träna eleverna i att bli mer självständiga och därmed mindre beroende av yttre bekräftelse. Genom elevinflytande på många olika sätt övas våra elever i att ta ansvar och påverka sin arbetssituation. Elevinflytande i klassrummet handlar om att påverka undervisningsform snarare än själva innehållet och om att eleverna känner att deras synpunkter tas tillvara i en konstruktiv dialog med läraren. Genom att använda ett mer formativt arbetssätt där lärarna oftare samtalar med eleverna kring undervisning och bedömning kopplat till styrdokumenten upplever eleverna att de har bättre insyn och kontroll över sitt eget lärande. Övrig uppföljning Nuläget för skolans 1-1 satsning beskrivs i skolans IT-plan och biläggs kvalitetsredovisningen, liksom de handlingsplaner som respektive arbetslag formulerat utifrån självskattningsverktyget. Sammanfattande analys Nu har vi arbetat med samma mål under en treårsperiod, och vi har följt vår första kull elever genom GY11. För att se om vårt arbete gett några resultat följer här en kort jämförelse med kvalitetsredovisningen för läsåret 10/11. Den jämförelsen är baserad på hela skolans resultat då och nu. Andelen elever som vill rekommendera sitt program och sin skola och som tycker att det råder en positiv stämning på skolan har ökat markant, och visar nu de högsta siffrorna bland Stockholms stads gymnasieskolor. Alla frågor i brukarundersökningen som handlar om lärande visar också en positiv utveckling, särskilt mycket har uppfattningen om att lärare samarbetar och att undervisningen är varierad förändrats. Eleverna är också mer nöjda med den formativa bedömningen nu jämfört med för tre år sedan. Ett annat område där eleverna är mycket mer nöjda nu är elevinflytande. Det handlar både om inflytande över innehåll och arbetssätt i undervisningen och att synpunkter tas tillvara på ett bra sätt. Elevernas ogiltiga frånvaro har minskat från 4 till 1 % och antalet IG/F i slutbetygen har minskat från 80 till 32. Slutbetyg och antagningspoäng överensstämmer i stort sett med siffrorna 2010/2011. Siffrorna ovan är tydliga bevis på att de prioriteringar vi gjort under denna treårsperiod har gett mycket goda resultat. Genom arbetslagsorganisationen har vi skapat goda förutsättningar för att skapa en helhetssyn kring eleverna och hela deras skolgång. Eleverna ökar sin närvaro, får en rimligare arbetsbelastning och lärarna samverkar i högre grad kring elevernas utbildning. Samverkan och målinriktat arbete tillsammans med EHT har också bidragit till att vi fått ner frånvaron och minskat antalet satta F.

15 Att bli en lärande organisation med allt vad det innebär är en längre process där vi egentligen bara inlett arbetet. Allt utvecklingsarbete har varit kopplat till GY11. De erfarenheter vi gjort under resans gång när det gäller hur man gör förändringar tar vi nu med oss in i ett fortsatt fokuserat arbete med målet att utveckla vår verksamhet på ett systematiskt sätt så att vi ökar elevers lärande och lever upp till Skollagens krav. Prioriterade åtgärder för utveckling De prioriterade målen för 2015 kommer vi att diskutera och ta fram tillsammans med utvecklingsledarna och APT under hösten. VP 2015 kommer också att vara styrande för våra kommande mål. Tills vidare gäller tidigare prioriteringar: 1. Vi vill fortsätta det påbörjade arbetet att skapa en större helhetssyn kring eleverna och deras hela utbildning. 2. Vi vill utveckla kvaliteten i bedömning för lärande. 3. Vi vill vara en lärande organisation, en verksamhet där personalen lär av varandra och av sina erfarenheter för att systematiskt utveckla undervisning och annan verksamhet. Kvalitetsredovisning upprättad av Annica Tengbom Ödén Rektor Kungsholmens gymnasium/stockholms musikgymnasium Svenska sektionen Bilagor 1-1 på Kungsholmen Likabehandlingsplan2013slutversion NH respektive NS åtgärdsplan för IT-utveckling lå 1415 Verksamhetsplan Personalversion

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN KUNGSHOLMENS G Y - SVENSKA SEKTIONEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 13-01/13A SID 1 (8) 2013-10-28 Handläggare: Annica Tengbom Telefon: 08 508 38002 Arbetsplan Inledning Skolans vision är "Bildning

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM - MUSIKSEKTIONEN

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM - MUSIKSEKTIONEN UTBILDNINGSNÄMNDEN STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM - MUSIKSEKTIONEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 14-1.2/3 SID 1 (16) 2014-09-29 Handläggare: Ove Sköld Telefon: 0707473785 Kvalitetsredovisning Inledning Skolans vision är

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN KUNGSHOLMENS G Y - SVENSKA SEKTIONEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 13-01/6 SID 1 (15) 2013-09-13 Handläggare: Annica Tengbom Telefon: 08 508 38002 Kvalitetsredovisning Inledning Skolans vision

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 Utifrån Diskrimineringslagen 2008:567 samt Skollagen 2010:800 6 kap. 1. Vision På Kungsholmens gymnasium ska alla

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Stockholms musikgymnasium - musiksektionen

Verksamhetsplan 2015 för Stockholms musikgymnasium - musiksektionen Stockholms musikgymnasium - musiksektionen Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-01-30 Handläggare Till Ove Sköld Stockholms musikgymnasium - musiksektionen Telefon: Verksamhetsplan 2015 för Stockholms

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Kungsholmens gy - svenska sektionen

Verksamhetsplan 2015 för Kungsholmens gy - svenska sektionen Kungsholmens gy - svenska sektionen Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (14) 2015-01-30 Handläggare Annica Tengbom Ödén Telefon: Till Kungsholmens gy - svenska sektionen Verksamhetsplan 2015 för Kungsholmens gy

Läs mer

Tertialrapport Tertial 2 2015 för Kungsholmens gy - svenska sektionen

Tertialrapport Tertial 2 2015 för Kungsholmens gy - svenska sektionen Kungsholmens gy - svenska sektionen Tjänsteutlåtande Dnr: 15-1.2/2 Sid 1 (16) 2015-09-17 Handläggare Annica Tengbom Ödén Telefon: Till Kungsholmens gy - svenska sektionen Tertialrapport Tertial 2 2015

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2016 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2016 Utifrån Diskrimineringslagen 2008:567 samt Skollagen 2010:800 6 kap. 1. Vision På Kungsholmens gymnasium ska alla

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Stockholms musikgymnasium - musiksektionen

Verksamhetsplan 2016 för Stockholms musikgymnasium - musiksektionen Stockholms musikgymnasium - musiksektionen Tjänsteutlåtande Dnr: 16-1.2/5 Sid 1 (12) 2016-02-10 Handläggare Till Ove Sköld Stockholms musikgymnasium - musiksektionen Telefon: Verksamhetsplan 2016 för Stockholms

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2017

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2017 Utifrån Diskrimineringslagen 2008:567 samt Skollagen 2010:800 6 kap. 1. Vision På Kungsholmens gymnasium ska alla

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden Kvalitetsredovisning Inledning På Blackebergs gymnasium arbetar ca 1140 personer, varav ca 1040 är elever och ett hundratal personal. Skolan erbjuder två studieförberedande program: det naturvetenskapliga

Läs mer

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan Kvalitetsrapport Stadsskogsskolan Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 3.

Läs mer

Gymnasieskolan Spyken Lund

Gymnasieskolan Spyken Lund Gymnasieskolan Spyken Lund Spyken idag Estetiska programmet musik Spetsutbildning i musik Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Särskild variant NA-musik Samhällsvetenskapsprogrammet ca 1000

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan Läsåret 2017-2018 Kungsskolan är skolan mitt i byn. Skolan där positiva förväntningar på eleverna och stort engagemang av personalen ger eleverna en stabil grund och stå på

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 3. Enhetens

Läs mer

Kvalitetsrapport LÅ 2015/2016

Kvalitetsrapport LÅ 2015/2016 Kvalitetsrapport LÅ 2015/2016 Enligt skollagens 4 kapitel (2010:800) ska utbildningen följas upp och utvecklas. Det systematiska kvalitetsarbetet ska följa upp nationella mål för utbildningen. Brister

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och

Läs mer

Arbetsplan läsåret

Arbetsplan läsåret UTBILDNINGSNÄMNDEN GLOBALA GYMNASIET TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (10) 2012-10-31 Handläggare: Pernilla Ericols Telefon: 08-508 398 51 Arbetsplan läsåret 2012-2013 Inledning Vår vision Globala gymnasiet

Läs mer

Skolområde Korsavad 2013/2014

Skolområde Korsavad 2013/2014 Skolområde Korsavad 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Stockholms musikgymnasium - musiksektionen

Stockholms musikgymnasium - musiksektionen Stockholms musikgymnasium - musiksektionen Tjänsteutlåtande Dnr: 16-1.2/7 Sid 1 (14) 2016-02-15 Handläggare Till Ove Sköld Stockholms musikgymnasium - musiksektionen Telefon: Verksamhetsberättelse VB 2015

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 44-2016:11193 Kitas utbildning AB Org.nr. 556709-7117 info@kitas.se för gymnasieskola efter tillsyn i Kitas Gymnasium i Göteborgs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Skolområde Korsavad 2012/2013

Skolområde Korsavad 2012/2013 Skolområde Korsavad 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Introduktionsprogrammen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning av prioriterade... 3 2.1 Utveckling och lärande / Kunskaper/Kunskaper... 3 2.1.1 Inget

Läs mer

Verksamhetsplan Westerlundska Gymnasiet. Westerlundska Gymnasiet 2015/2016

Verksamhetsplan Westerlundska Gymnasiet. Westerlundska Gymnasiet 2015/2016 Verksamhetsplan Westerlundska Gymnasiet Westerlundska Gymnasiet 2015/2016 1 Övergripande beskrivning av organisationen 1.1 Ansvarsområde/beskrivning av verksamheten. Westerlundska gymnasiet är Enköpings

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat: Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET 2016-2017 TRYGGHET OCH STUDIERO -Vi kommer att fortsätta ha en hög vuxennärvaro på raster, vid bussar och vid olika aktiviteter så att eleverna känner

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9718 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Uppsala belägen i Uppsala kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9718 Tillsyn i IT

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Planen gäller från 2015-05-01 till 2015-12-31 Ansvariga för planen Helena Palmquist, Norsborg Yvonne Åkerblad, Östermalm Vision På vår skola ska ingen

Läs mer

Täby Enskilda Gymnasium

Täby Enskilda Gymnasium Gymnasium Skolan erbjuder Vi erbjuder: SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET tre inriktningar: -Samhällsvetenskap -Medier, information och kommunikation -Beteendevetenskap EKONOMIPROGRAMMET två inriktningar: -Juridik

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Lokal arbetsplan för Nyköpings Enskilda Gymnasium Läsåret 17/18

Lokal arbetsplan för Nyköpings Enskilda Gymnasium Läsåret 17/18 Lokal arbetsplan för Nyköpings Enskilda Gymnasium Läsåret 17/18 1 Inledning Den lokala arbetsplanen är det lokala styrdokumentet för Nyköpings Enskilda Gymnasium. Till grund för den lokala arbetsplanen

Läs mer

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2016:6149 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet i Skövde belägen i Skövde kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet i Skövde

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Duveholms gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan)

Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan) 1. Skolans förhållningssätt Vår vision är att ingen elev på Hjärupslundsskolan ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Arbetsplan Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN GLOBALA GYMNASIET

Arbetsplan Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN GLOBALA GYMNASIET UTBILDNINGSNÄMNDEN GLOBALA GYMNASIET TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (10) 2013-10-25 Handläggare: Pernilla Ericols Telefon: XTelefonX Arbetsplan 2013-2014 Inledning Vår vision Globala gymnasiet ska genom

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2017 2018 Innehåll 1. Bakgrund och syfte... 2 2. Definitioner... 2 3. Mål... 2 4. Förebyggande aktiviteter...

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016 Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Kronan 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

REKTORS VERKSAMHETSPLAN 2015

REKTORS VERKSAMHETSPLAN 2015 REKTORS VERKSAMHETSPLAN 2015 Elisabet Nielsen Rektor Rektorsområde 3 Möckelngymnasiet, Karlskoga 1 REKTORS VERKSAMHETSPLAN 2015 NULÄGE Rektorsområde 3 omfattar i dagsläget handels- och administrationsprogrammet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Spånga gymnasium 1

Verksamhetsplan 2015 för Spånga gymnasium 1 Spånga gymnasium 1 Tjänsteutlåtande Dnr: 1.2/2015:1 Sid 1 (12) 2015-02-27 Handläggare Till Magnus Johansson Spånga gymnasium 1 Telefon: Verksamhetsplan 2015 för Spånga gymnasium 1 Förslag till beslut Spånga

Läs mer

Specialpedagogisk satsning

Specialpedagogisk satsning Tjänsteskrivelse 1 (5) Utbildningskontoret Theresia Ängarne-Lindberg 2017-04-12 Dnr BIN 2017-138 Bildningsnämnden Specialpedagogisk satsning Förslag till beslut 1. Bildningsnämnden avsätter 900 tkr för

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskolan Läsår 2015/16 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kungsholmens gy - svenska sektionen

Verksamhetsplan 2016 för Kungsholmens gy - svenska sektionen Kungsholmens gy - svenska sektionen Tjänsteutlåtande Dnr: 16-1.2/1 Sid 1 (14) 2016-01-28 Handläggare Annica Tengbom Ödén Telefon: Till Kungsholmens gy - svenska sektionen Verksamhetsplan 2016 för Kungsholmens

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:4627 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rannebergsskolan F-3 i Göteborgs kommun 2 (9) Tillsyn i Rannebergsskolan F-3 har genomfört

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Enskilda gymnasiet info@enskildagymnasiet.se Rektorn vid Enskilda gymnasiet lebi@enskildagymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Enskilda gymnasiet i Stockholm

Läs mer

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9)) 4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Karin Stavne Maria Hedelin Björse John Jönsson Peter Magnusson Anna-Lena Månsson Rektor Bitr rektor NA Bitr rektor HU Bitr rektor ES Bitr rektor

Läs mer

Danderyds gymnasium. Skolan erbjuder

Danderyds gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Välkommen till Öppet hus på Danderyds Gymnasium måndagen den 28/11 är skolan för dig som vill gå en teoretisk utbildning och kombinera det med studier inom ett särskilt intresseområde.

Läs mer

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Granbergsskolan 7-9 Läsår 2014/15 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Österfärnebo skolas arbetsplan

Österfärnebo skolas arbetsplan Österfärnebo skolas arbetsplan 2017-2018 MEDBORGARE Normer och värden Alla elever och vuxna ska känna sig respekterade och väl behandlade på Österfärnebo skola. et är nått när resultatet på kommunens enkät

Läs mer

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 Ansvarig för planen Johan Wingren - Rektor Vår vision Dackeskolans

Läs mer

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka v. 6-7, 2016 Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nils Fredriksson Utbildning Gymnasiet Vuxenutbildning Läsåret 18/19 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Arbetsbeskrivning för mentorer åk 4-9

Arbetsbeskrivning för mentorer åk 4-9 Arbetsbeskrivning för mentorer åk 4-9 Grundskolans syfte "Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar

Läs mer

Arbetsplan för Mörbyskolan 2012-2015 med mål för läsåret 13/14

Arbetsplan för Mörbyskolan 2012-2015 med mål för läsåret 13/14 Arbetsplan för Mörbyskolan 2012-2015 med mål för läsåret 13/14 Inledning Nu håller Du i Din hand ett dokument som syftar till att utveckla Mörbyskolan till att bli en attraktiv skola, och omtalad för den

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete Systematiskt Kvalitetsarbete 2017-2018 Tomtbergaskolans rektorsområde Eleverna känner sig nöjda med vår skola och är trygga här oavsett ålder. Tryggheten bland fritidsbarnen är ännu högre, vi har stora

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att

Läs mer

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Innehållsförteckning Syfte Vision Lagstiftning Kiva Ansvarsfördelning Förebyggande arbete mot kränkningar, diskriminering och trakasserier Att utreda och åtgärda

Läs mer

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...

Läs mer

Sida 2 av 5 Lärarna har regelbundet följt upp med eleverna frågan om arbetsro i klassrummet. Undervisning Skolan har genomfört de åtgärder som föresla

Sida 2 av 5 Lärarna har regelbundet följt upp med eleverna frågan om arbetsro i klassrummet. Undervisning Skolan har genomfört de åtgärder som föresla Sida 1 av 5 Fågelforsskolan 6-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola a för planen Rektor Vuxenteam Vår vision Eleverna har

Läs mer

NT-gymnasiet, Järfälla

NT-gymnasiet, Järfälla Skolan erbjuder Järfälla NT-Gymnasium erbjuder undervisning i ljusa nyrenoverade lokaler med erfarna lärare i klassrummen. Hos oss går du i samma klass under tre år och det finns bra utrymmen att kunna

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av skolornas arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan vid Katedralskolan i Uppsala kommun 1 (6) Innehåll Inledning sid. 1 Bakgrundsuppgifter om Katedralskolan

Läs mer

Skolan erbjuder. Vår ambition är också att ligga i framkant när det gäller IT-användning i undervisningen.

Skolan erbjuder. Vår ambition är också att ligga i framkant när det gäller IT-användning i undervisningen. Hersby gymnasium Skolan erbjuder Vi satsar på en kvalificerad och framtidsinriktad utbildning inom två av de nationella programmen - Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Skolans

Läs mer

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 140630 Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde inför läsåret 14/15 är: Här ska den/de punkter stå som kokats ner och står längst ner på sista sidan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer