på texten i block A Vilken sorts kunskapsprofil (smal, bred, grund, djup) har en specialist respektive en generalist?

Transkript

1 FRÅGOR 1 (2) ZIGMA: testa dg säv på texten bock A Kapte 1 och 2 a Ange några kännetecken hos en person som har en atomstsk kunskapssyn. b Ange några kännetecken hos en person som har en hostsk kunskapssyn. c Vka är de yra kunskapsormerna den statga utrednngen Skoa ör bdnng? d Ange några kännetecken hos det s k normatonssamhäet. e Kunskap är någontng mer än normaton, påstås det texten. Hur då? Försök med egna ord örkara sknaden mean begreppen normaton och kunskap. Vken sorts kunskapspro (sma, bred, grund, dup) har en specast respektve en generast? g Vad nnebär begreppet medborgarkunskap? h Vad nnebär det att arbeta tvärvetenskapgt? Det tvärvetenskapga gymnaseämnet samhäskunskap bygger på kunskaper och arbetssätt rån era oka unverstetsämnen. Vka? Räkna upp några av de vktgaste. Vad betyder egentgen ordet samhäe? Ange två möga översättnngar. k Ordet samhäe kan stå ör oka storheter, sägs det texten. Räkna upp yra mögheter. Förkara nnebörden begreppet hekopterperspektv (= ågeperspektv). m Förkara nnebörden begreppet grodperspektv. n Räkna upp några starka argument ör att ämnet samhäskunskap behövs. Kapte 3, 4 och 5 a Vad ägnar man sg åt, enket uttryckt, nom unverstetsämnet socoog? b Vad kännetecknar en prmärgrupp? Ge exempe på vanga prmärgrupper. c Vad kännetecknar en sekundärgrupp? Ge exempe på sekundärgrupper. d Vad är en atttyd? e Vad är en norm? Genom socasaton påverkas v männskor ständgt, påstås det texten. Hur går det t? Förkara. g Ge yra oka exempe på hur ndenngar samhäskasser kan göras. h Räkna upp några vanga bakgrundsvaraber, som socooger kan använda sg av när de etar eter s k statstska samband. Vad är egentgen ett dagram? Vka tre oka typer av dagram nämns texten? k Vad gör man när man anayserar? Vka är de yra stegen Zgmas anaysmode? Z- matera Bock Metod 46

2 FRÅGOR 2 (2) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK A Kapte 6 a Vad gör man, enket uttryckt, när man ägnar sg åt käkrtk? b Vad är ett påstående (= ett verkghetsomdöme)? Ge exempe på ett påstående. c Vad är en värderng (= ett värdeomdöme)? Ge exempe på en värderng. d Ange två oka anednngar t att det kan vara svårt att ska påståenden rån värderngar (dvs verkghetsomdömen rån värdeomdömen). e Ota nns det anednng att vara käkrtsk även mot ögonvttnesskdrngar, påstås det texten. Vad menas sammanhanget med urvasörasknng? Ge exempe på hur ögonvttnen kan göra toknngar utan att säva veta om det. g Ge exempe på hur örväntnngar kan orsaka skeva ögonvttnesskdrngar. h Vad nnebär seektv percepton? Förkara te närmare. Trots att det kan vara svårt ett ska påståenden rån värderngar (verkghetsomdömen rån värdeomdömen) nns det skä ör att man ändå bör örsöka. Vka tre skä anges texten? Z- matera Bock Metod 47

3 FRÅGOR 1 (3) ZIGMA: testa dg säv på texten bock B Kapte 7 och 8 a Vka är de em dearna den s k kommunkatonsmodeen? b Förkara vad som sker masskommunkaton rån persong kommunkaton. c Vad menas med värderngar respektve opnon? d Socasaton är något v utsätts ör hea vet, påstås det texten. Men vad är socasaton? Förkara med egna ord. e Vad menas med grupptryck? Seektv percepton kan drektöversättas med utväande varsebvnng? Förkara nnebörden detta begrepp te närmare. g Vka tre oka syten kan sändarna tänkas ha när det handar om masskommunkaton? h Vad menas med propaganda? Massmederna ungerar rämst som örstärkare av de värderngar v redan har, hävdas det texten. Hur då? Förkara te närmare. Engt den s k tvåstegshypotesen har opnonsörmedarna en nyckero opnonsbdnngens andra steg. Vad gör och vad kännetecknar en opnonsörmedare? k Vad gör och vad kännetecknar en opnonsedare (en opnonsbdare)? Ge också några exempe på personer som kan betecknas som vktga opnonsedare. Räkna upp några produkter som, engt dn menng, har väkända och starka varumärken. m Räkna upp några öretag som syssar med opnonsundersöknngar. n Vad menas med ntervuareekt? o I många värderngsrågor ska skoans undervsnng, engt äropanen, vara obektv dvs sakg och asdg. Förkara nnebörden de bägge senare begreppen. p I vssa grundäggande värderngsrågor ska skoan, engt äropanen, kart och tydgt ta stänng. Räkna upp några rågor som thör denna s k värdegrund. Kapte 9 örsta och andra deen a Vka är de tre avstånd som, engt texten, bestämmer mottagarnas ntresse ör en nyhet? b Förr tden var det vangt att man såg det som mögt att dra en tydg gräns mean nyheter och värderande kommentarer. Numera dskuteras ota svårgheterna. Räkna upp några anednngar t dessa svårgheter. c Vad är en gate-keeper? d Vka aktorer har betydese ör vad en gate-keeper säpper genom? e Vad står örkortnngen TT ör? Z- matera Bock Kommunkaton 75

4 FRÅGOR 2 (3) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK B Räkna upp sex stora nternatonea nyhetsbyråer och ange hemand (vad gäer ägarna) ör var och en. g I texten görs en ndenng yra oka typer av tdnngar. Vka yra typer? Ge något exempe ör vare typ. h De svenska morgontdnngarna de s k storstäderna kan kassceras på oka sätt. Vad heter och vken potsk ärg har: de tre morgontdnngarna Stockhom? den enda morgontdnngen Göteborg respektve den största Mamö? Atonbadet respektve Expressen (med Kväsposten och Göteborgstdnngen) är s k kvästdnngar. Vken potsk ärg har var och en av dem? Dagspressen kaas band den trede statsmakten. Förkara varör! k Vken typ av nnehå har en tdnngs edarsda? Hur stor de av nkomsterna utgörs, uttryckt ungeärga sror, av annonsörsänng: ör en genomsnttg morgontdnng? ör kvästdnngarna? ör gratstdnngarna? m Förkara nnebörden påståendet att en tdnngs annonsnkomster beror på dess täcknng sprdnngsområdet. n Vad nnebär uppagespraen? Förkara. o T vka svenska tdnngar går det statga presstödet? Vket är dess syte? p Vka är USA:s två mest kända och erkända kvatetsdagstdnngar? q Hur kan man örkara örhåandet att det nns en större tdnngstäthet Västoch Nordeuropa än Medehavsområdet och Östeuropa? r s Räkna upp några av de största tdnngskoncernerna Europa. Räkna upp några av de mest kända och erkända kvatetsdagstdnngarna Storbrtannen, Tyskand och Frankrke. Kapte 9 trede och ärde deen a Vad menas med etermeder? Vka är etermederna? b Förkara sknaden mean marksänd och satetsänd TV. c Vad är kabe-tv? d Förkara, grova drag, sknaden mean amerkansk och västeuropesk rado- och TV-potk. e Vad menas med pubc servce rado- och TV-sammanhang? Vka är de tre programöretag som har pubc servce-uppdrag Sverge? g Vem är ägare t Sverges Rado och Sverges Teevson? Z- matera Bock Kommunkaton 76

5 FRÅGOR 3 (3) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK B h På vka sätt utövar staten genom rksdagen och regerngen nytande över dessa tre programöretag? Räkna upp några svenska satetsända TV-kanaer. I vket avseende är TV 4 en unk TV-kana Sverge? k Vem är huvudägare t TV 4? Vad gör den statga myndgheten Rado- och TV-verket ( d Styresen ör Lokaradotstånd) när det gäer rekamnanserad okarado? m Vad är närrado? n Internet öddes trogen USA Vket var det ursprungga sytet? o Det är tveksamt, påstås det texten, om man ska beteckna Internet som ett massmedum. På vad beror denna tvekan? Kapte 10 och 11 a Tryckrhetsörordnngen, TF, är grundagen ör pressen. Sammanatta regerna TF vad gäer: etaberngsrätt utgvare censur tryckrhetsbrott meddearskydd oentghetsprncp. b Ange em korta punkter några väsentgheter rån pressens egna hedersreger. c Vad är och vad gör PO respektve PON? d Yttranderhetsgrundagen, YGL, är ör ud- och bdmeder vad TF är ör det tryckta ordet. Vka meder omattas av YGL? I vka avseenden sker sg YGL rån TF? e Sammanatta yra punkter radoagens vktgaste reger. Vka är de tre oka ramar som begränsar den ournastska rheten? g Hur kan man reät örenkat sammanatta Ne Postmans huvudbudskap Underhånng t döds? h Engt Bert Toreku är en trovärdghetskrs på väg att växa ram hos svenska massmeder. Vka uttryck tar sg denna krs? Försök sammanatta Torekus krtk. Hur ser det medaa två-trededes-samhäet ut, om man år tro Hans Bergström? U Wckbom tar b a asta på den vktga sknaden mean normaton och kunskap (den sknad som också uppmärksammas böran av kapte 2). Hur resonerar Wckbom? Försök sammanatta hans resonemang, så som det cteras kaptets avsutnng. Z- matera Bock Kommunkaton 7 7

6 FRÅGOR 1 (5) ZIGMA: testa dg säv på texten bock C Kapte 12 a Varrån kommer ursprunggen den potska uppdenngen vänster och höger potken? Förkara den hstorska bakgrunden t dessa rktnngar. b Hur kan man dag, örenkat, beskrva sknaden mean vänster och höger om man utgår rån nstänngen t ämkhet respektve rhet? c Förkara vad begreppet ämstädhet prncp nnebär. d Hurdan är en radka respektve en reaktonär person? e Vka är dag de tre stora deoogerna vår de av värden? Med vken potsk öreteese (dé/part/rktnng) brukar man örknppa var och en av nedanstående ärger? Rött: Bått: Grönt: Svart: Brunt: Kapte 13 örsta deen a Vad betyder ordet deoog? b Ge exempe på deoogska måområden. c Förkara sknaden mean reorm och revouton. d Avn Toer sammanattar mänskghetens td på orden tre vågor. Beskrv kort var och en av dem. e Vka var, engt Toer, de vktgaste örutsättnngarna ör att männskan skue b boast den örsta vågen? Ge några exempe på hur ndustraserngen, den andra vågen, örändrade männskans örsörnngs- och evnadsvkor. g Vad menas med urbanserng? h Vken är, engt Toer, den vktgaste örutsättnngen ör normatonssamhäet den trede vågen? Ge exempe på några trender som Toer ser den trede vågen. Räkna upp några av de bärande déerna rån uppysnngstden. k Vka två nya samhäskasser växte ram den andra vågen? Vka var de tre kassska sagorden den ranska revoutonen? m Vken var den domnerande och segrande samhäskassen ranska revoutonen? Vken samhäskass örorade mest? n Vad menas med prvegum? o Vka var de tre nya deoogerna 1800-taets Europa? Z-matera Bock Ideooger & parter 108

7 FRÅGOR 2 (5) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK C Kapte 13 andra deen a Förkara ordet berasm. b Sammanatta punktorm grunderna den potska berasmen som John Stuart M såg saken. c Varör var de tdga beraerna tveksamma t amän rösträtt? d Sammanatta punktorm grundtankarna den ekonomska berasmen. e Lberaerna hade andra motv än de rent ekonomska ör att örespråka rhande. Vka motv? Förkara hur de resonerade. Sammanatta déerna rån Adam Smths Natonernas västånd. Vad borde staten ägna sg åt, engt Smth? g Förkara bakgrunden t socaberasmen. h Förkara ordet konservatsm. Sammanatta grunddragen Edmund Burkes konservatva tänkande. Vken nstänng hade 1800-taets konservatva t amän rösträtt? Varör? k Vad ve öreträdarna ör socakonservatsmen? Med vka samhäskasser kan man, en anng örenkat, örknppa var och en av 1800-taets tre stora deooger? m Förkara ordet socasm. n 1800-taets socaster hade deade menngar många rågor men nte synen på ägandet. Förkara vad man var överens om. o Vad menas med en utopsk deoog? p Kar Marx öreträdde en materastsk hstoresyn. Vad nnebär en sådan? Försök örkara denna ganska kompcerade (men betydeseua) vetenskapga nstänng. q Marx deade n mänskghetens hstora ett anta epoker (samhäen). Vka? r s t Det anns (nns), menade Marx, en hstorsk motsättnng mean utsugande och utsugna samhäskasser. Vka kasser stod (står) mot varandra de tre örsta epokerna? Engt Marx skue det ramtda socastska samhäet b rtt rån kassmotsättnngar. Hur då? Förkara hur Marx resonerade. Förkara nnebörden begreppen proetaratets dktatur respektve det kommunstska samhäet. u Anarksmen var (är) en gren på det socastska trädet. Förkara ordet anarksm. v I vka avseendet nns det kheter respektve sknader mean marxsmen och anarksmen. Z-matera Bock Ideooger & parter 109

8 FRÅGOR 3 (5) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK C Kapte 14 a Förkara nnebörden orden revsonsm och reormsm. b Varör var revsonster och reormster tveksamma t revouton som potsk metod? c Vka är de reormstska parterna dagens Sverge? d Vad ansåg (anser) kommunster (marxst-ennster) om reormsm? e Att vara socabera nnebär att vara kuven, heter det band. Bakom taesättet gger atså ett å ena sdan och ett å andra sdan. Hur då? Förkara. På vket sätt kan socaberasmen ses som ett svar på ett hot? g Nämn något socaberat part dagens Sverge. h Vka potska krater åg rämst bakom genomörandet av amän och ka rösträtt Sverge (ksom era andra västeuropeska änder)? Den potska berasmen har, sägs det ota, utveckats t en överdeoog. Hur då? Förkara. Den moderna konservatsmen är nuerad av nyberaa déer, påstås det emeanåt. Hur då? Förkara te närmare. k Fnns det något part som öreträder nyberaa värderngar dagens Sverge? När nö ascsmens/natonasocasmens gansperod Europa? m Sammanatta punktorm grunddragen ascsmens/natonasocasmens deoog. n Hur kan man örkara vssa av avarterna hos dagens europeska natonasm? o Vad är ekoogsm? Kapte 15 a Ideoogn ungerar som en sorts rotsystem ör ett potskt part, hävdas det texten. Förkara nnebörden det bdspråket. b Från vka deoogska rötter (= grundsmer ) hämtar vart och ett av de svenska rksdagsparterna sn närng? c Socademokratska arbetarepartet (s eer SAP): När grundades det? Vka är arbetarröresens båda grenar? Vka partedare har man hat sedan 1925? d Vänsterpartet (v): När och varör bdades det? När ck man sn nuvarande betecknng? Vken var den tdgare betecknngen? Vka är de tre senaste partedarna? Z-matera Bock Ideooger & parter 110

9 FRÅGOR 4 (5) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK C e Centerpartet (c): När ck man stt nuvarande namn? Vad hette man dessörnnan? Varör bytte man namn? Vad heter de tre senaste partedarna? Fokpartet beraerna (p): När ck man stt nuvarande namn? Vad hette man tdgare? Vad heter de tre senaste partedarna? g Moderata samngspartet (m): När ck man sn nuvarande betecknng? Vken var den tdgare betecknngen? Vad heter de tre senaste partedarna? h Krstdemokraterna (kd): När grundades det partet? Vad heter de båda senaste partedarna? Möpartet de gröna (mp): När grundades det? Hur har man ordnat partedarrågan? Pacera n de svenska rksdagsparterna på en vänster höger-skaa, rån vänster t höger. Vka thör vket av de två kassska bocken? k Vad är det man numera tar hänsyn t när man pacerar n parter på vänster högerskaan? Vken ro spear en kongress (partstämma, andsmöte etc) ör ett potskt part? m Vken ro har de potska parternas partsekreterare? n Det statga stödet t de potska parterna deas ut under oka betecknngar. Ge exempe. o Vka uttryck kan det s k potkeröraktet ta sg. Ge exempe. Kapte 16 a De potska parterna Danmark: Vad heter paraeen t det svenska vänsterpartet? Vad kaar sg socademokraterna? Vka är mttenparterna? Under vken betecknng uppträder motsvargheten t de svenska moderaterna? Var på vänster höger-skaan kan man pacera dansk okepart? Varken venstre eer radkae venstre kan paceras t vänster på vänster högerskaan. Förkara varör dessa parter ändå har de betecknngar de har. Z-matera Bock Ideooger & parter 111

10 FRÅGOR 5 (5) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK C b De potska parterna Norge: Vad heter paraeen t det svenska vänsterpartet? Vad kaar sg socademokraterna? Vka är mttenparterna? Under vken betecknng uppträder motsvargheten t de svenska moderaterna Var på vänster höger-skaan kan man pacera remskrttspartet? c De potska parterna Fnand: Vad heter paraeen t det svenska vänsterpartet? Vad kaar sg socademokraterna? Vka är mttenparterna? Under vken betecknng uppträder motsvargheten t de svenska moderaterna? Vket part kan man pacera ara ängst ut t höger på vänster höger-skaan? d Räkna upp de tre största parterna ( ockarna ) på Isand. e Räkna upp och beskrv kort de vktgaste parterna Tyskand. Räkna upp och beskrv kort de två vktgaste parterna Storbrtannen. g Vka är de vktgaste parterna Frankrke? h Vka är de två domnerande parterna USA? Räkna upp några av parterna Ryssand. Z-matera Bock Ideooger & parter 112

11 FRÅGOR 1 (9) ZIGMA: testa dg säv på texten bock D Kapte 17 a Dngs Khan ( ) är en av hstorens mest ramgångsrka mtära edare. Eter vken matematsk prncp var hans här uppbyggd? b Som Gunnar Ader-Karsson ser saken är aa samhäen, även vår td, organserade som Dngs här. Sknaden gger det antaet drekt understäda som vare che numera kan ha. Förkara hur och varör. c Hur stor är den svenska makteten (de sex översta nvåerna), engt Ader-Karsson? d Vka personer nns den svenska maktetens ara mäktgaste skkt (de två översta nvåerna)? e Räkna upp några av dem som Ader-Karsson pacerar på maktetens trede nvå. Hur stor är den svenska kätterkassen (sunde t nonde nvån)? Vka kategorer av männskor nns där? Vken är deras vktgaste uppgt? Vad är det som motverar dem? g Vad kännetecknar en adrenan-stnn hanne, om man år tro Gunnar Ader-Karsson? h Engt den amerkanske psykoogen Pau Babak nns det en större ande psykopater hos männskor edande stänng än hos en beoknng stort. Vad kännetecknar egentgen en psykopat? Ge exempe på rågor man kommer n på när man studerar oka änders statsskck. Kapte 18 och 19 a Förkara nnebörden begreppen demokrat respektve dktatur. b Demokratn det antka Aten var ångt rån uständg, sägs det texten. Räkna upp några av de vktgaste nskränknngarna. c Förkara sknaden mean drekt och ndrekt (= representatv) demokrat. d Vka yra huvudkrav måste vara uppyda ör att ett and ska kunna betecknas som en västerändsk demokrat? e Räkna upp em grundäggande demokratska rheter. Vka potska grupperngar Sverge drev en gång tden kampen ör amän och ka rösträtt? g I ärobokstexten sägs att demokraterna väst kännetecknas av potsk purasm. Vad nnebär det uttrycket? h Var värden anns, ram t sutet av 1980-taet, merparten av de kommunstska enpartdktaturerna (eer okdemokraterna, som de band kaade sg säva)? De nya staterna Arka har band vart negatvt nstäda t erpartsystem och västerändsk demokrat, sägs det ärobokstexten. Ange någon örkarng t denna skepss. Vad regeras vangen en grundag (= en örattnng, en konsttuton)? k Vket statsorgan västerändskt demokratska änder nnehar agsttnngsmakten? Z- matera Bock Statsskck 157

12 FRÅGOR 2 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D Vad menas med nansmakt? Hos vket statsorgan nns den makten västerändska demokrater? m Vad nnebär det att ha den styrande makten? Hos vket statsorgan nns den? n När man gör nternatonea studer av statsskck kan man använda sg av oka metoder. Förkara sknaden mean komparatva och beskrvande studer. Kapte 20 a Vka är de båda avdenngarna det brttska paramentet? På vka het oka sätt är representanterna respektve avdenng utsedda? b Hur ota är det va t den vktgaste avdenngen det brttska paramentet? c Vad heter okrepresentatonen vart och ett av de nordska änderna? d Vka är de båda avdenngarna det tyska örbundsparamentet? På vka het oka sätt är representanterna respektve avdenng utsedda? e Vka är de två avdenngarna USA:s kongress? Hur många edamöter utses t var och en av dessa båda avdenngar? Se Faktaruta! Vad menas egentgen med vasystem? g Förkara kort nnebörden begreppet proportonea va. h I änder som tämpar ett proportonet vasystem är det vangt med någon orm av småpartspärr. Vket är huvudmotvet t att på det sättet rångå prncpen om proportone rättvsa? Förkara kort nnebörden begreppet maortetsva. I Storbrtannen är det maortetsva enmansvakretsar som gäer. Det regeverket har resuterat såvä ett tvåpartsystem som ett personvassystem. Förkara varör. k Frankrkes maortetsvasystem ger även mndre parter en chans att hävda sg. Förkara hur. Tyskands vasystem är en kombnaton av maortetsva och proportonea va. Hur då? m Vken är den vktga prncpea sknaden mean en monark och en repubk? n Ge exempe på några europeska västerändskt demokratska monarker. o Hur utses presdenten Fnand, Frankrke, Tyskand respektve USA? p Förkara kort, men exakt, vad paramentarsm nnebär. q I änder som tämpar paramentarsm nns det, prncp, tre aternatva mögheter vad gäer statscheen. Vka tre? Ange något and ör vare aternatv. r Innan paramentarsmen ck stt genombrott hemandet Storbrtannen var maktkampen ntensv mean två av statsorganen. Vka två? Vad gäde maktkampen? Z- matera Bock Statsskck 158

13 FRÅGOR 3 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D s t I paramentarska demokrater är det, åtmnstone teorn, mögt med em oka regerngstyper. Förkara kort vad som kännetecknar en: maortetsregerng mnortetsregerng koatonsregerng samngsregerng expedtonsregerng Vka kännetecken har öaktgen en mnortetskoaton? u I vka potska stuatoner örekommer samngs- respektve expedtonsregerngar? v Vket år brukar räknas som paramentarsmens segerår Sverge? Beskrv korthet de bakomggande händeserna. x tamannen den svenska rksdagen har numera en spece uppgt, som ertaet andra paramentarska demokrater tkommer statscheen. Vken uppgt? y I USA nns ngen paramentarsm. Där råder stäet presdentstyre. Förkara kort den vktga prncpea sknaden. Kapte 21 örsta deen a När öddes USA, Amerkas Förenta Stater? b Vken är, kort uttryckt, huvudtanken bakom USA:s grundag rån 1789 (samma år neddes ör övrgt den ranska revoutonen)? c Vad är ett s k amendment? d USA:s grundag regerar örst och rämst två oka typer av maktdenngsområden. Vka två? e När det gäer den ederaa nvån USA nns det en tydg tredenng av makten. Vka tre? USA:s presdent väs ör en mandatperod om yra år. Vka är presdentens vktgaste uppgter/beogenheter? Svara punktorm. g Vka uppgter har vcepresdenten? h kongressen består av två avdenngar. Vka två? Hur många edamöter har var och en? Hur ång är mandatperoden respektve avdenng? Vad är sytet med s k hearngs kongressens utskott? Vad gör en obbyst? k Vem utser edamöterna av USA:s högsta domsto? För vken tdsperod? Vad nnebär det att högsta domstoen har s k agprövnngsrätt? m På vket sätt har kongressen kontromakt gentemot presdenten? n På vket sätt kan presdenten hävda sn makt gentemot kongressen? o Vka är de två stora potska parterna USA? Vken dursymbo använder vart och ett? Z- matera Bock Statsskck 159

14 FRÅGOR 4 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D p Vket vasystem används USA, på aa potska nvåer? q Parterna USA beskrvs ota åtmnstone av europeska akttagare som vamaskner snarare än som parter. Varör denna beskrvnng? r s t Vad är egentgen presdentvassammanhang ett prmärva? Vad avgörs presdentvassammanhang på ett partkonvent? USA:s presdent väs praktken drekta va. Men ormet sett är vaen ndrekta. Hur då? Förkara. u När nstaeras en nyvad (eer en omvad) presdent? v Vad är en guvernör? Hur väs en sådan? w Vad är och vka uppgter har man nom ett county? x Ge exempe på betecknngar som USA ungeär motsvarar våra kommuner. y Vken sags verksamhet kan s k speca dstrcts ansvara ör? Ge exempe. z Ange några vktga örkarngar t det ota åga vadetagandet USA. Kapte 21 andra deen a Vad nnebär det att Japan är en enhetsstat? b Vad kaas Japans motsvarghet t våra än/andstng? c Det apanska statsskcket påmnner om det brttska några vktga avseenden. Ge exempe på kheter. d Ett vktgt nsag Japans statsskck har dock hat USA som örebd. Vket? e Vaen t Japans okrepresentaton sker genom ett vasystem med både maortetsva och proportonea va. Vad heter okrepresentatonen och dess båda avdenngar? Vken makt har numera Japans statsche? g Vad heter det domnerande potska partet det apanska erpartsystemet? Beskrv några korta ord dess potska grund. h Beskrv hörnen den specea kontakttrange som har så stor betydese apanskt samhäsv. Japan har beskrvts som ekonomsk ggant men potsk dvärg. På vka grunder då? Kapte 21 trede deen a Schwez är, trots sn begränsade storek, en örbundsstat. Vka är de vktgaste byggdearna den ederatonen? b Vka tydga uttryck tar sg den potska decentraserngen Schwez? Ge exempe rån oka samhäsnvåer. c När bev kvnnorna ut ut myndga Schwez? Z- matera Bock Statsskck 160

15 FRÅGOR 5 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D d Den schwezska grundagen stadgar om okomröstnng på edera nvå tre oka a. Vka tre? e Den schwezska okrepresentatonen, örbundsörsamngen, består av två avdenngar. Vka två? Hur utses/väs edamöterna var och en? I Schwez tämpas nte paramentarsm. I stäet har man permanent samngsregerng. Patserna samngsregerngen har under många år ördeats med hänsyn tagen t tre oka ormer. Förkara nnebörden var och en av dessa tre. g Hur utses presdenten Schwez? h Ange några sannoka örkarngar t det åga ntresset ör partpotk Schwez. Vka är de yra största potska parterna Schwez? Kapte 22 örsta och andra deen a Räkna upp de yra svenska grundagarna. Uttyd också örkortnngarna. b Vken besutsprocedur måste genomgås om rksdagen ska stta ny grundag eer nöra ändrngar en gäande? c Vad betyder örkortnngen RO? Vad bestäms RO? Vken procedur krävs ör ändrngar av RO? d Vket är, kort och prncpet uttryckt, huvudnnehået RF den vktgaste av aa svenska agar? e Vad är det som regeras TF respektve YGL? Vad bestäms SO? g I RF räknas upp ett anta demokratska rheter som vare svensk medborgare törsäkras gentemot det amänna. Vad nnebär: yttranderheten? normatonsrheten? mötesrheten? demonstratonsrheten? örenngsrheten? regonsrheten? h Vad sägs RF om dödsstra, kroppsstra, tortyr respektve andsörvsnng? Vad sägs RF om sambandet td mean brott och stra? Redogör kort ör hur den svenska tronen ska ärvas, engt nu gäande SO. k Engt RF har Sverges monark endast representatva uppgter. Vad nnebär det? Ge exempe. Z- matera Bock Statsskck 161

16 FRÅGOR 6 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D Kapte 22 trede deen a Beträande RF:s reger om va t den svenska rksdagen: Hur ota hås ordnare va? Vka är kraven ör rösträtt? Vka är kraven ör vabarhet? b Vket geograskt område omattar rege en vakrets? c Det svenska vasystemet är proportonet. Förkara vad det nnebär. d Eter ett va sker mandatördenngen två huvudsteg. Hur då? e Hur är den svenska småpartspärren konstruerad? I det svenska vasystemet nns ett nsag av personva: Hur gör man konkret om man, örutom på ett part, också v rösta på en person? Vad krävs, rksdagsvaen respektve kommunvaen, ör att ett parts egen rangordnng ska ändras? g Rksdagens uppgter (maktområden) kan sammanattas yra punkter. Vka yra? h Rksdagen ska kontroera hur regerngen styr rket: Vad menas med msstroendeörkarng? Vka är konsttutonsutskottets (KU:s) uppgter? Vka uppgter har JO? Vad gör rksrevsonen? Förkara sknaden mean budgetproposton och statsbudget. Eter vken prncp stter edamöterna pacerade kammaren? k Vad gör man prncp rksdagens utskott? Vad är ett utskottsbetänkande? Vad är en partgrupp? m Vad är en proposton? n Vad är en moton? Vka tre varanter nns? o Varör avsås nästan aa motoner och varör godkänns nästan aa propostoner? p Vad nnebär begreppet paramentarsm? Förkara noggrant. Kapte 22 ärde och emte deen a Regerngen styr rket, står det RF. Vka uppgter nnebär det? Svara punktorm. b Regerngen består av statsmnstern och övrga statsråd, engt RF. Hur många personer brukar det handa om sammantaget? c Vad är och vad gör: statsrådsberednngen? en statssekreterare? d Hur många männskor, totat sett, är syssesatta statsrådsberednngen och departementen? Z- matera Bock Statsskck 162

17 FRÅGOR 7 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D e Hur många männskor mster sna obb om en regerng örorar va? Vka ttar har dessa personer? Aa regerngsbesut ska attas regerngssammanträde. I praktken avgörs dock det mesta redan vd berednng av ärendena. Vad är: tänstemannaberednng? gemensam berednng? veckoberednng? amän berednng? unchberednng? g Förkara kort nnebörden uttrycket regerngens örängda arm. h Hur många männskor, totat sett, är syssesatta den statga örvatnngen? Ett statgt verk (= en myndghet) kan betecknas som kontor, nämnd, styrese, råd, deegaton eer något annat. Räkna upp tre verk och ange ör vart och ett var Sverge det är beäget och under vket departement det sorterar. Vad sker ett tradtonet statgt verk rån ett aärsdrvande verk? k Räkna upp några statgt ägda akteboag. Regerngens örängda arm på regona nvå utgörs av änsstyreserna den mån ngen annan myndghet har ansvaret ör särskda örvatnngsuppgter. Vem utser andshövdng och styrese? Hur många vanga anstäda har änsstyreserna, totat sett? m Vad gger egentgen bakom betecknngen regona röra? n Vka är de båda nyaste storänen? o Ge två exempe på oka statg verksamhet. p Vad säger örvatnngsagen om myndgheternas servceuppdrag? Kapte 23 a Vad var det som en gång tden avgorde gränserna mean de gama socknarna? b Vka var de tre kommuntyperna engt 1862 års kommunaag? Vka uppgter skue var och en ansvara ör? c Prmärkommunerna mnskade drastskt anta under respektve 1970-taen. Vken var grundtanken bakom dessa sammansagnngar? d Vka är de tre största andstngen? Hur många nvånare har dessa tre sammanagt? e Kommunaskatten är egentgen summan av två oka skatter. Vka två? Ge exempe på uppgter som, engt kommunaagen och en rad specaagar, är obgatorska, rvga respektve örbudna ör prmärkommunerna. g Vka är kommunernas största utgts- respektve nkomstposter? Z- matera Bock Statsskck 163

18 FRÅGOR 8 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D h Apropå kommunernas rksdag, kommunumäktge: I vket avseende sker sg kommunumäktgevaens rösträttsreger rån rksdagsvaens? Vka är kraven ör vabarhet? Vket vasystem tämpas? Vad kaas regerngen en kommun? Eter vken prncp är den sammansatt? Vka betecknngar har kommunernas motsvargheter t rksdagens utskott? k Vad är ett kommunaråd? Hur många anstäda har de svenska kommunerna sammanagt? m Vad är avskten med s k medborgarkontor? n Vad nnebär s k medborgarörsag? o Vka är andstngens vktgaste uppgt och samtdgt största utgtspost? Vka är de största nkomstposterna? p Hur många anstäda har de svenska andstngen sammanagt? q Apropå andstngens rksdag, andstngsumäktge: Vka är kraven ör rösträtt vd va t dessa örsamngar? Vka är kraven ör vabarhet? r s t Vad kaas ett andstngs regerng? Vad är ett andstngsråd? Vad är ett kommunaörbund? u Vka är medemmar och vad gör organsatonen Sverges Kommuner och Landstng? v Sedan några år pågår en nyordnng vssa dear av Sverge med s k utvdgat regonat sävstyre. Beskrv korthet denna nyordnng, som den ter sg Skåne och Västra Götaand. Kapte 24 a Hur beskrevs det demokratska deaet när Sverges dåvarande ramtdsmnster, Ingvar Carsson (s), gav maktutrednngen stt uppdrag? b Maktutredarna sorterade de drygt svenska maktpersonerna su grupper. Vka su? c Beskrv kort den svenske genomsnttsmakthavaren. d Engt maktutrednng har två eter änge domnerat Sverge. Vka två? Vka grupper gger bakom var och en? Z- matera Bock Statsskck 164

19 FRÅGOR 9 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D e Nedanstående örkortnngar utgör en de av det s k Organsatonssverge. Vad betyder: LO? TCO? SACO? LRF? KF? PRO? RF? Den svenska modeen har (hade) många beståndsdear. Vad bestämdes det s k Satsöbadsavtaet? Vad nnebär begreppet väärdssamhäet? g Ange några orsaker t att den svenska modeen, engt utredarna, speat ut sn ro. h Det potska detagande som är anknutet t den representatva demokratns nsttutoner vsar en stagnerande tendens, sägs det maktutrednngen. Förkara på te enkare svenska vad man menar med den ormuerngen. Gruppen potk har ått ett mnskande nytande. Hur örkarar utredarna det? Vad menas med obbyng? k Vka är de tgaste svenska obbysterna? Många vktga besut attas vd normea träar mean oka makthavare. Hur då? Förkara. m När det gäer dagspressens potska ärg som u bestäms av ägarna råden en tydg snedvrdnng. Hur då? n Ovanstående snedvrdnng kanske motverkas av ournastkårens potska sympater. Vad säger utredarna om de sympaterna? o På huvudrågan stt uppdrag närmar sg Sverge det demokratska deaet? svarar maktutrednngen både Ja och Ne. Varör Ja? Varör Ne? Z- matera Bock Statsskck 165

20 FRÅGOR 1 (7) ZIGMA: testa dg säv på texten bock E Kapte 25 a Förkara nnebörden begreppet produktonsaktor. b Vka är de tre huvudgrupperna av produktonsaktorer? c Ge exempe på matera- respektve energråvaror? d Vad menas med know-how? e Produktonsaktorn reakapta är egentgen ett resutat av andra produktonsaktorer. Hur då? Förkara. Förkara varör attga änder ota mssyckas när det gäer kombnatonen av och samspeet mean produktonsaktorerna. g Vka kombnatoner av produktonsaktorer kan örekomma: ett ordbruk? hos en tandäkare? på ett sågverk? Kapte 26 örsta och andra deen a Specaserade öretag är en örutsättnng ör vår ekonomska tväxt och därgenom ör vår höga evnadsstandard, sägs det texten. Hur då? Förkara. b Översätt begreppen produkton, konsumton och det som brukar nnas däremean dstrbuton. c Förkara nnebörden begreppet bruttonatonaprodukt, BNP. Ange också vad BNP aktskt mäter och nte mäter. d Ange några skä t att man måste vara en anng örsktg när man använder BNP per person som mått på evnadsstandarden ett and. e Ge några exempe på andra evnadsstandardmått än BNP-baserade sådana. Uttyd örkortnngen OECD. Vad syssar OECD med? Vka änder är medemmar? g Vad kännetecknar de dear av Sverges ekonom som räknas t närngsvet? h Av vka tre dear består den oentga sektorn vårt and? Ge exempe på några tänster som respektve de producerar. Hur bekostas den oentga sektorns verksamhet? Närngsvet och den oentga sektorn är ömsesdgt beroende av varandra, sägs det texten. Hur kan man örkara ett sådant påstående? k Vad menas, BNP-sammanhang, med örädngsvärde? Vad sker bruttonatonaprodukten rån nettonatonaprodukten? Z-matera Bock Resurser & Ekonom 218