Verksamhetsplan 2015 för Blackebergsskolan

Transkript

1 Blackebergsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: /215:1 Sid 1 (13) Handläggare Henrik Nöbbelin Telefon: Till Blackebergsskolan Verksamhsplan 215 för Blackebergsskolan Förslag till beslut Blackebergsskolan Bromma henrik.nobbelin@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (13) Inledning Blackebergsskolan är en F-6 skola med ca 34 elever. Under de senaste två åren har skolan ökat sitt elevantal med cirka 1 elever. D är myck på kort tid. Antal personal har ökat från cirka 35 till cirka 7. Att skolan ökar så snabbt i volym sätter stora krav på organisationen. Vi gör en myck spännande resa tillsammans och inom de närmsta åren kommer vi öka ytterligare och om tre år kommer vi säkert vara 42 elever och kanske 8-85 personal. Skolan ligger vackert inklämd mellan Södra Ängby och Vällingby. Runt skolan finns inga bilvägar och d är en lummig och fin miljö runt skolan. I närhen finns fina strövområden och närhen till Mälaren gör d enkelt för våra elever och pedagoger att skapa lärmiljöer även utomhus. Skolan präglas av öppenh och glädje. Våra värdeord kunskap, tryggh, glädje och ansvar är viktiga för oss i varje möte med våra brukare. Vi vill utvecklas och bli bättre på flera områden, inte minst områden som handlar om att föra lärand för eleven framåt. Men viktigt för oss är också att varsamt, med trygg och säker hand guida alla våra elever mot en framtid där de känner att de kan bli precis vad de vill! Under februari 215 kommer vi att starta upp t visionsarbe för skolan. Syft med arb är att öka samsyn och teamkänsla för alla som arbar i skolan och för våra brukare. Arb kommer att vila på LGR 11, framförallt kap 1 och 2, våra värdeord och de fantastiska människor som varje dag befinner sig i vår gemensamma skola. Skolan har en delat upp årskurserna i olika mentorsgrupper och i de flesta årskurser finns tre mentorsgrupper. Skolbarnsomsorgen för elever upp till och med klass 3 är integrerad i skolan. Elever i årskurs 4-6 erbjuds öppen fritidsverksamh på Klubben i skolan. I Blackebergsskolan har vi personal med bland annat följande uppdrag: lärare, speciallärare, förskollärare, fritidspedagog, barnskötare, elevassistent, kurator, biträdande rektor, rektor, specialpedagog, skolassistent, IT-tekniker, vaktmästare, lokalvårdare, skolmåltidspersonal, biblioteksassistent, administrativ chefskolpsykolog och skolsköterska. Skolan är organiserad i sju olika årskursarbslag, t fritidslag och t servicearbslag. I årskursarbslagen ingår alla som arbar i respektive årskurs. Med hjälp av läroplanen och lagarna som styr skolan försöker vi navigera oss fram och skapa förutsättningar för våra elever för d bästa för lärand åt varje elev! Blackebergsskolan har fördelen att inte vara större än att alla på skolan känner igen varandra. På Blackebergsskolan möter vi varje dag elever med över 3 olika hemspråk. Mångfalden med så många olika hemspråk för med sig flera stora fördelar för oss som skola. Till exempel bidrar d till att öka förståelsen mellan olika kulturer och d bidrar till att öka språkkunskaperna för oss i skolan, generellt. Att kunna behärska flera olika språk är en av nyckelfaktor för framtiden enligt EU. Skolan präglas också av framtidstro, engagemang och passion för lärand. Elever och vi som är personal på skolan lär oss hela tiden. Personalens lärande och utveckling mot att göra möt mellan vuxen och elev till d bästa, tar aldrig slut. Dta jobbar vi med genom att skapa meningsfulla konferenser och möten som syftar till att öka elevernas måluppfyllelse. För att få syn på vad vi kan göra bättre tar vi ofta hjälp av kompens från Utbildningsförvaltningen, via

3 Sid 3 (13) tex PRIO och grundskoleutvärderare. Vi kommer att fortsätta vårt målmedvna arbe för att bli en ännu attraktivare skola, en skola som ses som d självklara alternativ för alla familjer i närområd. Förutsättningarna är goda för att kunna utöka elevantal då vi har möjligher att omdisponera våra skollokaler, dessutom nyproduceras många lägenher i områd. Med den här inledningen hoppas jag som rektor att du fått en liten inblick i vad Blackebergsskolan själ består av. När du läser vidare i verksamhsplanen blir d förhoppningsvis ännu tydligare. Vill du va mer om vad vi gör, hur vi gör och kanske framförallt varför, tveka inte att höra av dig med frågor. Vi finns här för att skapa framtidens beslutsfattare och medborgare då ska vi vara i ständig dialog! /Henrik Nöbbelin Rektor Prioriterade åtgärder för utveckling Vi ska fokusera på och förbättra inom följande områden: höja elvernas resultat arbsro tryggh och trivsel inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhsområd: 1.2 Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 8 % 81% År Ogiltig frånvaro i grundskolan % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbar utifrån beprövad erfarenh eller venskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg va vilka mål de arbar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra

4 Sid 4 (13) undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamhen. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenh och venskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg va vilka mål de arbar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamhen. Andel elever som nått kravnivån på d nationella prov i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på d nationella prov i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på d nationella prov i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på d nationella prov i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 85 % År 85 % År 8 % År 9 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 1 % År Åtagande: Blackebergsskolan åtar sig att arba för att alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Att alla elever i Blackebergsskolan når målen för sin utbildning. Arbssätt Flerlärarsystem Blackebergsskolan har infört t flerlärarsystem som innebär att flera lärare ansvarar för elevernas utveckling mot målen i varje årskurs. Genom att vi är fler lärare är d möjligt att skapa flexibla undervisningsgrupper utifrån innehåll i undervisningen. Konferenser Varje årskursarbslag som består av lärare, fritidskontakter och bendevare träffas en gång/vecka för att diskutera årskursens utveckling mot målen. I lag har de stor frih och möjligh att anpassa undervisningen för eleverna i årskursen. Varje torsdag har lärarna konferenser. Innehåll på torsdagarna varierar mellan: Lesson Study, Ämneskonferenser och Pedagogiska eftermiddagar. Varje årskurs arbslag får

5 Sid 5 (13) handledning var tredje vecka av vår kurator, specialpedagog och psykolog. Olika moder och verktyg Skolan använder sig av ASL från förskoleklass till årskurs 2. Vi jobbar med Bornholmsmodellen och använder oss av tester såsom DLS. Vi har ökat datortäthen avsevärt under två års tid och kommer fortsätta köpa in it-verktyg som passar eleverna. I nästan varje klassrum har vi smartboards. Uppföljning Varje månad gör lärarna en resultatrapportering som anger hur varje elev ligger till i varje ämne i förhållande till målen. På så sätt kan lärare, eht och skolledning förlja varje elevs utveckling mot målen i varje ämne. På eht-möte diskuterar vi ska fördela övriga resurser som finns utifrån resultatrapporteringen. En gång per termin har vi resultatdialoger med årskursarbslagen. mål för verksamhsområd: 1.3 Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbsuppgifter. D finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvenhen om den fysiska miljöns bydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbsuppgifter. D finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvenhen om den fysiska miljöns bydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på lektionerna. 9 % År 8 % År 8 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 9 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arba i lugn och ro på 8 % År

6 Sid 6 (13) lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 9 % År Åtagande: Blackebergsskolan åtar sig att skapa en god lärmiljö för alla elever Skolan kommer under de närmaste två åren utvecklas till att bli en modern arena utformad för lärande! Arbssätt Blackebergsskolan är en skola som är byggd 1952 och vi jobbar hårt för att behålla skolan fin. Vi har utarbat nya ordningsregler tillsammans med eleverna via elevråd. Flera gånger under skoldagen mäter vuxna arbsron i klassrumm med hjälp av enkla moder. Till exempel genom att fråga om upplevd arbsro på en skala mellan 1-5 eller med en glad eller sur gubbe. Eftersom vi har haft låga resultat på arbsro i vår brukarundersökning är dta t prioriterat område för oss. Vi använder oss av skärmar för att skapa mindre sammanhang i våra olika undervisningsrum. Vi har flera olika hjälpmedel som eleverna kan använda för att kunna koncentrera sig bättre. Vi är myck lyhörda för elevernas förslag till hur vi kan förbättra den fysiska- och psykosociala arbsmiljön på skolan. Skolgården och vår utemiljö håller vi på att förbättra. Nyligen har vi anlägt en "multiarena" och en ny skolgård är på väg. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling redovisar hur vi arbar mot all kränkande behandling. D handlar främst om att arba förebyggande för att förankra kunskapen om allas lika värde, men även om hur vi uppmärksammar och följer upp kränkningar av olika slag. Resursanvändning Under förra läsår utvidgade vi skolans organisation. Vi har för första gången en kurator som jobbar 9%, vi utökade psykologens tid på skolan från 2% till 4%. Elever som behöver egen resurs har vi i möjligaste mån anställt beendeveare till. Uppföljning Varje år genomför vi egna enkäter på skolan, som riktas till elever, föräldrar respektive personal. På samtliga enkäter finns frågor rörande tryggh och trivsel. Enkätresultaten använder vi på skolan som underlag för utveckling. Varje termin genomför vi skyddsrond för att upptäcka fel och brister i lärmiljön

7 Sid 7 (13) Vår likabehandlingsplan och våra trivselregler utvärderas årligen och revideras vid behov. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eg lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktigh i planering och uppföljning. Eleverna får genom dta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Dta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som bydelsefull. Arb för att eleverna ska förstå progressionen i lärand synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom dta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som bydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbund följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärand används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag v vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn v vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med d inflytande mitt barn har över fritidshemms aktiviter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn v vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 8 % År 8 % År 8 % År 8 % År Åtagande: Blackebergsskolan åtar sig att alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eg lärande utifrån sina förutsättningar. Att skolan bidrar till att eleverna tar mer ansvar för sin inläraning med stigande ålder och att de klarar fortsatta studier på högstadi med minst byg E i samtliga ämnen. Arbssätt Skolan har t uppdrag att låta eleverna med ökande mognad också ta t ökat ansvar för sina studier, något som vi arbar med att stimulera på olika sätt. Vi ska även arba med att i

8 Sid 8 (13) högre grad medvandegöra för eleverna när de är med och tar beslut. Klassråd och elevråd fungerar väl på skolan och vi kommer fortsätta jobba med elevernas inflytande så som vi gör nu. Klass- och elevråd var med och tog fram förslag på hur vår nya skolgård skulle/ska se ut och deras ideér och tankar har fått stort genomslag. Eleverna är delaktiga i att ta fram pedagogiska planeringar. Med stigande ålder blir inflytande större. Resursanvändning På skolan jobbar vi målmedv med att tydliggöra innehåll i undervisningen. Uppföljning I de skriftliga omdömena som upprättas varje termin görs en utvärdering av hur eleven visar hänsyn i samarb med andra och hur eleven tar ansvar för sina studier. Uppföljning görs individuellt på utvecklingssamtal och övergripande på skolan utifrån den sammanställning som görs. inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhsområd: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö D finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Dta vävs även in i undervisningen för att synliggöra bydelsen av d personliga ansvar för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 3 % År Enher som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Åtagande: Blackebergsskolan åtar sig att bidra till en hållbar livsmiljö. Att skolan uppfattas som en miljömedven skola som tar hand om sitt avfall på t miljövänligt sätt

9 Sid 9 (13) Arbssätt Vi sopsorterar d mesta av vårt avfall. Vi behöver bli bättre på och utveckla hur vi ännu mer medv kan jobba för att skolan ska bli en "grön" skola. Ett uppdrag som eleverna kan jobba med är att via elevråd ta fram ideér och tankar kring hur vi kan bli en grönare skola. För att minska matavfall väger vi varje dag avfall och restaurangchefen kopplar tillbaka mängden till eleverna. Via elevernas matråd och elevråd kommer vi jobba vidare med att öka kunskapen om samband mellan minskat matavfall och en bättre miljö. Uppföljning På skyddsronderna ser vi till att d finns sopsorteringskärl på varje avdelning av skolan. 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Resursanvändning Sedan HT-213 har vi jobbat med flerlärarsystem. D innebär, kortfattat, att vi ökat lärartäthen i varje elevgrupp från förskoleklass till årskurs 6. Vi har möjligh att skapa mindre flexibla lärarledda undervisningsgrupper. Vi har rekryterat elevassistenter fast vi väljer att kalla dem för gruppresurser, till elever som behöver d. Flera av dessa gruppresurser är utbildade beendevare. Vi har utökat organisationen med mer EHT personal till exempel har vi nu en kurator, något skolan tidigare inte har haft. Vi kommer rekrytera ytterligare en biträdande rektor för att bland annat kunna säkerställa att vårt förändringsarbe, som syftar till högre måluppfyllelse för eleverna, rör sig framåt såsom vi gemensamt bestämt. Skolan som är byggd 1952 är i behov av upprustning och renovering. Vi använder pengar till att utveckla och förbättra våra undervisningslokaler och utrustar dessa med interaktiva tavlor, AV utrustning och annat. Vi investerar i nya bänkar, stolar, skåp, läromedel och annan utrustning för att skapa bra lärandemiljö. Vi investerar i vår personal för att de ska stanna kvar och att vi ska vara en attraktiv arbsplats. I vårt område med t socioekonomiskt tilläggsanslag på över 11 miljoner behöver vi ha de bästa lärarna, den bästa personalen för att överträffa våra brukares förväntningar på skolan. D kostar. Vi lägger pengar på att öka dator- och läsplattäthen för våra elever och personal. För två år sedan hade endast administrativ personal tillgång till egen dator, ingen pedagogisk personal hade d. Idag har de flesta en egen dator. Vi har nu en budg som sedan två år tillbaka går ihop. Vi har gjort mindre överskott dessa år och har nu en fond som vi kommer att använda till fortbildning med syfte att öka elevernas måluppfyllelse

10 Sid 1 (13) Budg 215 Alla belopp i tkr Internbud g totalt Grundsk ola & fritidshe m Grund - särsko la Gymnasi e-skola Gymnasi e- särskola Vuxenutbildni ng Försko la Övri gt Externa intäkter Taxor och avgifter 3 Hyresintäkter 31 Bidrag 32 Försäljning av verksamh och tjänst 33 Övriga intäkter Summa Interna intäkter Förvaltningsinter na intäkter peng Förvaltningsinter na intäkter anslag Övriga förvaltningsintern a intäkter Summa Intäkter totalt summa Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkrin g Övriga personalkostnad er Lokalkostnader Köp av

11 Sid 11 (13) verksamh och konsulttjänster Inventarier, leasing och underhåll Förbrukningsmat erial 53 5 Kosthåll 54 IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta Övriga kostnader Summa Interna kostnader Förvaltningsinter na kostnader, samtliga Summa Kostnader totalt summa Nto inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhsområd: 4.2 Stockholms stad är en bra arbsgivare med goda arbsvillkor Aktivt Medskapandeindex 8 82 År Andel medarbare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 1 % 1 % År

12 Sid 12 (13) Sjukfrånvaro 5 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbsgivare för chefer, medarbare och framtida medarbare Utbildningsförvaltningens arbe med strategisk kompensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompenta och engagerade medarbare som tar initiativ till och får möjligh att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbsbelastning. Åtagande: Blackebergdsskolan åtar sig att vara en attraktiv arbsgivare för chefer, medarbare och framtida medarbare Att vi har fler än 1 behöriga sökande till varje tjänst vi annonserar om. Att vårt AMI ökar till minst 8. Arbssätt Vi vill skapa en attraktiv arbsplats där den främsta motivatorn ska vara att bidra till att skapa t bra liv för våra framtida beslutsfattare - barnen! Vi avsätter pengar i budgen för friskvård och skapar möjligher till friskvårdstid. Under år har vi startat t samarbe med Promas. Promas erbjuder personalen verktyg för exempelvis stresshantering och moder för att koppla av och prioritera sina arbsuppgifter. På våra APT och SVG har vi alltid arbsmiljön som en punkt

13 Sid 13 (13) mål för verksamhsområd: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigher och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamher integreras jämställdhs-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhs-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i d ordinarie arb på central förvaltning och på skolenher. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamhen motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigher och möjligher. Skolan kartlägger verksamhens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barns bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivit Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enligh med Skolverks föreskrifter Övriga frågor