uridik A~KI\)E." Rättsutlåtande; Inledning

Transkript

1 14/ :32 FAX A~K\)E." HD /015 Rättsutåtande; n rg urdk angående avsag på ansökcm om prövnngststånd Svea hovrätt, må nr T 35 J 5-10, Håkan Stotz Skanda Lv m.f. jorsäkrngsboag nednng T sn ansökan om prövn~gststånd fogade Håkan Stotz (HS) ett 26- sdgt yttrande av mg. Dftta yttrande ger en god överbck över de vktgaste processuea frågestänngar som måen gett upphov t. Jag hänvsar därfor generet ~m detta (här benämnt yttrandet) samt mer specfkt den öpande te~ten. detta utåtande ska några yttergare kommentarer göras. På uppfuag av Kje Stotz kommer jag dessutom att behanda några andra frågor, Bestämmesen om prövndgstständ är obgatorsk och tvngande. propostonen sägs (om d~n gama. regerngen) att regerna har en konstrukton som ger ntryc~ av att regerngen är fakutatv och att detta nte är ämpgt. stäet skadet kart och tydgt framgå - som det munera gör - att prövnngststån4 ska ges så snart en grund för tstånd är uppfyd. Fnns det skä ~m prövnngststånd ska atså hovrätten meddea prövnngststånd, :(även om den hest såg att det nte bev nagon fortsättnng), Måen har pågått änge. Det hea började december 1997 med att Håkan Stotz anmädes for ~rsäkrngsbedräger. jun 2002 ades förundersöknngen ned. Un~er den td forundersöknngen pågck väckte Håkan Stotz taan mpt försäkrngsboagen for att fä ut försakrngsersättnng. Cvmåen avsutades forsta nstans genom tngsrättens dom, som medd~ades , ; När domen meddeades ha~e totat 13 år av utrednng och processande gått t ända beträffande en trafkoycka som ägde rum den 2 ju Rättegångskostnaderna uppgck engt domen t mer an 60 mjoner kr. Fönnodgen är detta 9tt rekord, svårsaget dessutom. Dessa omständgheter får emee.rtd, nte vägas n bedömnngen av om prövnngststånd ska ges. Det går vssergen nte avgöra vad hovrätten J Prop. 2004/05:131 s. 184.

2 14/ :33 FAX A~KVEA' HD /015 har tagt hansyn t sm b~äömnng, eftersom den nte behöver ange skä f'tr vägrat prövnngst1s~ånd, dock uppkommer per automatk en msstanke om att det trots *1t gjort en fakutatv bedömnng eftersom det fnns kara skä för prövnngststånd. Om en tngsrätt har resone~at feaktgt eer okart gå' det nte att bedöma rktgheten av det sut sox» den har kommt fram t. Anser emeertd hovrätten att sutet fu" rktgt, men att vägen fram t sutet het eer devs nte håer, ska hovrätten p.te utan prövnngststånd godta tngsrättens dom. Hovrättens uppgft är nämgen att kontroera tngsrttens resonemang ftr att bedöma om den - på de premsser som tngsrttten har använt - kommer fram t~ samma resutat. Om premsser saknas, ar orktga eer ofuständga går det antngen nte att se eer f6rstå hur tngsrätten har resonerat e~er så måste hovrätten ersätta de brstfåga eer orktga premsserna ~ed egna. Hovrätten tar emeertd nte ersätta tngsrättens feaktga eer okara resonemang med ett eget och sedan vägra prövnngststånd ~r att den kvä, med stt resonemang, kommer fram t samma s~t som tngsrätten. Det ser emeertd ut som om det är precs detta som ~ar hänt detta fa. Måen är omfattande, har pågått änge och omfattar svåra bevs- och rättsfrågor. fa av de~ sag, dvs. omfattande och kompcerade tvstemå, rutsätts därfö~ propostonen (2004/05: 131 s. 186) att behovet av gransknngsdsp~ns är särskt tydg. Man kan bara nstämma detta.. Den preskrberade gärnn~4m När förundersöknngen a4es ned och cvprocessen neddes avsäg boagen att styrka att H~ Sto12 hade gjort sg skydg t f6rsök t grovt ffrsäkrngsbedräger; Detta åberopades dock nte som en nvändnng mot Håkan Stptz krav, utan man åberopade dåvarande försäkrngsavtasagen (FAJ), främst 4. Denna bestämmese var, ksom bestämmesen om svek är~ närmast dentsk med bestämmesen om bedräger brottsbaken. Atså, om boagen kunde bevsa ffrsök t grovt Wrsäkrngsbedtäger hade de också bevsat sn nvändnng engt FAL och Håkan Stotz taan Skt$ b ogad. Emeertd, sedan preskrptbn nträtt ändrades jorutsättnngarna på en avgörande punkt. Det påst4dda brottet som grund for ansvarsbejnese exsterade nte ängre. Trot~ preskrptonen fortsatte emeertd boagens processfjrng som om nge~tng hade hänt: HS var en brottsng, han 2

3 14/ :33 FAX ARKVEA' HD f4 004/015 hade haft en brottspan, h~n hade gjort sg skydg t försök t grovt fjrsäkrngsbedräger. Donstoen reagerade nte mot detta, Håkan Stotz utpekas so~ brottsng domen boagens päderng åter*ommer ordet "bedragare" "f)rsök t grovt ffrsåkrngsbedräger" etc.?fta. Man kan päderngen (som forevsades med Power pont") äsa b.a:, fojande; "För att ft5rhndra fortsattf oberättgade ft5rsäkrngskrv från Stotz sda är det vktgt Wr domsto~n en ogande dom tydgt markerar att det vart fråga om ett försök tp försäkrngsbedräger" Tngsrätten evererar på ~. 369 ff de av boagen besttda domskten:, \, "Tngsrätten fnner det ~ammanfattnngsvs styrkt att Håkan Stotz uppsåtgen panerat 9ch försökt genomfora ett omfattande forsäkrngsbedräger på det sätt som boagen anger sn ffrstahandsgrund." Boagen ve atså att tngstätten domen skue skrva att HS hade gjort sg skydg t försök t gf0vt försäkrngsbedräger syfte att förhndra att han skue fortsätta ~ed sn påstått brottsga verksamhet. Och tngsrätten uppfyde önske~ået. På s. 372 Ö, som rör genkfromåen, säger tngsrätten: "Som konstaterats ovan fnner tngsrätten styrkt att Håkan Stotz gjort sg gentemot b.a. Trygg-Hansa. Håkan skydg t ft5rsök t b~dräger Stotz är dh.rr skadestånp.sskydg gentemot Trygg-Hansa ft1r de rena rurrnögenhetsskador som ~oaget vsar att det drabbats av på grund av brottet. Engt tngsrätten ~an kostnader som ett forsäkrngsboag har mr att utreda ett msstänkt fo~äkrngsbedräger eer försök t sådant brott vara en ersättnngsg ren ~nnögenhetsskada", stycket under står det: "Tngsrätten fnner att deh typ av kostnader som Trygg-Hansa yrkat ersättnng tbr kan anses vrua på ett adekvat sätt orsakade av Håkan 8tohz brottsga gärnng." Yrkandet det aktuea genj:äromået avser kostnader för den bevaknng av HS som ägde rum under tden mars -november Det fors ök t 3

4 14/ :33 FAX /,RKVE,r HD, /015 grovt rursruangsbedr1ger~ som HS var msstänkt for preskrberades emeertd 2005, dvs. fyra år nnan domen. Syftet med preskrpton btottmå är att säcka ut rättsverknngama av ett brott. De ska nte ängre fnnas kvar och kunna förhndra eer försvära vet för en person. Som fr~mgår av ctatet ovan "fnner" dock tngsrä.tten att HS gjort sg skydg t forsök t bedräger och att hans nbrottsga gärnng" orsakat Trygg-H~sa kostnader. Men. hur kan detta vara möjgt när brottet är preskrberat? Hur kan as, pga. av ett brott som - jurdskt sett - upphörde att exstera Z005 )'därfor" b skadeståndsskydg? Jag kan nte fma annat än att dennqfordran rättegen var preskrberad, Trygg-Hansa hade som kund för genkäromået åberopat brottsg gärnng, Domstoen hade d~r att ta stänng t den åberopade grunden for skadeståndet. Tngsrätteh hade emeertd att sjävständgt pröva denna då det var förutsatt (och dähned också åberopat) att preskrpton nträtt, rättens utrednngs skydghet och materea process ednng gger vdare en skydghet att tse att någon nte utpekas som skydg t ett brott som nte ängre exsterar., Det ska här äggas t att d~t, å ena sdan, var både känt och förutsatt att brottmået var preskrberat (samtdgt som, å andra sdan, boagen förde måen med utgångspunkt att HS var en brottsng, Man får ntrycket att orsaken t detta var att botagen under fera år (från 1998 då HS väckte taan angående 1995 års o)\cka) avsåg att styrka brottsg gärnng och att processen så att säga nte ~drade kurs fast~ brottet försök t grovt bedräger preskrberades år Atnog, genom domstoens. eget agerande bev bden av Håkan Stotz som en bedragare nkorporerad vår verkghet. Meda pubcerade bder av "brottsngen" med baqbyxor på BaL foks ögon bev han en brottsng. Som en föjd *v detta har försäkrngskassan avserat att upphöra med sna utbetanngar t honom. Man hade ju äst domen. Och hans famj bev förstås darde. Den stämpe som Håkan St~tz fått som brottsng är tyvärr numera vara svår att få bort, Skuden för [detta var på tngsrätten, som het föjde den ram som boagen dragt upp. Detta är en sådan avarg rättsverkan av domskäen att det är ett träckgt skä sg att bevja prövnngststånd, syfte att f en prövnng ~v mået och få en dom utan defamerande domsk, 4

5 14/ :33 FAX ARKVE,r HD 4 008/015 När brottet bev presaber;at år 2005 borde atså at ta om försök t grovt försäkrngsbedräger ha bvt rreevant. Det borde då enbart ha handat om torutsättnngama 4 FAL var bevsade, Vad tjänar det t att utreda om Håkan Stot~ hade en brottspan år 1995 när han körde av vägen och om han då gjorde sg skydg t fdrsök t grovt försäkrngsbedräger när de.rtta ostrdgt nte kunde vara var en gnmd för boagens nvändnng år Möjgen skue en motverng vara att om det år 2009 befanns styrkt: att det var så rekvsten 4 FAL också är uppfyda. Dock, det fnns tget som heter försök t svek. Det är naturgtvs hög gnw otfredsstäande att det ett må av denna storeksordnng med så ~ånga tvstga frågor nte går att utäsa hur hovrätten resonerat frågot, vka antngen r febedömda eer orktgt anayserade av tngsrätten. ~ ag hänvsar här t yttrandet dess hehet. tägg ska nämnas att domen uppmärksammats Rättsbanken ( av professor Caes Sandgren, Stockhoms unverstet, som en artke "Stockhom tngsrätt och oskudspresumtonen') fnner att tngsrätten nte vart träckgt medveten om de krav som Europakonventonen stäer på en rättsstat. Fönmdersömngsmaterhet Bestämmesen (dåvarande) 9 kap. 17 st. 3 sekretessagen nnebär att en skadedande, utan hnder av sekretessen, får ta de aven uppgft en nedagd torundersöknng, ok den skadedande behöver uppgften för att kunna ta ett anspråk på sk~destånd eer på bättre rätt t vss egendom tgodosett och det nte bedöms vara av synnerg vkt for den som uppgften rör eer någon n+u-stående t honom eer henne att den nte ämnas ut. Som framgår av JK.:s besut är bestämmesen 17:3 SekrL "nte avsedd att ge någon en förde som ~varande en rättegång" (mn kurs.). Det är sknad mean att behöva rörundersöknngsmatera för att t. ex. ku1u1a dentfera en person eer fhma ut var egendom är beägen, dvs. för att nför en cvprocess kunn~ utröna vssa grundäggande förutsättnngar eer ndvduaserngsmom~nt och att behöva materaet därfdr att det har ett betydande bevsvärde en kommande eer pågående cvprocess, samtdgt som detta matera nte är åtkomgt genom användandet av normaa cvprocessuea sjcerhetsåtgärder. Lgger det t på detta sätt måste engt mn menng sptsatsen ofrånkomgen b att tgången t och användnngen av det frågavarande förundersöknngsmateraet kan 5

6 14/ :34 FAX eda t en påtagg okhet parternas styrkeförhåanden nnan processen varför dessa nte heer kdb kstäda under processen. En språkg toknng ger v~ handen att rekvstet "uppgft" 9:17 SekrL rör ett konkret faktum, Lex. ett namn eer en pats där egendom fnns. Den som begär att:ff ut atrurundersöknngsmatera- och far detta - har förvsso nte bara fått en konkret 'uppgft" utan har fått ut just a nformaton. En begäran att utfå at :Wrundersöknngsmatera därför att detta behövs för att föra :en cvprocess kan Hmas vd det som vd edtonsföreäggande brukar kaas ''jshng expedton", dvs, man söker reateten nformaton får ~tt fä tgång t bevsnng eer ruman vktg nfoxmaton syfte att ta ~n förde processen". Fshng expedtons" tåts nte vd edton och det borde därfer nte heer vara tåtet att fska efter bevs fjr sn sak en bedagd förundersöknng. Engt mn toknng av SekrL avsägs att rurhn~ra sådant b.a. genom användandet av ordet "uppgft," ' Det har tteraturen sagts a~ den svenska rättens nstänng är att oaggt åtkommen bevsnng får pr~senteras en rättegång och att respekten f(jr regerna stäet ska tgodbses genom att man straffar den som vdtagt den oagga åtgärd som ors~at tgång t bevsnngen. Om t. ex. en sk1:ng t den ttaade hörs under torundersöknngen, vägrar vttna, och f'orundetsöknngsutsagan av msstag ändå äses upp under huvudförhandngen, nträffar en skada. Eftersom utsagan redan ästs upp är skadan redan *edd. fa det sker en oagg husrannsakan nträffar kaedes en skada då det nte funnts agga förutsättnngar för denna. Påträffas bevs vd en sådan oagg husrannsakan som åkagaren v presentera rättegång pppkommer frågan om denna borde tåtas. Engt uppfattnngen att man stäet ska straffa den oagga åtgärden ska bevset tåtas, Användnngen av oaggen \Utämnat sekretessbeagt matera som bevs en rättegång orsakar eme~ertd just den skada som sekretessregerna avser forhndra. På detta ~ätt skjer sg den aktuea stuatonen från andra fa av oaggt åtkor$en bevsnng, Atmnstone sådana fa ska en domsto nte tåta att skadan nträffar) for det fa den skue anse att materaet är oaggen åtko~met. Är utamnngsbesutet feaktgt ågger det c:urf'6r rätten att forhrdra skadan av det feaktga besutet av posmyndgheten genom attnte tåta att det sekretessbeagda materaet presenteras. Det handar o~ respekten for de normer som stftas genom ag och att söka bevara dera~ skyddsobjekt. detta fa står det kart att det \ 6

7 14/ :34 FAX ,u,RKVEA' HD 4J 008/015 är just genom bevsnngens forebrngande rättegången som den skada uppkommt som sekretess~gen ar avsedd att f'örhndra. Man kan stäa frågan om en cvprocess någonsn kan genomföras på kstäda vkor om ena pa;rten har tgång t bevsmatera som posen säkrat genom besag och h~rannsakan. Eftersom det är frågan om sådant bevsmatera som det normat nte går att ta tgång t kan den som får materaet hamna en mydket fönnång stänng. Men, kan man fråga sg, eder detta t att parterna nte br kstäda under processen? Det ska understrykas att även,om man här kanske drekt tänker på sjäva huvudforhandngen menas :med rättegång art. 6 EKMR at som händer från det att taan väcks fram t dess att dom meddeas. En fråga som detta fa uppkommer år om man bör nkudera den nedda och sedermera nedagda fönmdersöknngen mot HS hehetsbed6mnngen av om rättegången mot HS vart rättvs. Ur forme synpunkt kan man nte göra detta eftersom förundersöknngen var nedagd. Vdare var det HSsom väckte taan mot boagen. Å andra sdan kom förundersömngsmateraet från den nedagda förundersöknngen att spea en mycket stor ro t-vmåen, främst därfjr att brottsmået så att säga fortsatte annan form;: han utpekades som brottsng, han fck värja sg mot ankageser om att V;ara bedragare. Emeertd, oavsett om man ser förundersöknngen och cv~måen som frstående från varandra eer nte bör man vd bedörrmngen ay förundersöknngsmateraet ta hänsyn t att Rosen hö boagen Underättade om vad som fanns forundersöknngsmateraet (se yttrandet, styckena 19-26). sak bör därför den nedagda tondersöknngen och cvhmåen ses ett sammanhang vd bedönmngen av om HS fått en rättvs rättegång engt art.6ekmr. cke kstädhet under sjäv~ huvudwrhandngen skue kunna vara t.ex. att ena parten får presentera bevsnng medan andre parten av någon anednng nte får presente~a motbevsnng eer att part trots behov av tok nte får det. Åtgärder ~v detta sag kan rubba kstädheten under huvudförhandngen och dm nnebära ett brott mot såvä natonea forfarandereger som mot hrt. 6 (1) EKMR. Hur yttrade sg då den brstande kstädheten me~ parterna detta fa? Ett konkret exempe är att HS yrkade edton av handngar for att vsa att otbörga kontakter förekommt mean Hjamarsson och Rosen under t()rundersöknngen. Detta yrkande ogades samtdgt som rätten avvsade tanken på att Rosen skue ha brustt objektvtet. Mot bakgrund av de 7

8 14/ :34 FAX P,~KVEA' HD ~ /015 kontakter som ostrdgt (ekommt mean Hjamarsson och Rosen och att HS nte täts edton ~r att styrka deta~ema detta samarbete kan hävdas att detta är ett koncret exempe på att parterna nte behandades kstäda. ' Det torundersöknngsrnatepa som var vktgast rur boagen var HS dagboksantecknngar på d~tom. Syftet med att presentera detta matera var att vsa att han var op~tg. A v domen framgår att de yckades vä med detta. Under huvudfothandngen vsade såedes boagen utdrag ur dagboksantecknngarna 004 frågade HS vad de betydde. Antecknngarna vsar engt boagen att Håkan Stotz sjäv ger sg nstruktoner för hur han ska bete (röra sg, taa etc,) sg när han träffar äkare, annan omsorgspersona, handäggtrre på försäkrngskassan m.f Engt boagen ger han sg sjäv dessa nstrmktoner för ura dem att tro att han är skadad eer varje fa mer skadad 'än han verkgen är. Åtkomst av förundersöknrtgsmatena behöver nte, som antyddes ovan, eda t att parterna nte b~r kstäda rättegången men kan eda t detta. Är det frågan om perfert eer margnet matera får cvprocessen nte en sagsda på grund avdetta. detta fa handar det emeertd om ett mycket omfattande matera.: Dag\;oksantecknngarna spänner över fera år och omfattar, engt uppgft ~ domen, sdor. De har använts betydande omfattnng genom hea rättegången syfte att vsa att Håkan Stotz är opåtg. De förvatj-dade cvprocessen t en sags fortsättnng på den brottsmåsprocess som skue ha ägt rum om f6rundersöknngen nte hade agts ned. Detta rr.edförde att oskudspresumtonen nte akttogs ksom nte heer prncpen om f6rbud mot sef-ncrmnaton (se yttrandet avsntten 39-49). Prncpen om "equaty of arms" har ett nära samband med den kontradktorska jörfarandeprncpen. En part ska ha möjghet att fä. vetskap om motpartens be'1snng och aj.'föra motbevsnng mot denna. Probemet med dagboksant~cknngama detta avseende är att de är så omfattande. Eftersom rättegången ägde rum år efter det att antecknngarna gjordes mr)1s HS nte vad han skrvt eer varor. dagboksantecknngarna kan ha funnts fer utsagor (än de som korn att presenteras) som hade kt.mrat användas för att mnska effekten av det urva av antecknngar som ~oagen vsade. Någon td för honom att sjäv gå genom aa antecknngarfanns emeertd nte. Som Kje Stotz pekar på sm naga fanns en bestämd måsättrng att snabbt handägga måen under hösten 2009 med hänsyn t den krtk som rktas mot den ångsamma handäggnngen.; T detta konuner att rätten hade meddeat 8

9 14/ :35 FAX ARKVE1' HD ~ /015 att besut om huruvda ffrudersörnngsmateraet skue få användas eer nte skue tas forst s~band med överäggnng t dom. (angående detta märkga besut se ~andet, avsntten 35-38). \ Beträffande den ånga öv~rvaknng som ägde rum av HS syns, engt uppgft, HS endast under ~a 5 mn då han, t synes, rör sg obehndrat. Materaet är emeertd re(#gerat och det bortredgerade materaet fnns nte kvar. Matera av detta sag är starkt suggestvt, Det behövs endast en enda motbd där HS för sg med svårgheter mr att het förta effekten av uppspenngen. Redgerat matera av detta sag har drmr ett svagt bevsvärde, men har detta må tsammans med dagboksantecknngarna :rätt en oproportonergt stot betydese. Det är dagboksantecknng$a, fmvsnngen, bder av HS med badbyxor på BaH samt värdet av utfa~ande försäkrngar (t vket jag återkommer strax) som skapat bden av honom som en storbedragare.... Ärr-mået det s.k. ärr-mået, 1991 ärs oycka, yrkade HS ersättnng for medcnska oägenheter och besvär Utder crka ett och ett havt år. Han gjorde gäande att han hade fått ~esvären och oägenheterna som en föjd av traftkoyckan. Länsförsäkr~gar bestred yrkandet under åberopande av sn sakkunngäkare. Svea ho~ätt ogade HS yrkande. Hovrätten fann att utrednngen vsade att HS efter en akuttd om sex veckor nte "dt av sådana medcnska besvär o~h oägenheter som är ersättnngsga engt 5 kap. skadeståndsagen".: det aktuea mået rörande 1995 års oycka har boagen andra hand åberopat a1t de skador och funktonsnedsättnngar som ;HS har är att hän:rnra t 1991 års oycka, HS har nvänt att det är rätts kraftgt avgjort att han nte ådrog sg några bestående skador vd denna) oycka och att domen från ärr-mået såedes har prejudce betydese dbt aktuea mået. Tngsrätten fnner det eme11ertd vara "uppenbart" att hovrättens dom ärr-mået nte har någon prej,udce betydese vd prövnngen av 1995 års oycka. Tngsrdtten säger att: " 1rr-mAet sogs fast an åkan Stotz nte hade rmätt vsa att det t :Wjd av oyckan uppkomm~t medcnska besvrr och oägenheter, de nu aktuea måen aktuaser~ frågan huruvda medcnska besvär och oägenheter uppkommt ge.pom 1991 års oycka genom att de ngår som en de några av boagens grunder f(jr bestrdandet av att det föregger 9

10 14/ :35 FAX J011/015 rätt t fbrsakrngsersättnng t föjd av 1991 och 1996 års trafkhndeser. Rätten: har under sådana mrhåanden att förutsättnngsöst och på den måen framagda, väsentgt större utrednngen ta stänng t frågan huruvda Håkan Stotz drabbades av några kvarstående medc~ska besvär och oägenheter t fåjd av 1991 års trafkoycka." Jag har ratt uppdrag att ~ stänng t om tngsrättens bedömnng är korrekt. Det förhåer sg naturgtv~ på det sättet att om det en dom år 1 sås fast att en person nte bev skadad vd en vss trafkoycka rätten nte ett annat må några år senare rörande en annan trafkoycka kan säga att den nu "förutsättnngsöst" ska pröva frågan om vka skador personen ådragt sg och därmed het bortse från den rättskraft som den torsta domen har. Lkvä anser tngsrätten at:t; det är "uppenbart" att domen ärr-mået saknar prejudce betydes~ beträffande 1995-års oycka. Domens rättskraft gäer bara den rättsfojd som prövats mået. Vad som gäer ett fa som detta: framstår engt mn menng som okart. skadestådsmå är det sedan gammat tåtet att ra särskd taan om oka skadeposter. En person som skadats vd en trafkoycka kan t. ex. först föra taan om rorad: arbetsförtjänst och därefter om kostnader rur sjukhusvstese. En dom : på ffrorad arbetsfortjänst samar därvd rättskraft process nr 2 on) kostnader for sjukhusvstese. Det är atså möjgt att då pröva om hea händese:föroppet med ny bevsnng etc. Fa kan rentav nträffa där dom~a br motstrdande. Domen process nr 1 har emeertd under aa :ffthåanden bevsverkan process nr 2, Denna kan vara stark eer svag betoende på omständgheterna. Tkommer t.ex. omfattande ny bevsnng kar} det forsta avgörandets bevsverkan b svagt. Denna praxs jubt skadeståndsmå har emeertd en okar räckvdd. Även om det är tåtet att föra särskd taan om oka skadeposter betyder detta nte att samma oycka far b bedömd på oka sätt. Det säger sg vä sjävt att om det en dom fa4tsagts att en person nte bröt benet år 2 det en annan dorn några år sena~e får sås fast att ja, vsst bröt personen benet år 2. Det kommer atså an på v~d som prövats och vad rätten funnt det forsa avgörandet. Står det f: en dom att några skador nte uppkom år 1 är det naturgtvs ormgt att "Vd en oycka år 4 fnna att skadorna uppkom år 1) ty så fa skue ju rättskraften hos första avgörandet het sakna värde, Eer, rättare sagt, detta avgörande skue frånkännas rattskraf. 10

11 14/ :35 FAX A~KVEA" HD g]012/015 Vad som nu sagts nnebär art jag nte utan att närmare ha studerat domen ärr-mået med någon besttndhet kan uttaa mg frågan. Det enda som kan sägas är att tngsrätten~ resonemang om att den kan pröva betydesen av domen ärr-mået "förutsättnngsöst" är orktgt. Att utrednngen det aktuea faet är mer omfattande förändrar nte den effekt som rättskraften har, om den fnns där. Syftet med rättskraftsregema är nämgen att skapa tryggh~t och stabtet genom orubbghet. Om det därför en dom på en mndre omfattande utrednng konstaterats att någon skada nte uppkommt gäer detta för framtden. Ut'ednngsbördan Omfattnngen och värdet ay HS utändska oycksfasförsäkrngar är nte utredd. domen sägs på s. 3J2 att det engt tngsrätten: "gger ntnast t han,~s att HS ska ha bevsbördan rörande de utändska f>rsäkrngsvhkorens nnehå aktuet avseende, avsaknad av utrednng rörande frågan utgår därför tngsrätten från att vkoren har det nnehå som boagen 1ävdar." Med "aktuet avseende" åsyftas b1.a, att boagen hävdat att ersättnng vd ekonomsk nvadtet ska \ grundas på den exponentet uppräknade ersättnng som angetts :för medcnsk nvadtet, medan HS gjort gäande att försäkrngarna fråga en4ast var avsedd att ge ersättnng för medcnsk nvadtet. Som framgår av domen har tngsrätten utgått från att ftjrsäkrngama har det nnehå som boagen gjort gäande. Konsekvensen av detta är att HS skue ha kunnat få ut 83 '~joner kronor rsäkrngsersättnng. Sk'Ue utgångspunkten stäet v~a HS påståenden br beoppet vcjsenrgt ägre.. Frågan om storeken av utf~ande beopp år naturgtvs mycket vktg. Det är just den svndande $ffran 83 mjoner kronor som vasat runt pressen, trots att det nte :är utrett om detta beopp är korrekt. Det betydande beoppet har foft ett påtaggt bevsvärde för att HS tr en storbedragare. Men, om peoppet skue vara väsentgt ägre br bevsvärdet för detta tema ägre. Det ska anmärkas att det förhåandet au forsäkrngsbeoppet har ett bevsvärde nte nnebär att försäkrngarna nte skue vara rätts/akta. Det handar såedes om en bevs;)ördefråga.

12 14/ :38 FAX ARKVE,r HD /015 Utrednngsbördan har jag,behandat yttrandet (s. 16 stycke 62). Där hänvsas t NJA 1984 s. SO 1; brster den teknska utrednngen som det vart möjgt att avhjäpa b~r normat gå ut över torsäkrngsgvaren. Med teknsk utrednng rättsf~et avses rent fyssk undersöknng aven oyckpats, en b som fattated eer vad det nu kan vara, När det gäer forsäkrngstetrnska frågor rörande omfattnng och vkor utändska försäkrngar gger det engt mn bedömnng nännast t hands att åta forsäkrngsboagen ~ä.ra rsken:for att detta nte br utrett, Boagen thandahåer sn kqmmersea verksamhet försäkrngar t konsumenter och samarxtar nternatonet. Fnns det okarheter försäkrngsvkoren bör därför dessa gå ut över försäkrngsboagen och nte fårsäkrngstagaren, södkt Om denne, som detta fa, Hr konsument och nte kan förväntas kunn~ skaffa den erforderga nformatonen. Fråga är då om denna.1trednngsskydghet omfattas av den s,k. utrednngsbördan eer om "en f'61jer av den bevsbörderege som normat gäer, Engt denna är det poagen som ska styrka svek. Av detta föjer engt mn menng att det är boagen som~ enghet med vad de påstått, ska bevsa att HS utändsk~ Wrsäkrngar vd ekonomsk nvadtet ska grundas på den exponent~t uppräknade ersättnng som angetts for medcnsk nvadtet. Eftersom boagen nte har gjort detta ska beoppet 83 mjoner kronor som utfabande beopp nte vara en premss domen. Medcnkonsumtonen Som framgår av processmateraet har HS gjort gäande att han var frsk tore 1995 års oycka mecmn boagen hävdat motsatsen, Eftersom HS arbetat fram t 1995 års oycka och dessutom vant vätränad har fråga uppkommt hur detta kunde ~ara möjgt om han samtdgt var skadad. På s. 368 domen står det att f,rs åren :fore 1995 års oycka "S8DOkt hade cke ffrsumbara rygg- och nackbesvär som medforde fram:f6r at smärta och trogen även vss röresenskränknng, Tngsrätten fnner också att: "Besvären var och för sg:nte så svåra att de utesöt fortsatt tranng och arman fyssk aktvtet..qe verkade nte heer på ett syngt stt hämmande vd k.rvande sådana aktvteter. Däremot hade de en sådan art och omfattnng att de ~1vde stora m/gder smt1ndrande medcn och även sömnmede samt antaggen också tvngade fram en mndre tr1nngsmängd än den som f-åkan Stotz hade veat underkasta sg," När jag på uppdrag av Kje 8totz ombetts kommentera detta kanjag säga föjande. Det fnns ngen bdvsnng som styrker att HS under dea td 12

13 , 14/ :38 FAX ARKVEA' HD /015 skue ha tagt värkmedcn på det sätt rätten skrver. Okänt är vdare vem som så fa skue ha fo~skrvt medcnen under den ånga td det är frågan om, Förkarngen t tngsrätten~ resonemang torde engt mn menng vara att rättens hypotes om kvarståepde men efter 1990 och 1991 års oyckor nte går att förena med de krävande aktvteter som HS ägnade sg åt, såvda man nte antar att han tog stora mängder smärtndrande medcn. Probemet med denna mp~katon är att den saknar godtagbart stöd processmateraet. Det br 4fufdr en spekuaton att HS under denna ånga td regebundet tog stora do~er smärtndrande medcn. Medcnkonsumtonen är dn fjrkarngsmode som engt uppgft nte dskuterats as under huvu~fdrhandngen. Den har stäet anserats av rätten sjäv med utgångsp4t att HS vd tften tagt smärtndrande medcn. Ä ven om en domsto på g.1.udva av det som förekommt mået av egen drft får dra bevsmässga sutsatser kan engt mn menng sättas fråga om denna verks~et får sträcka sg så ångt som t att en sjävständg torkarngsmode eer teor uppstäs. V rätten använda sg aven förkarngsmode soz4 nte har presenterats av parterna bör - för att undvka överrasknngar - denna mode kommunceras med dem för att de ska kunna ämna synpunkter på den och fora bevsnng mot den, vket nte har skett detta fa. pet är av denna anednng som frågetecken uppstått beträffande grunden for tngsrättens antagande, att HS tagt stora mängder smärtstande medcn, Det ska detta sammanhangockså påpekas att det domen (s. 294) nämns fera tänkbara orsaker t J-~S besvär. Förutom whpash nämns medfött hånngsfe, vngskapua och menskprobem. Varför tngsrätten sutgen verkar stanna för att HS besvär härrörde från trafkoyckorna framgår nte ' av dornen. Sammanfattnng Det fnns måen fera skä ~U varför hovrätten borde ha bevjat PT. Ser man fdrst på det sut tngsr'4tten korn fram t ska man komma håg att fönmdersöknngen mot as ades ned 2002 eftersom brott nte kunde styrkas. Att tngsrätten år 20P9-14 år efter trafkoyckan -yckas fnna att HS gjorde sg skydg t fdrsök t grovt fdrsäkrngsbedräger är mot denna bakgrund överraskanqe. Bevsnngen har ju nte precs bvt bättre med åren. Tvärtom, underaget är kvatatvt sett betydgt sämre nu än det va" när forunders6knngjn ades ned. Trots detta fnner tngsrätten att 13

14 14/ :38 FAX A~K\)EA HD /015, han hade en brottspan, att :det är styrkt att han just den 2 ju 1995 satte denna verket genom att a~sktgt köra av vägen. Jag v bestämt hävda att det nte fnns träckgt underag för denna sutsats. Den omständgheten att det ban~ dagboksantecknngarna fnns utsagor av HS som kan uppfattas som besvärande får nte - vket synes ha skett - eda t att bevsvärderngen går :het överstyr. Beträffande gransknngsdtspens kan man ett må av denna storeksordnng, precs som det sägs propostonen, förvänta sg att det uppkommer tveksamheter <:>mkrng tngsrättens resonemang. Domen är, som jag skrvt tdgare, undermåg de jurdska anayserna. Man :mr ntrycket att den agenda som sattes för detta må; att det skue vara avsutat senhösten 2009, också fck oyckga konsekvenser för. prövnngen av mået. Fera av de resonemang som rätten för är såedes orktga, mssvsande eer ofuständga, t.ex. förs ett märkgt anakronstsk resonemang ~mkrng JK:s besut (se yttrandet stycke 16), rätten har också msstor~tått den rättsga probematken omkrng avvsnngen av förundersökhngsmateraet (se yttrandet styckena 27-34), vdare nämns oskudspresu~tonen eer förbudet mot sef-ncrmnaton överhuvudtaget nte. Hea domen andas kgtghet eer anngsöshet med avseende på grund1ggand~ processuea frågor samtdgt som man får ntrycket av tngsrätten redap på förhand hade bestämt sg för art HS var en bedragare och att han därför fck den behandng han förtjänade. Ett exempe på detta är att be~sbördan mr omfattnngen och vkoren for utändska försäkrngar äggs: på HS 1 trots att det rmgtvs är boagen som borde bära denna bevsbörda., På ett ferta stäen fnner.man såunda tveksamheter domen. Det vore därf(}r bekaggt om denna 40m skue b sutet på fera års utrednng och processande. När punkten for dema hstora ska sättas är det angeäget att de faktska och strskt rä,ttsga frågorna br ordentgt utredda och att HS får en rättvs rättegång. : 14