Produktivitet och miljöeffektivitet i den svenska tillverkningsindustrin

Transkript

1 Produkve och mljöeffekve den venka llverknngndurn Jan Laron Reglerngbrevuppdrag nr nr: /0016

2 ITPS Inue för llväpolka uder Sudenplan Öerund Telefon Telefa E-po nfo@p.e ISSN För erlgare nformaon konaka Jan Laron Telefon E-po Jan.Laron@ITPS.e

3 Förord I reglerngbreve december 2007 fck ITPS uppdrag av regerngen mo bakgrund av klmamålen analera produkveuvecklngen de venka närnglve med beakande av negav mljöpåverkan. Sfe var a analera om ökad produkve gå hand hand med ökad eko-effekve. Projeke analerar huruvda produkveuvecklngen för Sverge ekonom cenrala brancher påverka om hänn a ll de mljöpåverkan. Särkl foku har lag på energanvändnng och koldoduläpp. Analen far ockå ll a ureda om venka föreag är effekva n reuranvändnng förhållande ll den bäa llgänglga eknken och om de fnn delar av närnglve där rmedel kulle kunna öka effekveen och produkveen aveende unjande av energ och naurreurer. Suden fokuera på den venka llverknngndurn och framför all på de me energnenva ndurbrancherna om ockå är de om läpper u me vähugaer. ea är ockå vkga för eporen och llväen den venka ekonomn. Rapporen är förfaad av Jan Laron Öerund november 2008 Bra Saon Generaldrekör 3

4 4

5 Innehåll Sammanfanng Inlednng Uppdrage bakgrund och fe Meod avgrännng och dpoon Srmedel för unjande av energ och mljöeffekve Ekonomka rmedel Skaer Subvenoner Handel med uläppräer Gröna cerfka Reglerande rmedel Informaon Sammanfanng Indurn produkve energ- och mljöeffekve...21 en venka ndurrukuren Produkve Uvecklng av den venka urkehandeln Energ Uläpp av koldod och vähugaer Sammanfanng EA- och Malmquanal Bekrvnng av EA- och Malmquanalen Reula Sammanfanng Avluande dkuon...49 Blaga 1 Teorek genomgång av EA- och Malmqumodellerna...51 Referener

6 6

7 Sammanfanng ITPS fck december 2007 uppdrag av regerngen a analera produkveuvecklngen de venka närnglve med beakande av negava mljöpåverkan fe a analera om ökad produkve har var förenlg med ökad ekoeffekve. I denna rappor redovar v reulaen av dea regernguppdrag. Analen far ockå ll a ureda om venka föreag är effekva reuranvändnngen förhållande ll bäa llgänglga eknk och om de fnn delar av närnglve där rmedel kulle kunna öka effekveen. Vår rappor är uppdelad på en dekrpv och en analk del. I den dekrpva delen ger v en bekrvnng av den venka ndurn uvecklng med aveende på handel produkve energ och uläpp av koldod. V konaerar där a den energnenva råvarubaerade venka bandurn mnkar bedele vad gäller produkon elänng och epor. Men en nernaonell jämförele har Sverge forfarande en proporonell örre andel energnenv ndur än våra konkurrenländer. en venka llverknngndurn år för en örre andel av de venka uläppen av vähugaer. Uläppen av vähugaer har or ä var konan edan 1990 men produkonen har under amma perod fördubbla mä faa prer. Meallndurn och den kemka ndurn har haf ör öknng av uläpp av vähuga vd förbrännng. I vår anal av ndurn produkveuvecklng en nernaonell jämförele kan v e a de brancherna om har haf den bäa produkveuvecklngen är kemk ndur och verkadndurn medan meallndurn har haf en klar ämre produkveuvecklng än våra konkurrenländer. Maa- och papperndurn uvecklng lgger nvå med våra konkurrenländer. I den andra delen av vår underöknng analerar produkve- och effekveuvecklngen på mkronvå med hjälp av å kallad EA- och Malmquanal. På arbeällenvå kan v konaera a effekveen ho många arbeällen är låg och genomneffekveen jönk eller låg ll för de flea av de underöka brancherna. Mljöuvecklngen vad de gäller effekve och eknk uvecklng har e blanda möner. I de flea brancher verkar de fnna e omvän förhållande mellan hur or andel om öka n mljöeffekve repekve n eknka mljöuvecklng. e varerande mönre avpeglar rolgen kllnader mellan de olka brancherna när de gäller a öka n mljöprodukve. Inom va brancher verkar möjlgheerna vara örre a öka n effekve relaon ll Bäa llgänglga eknk medan de va brancher enda verkar vara möjlg a öka n mljöprodukve genom nveerngar om påverkar fronen. Tllverknngndurn har omfaande undanag från koldodka energka på bränle och el. en oala energkaebördan är fakk lägre dag än den energka om ndurn bealade år 1990 före nrodukonen av koldodka. ea kan förklara a v ne kan e en mer dlg mljönrkad uvecklng av eknk och effekve nom den venka llverknngndurn. V kan vår anal ne lå fa a produkveuvecklngen nom ndurn har någon örre omfanng bdrag ll örre ekoeffekve. 7

8 8

9 1 Inlednng 1.1 Uppdrage bakgrund och fe ITPS fck december 2007 uppdrag av Närngdeparemene a analera produkveuvecklngen de venka närnglve med beakande av negava mljöpåverkan fe a analera om ökad produkve har var förenlg med ökad ekoeffekve. Mljömålen ugör en del av de många amhällmål om fnn formulerade Sverge. e olka amhällmålen påverkar varandra och kan va fall ll och med vara moverkande varför de är vkg med rmedelanal generell. Allmän är de e komple problem mljöpolken och nnerhe vad de gäller klmafrågan. E rmedel har flera krerer a uppflla och de på både kor och lång k. ea krerer kan ockå vara moägande. e re vanlgae krererna på e rmedel är: Måluppfllele hur väl rmedle leder ll de uppaa måle. Konadeffekve de amhällekonomk bllgae rmedle ka prorera. namk effekve rmedle bör ha egenkaper om genererar eknk uvecklng och om över d är de me konadeffekva. En erlgare komplkaon nom mljöområde nnerhe då mljöprobleme har en global dmenon om klmafrågan är frågan om nernaonell konkurrenkraf. En allför ambö naonell polk förhållande ll omvärlden kan vara konraprodukv på grund av a den nhemka ekonomn appar konkurrenkraf läckage kan uppå genom a ndurn flar uomland och uläppen kan öka på global nvån. För a nå uppaa mål mljöpolken Sverge använd dag flera rmedel. I grunden lgger Mljöbalken. Sfe med Mljöbalken är a främja en hållbar mljö för denna och kommande generaoner. Mljöbalken ar n ugångpunk a anal grundläggande prncper om nu genomrar de nernaonella arbee om mljö- och naurreuranvändnng. Tll dea allmänna hännregler hör bland anna förkgheprncpen prncpen a förorenaren kall beala produkvalprncpen prncpen om val av bäa möjlga eknk vd rkemäg uövnng am prncper om huhållnng krelopp och lämplg lokalerng av verkamheer och ågärder. Sverge har edan men av 1990-ale lcka mnka de amlade uläppen av vähugaer amdg om den ekonomka llväen genomn lega över 3 procen per år. Under den enae femårperoden har uläppen lega genomn crka 4 procen under 1990-år nvå. Uvecklngen kljer g dock mellan ekorer nom ekonomn. Uläppmnknngarna har främ ke nom uppvärmnng av boäder och lokaler medan uläppöknng har komm från ranporekorn och de unga ndurbrancherna främ från järn- och ålndur och raffnaderer. 9

10 1.2 Meod avgrännng och dpoon I denna ude analera hela llverknngndurn men föra hand de energnenva brancherna. Anlednngen ll a ugå från hela ndurn är a reglerngar och rnrumen påverkar all ndurell verkamhe men olka omfanng. ea beroende på del energn bedele produkonen del på a rmedlen är dfferenerade. Med de energnenva brancherna ave här maa- och papperndurn kemk ndur jord- och enndurn gruvndurn och ål- och meallllverknng. I kapel 2 dkuerar v olka per av rmedel och redovar vlken form och omfanng om de har använd nom energ- och mljöområde med pecell foku på ndurn. Kapel 3 redovar v bafaka om Sverge ndur med aveende på produkon handel produkveuvecklngen och energanvändnng. I kapel 4 analerar v ndurn produkve- och energ-/mljöeffekvekllnader nom varje ndurbranch med hjälp av EA och Malmqunde om är e modellverkg för a beräkna effekve och produkveuvecklng. Reulae dkuera med aveende på olkheer rmedel nom energ- och mljöområde. V ammanfaar och dkuerar våra reula kapel 5. 10

11 2 Srmedel för unjande av energ och mljöeffekve Sfe med dea kapel är a ge en överblck och dkuera för och nackdelar av de rmedel om dag använd för a ra ndurn mo mer energ- och mljöeffekv produkon. V redovar uvecklngen av de olka rmedlen omfanng över d. På en perfek fungerande marknad löe reurfördelnngen va prmekanmer. Producenerna bjuder u na varor och jäner ll läga möjlga produkonkonader de om konumenerna eferfrågar vd en vd en gven prnvå. en perfeka marknaden leder ll Pareo-opmale dv. en jämvk där ngen få de bäre uan a någon annan får de ämre. En perfek marknad känneeckna av många äljare och köpare med må marknadandelar ngen amverkan mellan köpare eller äljare en homogen marknad fulländg nformaon am nga eerna effeker eller kollekva varor. Marknaden är nu ällan perfek vlke gör a prerna ne alld avpeglar den amhällekonomk me effekva reurhållnngen. Saen kan då med hjälp av rmedel påverka marknaden för a effekvera reuranvändnngen amhälle och där med öka välfärden. Tre pka marknadmlckanden om kan bdra ll mljöproblem är eerna effeker kollekva varor och ofulländg nformaon. Eerna effeker. Med eerna effeker mena a effekerna av produkon eller konumon ne avpegla av marknaden prer och därmed bdrar ll e neffekv reurunjade. Eerna effeker form av uläpp kan beraka om bruk av en nafakor mljön för vlke producenen ne bealar ll kllnad från ordnära nafakorer åom arbekraf kapal. Eferom amhälle bär konaden för uläppe kan de e om en ubvenon ll de föreag om gör uläppen. En negav effek nnebär en överprodukon/konumon av en vara på grund av a pre ne nkluderar alla konader och den fakka margnalkonaden för amhälle. e eerna effekerna kan vara lokala men mljöammanhang är de ne ovanlg a problemblden omfaar ora områden och.o.m. är e global problem åom falle är med vähugaer. Måle med e rmedel är därmed a nernalera den oala amhällga produkonkonaden genom en ka. Probleme är dock a de kan vara vår a avgöra vad den oala konaden är för den eerna effeken. I de fall konaden kan avgöra är de möjlg a äa polka mål varefer e eller flera rmedel nför för a nå dea mål. På movarande ä kan ubvenoner äa upp ll ådana verkamheer om medför pova eerna effeker. Kollekva varor. ea varor karakärera av a de är prakk omöjlg a ueänga ndvder från a konumera en vara cke-ekluderbarhe och en peron konumon av varan ne påverkar de övrga konumon. Eempel på varor från mljöområde är vaen- och lufkvale. Många mljöproblem karakärera av eerna effeker på kollekva varor om ll eempel när övergödnng från jordbruke påverkar vaenkvaleen Öerjön. 11

12 Informaonbr. Informaonen kan vara ofulländg på många fäl. Som ovan nämnde kan de vara vår a värdera konader för uläpp eller vlka långkga kador på ekoeme uläppen förorakar. Br på kunkap om konadeffekva ågärder är e anna nformaonproblem. A e föreag läpper u mer än vad om llå konceonbelu på grund av a man bedömer rken för uläpp vara len kommer ockå n under denna kaegor. Srmedlen kan dela n fra huvudgrupper; ekonomka reglerngar nformaon och forknng. Inom varje grupp fnn flera undergrupper om redova abell 2.1 Tabell 2.1. Överk av mljöpolka rmedel Ekonomka Reglerngar Informaon Forknng Skaer Skaeavdrag Avgfer Bdrag Subvenoner Pan Handel med uläppräer Handel med cerfka Gräner för uläpp Krav på bränle och energeffekve Långkga aval Mljöklanng Upplnng Rådgvnng Ubldnng Opnonbldnng Källa: Energmndgheen och Naurvårdverke 2006 Forknng Uvecklng emonraon Teknkupphandlng För a ureda rmedlen effekve får v äa upp några krerer om rmedlen uppnår de långkg aa målen eller delmålen. Hur rmedle uppfller dea mål var del på hur väl rmedle fungerar men ockå på väglednng för framda rmedel. Effekve rmedel kan man e enlg re krerer; Konadeffekve. Genomföra de amhällekonomk me lönamma rmedle. namk effekve. Srmedel om har egenkaper om genererar eknk uvecklng och över d r mo de me konadeffekva lönngarna. Måluppfllele. Hur väl rmedlen fller uppaa mål. 2.1 Ekonomka rmedel Ekonomer förordar för de mea ekonomka rmedel för räa ll marknadmlckanden. e är på grund av a ådana rmedel ofa är de me konadeffekva för amhälle Skaer e me använda rmedle är kaer om har använd nom mljöområde edan ale. ea använd för a ra energanvändnng och för a bekaa uläppen från föreagen. Skaer har använ för bekanng av energ elekrce vavel- kväve- och koldoduläpp. Användnngen av kaer om rmedel movera med a föreagen beeende kan ha negava eerna effeker och a kaerna då nernalerar dea effeker. 12

13 En ka kan prncp lägga på de uläpp om orakar mljökadan men för de mea är uläppkällorna för dffua a de vanlgae är a man bekaar den nafakor om förorakar mljöprobleme eempelv bennka. Skaer kommer alld a vara konadeffekva nom den grupp om bekaa under föruänng a förorenngkällan lokalerng ne pelar någon roll. Skaer uppfller även prncpen a förorenaren kall beala. Eferom uläppkällan bealar ger de ockå e ncamen för a öka eknka lönngar a mnka uläppen de vll äga krave på dnamk nlag rmedle ngår ockå. A avgöra om en ka uppfller uppaa mål kan dock vara vårare a avgöra. är pelar bland anna konjunkurvängnngarna n vlke kan medföra a föreag läpper u mer eller mndre än de uppaa måle på grund av produkonnvån. Punkkaer på energ har funn edan 1920-ale då om en ka på benn nförde en allmän ka på energ. Idag förekommer de e fleral kaer på energ- och mljöområde. Eempel på energ- och mljökaer är koldodka vavelka energka och elekrceka. En uvärderng av energkaerna konadeffekve är ganka komplcerad a genomföra eferom alla per av kaer har en nära kopplng ll varandra. Energkaen huvudaklga fe har under lång d var a generera nkomer ll aen de vll äga en ren fkal ka om kapar en kl mellan vad om är prvaekonomk och amhällekonomk lönam. Mljökaer om koldodkaen kljer g från fkal moverade kaer genom a de kall korrgera e marknadmlckande. Koldodkaer om nförde 1991 är e av de vkgae klmapolka rmedlen för Sverge och ugår för de bränlen om ange lagen 1994:1776 om ka på energ. Genom kaen ökar pre på fola bränlen ufrån koldodnnehålle och ger ncamen a mnka uläppen på koldod. e marknadmlckande om ka räa ll är de eerna konaderna om är kopplade ll koldoduläppen. Eferom de flea akörer och ekorer den venka ekonomn på någo ä bdrar ll koldoduläppen är de vkg ur konadeffekvenpunk a kaen llämpa å bre om möjlg. E global mljöproblem om vähugaer nnebär erlgare e problem. En hårdare bekanng av den nhemka ndurn kan ge fördelar för uländk ndur om då kan öka n produkon på den venka ndurn bekonad. Nlon 1999 var en allmän jämvkmodell om nkluderar länderna nom EU-15 a en endg öknng av koldodkaen Sverge ökade de ammanlagda uläppen nom EU-15. I Tabell 2.2 redova uvecklngen av aen kaenkomer från de mljökaer om dag är verkamma. V kan e a under den enae oårperoden har näkerna öka med drg 60 procen och a koldodkaen andel av mljökaerna har öka bedele från 26 ll 37 procen av mljökaenäkerna. 13

14 Tabell 2.2 Mljökaer mljoner kronor. År Energka Koldodka Övrga mljö och energkaer* *Svavelka ka på kärnkraf ka på gödel ka på naurgru mm. Källa: Skaer Sverge 2007 Skaeverke Subvenoner Teorek fungerar ubvenoner om en negav ka och bör använda om de fnn pova eerna effeker. Uan en ubvenon å överger marknadpre de amhällekonomka konaderna för den kollekva varan. I ådana fall gäller amma bedömnngar om för kaer vad gäller ekonomk effekve och dnamka effeker. e bör dock beona a ubvenonerna kall fnanera va ll eempel kaer. ea kaer kan n ur ge fel prgnaler en annan del av ekonomn. Å andra dan kan välfärden öka om ubvenoner fnanera va kaer på negava eerna effeker å kallad grön kaevälng. E anna mov med ubvenoner kan anngen vara a ödja nhemk ndur eller någon pecell eknolog om är energbeparande. e är vanlg a ödja n eknolog. Enlg ekonomk eor är de e rmedel om bör undvka eferom ubvenoner på lång k ger felakga prgnaler ll marknaden. ea beroende på a genomnkonaderna änk och vnen ökar vlke n ur mulerar nföreagande och ökad produkon nom den ubvenonerade ekorn. ea moverkar på lång k måle med ubvenoner. Subvenoner ll n eknk är ekonomk neffekv om föreage kulle genomföra nveerngarna även om ubvenonen ne fann. I abell 2.3 redova de alga mljööden neokonad för peroden Under rubrken Energöd ngår bland anna öd ll lokala klmanveerngprogram nveerngöd ll energeffekverng och konvererng ll förnelebara energkällor offenlga lokaler. Subvenonerna ökade markan mellan år 2002 och 2003 genom nförande av punkkaebefrele för koldodneurala bränlen. ea medförde a från 2003 går huvuddelen av de alga ubvenonerna ll närnglve om energöd eller drg 70 procen. Under de enae 5 åren har dock denna andel mnka med 2 procenenheer. 14

15 Tabell 2.3 Subvenoner ll närnglve nom energ- och mljöområde nkluve kaenedänng mljoner kronor. År Energöd Skaenedänng vd användnng av energ Summa offenlga öd Andel oala energubvenoner av oala ubvenoner ll närnglve * *=Införande av punkkaebefrele för koldodneurala bränlen. Källa: ITPS Handel med uläppräer Handel med uläppräer är e ä a reglera de oala uläppen av.e. koldod. Uläppräer nnebär llånd ll föreagen a läppa u en v mängd förorenng. Eferom llånden är falagda efer den uläppmängd om amhälle a upp om mål är uläppräer garanera måluppfllande. Tllånden kan överlåa ll andra akörer vlke ger möjlgheer ll handel med rägheerna. ea medför a marknadmekanmerna unja för a drva fram en lka konadeffekv allokerng om kaer. En nackdel är a de admnrava konaderna kan vara höga. Uläppräer kapar lkom kaer e ncamen ll eknk uvecklng. Tll kllnad från kaer enderar pre på uläppräer a junka över d om n och bllgare renngeknk mplemenera. För a marknadmekanmerna kall fungera llfredällande kräv dock llräcklg många och någo ånär homogena akörer på marknaden. Om de är för få akörer kan de eerande vägra a älja na uläppräer för a hndra na akörer a eablera g på marknaden. Vd för få akörer eller om någon är för domnan kan akörerna dra na av a nneha en monopol-/monoponfördel. e fnn vå ä a fördela uläppräerna: 1 Gra udelnng vanlgen med prncpen a uläppräerna fördela ufrån dagen uläpp eller 2 Aukon där poenella akörer får lägga bud på uläppräerna. Ur konadeffekvenpunk pelar de eorn ne någon roll vlken meod om välj. Vd fall där ranakonkonaderna är höga är aukon a föredra. Aukon kan även förhndra raegka beeenden där akörerna håller på na uläppräer. Med aukon uppnå även konadeffekve dgare. Prncpen förorenaren bealar uppfll bara under aukon. En aukon löer även fördelnngen av uläppräer. 15

16 Idag omfaar handeln med uläppräer ca 730 anläggnngar nom ndurn och energprodukon. en föra peroden handelperoden avrapporerade den 31 mar Reulae var a lldelnngen hade överkrd uläppräerna med 29 mljoner on den föra handelperoden Gröna cerfka Gröna Cerfka är e em där aen äer upp e oblgaork mål för andelen förnelebar energ om energproducenen kall producera. Sfe är a elekrceanvändaren kall välja grön el. Elproducenerna erhåller e cerfka för varje MWh elekrce om producera med förnbar energ. Genom a älja dea cerfka får elproducenen en era nkom vd dan av föräljnngen av el om gör de lönam a nveera förnelebar energ. Cerfkaen älj ll elleveranören eller på en handelpla för elcerfka NordPool. Elleveranören anvarar för a elanvändaren bealar för cerfkae va n elräknng. ärefer deklarera åld mängd ll Svenka krafnä om annullerar cerfkaen. Parer om har underko på cerfka kan köpa dea på marknaden. I de fall elcerfka faa måe den kvoplkge beala en kvoplkavgf ll aen. Kvoplkavgfen är 150 procen av de volmvägda medelpre på elcerfkapre under redovnngperoden. För a kdda konumenerna mo kenande elcerfkaprer fann de under de föra åren e maak på avgfen på 175 kr per år 2003 och 240 kr per år I prakken vade g a dea reglerngar var prrande och fungerade om e prak på elcerfkaen vlke undergrävde effekveen eme. Prake är nu borage vlke har nnebur a avgfen har öka ll 318 kr år Andelen annullerade elcerfka har bore från föra åre lega på över 99 procen vlke framgår av Tabell 2.4. Indur om producerar egen el mporerar eller köper på Nordka elbören har egna kvoer. Va elnenva ndurföreag är dock undanagna. Tabell 2.4 Annullerng av elcerfka för åren Kvoplkg el [TWh] Undanag elnenva föreag Kvo Anal annullerade elcerfka [mlj ] Kvoplkuppfllnad [ procen] Kvoplkavf [kr/] Toal kvoplkavgf [mkr] Källa Elcerfkaeme 2008 Energmndgheen. 16

17 E elcerfka lldela den om en godkänd anläggnng producera och uppmä en megawamme el från förnbara energkällor eller orv. El producerad från följande energkällor berägar ll elcerfka: Vndkraf Solenerg Vågenerg Geoermk energ Bobränlen enlg förordnng 2003:120 om elcerfka Torv krafvärmeverk Vaenkraf - måkalg vaenkraf om vd ugången av aprl 2003 hade en nallerad effek om hög kw per produkonenhe - na anläggnngar - åeruppagen drf nedlagda anläggnngar - ökad produkonkapace befnlga anläggnngar - anläggnngar om ne längre kan erhålla långkg lönam produkon på grund av mndghebelu eller omfaande ombggnader 17

18 Tabell 2.5 Elkonumenen uppkaade konad för elcerfka för år 2003 ll och med år Elkonumenen genomnlga konad nkl mom [öre/kwh] Kvoplkg el [TWh] Anal annullerade elcerfka [mljoner ] Medelpr på elcerfka [kr/] Producenerna näker från elcerfka [mkr] Mom 25 % [mkr] Kvoplkavgfer [mkr] Elleveranören ranakonkonad [mkr] Elkonumenerna konad för elcerfka [mkr] Pre för baera på elleveranören nrapporerng av pr ll Energmndgheen och gäller elkunder om använder mndre än 50 megawammar per år för övrga elkunder kan pre vara e anna. 2 Pre för 2007 baera den på de uppgfer om Energmndgheen har begär n från e 10-al örre elleveranörer Källa: Energmndgheen Teorek e är eme konadeffekv och måluppfllande. Uvärderngar har dock va a ranakon- och admnraonkonaderna för eme kan bl relav höga. 2.2 Reglerande rmedel I Sverge reglera ndurn generell av Mljöbalken. Sfe med Mljöbalken är a främja en hållbar mljö för denna och kommande generaoner. Mljöbalken ar n ugångpunk a anal grundläggande prncper om nu genomrar de nernaonella arbee om mljöoch naurreuranvändnng. Vd llåndprövnng kall föreag va a de uppfller kraven på de allmänna hännreglerna. ea nnebär bland anna a de kall använda bäa möjlga eknk för a huhålla med energ och mnmera uläppen. Reglerngar kan både lgga på uläpp genom a äa e gränvärde om ne får överkrda eller e oalförbud av va uläpp eller på nadan där en förorenande nafakor kan förbjuda ll eempel freoner eller bl benn. Reglerng av förorenngar och uläpp är måluppfllande om reglerngen eferlev ll 100 procen. Probleme kan vara om de är vår a uppnå full eferlevnad av reglerngen. å kan övervaknng av reglerngen vara mcke koam. Vad gäller konadeffekve å mnkar den om margnalkonaden för renng varerar mellan 18

19 uläppkällor. En kvanav reglerng kulle prncp kunna göra på ndvduell ba för a uppnå en konadeffekv reglerng men de kräver or mängd nformaon om varje föreag renngkonader. Någo om prakk är ogenomförbar och de kulle kräva ora reurer för a amla n den nformaon om kräv. Enlg Mljöbalken kall vd rkemäg verkamhe använda bäa möjlga eknk för a förhndra kada männkor eller mljö 1. Begreppe BAT och bäa llgänglga eknk förekommer bland anna de å kallade IPPC-drekve från EU 2 IPPC-drekve är de drekv om är me heläckande nom mljöområde och om ockå berör föreagen energanvändnng och uläpp av vähugaer. En grundläggande dé med IPPCdrekve är a de.k. BAT-krave Be Avalable Technque måe uppflla. ea krav nnebär a alla verkamheer om faller under drekve är kldga a använda g av den bäa llgänglga eknken. 3 Enlg arkel 5.1 drekve kulle anläggnngar om faller under drekve ena den 30 epember 2007 ha uläppnvåer om movarade BAT. En nlgen publcerad nork ude 4 var a e konekven nförande av prncpen bäa möjlga eknk kan vara mcke konadneffekv jämförele med marknadanpaade reglerngar. Eferom en reglerng ne nnebär a verkamheen behöver beala för de uläpp om är nnanför reglerngen frångå prncpen a förorenaren bealar. En reglerng ger heller nga ekonomka ncamen för a mnka uläppen uöver uläppgränen vlken kulle mulera eknk uvecklng. e vll äga a de dnamka effekerna ueblr vd reglerng. 2.3 Informaon Informaon och ubldnng är en grundläggande och nödvändg föruänng för a uppnå en effekvare mljö- och energanvändnng. e är även en föruänng för a övervnna och denfera marknadmlckanden. Informaonbr kan även e om e marknadmlckande g jälv. Informaon kan prda va kampanjer ubldnng reklam cerferng demonraoner npekoner rådgvnng rekommendaoner ec. Informaon och ubldnng har för avk a på verka kunkap ader och beeende am a på knda en marknadnrodukon och marknadeablerng av n eknk. Indurn behöver pecfk nformaon aveende energ- och mljöeffekva proceer och emlönngar. enna pecfka nformaon kan erhålla med beknngar männgar demonraonanläggnngar kvalfcerad rådgvnng ec. Frvllga aval. År 2004 belö EU a ne godkänna de venka reglerna för bekanng av den venka elnenva ndurn. Mo denna bakgrund arade e ärkl program för energeffekverng av den venka energnenva ndurn Programme för energeffekverng PFE är pecalanpaa för den energnenva ndurn. Programme erbjuder kaelänader mo a föreagen nveerar energeffekv eknk. Idag ngår 117 föreag programme. ea föreag förbrukar 315 TWh elekrce per år vlke movarar drg 20 procen av den oala elkonumonen. Föreagen har n föra 1 Mljöbalken Kap IPPC 1996 European Inegraed Polluon Prevenon Conrol recve 96/61/EC EUkommonen Brel SOU 2002:114 4 Laron och Telle

20 våårredovnng rapporera om vlka energeffekverngågärder om kommer a genomföra nom programme. Sammanlag nnebar dea nveerngar en planerad mnkad elanvändnng på 1 TWh. Inveerngarna kommer a uppgå ll 1 mljard kronor. Med e genomnlg elpr på 50 öre/kwh nnebär dea en årlg beparng på 500 mljoner kronor. Uöver beparngarna genom mnkade elkonader får föreagen även en kaelänad på ammanlag crka 150 mljoner kronor per år genom a dela PFE. En pov effek föruom beparngarna är den ökade kunkap om föreagen har få genom energkarläggnng och cerferng av energlednngeme om är oblgaork för föreagen. ea ka förhoppnngv medföra ll a föreagen får gång en konnuerlg proce för energeffekverng. 2.4 Sammanfanng I dea kapel har v ge en överk av de rmedel om förekommer nom mljöområde och eorek dkuera dea rmedel för- och nackdelar. e vanlgae krererna om ä upp på e rmedel är; måluppfllele konadeffekve och dnamka effeker. En annan önkvärd egenkap ho rmedlen är a den om förorenar ockå ka beala den kada om uppkommer. Ur en ekonom nvnkel är ofa marknadnrkade rmedel a föredra. Skaer om lägg på e uläpp om förorakar en mljökada är konadeffekva och ger nav ll nnebär a mnka uläppen. Skaekonaden drabbar ockå den om förorakar kadan. Med kaer är de dock vårare a uppnå måluppfllele. Ren fkala kaer kapar en kl mellan de om är prvaekonomk och amhällekonomk lönam. E anna marknadnrka rmedel är omänngbara uläppräer. Eferom man dea em beämmer uläppake är uläppräerna vd dan av a vara konadeffekva ockå måluppfllande. Under den föra handelperoden delade uläppräerna u gra å prncpen a förorenaren bealar uppfllde ne. Subvenoner fungerar om negava kaer och bör använda vd pova eerna effeker. A använda ubvenoner för ll eempel nförande av n eknk är ekonomk neffekv om föreagen kulle genomföra nveerngarna även uan ubvenonerna. Reglerande rmedel åom uläppak är ockå måluppfllande men är ofa ne ekonomk effekva. 20

21 3 Indurn produkve energ- och mljöeffekve en venka ndurrukuren I dea kapel ger v en bekrvnng av den venka ndurn uvecklng vad gäller ekonom handel produkve energ och koldoduläpp. enna bekrvnng gör både naonell och e nernaonell perpekv. en nernaonella jämförelen gör v främ emo Sverge vkgae handelparner nom EU och USA. Baen för den venka ndurn har radonell var baerad på nhemka råvaror åom järnmalm och kog. I kombnaon med en omfaande ubggnad av vaenkrafprodukonen de naonella elnäe och järnvägen krng ekelkfe var bandurerna och de ndurgrenar om uveckla från dea en av de vkgae fakorerna bakom den venka nduralerngen. Tabell 3.1 e öra ndurgrenarna 2006 SNI- Kok Indurgren Anal föreag Anal anällda Omänng Mdkr 34 Fordonndurn Maknndurn Elekronk- och eleprodukndurn Kemk ndur Lvmedelndurn Sål och meallverk Maa- och papperndurn Hela llverknngndurn Källa: SCB Sedan 1970-ale har de radonella ndurgrenarna malmbrnng ål- och maandurn mnka bedele för den venka ekonomn. e ndurekorer om älle vu är främ fordonndurn el- och elendurn och kemk ndur med läkemedel en ledande roll. ea nnebär a v på lång k har gå från e or beroende av energnenv ndur ll en ndur om är mer kunkapnenv. ea nnebär ockå a den venka ekonomn ne längre är å beroende av de ndurbrancher om har de öra uläppen av vähugaer. Idag är fordon- och maknndurn de öra ndurekorerna mä omänng. Men forfarande är bandurn mcke vkg för den venka ekonomn ne mn för eporen. I en nernaonell jämförele är den energoch råvarubaerade ndurn forfarande örre än jämförbara länder. 21

22 3.1 Produkve Produkve kan mäa på olka ä. e är vanlg a bara mäa arbeprodukve dv. anal arbeade mmar per producerad enhe mä faa prer. I Fgur 3.1 er v uvecklngen av arbeprodukveen beräknad om produkon mä om förädlngvärde faa prer per arbemma. e framgår klar fguren a de är främ verkadndurn om har haf den bäa produkveuvecklngen medan de energnenva brancherna om meall och maa- och papperndurn har haf en mcke lägre produkvellvä. e bör dock beona a dea ndurer redan nnan hade genomför ora raonalerngar och arbekrafneneen dea brancher redan är mcke låg. 3.1 Arbeprodukveen för vkga ndurbrancher för peroden Produkvende År 1993= Tllverknngndurn Papper maa Kemk ndur Tranpormedel Meallframällnng År Källa: SCB. E anna alernav ä a räkna u produkveuvecklngen är a va en produkonfunkon härleda den oala fakorprodukveen. Om man anar en konkurrenua fakormarknad full unjande av navarorna och konan kalelace kan uvecklngen av oalfakorprodukveen beräkna om förändrngen av redualen en Cobb-ougla funkon. 5 Δ lny j = v X j Δ ln X j + v K j Δ ln K j + v Δ ln L L j j + Δ ln A Y j 5 Jorgenon Gollop och Fraumen