på texten i block A Vilken sorts kunskapsprofil (smal, bred, grund, djup) har en specialist respektive en generalist?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "på texten i block A Vilken sorts kunskapsprofil (smal, bred, grund, djup) har en specialist respektive en generalist?"

Transkript

1 FRÅGOR 1 (2) ZIGMA: testa dg säv på texten bock A Kapte 1 och 2 a Ange några kännetecken hos en person som har en atomstsk kunskapssyn. b Ange några kännetecken hos en person som har en hostsk kunskapssyn. c Vka är de yra kunskapsormerna den statga utrednngen Skoa ör bdnng? d Ange några kännetecken hos det s k normatonssamhäet. e Kunskap är någontng mer än normaton, påstås det texten. Hur då? Försök med egna ord örkara sknaden mean begreppen normaton och kunskap. Vken sorts kunskapspro (sma, bred, grund, dup) har en specast respektve en generast? g Vad nnebär begreppet medborgarkunskap? h Vad nnebär det att arbeta tvärvetenskapgt? Det tvärvetenskapga gymnaseämnet samhäskunskap bygger på kunskaper och arbetssätt rån era oka unverstetsämnen. Vka? Räkna upp några av de vktgaste. Vad betyder egentgen ordet samhäe? Ange två möga översättnngar. k Ordet samhäe kan stå ör oka storheter, sägs det texten. Räkna upp yra mögheter. Förkara nnebörden begreppet hekopterperspektv (= ågeperspektv). m Förkara nnebörden begreppet grodperspektv. n Räkna upp några starka argument ör att ämnet samhäskunskap behövs. Kapte 3, 4 och 5 a Vad ägnar man sg åt, enket uttryckt, nom unverstetsämnet socoog? b Vad kännetecknar en prmärgrupp? Ge exempe på vanga prmärgrupper. c Vad kännetecknar en sekundärgrupp? Ge exempe på sekundärgrupper. d Vad är en atttyd? e Vad är en norm? Genom socasaton påverkas v männskor ständgt, påstås det texten. Hur går det t? Förkara. g Ge yra oka exempe på hur ndenngar samhäskasser kan göras. h Räkna upp några vanga bakgrundsvaraber, som socooger kan använda sg av när de etar eter s k statstska samband. Vad är egentgen ett dagram? Vka tre oka typer av dagram nämns texten? k Vad gör man när man anayserar? Vka är de yra stegen Zgmas anaysmode? Z- matera Bock Metod 46

2 FRÅGOR 2 (2) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK A Kapte 6 a Vad gör man, enket uttryckt, när man ägnar sg åt käkrtk? b Vad är ett påstående (= ett verkghetsomdöme)? Ge exempe på ett påstående. c Vad är en värderng (= ett värdeomdöme)? Ge exempe på en värderng. d Ange två oka anednngar t att det kan vara svårt att ska påståenden rån värderngar (dvs verkghetsomdömen rån värdeomdömen). e Ota nns det anednng att vara käkrtsk även mot ögonvttnesskdrngar, påstås det texten. Vad menas sammanhanget med urvasörasknng? Ge exempe på hur ögonvttnen kan göra toknngar utan att säva veta om det. g Ge exempe på hur örväntnngar kan orsaka skeva ögonvttnesskdrngar. h Vad nnebär seektv percepton? Förkara te närmare. Trots att det kan vara svårt ett ska påståenden rån värderngar (verkghetsomdömen rån värdeomdömen) nns det skä ör att man ändå bör örsöka. Vka tre skä anges texten? Z- matera Bock Metod 47

3 FRÅGOR 1 (3) ZIGMA: testa dg säv på texten bock B Kapte 7 och 8 a Vka är de em dearna den s k kommunkatonsmodeen? b Förkara vad som sker masskommunkaton rån persong kommunkaton. c Vad menas med värderngar respektve opnon? d Socasaton är något v utsätts ör hea vet, påstås det texten. Men vad är socasaton? Förkara med egna ord. e Vad menas med grupptryck? Seektv percepton kan drektöversättas med utväande varsebvnng? Förkara nnebörden detta begrepp te närmare. g Vka tre oka syten kan sändarna tänkas ha när det handar om masskommunkaton? h Vad menas med propaganda? Massmederna ungerar rämst som örstärkare av de värderngar v redan har, hävdas det texten. Hur då? Förkara te närmare. Engt den s k tvåstegshypotesen har opnonsörmedarna en nyckero opnonsbdnngens andra steg. Vad gör och vad kännetecknar en opnonsörmedare? k Vad gör och vad kännetecknar en opnonsedare (en opnonsbdare)? Ge också några exempe på personer som kan betecknas som vktga opnonsedare. Räkna upp några produkter som, engt dn menng, har väkända och starka varumärken. m Räkna upp några öretag som syssar med opnonsundersöknngar. n Vad menas med ntervuareekt? o I många värderngsrågor ska skoans undervsnng, engt äropanen, vara obektv dvs sakg och asdg. Förkara nnebörden de bägge senare begreppen. p I vssa grundäggande värderngsrågor ska skoan, engt äropanen, kart och tydgt ta stänng. Räkna upp några rågor som thör denna s k värdegrund. Kapte 9 örsta och andra deen a Vka är de tre avstånd som, engt texten, bestämmer mottagarnas ntresse ör en nyhet? b Förr tden var det vangt att man såg det som mögt att dra en tydg gräns mean nyheter och värderande kommentarer. Numera dskuteras ota svårgheterna. Räkna upp några anednngar t dessa svårgheter. c Vad är en gate-keeper? d Vka aktorer har betydese ör vad en gate-keeper säpper genom? e Vad står örkortnngen TT ör? Z- matera Bock Kommunkaton 75

4 FRÅGOR 2 (3) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK B Räkna upp sex stora nternatonea nyhetsbyråer och ange hemand (vad gäer ägarna) ör var och en. g I texten görs en ndenng yra oka typer av tdnngar. Vka yra typer? Ge något exempe ör vare typ. h De svenska morgontdnngarna de s k storstäderna kan kassceras på oka sätt. Vad heter och vken potsk ärg har: de tre morgontdnngarna Stockhom? den enda morgontdnngen Göteborg respektve den största Mamö? Atonbadet respektve Expressen (med Kväsposten och Göteborgstdnngen) är s k kvästdnngar. Vken potsk ärg har var och en av dem? Dagspressen kaas band den trede statsmakten. Förkara varör! k Vken typ av nnehå har en tdnngs edarsda? Hur stor de av nkomsterna utgörs, uttryckt ungeärga sror, av annonsörsänng: ör en genomsnttg morgontdnng? ör kvästdnngarna? ör gratstdnngarna? m Förkara nnebörden påståendet att en tdnngs annonsnkomster beror på dess täcknng sprdnngsområdet. n Vad nnebär uppagespraen? Förkara. o T vka svenska tdnngar går det statga presstödet? Vket är dess syte? p Vka är USA:s två mest kända och erkända kvatetsdagstdnngar? q Hur kan man örkara örhåandet att det nns en större tdnngstäthet Västoch Nordeuropa än Medehavsområdet och Östeuropa? r s Räkna upp några av de största tdnngskoncernerna Europa. Räkna upp några av de mest kända och erkända kvatetsdagstdnngarna Storbrtannen, Tyskand och Frankrke. Kapte 9 trede och ärde deen a Vad menas med etermeder? Vka är etermederna? b Förkara sknaden mean marksänd och satetsänd TV. c Vad är kabe-tv? d Förkara, grova drag, sknaden mean amerkansk och västeuropesk rado- och TV-potk. e Vad menas med pubc servce rado- och TV-sammanhang? Vka är de tre programöretag som har pubc servce-uppdrag Sverge? g Vem är ägare t Sverges Rado och Sverges Teevson? Z- matera Bock Kommunkaton 76

5 FRÅGOR 3 (3) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK B h På vka sätt utövar staten genom rksdagen och regerngen nytande över dessa tre programöretag? Räkna upp några svenska satetsända TV-kanaer. I vket avseende är TV 4 en unk TV-kana Sverge? k Vem är huvudägare t TV 4? Vad gör den statga myndgheten Rado- och TV-verket ( d Styresen ör Lokaradotstånd) när det gäer rekamnanserad okarado? m Vad är närrado? n Internet öddes trogen USA Vket var det ursprungga sytet? o Det är tveksamt, påstås det texten, om man ska beteckna Internet som ett massmedum. På vad beror denna tvekan? Kapte 10 och 11 a Tryckrhetsörordnngen, TF, är grundagen ör pressen. Sammanatta regerna TF vad gäer: etaberngsrätt utgvare censur tryckrhetsbrott meddearskydd oentghetsprncp. b Ange em korta punkter några väsentgheter rån pressens egna hedersreger. c Vad är och vad gör PO respektve PON? d Yttranderhetsgrundagen, YGL, är ör ud- och bdmeder vad TF är ör det tryckta ordet. Vka meder omattas av YGL? I vka avseenden sker sg YGL rån TF? e Sammanatta yra punkter radoagens vktgaste reger. Vka är de tre oka ramar som begränsar den ournastska rheten? g Hur kan man reät örenkat sammanatta Ne Postmans huvudbudskap Underhånng t döds? h Engt Bert Toreku är en trovärdghetskrs på väg att växa ram hos svenska massmeder. Vka uttryck tar sg denna krs? Försök sammanatta Torekus krtk. Hur ser det medaa två-trededes-samhäet ut, om man år tro Hans Bergström? U Wckbom tar b a asta på den vktga sknaden mean normaton och kunskap (den sknad som också uppmärksammas böran av kapte 2). Hur resonerar Wckbom? Försök sammanatta hans resonemang, så som det cteras kaptets avsutnng. Z- matera Bock Kommunkaton 7 7

6 FRÅGOR 1 (5) ZIGMA: testa dg säv på texten bock C Kapte 12 a Varrån kommer ursprunggen den potska uppdenngen vänster och höger potken? Förkara den hstorska bakgrunden t dessa rktnngar. b Hur kan man dag, örenkat, beskrva sknaden mean vänster och höger om man utgår rån nstänngen t ämkhet respektve rhet? c Förkara vad begreppet ämstädhet prncp nnebär. d Hurdan är en radka respektve en reaktonär person? e Vka är dag de tre stora deoogerna vår de av värden? Med vken potsk öreteese (dé/part/rktnng) brukar man örknppa var och en av nedanstående ärger? Rött: Bått: Grönt: Svart: Brunt: Kapte 13 örsta deen a Vad betyder ordet deoog? b Ge exempe på deoogska måområden. c Förkara sknaden mean reorm och revouton. d Avn Toer sammanattar mänskghetens td på orden tre vågor. Beskrv kort var och en av dem. e Vka var, engt Toer, de vktgaste örutsättnngarna ör att männskan skue b boast den örsta vågen? Ge några exempe på hur ndustraserngen, den andra vågen, örändrade männskans örsörnngs- och evnadsvkor. g Vad menas med urbanserng? h Vken är, engt Toer, den vktgaste örutsättnngen ör normatonssamhäet den trede vågen? Ge exempe på några trender som Toer ser den trede vågen. Räkna upp några av de bärande déerna rån uppysnngstden. k Vka två nya samhäskasser växte ram den andra vågen? Vka var de tre kassska sagorden den ranska revoutonen? m Vken var den domnerande och segrande samhäskassen ranska revoutonen? Vken samhäskass örorade mest? n Vad menas med prvegum? o Vka var de tre nya deoogerna 1800-taets Europa? Z-matera Bock Ideooger & parter 108

7 FRÅGOR 2 (5) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK C Kapte 13 andra deen a Förkara ordet berasm. b Sammanatta punktorm grunderna den potska berasmen som John Stuart M såg saken. c Varör var de tdga beraerna tveksamma t amän rösträtt? d Sammanatta punktorm grundtankarna den ekonomska berasmen. e Lberaerna hade andra motv än de rent ekonomska ör att örespråka rhande. Vka motv? Förkara hur de resonerade. Sammanatta déerna rån Adam Smths Natonernas västånd. Vad borde staten ägna sg åt, engt Smth? g Förkara bakgrunden t socaberasmen. h Förkara ordet konservatsm. Sammanatta grunddragen Edmund Burkes konservatva tänkande. Vken nstänng hade 1800-taets konservatva t amän rösträtt? Varör? k Vad ve öreträdarna ör socakonservatsmen? Med vka samhäskasser kan man, en anng örenkat, örknppa var och en av 1800-taets tre stora deooger? m Förkara ordet socasm. n 1800-taets socaster hade deade menngar många rågor men nte synen på ägandet. Förkara vad man var överens om. o Vad menas med en utopsk deoog? p Kar Marx öreträdde en materastsk hstoresyn. Vad nnebär en sådan? Försök örkara denna ganska kompcerade (men betydeseua) vetenskapga nstänng. q Marx deade n mänskghetens hstora ett anta epoker (samhäen). Vka? r s t Det anns (nns), menade Marx, en hstorsk motsättnng mean utsugande och utsugna samhäskasser. Vka kasser stod (står) mot varandra de tre örsta epokerna? Engt Marx skue det ramtda socastska samhäet b rtt rån kassmotsättnngar. Hur då? Förkara hur Marx resonerade. Förkara nnebörden begreppen proetaratets dktatur respektve det kommunstska samhäet. u Anarksmen var (är) en gren på det socastska trädet. Förkara ordet anarksm. v I vka avseendet nns det kheter respektve sknader mean marxsmen och anarksmen. Z-matera Bock Ideooger & parter 109

8 FRÅGOR 3 (5) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK C Kapte 14 a Förkara nnebörden orden revsonsm och reormsm. b Varör var revsonster och reormster tveksamma t revouton som potsk metod? c Vka är de reormstska parterna dagens Sverge? d Vad ansåg (anser) kommunster (marxst-ennster) om reormsm? e Att vara socabera nnebär att vara kuven, heter det band. Bakom taesättet gger atså ett å ena sdan och ett å andra sdan. Hur då? Förkara. På vket sätt kan socaberasmen ses som ett svar på ett hot? g Nämn något socaberat part dagens Sverge. h Vka potska krater åg rämst bakom genomörandet av amän och ka rösträtt Sverge (ksom era andra västeuropeska änder)? Den potska berasmen har, sägs det ota, utveckats t en överdeoog. Hur då? Förkara. Den moderna konservatsmen är nuerad av nyberaa déer, påstås det emeanåt. Hur då? Förkara te närmare. k Fnns det något part som öreträder nyberaa värderngar dagens Sverge? När nö ascsmens/natonasocasmens gansperod Europa? m Sammanatta punktorm grunddragen ascsmens/natonasocasmens deoog. n Hur kan man örkara vssa av avarterna hos dagens europeska natonasm? o Vad är ekoogsm? Kapte 15 a Ideoogn ungerar som en sorts rotsystem ör ett potskt part, hävdas det texten. Förkara nnebörden det bdspråket. b Från vka deoogska rötter (= grundsmer ) hämtar vart och ett av de svenska rksdagsparterna sn närng? c Socademokratska arbetarepartet (s eer SAP): När grundades det? Vka är arbetarröresens båda grenar? Vka partedare har man hat sedan 1925? d Vänsterpartet (v): När och varör bdades det? När ck man sn nuvarande betecknng? Vken var den tdgare betecknngen? Vka är de tre senaste partedarna? Z-matera Bock Ideooger & parter 110

9 FRÅGOR 4 (5) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK C e Centerpartet (c): När ck man stt nuvarande namn? Vad hette man dessörnnan? Varör bytte man namn? Vad heter de tre senaste partedarna? Fokpartet beraerna (p): När ck man stt nuvarande namn? Vad hette man tdgare? Vad heter de tre senaste partedarna? g Moderata samngspartet (m): När ck man sn nuvarande betecknng? Vken var den tdgare betecknngen? Vad heter de tre senaste partedarna? h Krstdemokraterna (kd): När grundades det partet? Vad heter de båda senaste partedarna? Möpartet de gröna (mp): När grundades det? Hur har man ordnat partedarrågan? Pacera n de svenska rksdagsparterna på en vänster höger-skaa, rån vänster t höger. Vka thör vket av de två kassska bocken? k Vad är det man numera tar hänsyn t när man pacerar n parter på vänster högerskaan? Vken ro spear en kongress (partstämma, andsmöte etc) ör ett potskt part? m Vken ro har de potska parternas partsekreterare? n Det statga stödet t de potska parterna deas ut under oka betecknngar. Ge exempe. o Vka uttryck kan det s k potkeröraktet ta sg. Ge exempe. Kapte 16 a De potska parterna Danmark: Vad heter paraeen t det svenska vänsterpartet? Vad kaar sg socademokraterna? Vka är mttenparterna? Under vken betecknng uppträder motsvargheten t de svenska moderaterna? Var på vänster höger-skaan kan man pacera dansk okepart? Varken venstre eer radkae venstre kan paceras t vänster på vänster högerskaan. Förkara varör dessa parter ändå har de betecknngar de har. Z-matera Bock Ideooger & parter 111

10 FRÅGOR 5 (5) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK C b De potska parterna Norge: Vad heter paraeen t det svenska vänsterpartet? Vad kaar sg socademokraterna? Vka är mttenparterna? Under vken betecknng uppträder motsvargheten t de svenska moderaterna Var på vänster höger-skaan kan man pacera remskrttspartet? c De potska parterna Fnand: Vad heter paraeen t det svenska vänsterpartet? Vad kaar sg socademokraterna? Vka är mttenparterna? Under vken betecknng uppträder motsvargheten t de svenska moderaterna? Vket part kan man pacera ara ängst ut t höger på vänster höger-skaan? d Räkna upp de tre största parterna ( ockarna ) på Isand. e Räkna upp och beskrv kort de vktgaste parterna Tyskand. Räkna upp och beskrv kort de två vktgaste parterna Storbrtannen. g Vka är de vktgaste parterna Frankrke? h Vka är de två domnerande parterna USA? Räkna upp några av parterna Ryssand. Z-matera Bock Ideooger & parter 112

11 FRÅGOR 1 (9) ZIGMA: testa dg säv på texten bock D Kapte 17 a Dngs Khan ( ) är en av hstorens mest ramgångsrka mtära edare. Eter vken matematsk prncp var hans här uppbyggd? b Som Gunnar Ader-Karsson ser saken är aa samhäen, även vår td, organserade som Dngs här. Sknaden gger det antaet drekt understäda som vare che numera kan ha. Förkara hur och varör. c Hur stor är den svenska makteten (de sex översta nvåerna), engt Ader-Karsson? d Vka personer nns den svenska maktetens ara mäktgaste skkt (de två översta nvåerna)? e Räkna upp några av dem som Ader-Karsson pacerar på maktetens trede nvå. Hur stor är den svenska kätterkassen (sunde t nonde nvån)? Vka kategorer av männskor nns där? Vken är deras vktgaste uppgt? Vad är det som motverar dem? g Vad kännetecknar en adrenan-stnn hanne, om man år tro Gunnar Ader-Karsson? h Engt den amerkanske psykoogen Pau Babak nns det en större ande psykopater hos männskor edande stänng än hos en beoknng stort. Vad kännetecknar egentgen en psykopat? Ge exempe på rågor man kommer n på när man studerar oka änders statsskck. Kapte 18 och 19 a Förkara nnebörden begreppen demokrat respektve dktatur. b Demokratn det antka Aten var ångt rån uständg, sägs det texten. Räkna upp några av de vktgaste nskränknngarna. c Förkara sknaden mean drekt och ndrekt (= representatv) demokrat. d Vka yra huvudkrav måste vara uppyda ör att ett and ska kunna betecknas som en västerändsk demokrat? e Räkna upp em grundäggande demokratska rheter. Vka potska grupperngar Sverge drev en gång tden kampen ör amän och ka rösträtt? g I ärobokstexten sägs att demokraterna väst kännetecknas av potsk purasm. Vad nnebär det uttrycket? h Var värden anns, ram t sutet av 1980-taet, merparten av de kommunstska enpartdktaturerna (eer okdemokraterna, som de band kaade sg säva)? De nya staterna Arka har band vart negatvt nstäda t erpartsystem och västerändsk demokrat, sägs det ärobokstexten. Ange någon örkarng t denna skepss. Vad regeras vangen en grundag (= en örattnng, en konsttuton)? k Vket statsorgan västerändskt demokratska änder nnehar agsttnngsmakten? Z- matera Bock Statsskck 157

12 FRÅGOR 2 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D Vad menas med nansmakt? Hos vket statsorgan nns den makten västerändska demokrater? m Vad nnebär det att ha den styrande makten? Hos vket statsorgan nns den? n När man gör nternatonea studer av statsskck kan man använda sg av oka metoder. Förkara sknaden mean komparatva och beskrvande studer. Kapte 20 a Vka är de båda avdenngarna det brttska paramentet? På vka het oka sätt är representanterna respektve avdenng utsedda? b Hur ota är det va t den vktgaste avdenngen det brttska paramentet? c Vad heter okrepresentatonen vart och ett av de nordska änderna? d Vka är de båda avdenngarna det tyska örbundsparamentet? På vka het oka sätt är representanterna respektve avdenng utsedda? e Vka är de två avdenngarna USA:s kongress? Hur många edamöter utses t var och en av dessa båda avdenngar? Se Faktaruta! Vad menas egentgen med vasystem? g Förkara kort nnebörden begreppet proportonea va. h I änder som tämpar ett proportonet vasystem är det vangt med någon orm av småpartspärr. Vket är huvudmotvet t att på det sättet rångå prncpen om proportone rättvsa? Förkara kort nnebörden begreppet maortetsva. I Storbrtannen är det maortetsva enmansvakretsar som gäer. Det regeverket har resuterat såvä ett tvåpartsystem som ett personvassystem. Förkara varör. k Frankrkes maortetsvasystem ger även mndre parter en chans att hävda sg. Förkara hur. Tyskands vasystem är en kombnaton av maortetsva och proportonea va. Hur då? m Vken är den vktga prncpea sknaden mean en monark och en repubk? n Ge exempe på några europeska västerändskt demokratska monarker. o Hur utses presdenten Fnand, Frankrke, Tyskand respektve USA? p Förkara kort, men exakt, vad paramentarsm nnebär. q I änder som tämpar paramentarsm nns det, prncp, tre aternatva mögheter vad gäer statscheen. Vka tre? Ange något and ör vare aternatv. r Innan paramentarsmen ck stt genombrott hemandet Storbrtannen var maktkampen ntensv mean två av statsorganen. Vka två? Vad gäde maktkampen? Z- matera Bock Statsskck 158

13 FRÅGOR 3 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D s t I paramentarska demokrater är det, åtmnstone teorn, mögt med em oka regerngstyper. Förkara kort vad som kännetecknar en: maortetsregerng mnortetsregerng koatonsregerng samngsregerng expedtonsregerng Vka kännetecken har öaktgen en mnortetskoaton? u I vka potska stuatoner örekommer samngs- respektve expedtonsregerngar? v Vket år brukar räknas som paramentarsmens segerår Sverge? Beskrv korthet de bakomggande händeserna. x tamannen den svenska rksdagen har numera en spece uppgt, som ertaet andra paramentarska demokrater tkommer statscheen. Vken uppgt? y I USA nns ngen paramentarsm. Där råder stäet presdentstyre. Förkara kort den vktga prncpea sknaden. Kapte 21 örsta deen a När öddes USA, Amerkas Förenta Stater? b Vken är, kort uttryckt, huvudtanken bakom USA:s grundag rån 1789 (samma år neddes ör övrgt den ranska revoutonen)? c Vad är ett s k amendment? d USA:s grundag regerar örst och rämst två oka typer av maktdenngsområden. Vka två? e När det gäer den ederaa nvån USA nns det en tydg tredenng av makten. Vka tre? USA:s presdent väs ör en mandatperod om yra år. Vka är presdentens vktgaste uppgter/beogenheter? Svara punktorm. g Vka uppgter har vcepresdenten? h kongressen består av två avdenngar. Vka två? Hur många edamöter har var och en? Hur ång är mandatperoden respektve avdenng? Vad är sytet med s k hearngs kongressens utskott? Vad gör en obbyst? k Vem utser edamöterna av USA:s högsta domsto? För vken tdsperod? Vad nnebär det att högsta domstoen har s k agprövnngsrätt? m På vket sätt har kongressen kontromakt gentemot presdenten? n På vket sätt kan presdenten hävda sn makt gentemot kongressen? o Vka är de två stora potska parterna USA? Vken dursymbo använder vart och ett? Z- matera Bock Statsskck 159

14 FRÅGOR 4 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D p Vket vasystem används USA, på aa potska nvåer? q Parterna USA beskrvs ota åtmnstone av europeska akttagare som vamaskner snarare än som parter. Varör denna beskrvnng? r s t Vad är egentgen presdentvassammanhang ett prmärva? Vad avgörs presdentvassammanhang på ett partkonvent? USA:s presdent väs praktken drekta va. Men ormet sett är vaen ndrekta. Hur då? Förkara. u När nstaeras en nyvad (eer en omvad) presdent? v Vad är en guvernör? Hur väs en sådan? w Vad är och vka uppgter har man nom ett county? x Ge exempe på betecknngar som USA ungeär motsvarar våra kommuner. y Vken sags verksamhet kan s k speca dstrcts ansvara ör? Ge exempe. z Ange några vktga örkarngar t det ota åga vadetagandet USA. Kapte 21 andra deen a Vad nnebär det att Japan är en enhetsstat? b Vad kaas Japans motsvarghet t våra än/andstng? c Det apanska statsskcket påmnner om det brttska några vktga avseenden. Ge exempe på kheter. d Ett vktgt nsag Japans statsskck har dock hat USA som örebd. Vket? e Vaen t Japans okrepresentaton sker genom ett vasystem med både maortetsva och proportonea va. Vad heter okrepresentatonen och dess båda avdenngar? Vken makt har numera Japans statsche? g Vad heter det domnerande potska partet det apanska erpartsystemet? Beskrv några korta ord dess potska grund. h Beskrv hörnen den specea kontakttrange som har så stor betydese apanskt samhäsv. Japan har beskrvts som ekonomsk ggant men potsk dvärg. På vka grunder då? Kapte 21 trede deen a Schwez är, trots sn begränsade storek, en örbundsstat. Vka är de vktgaste byggdearna den ederatonen? b Vka tydga uttryck tar sg den potska decentraserngen Schwez? Ge exempe rån oka samhäsnvåer. c När bev kvnnorna ut ut myndga Schwez? Z- matera Bock Statsskck 160

15 FRÅGOR 5 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D d Den schwezska grundagen stadgar om okomröstnng på edera nvå tre oka a. Vka tre? e Den schwezska okrepresentatonen, örbundsörsamngen, består av två avdenngar. Vka två? Hur utses/väs edamöterna var och en? I Schwez tämpas nte paramentarsm. I stäet har man permanent samngsregerng. Patserna samngsregerngen har under många år ördeats med hänsyn tagen t tre oka ormer. Förkara nnebörden var och en av dessa tre. g Hur utses presdenten Schwez? h Ange några sannoka örkarngar t det åga ntresset ör partpotk Schwez. Vka är de yra största potska parterna Schwez? Kapte 22 örsta och andra deen a Räkna upp de yra svenska grundagarna. Uttyd också örkortnngarna. b Vken besutsprocedur måste genomgås om rksdagen ska stta ny grundag eer nöra ändrngar en gäande? c Vad betyder örkortnngen RO? Vad bestäms RO? Vken procedur krävs ör ändrngar av RO? d Vket är, kort och prncpet uttryckt, huvudnnehået RF den vktgaste av aa svenska agar? e Vad är det som regeras TF respektve YGL? Vad bestäms SO? g I RF räknas upp ett anta demokratska rheter som vare svensk medborgare törsäkras gentemot det amänna. Vad nnebär: yttranderheten? normatonsrheten? mötesrheten? demonstratonsrheten? örenngsrheten? regonsrheten? h Vad sägs RF om dödsstra, kroppsstra, tortyr respektve andsörvsnng? Vad sägs RF om sambandet td mean brott och stra? Redogör kort ör hur den svenska tronen ska ärvas, engt nu gäande SO. k Engt RF har Sverges monark endast representatva uppgter. Vad nnebär det? Ge exempe. Z- matera Bock Statsskck 161

16 FRÅGOR 6 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D Kapte 22 trede deen a Beträande RF:s reger om va t den svenska rksdagen: Hur ota hås ordnare va? Vka är kraven ör rösträtt? Vka är kraven ör vabarhet? b Vket geograskt område omattar rege en vakrets? c Det svenska vasystemet är proportonet. Förkara vad det nnebär. d Eter ett va sker mandatördenngen två huvudsteg. Hur då? e Hur är den svenska småpartspärren konstruerad? I det svenska vasystemet nns ett nsag av personva: Hur gör man konkret om man, örutom på ett part, också v rösta på en person? Vad krävs, rksdagsvaen respektve kommunvaen, ör att ett parts egen rangordnng ska ändras? g Rksdagens uppgter (maktområden) kan sammanattas yra punkter. Vka yra? h Rksdagen ska kontroera hur regerngen styr rket: Vad menas med msstroendeörkarng? Vka är konsttutonsutskottets (KU:s) uppgter? Vka uppgter har JO? Vad gör rksrevsonen? Förkara sknaden mean budgetproposton och statsbudget. Eter vken prncp stter edamöterna pacerade kammaren? k Vad gör man prncp rksdagens utskott? Vad är ett utskottsbetänkande? Vad är en partgrupp? m Vad är en proposton? n Vad är en moton? Vka tre varanter nns? o Varör avsås nästan aa motoner och varör godkänns nästan aa propostoner? p Vad nnebär begreppet paramentarsm? Förkara noggrant. Kapte 22 ärde och emte deen a Regerngen styr rket, står det RF. Vka uppgter nnebär det? Svara punktorm. b Regerngen består av statsmnstern och övrga statsråd, engt RF. Hur många personer brukar det handa om sammantaget? c Vad är och vad gör: statsrådsberednngen? en statssekreterare? d Hur många männskor, totat sett, är syssesatta statsrådsberednngen och departementen? Z- matera Bock Statsskck 162

17 FRÅGOR 7 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D e Hur många männskor mster sna obb om en regerng örorar va? Vka ttar har dessa personer? Aa regerngsbesut ska attas regerngssammanträde. I praktken avgörs dock det mesta redan vd berednng av ärendena. Vad är: tänstemannaberednng? gemensam berednng? veckoberednng? amän berednng? unchberednng? g Förkara kort nnebörden uttrycket regerngens örängda arm. h Hur många männskor, totat sett, är syssesatta den statga örvatnngen? Ett statgt verk (= en myndghet) kan betecknas som kontor, nämnd, styrese, råd, deegaton eer något annat. Räkna upp tre verk och ange ör vart och ett var Sverge det är beäget och under vket departement det sorterar. Vad sker ett tradtonet statgt verk rån ett aärsdrvande verk? k Räkna upp några statgt ägda akteboag. Regerngens örängda arm på regona nvå utgörs av änsstyreserna den mån ngen annan myndghet har ansvaret ör särskda örvatnngsuppgter. Vem utser andshövdng och styrese? Hur många vanga anstäda har änsstyreserna, totat sett? m Vad gger egentgen bakom betecknngen regona röra? n Vka är de båda nyaste storänen? o Ge två exempe på oka statg verksamhet. p Vad säger örvatnngsagen om myndgheternas servceuppdrag? Kapte 23 a Vad var det som en gång tden avgorde gränserna mean de gama socknarna? b Vka var de tre kommuntyperna engt 1862 års kommunaag? Vka uppgter skue var och en ansvara ör? c Prmärkommunerna mnskade drastskt anta under respektve 1970-taen. Vken var grundtanken bakom dessa sammansagnngar? d Vka är de tre största andstngen? Hur många nvånare har dessa tre sammanagt? e Kommunaskatten är egentgen summan av två oka skatter. Vka två? Ge exempe på uppgter som, engt kommunaagen och en rad specaagar, är obgatorska, rvga respektve örbudna ör prmärkommunerna. g Vka är kommunernas största utgts- respektve nkomstposter? Z- matera Bock Statsskck 163

18 FRÅGOR 8 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D h Apropå kommunernas rksdag, kommunumäktge: I vket avseende sker sg kommunumäktgevaens rösträttsreger rån rksdagsvaens? Vka är kraven ör vabarhet? Vket vasystem tämpas? Vad kaas regerngen en kommun? Eter vken prncp är den sammansatt? Vka betecknngar har kommunernas motsvargheter t rksdagens utskott? k Vad är ett kommunaråd? Hur många anstäda har de svenska kommunerna sammanagt? m Vad är avskten med s k medborgarkontor? n Vad nnebär s k medborgarörsag? o Vka är andstngens vktgaste uppgt och samtdgt största utgtspost? Vka är de största nkomstposterna? p Hur många anstäda har de svenska andstngen sammanagt? q Apropå andstngens rksdag, andstngsumäktge: Vka är kraven ör rösträtt vd va t dessa örsamngar? Vka är kraven ör vabarhet? r s t Vad kaas ett andstngs regerng? Vad är ett andstngsråd? Vad är ett kommunaörbund? u Vka är medemmar och vad gör organsatonen Sverges Kommuner och Landstng? v Sedan några år pågår en nyordnng vssa dear av Sverge med s k utvdgat regonat sävstyre. Beskrv korthet denna nyordnng, som den ter sg Skåne och Västra Götaand. Kapte 24 a Hur beskrevs det demokratska deaet när Sverges dåvarande ramtdsmnster, Ingvar Carsson (s), gav maktutrednngen stt uppdrag? b Maktutredarna sorterade de drygt svenska maktpersonerna su grupper. Vka su? c Beskrv kort den svenske genomsnttsmakthavaren. d Engt maktutrednng har två eter änge domnerat Sverge. Vka två? Vka grupper gger bakom var och en? Z- matera Bock Statsskck 164

19 FRÅGOR 9 (9) ZIGMA: TESTA DIG SJÄLV PÅ TEXTEN I BLOCK D e Nedanstående örkortnngar utgör en de av det s k Organsatonssverge. Vad betyder: LO? TCO? SACO? LRF? KF? PRO? RF? Den svenska modeen har (hade) många beståndsdear. Vad bestämdes det s k Satsöbadsavtaet? Vad nnebär begreppet väärdssamhäet? g Ange några orsaker t att den svenska modeen, engt utredarna, speat ut sn ro. h Det potska detagande som är anknutet t den representatva demokratns nsttutoner vsar en stagnerande tendens, sägs det maktutrednngen. Förkara på te enkare svenska vad man menar med den ormuerngen. Gruppen potk har ått ett mnskande nytande. Hur örkarar utredarna det? Vad menas med obbyng? k Vka är de tgaste svenska obbysterna? Många vktga besut attas vd normea träar mean oka makthavare. Hur då? Förkara. m När det gäer dagspressens potska ärg som u bestäms av ägarna råden en tydg snedvrdnng. Hur då? n Ovanstående snedvrdnng kanske motverkas av ournastkårens potska sympater. Vad säger utredarna om de sympaterna? o På huvudrågan stt uppdrag närmar sg Sverge det demokratska deaet? svarar maktutrednngen både Ja och Ne. Varör Ja? Varör Ne? Z- matera Bock Statsskck 165

20 FRÅGOR 1 (7) ZIGMA: testa dg säv på texten bock E Kapte 25 a Förkara nnebörden begreppet produktonsaktor. b Vka är de tre huvudgrupperna av produktonsaktorer? c Ge exempe på matera- respektve energråvaror? d Vad menas med know-how? e Produktonsaktorn reakapta är egentgen ett resutat av andra produktonsaktorer. Hur då? Förkara. Förkara varör attga änder ota mssyckas när det gäer kombnatonen av och samspeet mean produktonsaktorerna. g Vka kombnatoner av produktonsaktorer kan örekomma: ett ordbruk? hos en tandäkare? på ett sågverk? Kapte 26 örsta och andra deen a Specaserade öretag är en örutsättnng ör vår ekonomska tväxt och därgenom ör vår höga evnadsstandard, sägs det texten. Hur då? Förkara. b Översätt begreppen produkton, konsumton och det som brukar nnas däremean dstrbuton. c Förkara nnebörden begreppet bruttonatonaprodukt, BNP. Ange också vad BNP aktskt mäter och nte mäter. d Ange några skä t att man måste vara en anng örsktg när man använder BNP per person som mått på evnadsstandarden ett and. e Ge några exempe på andra evnadsstandardmått än BNP-baserade sådana. Uttyd örkortnngen OECD. Vad syssar OECD med? Vka änder är medemmar? g Vad kännetecknar de dear av Sverges ekonom som räknas t närngsvet? h Av vka tre dear består den oentga sektorn vårt and? Ge exempe på några tänster som respektve de producerar. Hur bekostas den oentga sektorns verksamhet? Närngsvet och den oentga sektorn är ömsesdgt beroende av varandra, sägs det texten. Hur kan man örkara ett sådant påstående? k Vad menas, BNP-sammanhang, med örädngsvärde? Vad sker bruttonatonaprodukten rån nettonatonaprodukten? Z-matera Bock Resurser & Ekonom 218

på texten i block Metod

på texten i block Metod FRÅGOR 1 (2) Z-FUTURA: testa dg säv på texten bock Metod Kapte A 1 och A 2 a Ange några kännetecken hos det s k normatonssamhäet. b Kunskap är någontng mer än normaton, påstås det texten. Hur då? Försök

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

DOM 2012-12-21 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-12-21 Meddelad i Stockholm KAMMARRATTEN I STOCKHOLM Avdenng 2 DOM 2012-12-21 Meddead Stockhom Sda (2) Må nr 8661-12 KLAGANDE Wahd Mohammad Bagher, 821090-4655 Ombud och offentgt bträde: Jur.kand. Jens Lf Advokaterna af Kercker &

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena

Läs mer

Quality Hotel Winn Haninge Lokalt avtal. Hotell och konferenstjänster 2016-2017. mellan

Quality Hotel Winn Haninge Lokalt avtal. Hotell och konferenstjänster 2016-2017. mellan Quaty Hote Wnn Hannge Lokat avta / Hote och konferenstjänster 2016-2017 mean Handkappförbunden och dess medemsförbund Sturegatan 4, Box 1386 172 27 Sundbyberg Kontaktperson: Annka Nyström Karsson Teefon:

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

Nybyggnad av förskola i Vistaberg, Flemingsberg godkännande av produktion

Nybyggnad av förskola i Vistaberg, Flemingsberg godkännande av produktion BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-17 FSN-2014/72.253 1 (8) HANDLÄGGARE Janson, Eane 08-535 360 25 Eane.Janson@huddnge.se Förskoenämnden Nybyggnad av förskoa

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0 socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

REKOMMENDATIONER FÖR DIG SOM ARBETAR MED PR OCH MARKNADSFÖRING I SOCIALA MEDIER

REKOMMENDATIONER FÖR DIG SOM ARBETAR MED PR OCH MARKNADSFÖRING I SOCIALA MEDIER REKOMMENDATI ONFÖRDI GSOM ARBETAR MEDPROCHMARKNADSFÖRI NGI BLOGGAR& SOCI ALAMEDI ER Sv gesannons ö A tmat adennapub kat onäs kyddadavupphovs ät t s agena f o m avkop nge annat upphovs ät t s gtf ö f ogandek

Läs mer

W W '1 25. D/Dnr;Z [ ;;]O,I

W W '1 25. D/Dnr;Z [ ;;]O,I ENERGWARKNADSINSPEKTIONEN,, VATTENFALL W W '1 25 J' b DDnr;Z [ ;;]O,I w Datum 201240-19 Energmarknadsnspektonen HandäggareRno Huth BOX155 631 03 Eskstuna 34 34 Te 070-379 rnohuth@vattenfaiicom Ansökan

Läs mer

uridik A~KI\)E." Rättsutlåtande; Inledning

uridik A~KI\)E. Rättsutlåtande; Inledning 14/01 2011 14:32 FAX 0858188888 A~K\)E." 0856165686 HD 141 002/015 Rättsutåtande; n rg urdk angående avsag på ansökcm om prövnngststånd Svea hovrätt, må nr T 35 J 5-10, Håkan Stotz Skanda Lv m.f. jorsäkrngsboag

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola Handlngsplan Grön Flagg Sagomossens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 12:42: Det låter som en bra dé att ntegrera mljörådet förskolerådet som har en sån bred representaton. N har vktga

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

Bonas produkter för hemmafixare. Produktkatalog 2012 PROFFSENS VAL SEDAN 1919

Bonas produkter för hemmafixare. Produktkatalog 2012 PROFFSENS VAL SEDAN 1919 Bonas produkter för hemmafxare Produktkataog 202 PROFFSENS VAL SEDAN 99 Introdukton Steg för steg Inomhus Lack 5 Färg 6 Oja 6 Utomhus Oja 9 Rengörng 9 Grovrengörng 9 Govvård Trägov Knker & amnat Tbehör

Läs mer

Barn i Guds tid. Nattvardsmässa för barnkör, diskantkör och instrument. Församlingsagenda

Barn i Guds tid. Nattvardsmässa för barnkör, diskantkör och instrument. Församlingsagenda Barn Guds td Nattvardsmässa för barnkör dskantkör och nstrument Församlngsagenda Barn Guds td Nattvardsmässa för barn Text: Eyvnd Skee Sv. text: Chrstna Lövestam Musk: Johan Varen Ugland 1. Processon med

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun 2008 2011 Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1 2 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan

Läs mer

Tentamen i mekanik TFYA16

Tentamen i mekanik TFYA16 TEKNSKA HÖGSKOLAN LNKÖPNG nsttutonen ör Fysk, Kem och Bolog Gala Pozna Tentamen mekank TFYA6 Tllåtna Hjälpmedel: Physcs Handbook utan egna antecknngar, aprogrammerad räknedosa enlgt F:s regler. Formelsamlngen

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng.

Läs mer

-ClassiC samhällskunskap kurs 1 b

-ClassiC samhällskunskap kurs 1 b Z-CssC smhäskunskp är vsedd ör den ymns utbdnnens kurs 1b GY 2011 Z-CssC smhäskunskp betonr smbnd oh smmnhn en tydt uppbyd pedosk struktur Z-CssC smhäskunskp är ett v er äromede Z-men, som dessutom består

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Tentamen i Logistik 1 T0002N

Tentamen i Logistik 1 T0002N Insuonen för ekonom, eknk och samhäe Tenamen Logsk 1 T0002N Daum: 2011-12-20 Td: 4 mmar Hjäpmede: Mnräknare, formesamng Lärare: Dana Chronéer Jourhavande ärare Namn: Dana Chronéer Teefon: 0920-492037,

Läs mer

Arbetet omfattar ca 170 titlar. Jag har vid urvalet försökt f3 med så många specialfall som mpjligt..

Arbetet omfattar ca 170 titlar. Jag har vid urvalet försökt f3 med så många specialfall som mpjligt.. Syftet med mtt specaarbete har vart att med utgangsp-nkt fran Kztaogreger (premnär uppaga januar 1975) och Kassfkatonssystem för svenska bbotek utarbeta normer för det fortsatta arbetet med kataogserng

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Stressbegreppet. Stressnivån stiger t ex. Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stressbegreppet. Stressnivån stiger t ex. Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Stress och rsken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbldnngen KI, T2 Ala Collns Department of Clncal Neuroscence Karolnska Insttute Stockholm, Sweden Stressbegreppet Evolutonsperspektv: Männskan

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400

2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400 Utdrag ur protokoll fört vd sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott Falkenberg FALKENBERG 2013-04-16 130 Moton om bättre vllkor för vssa grupper beträffande uthyrnng av FaBo s lägenheter. Dnr KS

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-18 13:37: Bra genomtänkt handlngsplan. N har valt vktga områden med många kloka frågeställnngar er handlngsplan med bra aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364 Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera

Läs mer

RP 174/2009 rd. utgående från kommunens kalkylerade kostnader

RP 174/2009 rd. utgående från kommunens kalkylerade kostnader Regerngens proposton tll Rksdagen med förslag tll lag om statsandel för kommunal basservce, lag om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet och lagar om ändrng av vssa lagar som har samband med dem

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samngar Dgtaserad år 2013 \. f A4 (4*4H. S. z k.4.tk 1-0...- J GÖTEBORG,. WALD.ZACHRISSONS BOKTRYCKERI 1891., z I,.. 4â;._ _, t Generassmus! En af de mest tvngande nödvändgheterna att utvecka

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Viktig information från din kommun!

Viktig information från din kommun! Vktg nformaton från dn kommun! Att bry sg om, är att öka tryggheten för oss alla! Foto: Johnny Franzén V vll alla uppnå det goda lvet. Där är tryggheten och säkerheten vktga beståndsdelar. Därför är de

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

LANTMÄTERIET. Fastighetsförteckning till detaljplan för Hulan 3:5 ffi fl =========================== ---,

LANTMÄTERIET. Fastighetsförteckning till detaljplan för Hulan 3:5 ffi fl =========================== ---, " " LANTMÄTERET Sda (6) Fast gh etsförteckn ng Ärendenummer 0091677 Handäggare Eva Nsson Ärende Fastghetsförtecknng t detajpan för Huan 35 ff f Kommun Guspång Län Västra Götaand ===========================

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut 2012-05-14 Paragrafer 209 Kommunstyrelsens ärendelsta 210 Informatonsärenden 211 Kvartalsrapport 1 2012 212 Verkställghet av beslut 213 Medborgarförslag en fasadtext för Kulturhuset med texten Muskskolan

Läs mer

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun 1 (1) Mljö och samhällsbyggnadsförvaltnngen ToS, Mare Hägglund 2013-05-16 Dnr KS 2013-318 Dnr Sbn 2013-185 Kommunstyrelsen Ny renhållnngsordnng för Fnspångs kommun, yttrande tll Fnspångs kommun Förslag

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM 2011-09- 1 6 Meddelad Stockholm (/Sda l (15) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgfter (härefter A), sje blaga Ombud och offentlgt bträde: Advokaten Per Stadg Box 4129 102

Läs mer

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan

Läs mer

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ Paradgmskfte tll småskalgt energsystem Det pågår ett paradgmskfte där energsystemet blr mer småskalgt. branschen måste utveckla

Läs mer