Verksamhetsplan 2015 för Rödabergsskolan

Transkript

1 Rödabergsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (17) Handläggare Per Lundström Telefon: Till Rödabergsskolan Verksamhsplan 2015 för Rödabergsskolan Rödabergsskolan , Stockholm per.lundstrom@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (17) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbsgivare med goda arbsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigher och barnkonventionen Övriga frågor... Fel! Bokmärk är inte definierat.

3 Sid 3 (17) Inledning Rödabergsskolans mål är att ge eleverna breda beständiga kunskaper och optimera deras möjligher att nå de högre kunskapskraven. Eleverna ska få många möjligher att utveckla en hög social kompens och i vardagen visa att de behärskar och respekterar grundläggande värden. De ska få de bästa förutsättningarna att utveckla sig själva och vårt framtida samhälle. På Rödabergsskolan är likabehandling är en angelägenh för hela skolan och i dta arbe har alla på arbsplatsen t ansvar. Visionen är att elever, personal och föräldrar i alla avseenden ska bemöta varandra respektfullt och att diskriminering, trakasserier och kränkningar inte ska förekomma på skolan. Verksamhen styrs utifrån de nationella och lokala styrdokumenten, däribland skollagen, skolförordningen, LGR 11 samt Stockholms stad och utbildningsnämndens verksamhsplan. Rödabergsskolan är en kommunal grundskola med engelskspråkig inriktning. Här går elever från förskoleklass t o m åk 9. Skolan är indelad i sex olika arbslag. Skolledningen består av rektor, två biträdande rektorer och en intendent. Utvecklingsgruppen består av fyra Förstelärare och skolledning. Elevhälsan består av kurator, skolsköterska, studieyrkesvägledare, fyra speciallärare och skolläkare. Skolpsykolog finns också att tillgå vid behov. Vi har nationaliter representerade på skolan. Denna blandning av kulturer, nationaliter och språk utgör en positiv helh, där tolerans mot olikher är en självklarh för både elever och personal. Våra elever är studiemotiverade och har myck goda studieresultat. Skolan är populär och har t högt söktryck till både svenska och engelska klasser. I de svensktalande klasserna går huvudsakligen elever från närområd. De väljer från starten en inriktning med förstärkt engelska. I de helt engelsktalande klasserna (som tas in enl. Skolf. 9kap ) går elever från åk 1-9. De får sin undervisning på engelska och läser även ämn svenska. Till dessa klasser prioriteras i första hand barn till utländska forskare och andra experter. I klasserna går även svenska barn, som tidigare gått i engelsktalande skolor utomlands. Gemensamt gäller att eleverna vistas i Sverige under en begränsad tid och att de har tillräckliga kunskaper i engelska språk. Våra tvåspråkiga (sv/en) klasser, åk 7-9, är öppna för elever som har både svenska och engelska i sin hemmiljö(skolförordningen). Mål är att ge dem möjligh att utveckla båda språken lika myck. Skolan har fritidshemsverksamh för elever åk F-3 samt fritidsklubb för åk 4-6. De svensktalande barnen har sina hemvisten på Röde Orm, där de också tillbringar sin skoldag. De engelsktalande klasserna är på Kristallen där de fortsätter att träna engelska även på eftermiddagstid.

4 Sid 4 (17) Fritidsklubben, där både svenska och engelska elever går, erbjuder aktiviter av olika slag. Aktiviterna genomförs både på utflykter och i många av skolans lokaler, t ex idrottssalen, musiksalen, datasalen och uppehållsrumm. Vi har höga förväntningar på personal och elever och vi når myck goda resultat. Sammantag utgör vår skola en spännande och harmonisk blandning av olika kulturer, religioner och utbildningsbakgrunder med starka internationella inslag. Kvalitsarb Rödabergsskolan arbar enligt stadens system för ledning och uppföljning av verksamhen. Grunden för vårt kvalitsarbe är att alla på arbsplatsen i ord och handling genomför ständiga förbättringar. Kvalitsarb sker på tre nivåer Hos den enskilde medarbaren Undervisning/modutveckling, individuell reflektion och analys, kollegial feedback medarbarsamtal och lönesamtal I arbslag eller ämneslag Målplanering/prioriteringar, resultatanalys, arbslags sammanställda kvalitsredovisning/resultatdialog Skolövergripande Sammanställning: Verksamhsplan och prioriterade mål, Verksamhsberättelse, olika handlingsplaner mm. På alla nivåer ska vi sortera, systematisera, städa, strukturera och standardisera för att göra arb tydligt och enkelt. Resultatunderlag: Bl.a. dokumentation i alla ämnen åk 1-5. Nationella prov åk 3, 6 och 9. Byg (åk 6-9). LUS, screeningar, åtgärdsprogram. Värdegrundsenkät, Brukarundersökningar. Klassamtal, enskilda samtal, mentorssamtal och elevråd. Skola/hem: Synpunkter från -och dialog med enskilda föräldrar, klassombud, vid föräldramöten mm. Prioriterade åtgärder för utveckling Prioriteringar i år är de som anges i våra åtaganden.

5 Sid 5 (17) inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhsområd: 1.2 Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 75 % 81% År Ogiltig frånvaro i grundskolan 1,5 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbar utifrån beprövad erfarenh eller venskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg va vilka mål de arbar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamhen. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenh och venskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg va vilka mål de arbar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamhen. Andel elever som nått kravnivån på d nationella prov i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på d nationella prov i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 95 % År 55 % År

6 Sid 6 (17) Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 90 % År Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 90 % År Andel elever som uppnått kravnivån på d nationella prov i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på d nationella prov i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på d nationella prov i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på d nationella prov i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel legitimerade lärare i grundskolan 94 % År 96 % År 88 % År 75 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Vi åtar oss att d engelska fritidshemm arbar språkutvecklande. Att eleverna som kommer från hela världen i första hand får många möjligher och myck tid att kommunicera på engelska som är deras undervisningsspråk. Större ordförråd. Flyt i språk. Bättre förmåga att kommunicera Arbssätt Styrda språkaktiviter: Teman där man lär sig olika begrepp. Exempelvis bakning. Sång musik med engelska texter. Skyltar med engelska översättningar. Exempelvis på vad som finns i kök Att eleverna får hjälp och stöd av personal och också kan hjälpa varandra att formulera sig och hitta "rätt ord" I samverkan med lärare utifrån mål att uppnå. Vi åtar oss att utveckla elevernas skrivförmåga i alla ämnen. Att elevernas skrivförmåga utvecklas i nivå med "tala och läsa". Fler elever som når högre kunskapskrav. År

7 Sid 7 (17) Arbssätt - Arba medv med stödmallar, checklistor och exempeltexter - Arba med olika former av texter - Ämnesövergripande samarben där skrivand i alla ämnen berörs - Ha fokus på terminologi/begrepp - Motivationshöjande åtgärder. Exempelvis göra en klassbok Resursanvändning Lärarna har gemensam tid för utveckling på torsdagar 1,5 tim/vecka. Tiden används för planering och framtagande av underlag för att kunna genomföra arbssätten. Arbssätten ska i sin tur tillämpas i undervisningen och vara åldersadekvata. D byder att de också är en del i lärarens egen planering. Förstelärarna ansvarar för processtyrning och återkoppling till skolledningen i utvecklingsgruppen. av den löpande processen görs i utvecklingsgruppen. av elevernas resultat görs via lärarbedömningar, byg och nationella prov. Utveckling Att lärarna gemensamt tar fram och analyserar modeller och arbssätt som är effektiva, lustfyllda och förutsägbara. Dvs. att d finns en röd tråd där eleverna redan på lågstadi får strategier för att skriva och bearba olika texter. Vi åtar oss att öka måluppfyllelsen i Svenska som andraspråk och English as a second language. Att fler elever i engelska klasser når målen för SVA i åk 9. Att nykomna elever med svaga språkkunskaper i undervisningsspråk förbättras snabbare.(esl i engelska klasser, SVA i engelska och svenska klasser) Arbssätt Skapa en kursplan för nyanlända både i svenska och engelska. Tillsätta en arbsgrupp som tar fram en plan och lämpligt material. Arb stäms av med referensgrupp under vt -15 och planen aktiveras från ht -15. Att i planeringen inför tjänstefördelning och schemaläggning strukturera resurstimmarna för språkutveckling i SVA/ESL SVA lärare kommer att få tillgång till lärarcoach i genomförandearb i klassrumm. En förstelärare ansvarar för processtyrning och dta stäms av i Utvecklingsgruppen. Resursanvändning Arbsgrupp bestående av en förstelärare, lärare och en speciallärare. Tid tas både från

8 Sid 8 (17) tisdagskonferenstid och gemensam utveckling på torsdagar. Tid läggs också på återkoppling till referensgrupp och utvecklingsgrupp. Arbsgruppen kan även behöva friläggas ytterligare dag/dagar. SVA lärare kommer att få särskilda uppdrag som också behöver tidssättas. av tjänstefördelning/timmar. av kursplan och tillämpning i klassrumm /bedömning av vad som har effekt görs i Utvecklingsgrupp Bygsjämförelser/måluppfyllelse. mål för verksamhsområd: 1.3 Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbsuppgifter. D finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvenhen om den fysiska miljöns bydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbsuppgifter. D finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvenhen om den fysiska miljöns bydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna. 90 % År 70 % År 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna 70 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna 55 % År

9 Sid 9 (17) Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Vi åtar oss att barnen får ta t större ansvar för miljö och språkbruk på Fritids. Ökad självreglering hos barnen. Bättre språkbruk. Bättre ordning Arbssätt Arbe i ansvarsgrupper där innehåll planeras av personal och elever tillsammans. Eleverna tränas att ta sitt ansvar för d som planerats, att hålla ordning och ha t gott språkbruk. Resursanvändning Planering för dta görs på personalens planeringstid Utvärdering i ansvarsgrupp med elev-personal. Brukarenkät. Utveckling Barnen behöver mer vana att ta ansvar. Därför bör medbestämmand utvecklas mer. När barn tillsammans med personal får bestämma och ta ansvar ger d en större förståelse för vad de själva måste bidra med Vi åtar oss att öka medvenhen om att genus påverkar och vad likabehandling innebär i praktiken. Att medvenhen ökar hos både personal och elever. Att lärare och fritidspersonal använder moder som ger alla elever förutsättningar att vara aktiva och delaktiga på lektioner och i fritidsverksamhen. Att insatser i kartlagda grupper ger minskade bygsskillnader mellan pojkar och flickor. Dvs. att pojkar förbättrar sina resultat Arbssätt Kartlägga förhållningssätt(enskilda samtal, sociogram)och använda moder som gynnar alla elevers lärande. Att bryta invanda föreställningar om hur pojkar och flickor är. I personalgruppen diskutera tilltal och bemötande. Särskild kartläggning och insats i grupper där bygsskillnader är stora mellan flickor och pojkar.

10 Sid 10 (17) Genomtänkta placeringar i klassrumm Arba med gruppdynamik, använda resurserna i gruppen Fortsätta med No hands, glasspinnar och andra moder som aktiverar alla elever. Bekräfta mer än berömma (Undvik duktigfällan") Fritids och fritidsklubb planerar för- och använder moder som är effektiva utifrån t genusperspektiv exempelvis "leklotteri" där invanda mönster kan brytas och ge eleverna en större medvenh. Resursanvändning Studiedag för personal. Under lärarnas gemensamma planering på torsdagar(gu tid) samt som del i den egna planering. Förstelärarna ansvarar för processtyrning och återkoppling till skolledningen i utvecklingsgruppen. Fritidspersonal använder del av sin planerings- och konferenstid till dta. Utvärdering av moder, insatser och förhållningssätt. Frågeställningar till lärare och elever samt enkät. Bygsjämförelser och analys av dessa.. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eg lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktigh i planering och uppföljning. Eleverna får genom dta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Dta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som bydelsefull. Arb för att eleverna ska förstå progressionen i lärand synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom dta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som bydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbund följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärand används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag v vad jag behöver kunna 85 % År

11 Sid 11 (17) för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag v vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn v vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med d inflytande mitt barn har över fritidshemms aktiviter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn v vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 70 % År 80 % År 75 % År 80 % År Vi åtar oss att ge elever ökade förutsättningar att följa sin utveckling. Ökad förståelse och insikt hos eleverna när d gäller egna resultat i förhållande till mål och arbsinsats. Bättre elevresultat på sikt. Ökad motivation. Utveckling av underlag(matriser, planeringar, elevexempel). Bättre kvalit på den formativa feedbacken genom användning och analys av effektiva klassrumsmoder. Att eleverna har kännedom om bedömningsgrunderna i samtliga moment som senare kommer att bedömas. Arbssätt Att alla elever använder Min utveckling för att efter förmåga kunna följa och förstå vad de behöver utveckla i olika ämnen. Fortsätta med utveckling/analys av modanvändning för formativ feedback/bedömning Köpa in små White boards för feedback i klassrum Utarba fungerande flervalsfrågor. Ta fram fler bra planeringar och matriser Ta fram många bra elevexempel Ge enhlig återkoppling till föräldrar Ge eleverna perspektiv: Att äldre lär ut saker till yngre, att de som börjar åk 7 får möta åk 9 och SYV(om gymnasieval) Resursanvändning Lärarna har gemensam tid för utveckling på torsdagar 1,5 tim/vecka. Tiden används för planering och framtagande av underlag för att kunna genomföra arbssätten. Arbssätten ska i sin tur tillämpas i undervisningen och vara åldersadekvata. D byder att d också är en del i lärarens egen planering. Tid på Studiedag kommer att avsättas för arb. Förstelärarna ansvarar för processtyrning och återkoppling till skolledningen i utvecklingsgruppen.

12 Sid 12 (17) av "min utveckling", klassrumsmoder, planeringar/matriser/elevexempel med lärare i terminsslut och på klassdagar med elever. av byg och omdömen i början och slut av terminen. med föräldrar på klassombudsmöten. Utveckling Att fokus ligger på elevens inflytande och ansvarstagande för sin utbildning. Förändringsprocessen är omfattande och kommer att pågå i flera år. D finns många elevaktiva arbssätt och moder som redan används och många att lägga till. Eleverna ska i högre grad gå från att matas med kunskap till att äta av kunskapens frukter själva. Dvs. att pedagogens uppgift är att modiskt skapa förutsättningar och en miljö för lärand som ger eleven möjligher att själv utifrån sin förmåga äga sitt lärande och sin utveckling. Dta arbe är vi inne i. Vi åtar oss att utveckla barnens inflytande över fritidsverksamhen Att barnens upplevda inflytande ökar. Arbssätt Regelbundna möten där barnen möter konkra former av demokrati. De har idélådor, röstar, får ta ansvar och utvärderar gemensamt aktiviter. Brukar enkät och utvärdering i ansvarsgrupper med elev-personal inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhsområd: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö D finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Dta vävs även in i undervisningen för att synliggöra bydelsen av d personliga ansvar för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.

13 Sid 13 (17) Andel ekologiska livsmedel 20 % År Enher som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Att matsvinn minskar ytterligare. Att vi når mål för andelen ekologiska livsmedel Arbssätt Att återkommande informera och samtala med eleverna och elevråd om skollunchen. Köksansvariga, elevråd och skolledning diskuterar regelbund frågor som matkvalité, matsedel, ursprungsmärkning, hur maten ser ut, serveringspersonalens bemötande, när och varför mat kastas, utmaningar och belöningar för att minimera matsvinn. Vägning av matrester och belöning när man nått uppsatta mål. Kontroll av andel ekologiska livsmedel och att vi klarar de satta målen. Vägning av matrester varje dag med veckosammanställningar Utveckling Eleverna utmanas på olika sätt att sluta kasta mat och svinn har minskat. Vi fortsätter d arb utifrån visionen att ingen mat ska kastas. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Resursanvändning Personal och ekonomi Ekonomin har varit t stort bekymmer. Sammantag har intäkterna minskat med ca. 3 miljoner de senaste tre åren. Bl.a.slopat profilbidrag, minskad socioekonomiska ersättning och kraftig minskat stöd för barn med särskilda behov. I budg för 2014 hade utan förvarning ca 1,2 miljoner av den interkommunala pengen också tagis bort. Denna oannonserade förändring har inneburit stora påfrestningar på verksamhen, arbsmiljön och vår förmåga att bibehålla kvalitén. Vi har genomfört kraftiga besparingar under ht -14 och ökat elevantal samtidigt som vi "knaprat" på skolans fonderade medel. I budg 2015 kommer skolans ekonomi dock att vara i balans. Genomförda besparingar gör att kostnader(i huvudsak personalkostnad) i förhållande till intäkter är i balans. Dta förutsätter givvis att vi slipper nya överraskningar.

14 Sid 14 (17) Skolan har en kvarvarande fond på 0,5 miljoner. Skolan planerar att använda ca. hälften av investeringsbudgen för uppdatering av inventarier. De riktade socioekonomiska pengarna används i stor utsträckning till de engelska klasserna. Svenska och Engelska som andraspråk(ca 3 tjänster) speciallärare, skolsköterskimmar, SYV timmar, administrativa tjänster, översättningar, särskilda läromedel, tolkar mm. Vid alla anställningar strävar vi efter att, förutom självklara kompens- och erfarenhskrav, även ha t ekonomisk tänkande när d gäller kombinationstjänster. Vi har t nära samarbe mellan fritidshem, skola och fritidsklubb vilk gör att vi kan samutnyttja både lokaler och pedagogiska kompenser. Ledning och administration består av rektor, två biträdande rektorer, en intendent och en skolassistent. Kompensutvecklingen är sammanhållen och inriktad på utveckling som ska förbättra våra resultat samt att få med alla i d förändringsarbe som ny skollag och nya kursplaner innebär. Samarbe med Norrmalms övriga kommunala skolor är en del av dta. Vi har gjort och kommer att göra riktade kompensutvecklingsinsatser på fritids inom fritidspersonalens huvuduppdrag. Vi gör och kommer att göra riktad kompensutveckling för lärare inom de områden vi prioriterat i VP. Vi avsätter särskilda personella resurser för vårt värdegrundsarbe. Lokaler Våra lokalytor är effektivt utnyttjade med alla verksamher koncentrerade inom skolbyggnaden förutom de nya paviljongerna som tillkommit ht 11 och 12. Vi har i dagsläg ca 610 elever. Skadegörelsen har minskat nästan ned till noll på grund av vårt värdegrundsarbe.

15 Sid 15 (17) Budg 2015 inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhsområd: 4.2 Stockholms stad är en bra arbsgivare med goda arbsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro 4,2 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag ,7 % tas fram av Tertial

16 Sid 16 (17) nämnden Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbsgivare för chefer, medarbare och framtida medarbare Utbildningsförvaltningens arbe med strategisk kompensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompenta och engagerade medarbare som tar initiativ till och får möjligh att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbsbelastning. Rödabergsskolan är en attraktiv arbsgivare för chefer, medarbare och framtida medarbare Rödabergsskolans arbe med strategisk kompensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Rödabergsskolan har t fortsatt gott varumärke. Attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompenta och engagerade medarbare som tar initiativ till och får möjligh att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Personalen är professionell och tycker om arba med barn. Lärarna är behöriga och/eller legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbsmiljön på Rödabergsskolan är god. Tillsammans hanterar vi svårigherna med alla krav, både formella och informella, som läggs på personal och skolledning. Dta för att alla som arbar på skolan, med lust och nyfikenh ska ha tid och ork att fokusera på elevernas lärande och sociala kompens.

17 Sid 17 (17) Arbssätt Goda strategier vid rekrytering. Att vara ute i god tid och va vad skolan behöver(god kontroll över tjänstefördelning) är t måste. Likaså kännedom om var kompenserna finns genom nätverkande. Att mål, uppdrag och former för återkoppling förankras och är tydliga. Att behålla glädjen i arb. Vilk byder att alla på arbsplatsen medv hjälps åt att skapa lust och glädje både på möten och i lärand. Särskilt i perioder av stress. Resursanvändning Skolledning och administration. Avsatt tid rekrytering, APT, SVG, medarbarsamtal, introduktionssamtal Medarbarenkät APT, SVG, medarbarsamtal, introduktionssamtal Medarbarenkät Utveckling Stora utmaningar vid nyrekryteringar då d kommer att råda stor lärarbrist de närmaste åren mål för verksamhsområd: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigher och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamher integreras jämställdhs-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhs-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i d ordinarie arb på central förvaltning och på skolenher. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamhen motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigher och möjligher. Skolan kartlägger verksamhens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barns bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivit Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enligh med Skolverks föreskrifter