Produktivitet och miljöeffektivitet i den svenska tillverkningsindustrin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Produktivitet och miljöeffektivitet i den svenska tillverkningsindustrin"

Transkript

1 Produkve och mljöeffekve den venka llverknngndurn Jan Laron Reglerngbrevuppdrag nr nr: /0016

2 ITPS Inue för llväpolka uder Sudenplan Öerund Telefon Telefa E-po ISSN För erlgare nformaon konaka Jan Laron Telefon E-po

3 Förord I reglerngbreve december 2007 fck ITPS uppdrag av regerngen mo bakgrund av klmamålen analera produkveuvecklngen de venka närnglve med beakande av negav mljöpåverkan. Sfe var a analera om ökad produkve gå hand hand med ökad eko-effekve. Projeke analerar huruvda produkveuvecklngen för Sverge ekonom cenrala brancher påverka om hänn a ll de mljöpåverkan. Särkl foku har lag på energanvändnng och koldoduläpp. Analen far ockå ll a ureda om venka föreag är effekva n reuranvändnng förhållande ll den bäa llgänglga eknken och om de fnn delar av närnglve där rmedel kulle kunna öka effekveen och produkveen aveende unjande av energ och naurreurer. Suden fokuera på den venka llverknngndurn och framför all på de me energnenva ndurbrancherna om ockå är de om läpper u me vähugaer. ea är ockå vkga för eporen och llväen den venka ekonomn. Rapporen är förfaad av Jan Laron Öerund november 2008 Bra Saon Generaldrekör 3

4 4

5 Innehåll Sammanfanng Inlednng Uppdrage bakgrund och fe Meod avgrännng och dpoon Srmedel för unjande av energ och mljöeffekve Ekonomka rmedel Skaer Subvenoner Handel med uläppräer Gröna cerfka Reglerande rmedel Informaon Sammanfanng Indurn produkve energ- och mljöeffekve...21 en venka ndurrukuren Produkve Uvecklng av den venka urkehandeln Energ Uläpp av koldod och vähugaer Sammanfanng EA- och Malmquanal Bekrvnng av EA- och Malmquanalen Reula Sammanfanng Avluande dkuon...49 Blaga 1 Teorek genomgång av EA- och Malmqumodellerna...51 Referener

6 6

7 Sammanfanng ITPS fck december 2007 uppdrag av regerngen a analera produkveuvecklngen de venka närnglve med beakande av negava mljöpåverkan fe a analera om ökad produkve har var förenlg med ökad ekoeffekve. I denna rappor redovar v reulaen av dea regernguppdrag. Analen far ockå ll a ureda om venka föreag är effekva reuranvändnngen förhållande ll bäa llgänglga eknk och om de fnn delar av närnglve där rmedel kulle kunna öka effekveen. Vår rappor är uppdelad på en dekrpv och en analk del. I den dekrpva delen ger v en bekrvnng av den venka ndurn uvecklng med aveende på handel produkve energ och uläpp av koldod. V konaerar där a den energnenva råvarubaerade venka bandurn mnkar bedele vad gäller produkon elänng och epor. Men en nernaonell jämförele har Sverge forfarande en proporonell örre andel energnenv ndur än våra konkurrenländer. en venka llverknngndurn år för en örre andel av de venka uläppen av vähugaer. Uläppen av vähugaer har or ä var konan edan 1990 men produkonen har under amma perod fördubbla mä faa prer. Meallndurn och den kemka ndurn har haf ör öknng av uläpp av vähuga vd förbrännng. I vår anal av ndurn produkveuvecklng en nernaonell jämförele kan v e a de brancherna om har haf den bäa produkveuvecklngen är kemk ndur och verkadndurn medan meallndurn har haf en klar ämre produkveuvecklng än våra konkurrenländer. Maa- och papperndurn uvecklng lgger nvå med våra konkurrenländer. I den andra delen av vår underöknng analerar produkve- och effekveuvecklngen på mkronvå med hjälp av å kallad EA- och Malmquanal. På arbeällenvå kan v konaera a effekveen ho många arbeällen är låg och genomneffekveen jönk eller låg ll för de flea av de underöka brancherna. Mljöuvecklngen vad de gäller effekve och eknk uvecklng har e blanda möner. I de flea brancher verkar de fnna e omvän förhållande mellan hur or andel om öka n mljöeffekve repekve n eknka mljöuvecklng. e varerande mönre avpeglar rolgen kllnader mellan de olka brancherna när de gäller a öka n mljöprodukve. Inom va brancher verkar möjlgheerna vara örre a öka n effekve relaon ll Bäa llgänglga eknk medan de va brancher enda verkar vara möjlg a öka n mljöprodukve genom nveerngar om påverkar fronen. Tllverknngndurn har omfaande undanag från koldodka energka på bränle och el. en oala energkaebördan är fakk lägre dag än den energka om ndurn bealade år 1990 före nrodukonen av koldodka. ea kan förklara a v ne kan e en mer dlg mljönrkad uvecklng av eknk och effekve nom den venka llverknngndurn. V kan vår anal ne lå fa a produkveuvecklngen nom ndurn har någon örre omfanng bdrag ll örre ekoeffekve. 7

8 8

9 1 Inlednng 1.1 Uppdrage bakgrund och fe ITPS fck december 2007 uppdrag av Närngdeparemene a analera produkveuvecklngen de venka närnglve med beakande av negava mljöpåverkan fe a analera om ökad produkve har var förenlg med ökad ekoeffekve. Mljömålen ugör en del av de många amhällmål om fnn formulerade Sverge. e olka amhällmålen påverkar varandra och kan va fall ll och med vara moverkande varför de är vkg med rmedelanal generell. Allmän är de e komple problem mljöpolken och nnerhe vad de gäller klmafrågan. E rmedel har flera krerer a uppflla och de på både kor och lång k. ea krerer kan ockå vara moägande. e re vanlgae krererna på e rmedel är: Måluppfllele hur väl rmedle leder ll de uppaa måle. Konadeffekve de amhällekonomk bllgae rmedle ka prorera. namk effekve rmedle bör ha egenkaper om genererar eknk uvecklng och om över d är de me konadeffekva. En erlgare komplkaon nom mljöområde nnerhe då mljöprobleme har en global dmenon om klmafrågan är frågan om nernaonell konkurrenkraf. En allför ambö naonell polk förhållande ll omvärlden kan vara konraprodukv på grund av a den nhemka ekonomn appar konkurrenkraf läckage kan uppå genom a ndurn flar uomland och uläppen kan öka på global nvån. För a nå uppaa mål mljöpolken Sverge använd dag flera rmedel. I grunden lgger Mljöbalken. Sfe med Mljöbalken är a främja en hållbar mljö för denna och kommande generaoner. Mljöbalken ar n ugångpunk a anal grundläggande prncper om nu genomrar de nernaonella arbee om mljö- och naurreuranvändnng. Tll dea allmänna hännregler hör bland anna förkgheprncpen prncpen a förorenaren kall beala produkvalprncpen prncpen om val av bäa möjlga eknk vd rkemäg uövnng am prncper om huhållnng krelopp och lämplg lokalerng av verkamheer och ågärder. Sverge har edan men av 1990-ale lcka mnka de amlade uläppen av vähugaer amdg om den ekonomka llväen genomn lega över 3 procen per år. Under den enae femårperoden har uläppen lega genomn crka 4 procen under 1990-år nvå. Uvecklngen kljer g dock mellan ekorer nom ekonomn. Uläppmnknngarna har främ ke nom uppvärmnng av boäder och lokaler medan uläppöknng har komm från ranporekorn och de unga ndurbrancherna främ från järn- och ålndur och raffnaderer. 9

10 1.2 Meod avgrännng och dpoon I denna ude analera hela llverknngndurn men föra hand de energnenva brancherna. Anlednngen ll a ugå från hela ndurn är a reglerngar och rnrumen påverkar all ndurell verkamhe men olka omfanng. ea beroende på del energn bedele produkonen del på a rmedlen är dfferenerade. Med de energnenva brancherna ave här maa- och papperndurn kemk ndur jord- och enndurn gruvndurn och ål- och meallllverknng. I kapel 2 dkuerar v olka per av rmedel och redovar vlken form och omfanng om de har använd nom energ- och mljöområde med pecell foku på ndurn. Kapel 3 redovar v bafaka om Sverge ndur med aveende på produkon handel produkveuvecklngen och energanvändnng. I kapel 4 analerar v ndurn produkve- och energ-/mljöeffekvekllnader nom varje ndurbranch med hjälp av EA och Malmqunde om är e modellverkg för a beräkna effekve och produkveuvecklng. Reulae dkuera med aveende på olkheer rmedel nom energ- och mljöområde. V ammanfaar och dkuerar våra reula kapel 5. 10

11 2 Srmedel för unjande av energ och mljöeffekve Sfe med dea kapel är a ge en överblck och dkuera för och nackdelar av de rmedel om dag använd för a ra ndurn mo mer energ- och mljöeffekv produkon. V redovar uvecklngen av de olka rmedlen omfanng över d. På en perfek fungerande marknad löe reurfördelnngen va prmekanmer. Producenerna bjuder u na varor och jäner ll läga möjlga produkonkonader de om konumenerna eferfrågar vd en vd en gven prnvå. en perfeka marknaden leder ll Pareo-opmale dv. en jämvk där ngen få de bäre uan a någon annan får de ämre. En perfek marknad känneeckna av många äljare och köpare med må marknadandelar ngen amverkan mellan köpare eller äljare en homogen marknad fulländg nformaon am nga eerna effeker eller kollekva varor. Marknaden är nu ällan perfek vlke gör a prerna ne alld avpeglar den amhällekonomk me effekva reurhållnngen. Saen kan då med hjälp av rmedel påverka marknaden för a effekvera reuranvändnngen amhälle och där med öka välfärden. Tre pka marknadmlckanden om kan bdra ll mljöproblem är eerna effeker kollekva varor och ofulländg nformaon. Eerna effeker. Med eerna effeker mena a effekerna av produkon eller konumon ne avpegla av marknaden prer och därmed bdrar ll e neffekv reurunjade. Eerna effeker form av uläpp kan beraka om bruk av en nafakor mljön för vlke producenen ne bealar ll kllnad från ordnära nafakorer åom arbekraf kapal. Eferom amhälle bär konaden för uläppe kan de e om en ubvenon ll de föreag om gör uläppen. En negav effek nnebär en överprodukon/konumon av en vara på grund av a pre ne nkluderar alla konader och den fakka margnalkonaden för amhälle. e eerna effekerna kan vara lokala men mljöammanhang är de ne ovanlg a problemblden omfaar ora områden och.o.m. är e global problem åom falle är med vähugaer. Måle med e rmedel är därmed a nernalera den oala amhällga produkonkonaden genom en ka. Probleme är dock a de kan vara vår a avgöra vad den oala konaden är för den eerna effeken. I de fall konaden kan avgöra är de möjlg a äa polka mål varefer e eller flera rmedel nför för a nå dea mål. På movarande ä kan ubvenoner äa upp ll ådana verkamheer om medför pova eerna effeker. Kollekva varor. ea varor karakärera av a de är prakk omöjlg a ueänga ndvder från a konumera en vara cke-ekluderbarhe och en peron konumon av varan ne påverkar de övrga konumon. Eempel på varor från mljöområde är vaen- och lufkvale. Många mljöproblem karakärera av eerna effeker på kollekva varor om ll eempel när övergödnng från jordbruke påverkar vaenkvaleen Öerjön. 11

12 Informaonbr. Informaonen kan vara ofulländg på många fäl. Som ovan nämnde kan de vara vår a värdera konader för uläpp eller vlka långkga kador på ekoeme uläppen förorakar. Br på kunkap om konadeffekva ågärder är e anna nformaonproblem. A e föreag läpper u mer än vad om llå konceonbelu på grund av a man bedömer rken för uläpp vara len kommer ockå n under denna kaegor. Srmedlen kan dela n fra huvudgrupper; ekonomka reglerngar nformaon och forknng. Inom varje grupp fnn flera undergrupper om redova abell 2.1 Tabell 2.1. Överk av mljöpolka rmedel Ekonomka Reglerngar Informaon Forknng Skaer Skaeavdrag Avgfer Bdrag Subvenoner Pan Handel med uläppräer Handel med cerfka Gräner för uläpp Krav på bränle och energeffekve Långkga aval Mljöklanng Upplnng Rådgvnng Ubldnng Opnonbldnng Källa: Energmndgheen och Naurvårdverke 2006 Forknng Uvecklng emonraon Teknkupphandlng För a ureda rmedlen effekve får v äa upp några krerer om rmedlen uppnår de långkg aa målen eller delmålen. Hur rmedle uppfller dea mål var del på hur väl rmedle fungerar men ockå på väglednng för framda rmedel. Effekve rmedel kan man e enlg re krerer; Konadeffekve. Genomföra de amhällekonomk me lönamma rmedle. namk effekve. Srmedel om har egenkaper om genererar eknk uvecklng och över d r mo de me konadeffekva lönngarna. Måluppfllele. Hur väl rmedlen fller uppaa mål. 2.1 Ekonomka rmedel Ekonomer förordar för de mea ekonomka rmedel för räa ll marknadmlckanden. e är på grund av a ådana rmedel ofa är de me konadeffekva för amhälle Skaer e me använda rmedle är kaer om har använd nom mljöområde edan ale. ea använd för a ra energanvändnng och för a bekaa uläppen från föreagen. Skaer har använ för bekanng av energ elekrce vavel- kväve- och koldoduläpp. Användnngen av kaer om rmedel movera med a föreagen beeende kan ha negava eerna effeker och a kaerna då nernalerar dea effeker. 12

13 En ka kan prncp lägga på de uläpp om orakar mljökadan men för de mea är uläppkällorna för dffua a de vanlgae är a man bekaar den nafakor om förorakar mljöprobleme eempelv bennka. Skaer kommer alld a vara konadeffekva nom den grupp om bekaa under föruänng a förorenngkällan lokalerng ne pelar någon roll. Skaer uppfller även prncpen a förorenaren kall beala. Eferom uläppkällan bealar ger de ockå e ncamen för a öka eknka lönngar a mnka uläppen de vll äga krave på dnamk nlag rmedle ngår ockå. A avgöra om en ka uppfller uppaa mål kan dock vara vårare a avgöra. är pelar bland anna konjunkurvängnngarna n vlke kan medföra a föreag läpper u mer eller mndre än de uppaa måle på grund av produkonnvån. Punkkaer på energ har funn edan 1920-ale då om en ka på benn nförde en allmän ka på energ. Idag förekommer de e fleral kaer på energ- och mljöområde. Eempel på energ- och mljökaer är koldodka vavelka energka och elekrceka. En uvärderng av energkaerna konadeffekve är ganka komplcerad a genomföra eferom alla per av kaer har en nära kopplng ll varandra. Energkaen huvudaklga fe har under lång d var a generera nkomer ll aen de vll äga en ren fkal ka om kapar en kl mellan vad om är prvaekonomk och amhällekonomk lönam. Mljökaer om koldodkaen kljer g från fkal moverade kaer genom a de kall korrgera e marknadmlckande. Koldodkaer om nförde 1991 är e av de vkgae klmapolka rmedlen för Sverge och ugår för de bränlen om ange lagen 1994:1776 om ka på energ. Genom kaen ökar pre på fola bränlen ufrån koldodnnehålle och ger ncamen a mnka uläppen på koldod. e marknadmlckande om ka räa ll är de eerna konaderna om är kopplade ll koldoduläppen. Eferom de flea akörer och ekorer den venka ekonomn på någo ä bdrar ll koldoduläppen är de vkg ur konadeffekvenpunk a kaen llämpa å bre om möjlg. E global mljöproblem om vähugaer nnebär erlgare e problem. En hårdare bekanng av den nhemka ndurn kan ge fördelar för uländk ndur om då kan öka n produkon på den venka ndurn bekonad. Nlon 1999 var en allmän jämvkmodell om nkluderar länderna nom EU-15 a en endg öknng av koldodkaen Sverge ökade de ammanlagda uläppen nom EU-15. I Tabell 2.2 redova uvecklngen av aen kaenkomer från de mljökaer om dag är verkamma. V kan e a under den enae oårperoden har näkerna öka med drg 60 procen och a koldodkaen andel av mljökaerna har öka bedele från 26 ll 37 procen av mljökaenäkerna. 13

14 Tabell 2.2 Mljökaer mljoner kronor. År Energka Koldodka Övrga mljö och energkaer* *Svavelka ka på kärnkraf ka på gödel ka på naurgru mm. Källa: Skaer Sverge 2007 Skaeverke Subvenoner Teorek fungerar ubvenoner om en negav ka och bör använda om de fnn pova eerna effeker. Uan en ubvenon å överger marknadpre de amhällekonomka konaderna för den kollekva varan. I ådana fall gäller amma bedömnngar om för kaer vad gäller ekonomk effekve och dnamka effeker. e bör dock beona a ubvenonerna kall fnanera va ll eempel kaer. ea kaer kan n ur ge fel prgnaler en annan del av ekonomn. Å andra dan kan välfärden öka om ubvenoner fnanera va kaer på negava eerna effeker å kallad grön kaevälng. E anna mov med ubvenoner kan anngen vara a ödja nhemk ndur eller någon pecell eknolog om är energbeparande. e är vanlg a ödja n eknolog. Enlg ekonomk eor är de e rmedel om bör undvka eferom ubvenoner på lång k ger felakga prgnaler ll marknaden. ea beroende på a genomnkonaderna änk och vnen ökar vlke n ur mulerar nföreagande och ökad produkon nom den ubvenonerade ekorn. ea moverkar på lång k måle med ubvenoner. Subvenoner ll n eknk är ekonomk neffekv om föreage kulle genomföra nveerngarna även om ubvenonen ne fann. I abell 2.3 redova de alga mljööden neokonad för peroden Under rubrken Energöd ngår bland anna öd ll lokala klmanveerngprogram nveerngöd ll energeffekverng och konvererng ll förnelebara energkällor offenlga lokaler. Subvenonerna ökade markan mellan år 2002 och 2003 genom nförande av punkkaebefrele för koldodneurala bränlen. ea medförde a från 2003 går huvuddelen av de alga ubvenonerna ll närnglve om energöd eller drg 70 procen. Under de enae 5 åren har dock denna andel mnka med 2 procenenheer. 14

15 Tabell 2.3 Subvenoner ll närnglve nom energ- och mljöområde nkluve kaenedänng mljoner kronor. År Energöd Skaenedänng vd användnng av energ Summa offenlga öd Andel oala energubvenoner av oala ubvenoner ll närnglve * *=Införande av punkkaebefrele för koldodneurala bränlen. Källa: ITPS Handel med uläppräer Handel med uläppräer är e ä a reglera de oala uläppen av.e. koldod. Uläppräer nnebär llånd ll föreagen a läppa u en v mängd förorenng. Eferom llånden är falagda efer den uläppmängd om amhälle a upp om mål är uläppräer garanera måluppfllande. Tllånden kan överlåa ll andra akörer vlke ger möjlgheer ll handel med rägheerna. ea medför a marknadmekanmerna unja för a drva fram en lka konadeffekv allokerng om kaer. En nackdel är a de admnrava konaderna kan vara höga. Uläppräer kapar lkom kaer e ncamen ll eknk uvecklng. Tll kllnad från kaer enderar pre på uläppräer a junka över d om n och bllgare renngeknk mplemenera. För a marknadmekanmerna kall fungera llfredällande kräv dock llräcklg många och någo ånär homogena akörer på marknaden. Om de är för få akörer kan de eerande vägra a älja na uläppräer för a hndra na akörer a eablera g på marknaden. Vd för få akörer eller om någon är för domnan kan akörerna dra na av a nneha en monopol-/monoponfördel. e fnn vå ä a fördela uläppräerna: 1 Gra udelnng vanlgen med prncpen a uläppräerna fördela ufrån dagen uläpp eller 2 Aukon där poenella akörer får lägga bud på uläppräerna. Ur konadeffekvenpunk pelar de eorn ne någon roll vlken meod om välj. Vd fall där ranakonkonaderna är höga är aukon a föredra. Aukon kan även förhndra raegka beeenden där akörerna håller på na uläppräer. Med aukon uppnå även konadeffekve dgare. Prncpen förorenaren bealar uppfll bara under aukon. En aukon löer även fördelnngen av uläppräer. 15

16 Idag omfaar handeln med uläppräer ca 730 anläggnngar nom ndurn och energprodukon. en föra peroden handelperoden avrapporerade den 31 mar Reulae var a lldelnngen hade överkrd uläppräerna med 29 mljoner on den föra handelperoden Gröna cerfka Gröna Cerfka är e em där aen äer upp e oblgaork mål för andelen förnelebar energ om energproducenen kall producera. Sfe är a elekrceanvändaren kall välja grön el. Elproducenerna erhåller e cerfka för varje MWh elekrce om producera med förnbar energ. Genom a älja dea cerfka får elproducenen en era nkom vd dan av föräljnngen av el om gör de lönam a nveera förnelebar energ. Cerfkaen älj ll elleveranören eller på en handelpla för elcerfka NordPool. Elleveranören anvarar för a elanvändaren bealar för cerfkae va n elräknng. ärefer deklarera åld mängd ll Svenka krafnä om annullerar cerfkaen. Parer om har underko på cerfka kan köpa dea på marknaden. I de fall elcerfka faa måe den kvoplkge beala en kvoplkavgf ll aen. Kvoplkavgfen är 150 procen av de volmvägda medelpre på elcerfkapre under redovnngperoden. För a kdda konumenerna mo kenande elcerfkaprer fann de under de föra åren e maak på avgfen på 175 kr per år 2003 och 240 kr per år I prakken vade g a dea reglerngar var prrande och fungerade om e prak på elcerfkaen vlke undergrävde effekveen eme. Prake är nu borage vlke har nnebur a avgfen har öka ll 318 kr år Andelen annullerade elcerfka har bore från föra åre lega på över 99 procen vlke framgår av Tabell 2.4. Indur om producerar egen el mporerar eller köper på Nordka elbören har egna kvoer. Va elnenva ndurföreag är dock undanagna. Tabell 2.4 Annullerng av elcerfka för åren Kvoplkg el [TWh] Undanag elnenva föreag Kvo Anal annullerade elcerfka [mlj ] Kvoplkuppfllnad [ procen] Kvoplkavf [kr/] Toal kvoplkavgf [mkr] Källa Elcerfkaeme 2008 Energmndgheen. 16

17 E elcerfka lldela den om en godkänd anläggnng producera och uppmä en megawamme el från förnbara energkällor eller orv. El producerad från följande energkällor berägar ll elcerfka: Vndkraf Solenerg Vågenerg Geoermk energ Bobränlen enlg förordnng 2003:120 om elcerfka Torv krafvärmeverk Vaenkraf - måkalg vaenkraf om vd ugången av aprl 2003 hade en nallerad effek om hög kw per produkonenhe - na anläggnngar - åeruppagen drf nedlagda anläggnngar - ökad produkonkapace befnlga anläggnngar - anläggnngar om ne längre kan erhålla långkg lönam produkon på grund av mndghebelu eller omfaande ombggnader 17

18 Tabell 2.5 Elkonumenen uppkaade konad för elcerfka för år 2003 ll och med år Elkonumenen genomnlga konad nkl mom [öre/kwh] Kvoplkg el [TWh] Anal annullerade elcerfka [mljoner ] Medelpr på elcerfka [kr/] Producenerna näker från elcerfka [mkr] Mom 25 % [mkr] Kvoplkavgfer [mkr] Elleveranören ranakonkonad [mkr] Elkonumenerna konad för elcerfka [mkr] Pre för baera på elleveranören nrapporerng av pr ll Energmndgheen och gäller elkunder om använder mndre än 50 megawammar per år för övrga elkunder kan pre vara e anna. 2 Pre för 2007 baera den på de uppgfer om Energmndgheen har begär n från e 10-al örre elleveranörer Källa: Energmndgheen Teorek e är eme konadeffekv och måluppfllande. Uvärderngar har dock va a ranakon- och admnraonkonaderna för eme kan bl relav höga. 2.2 Reglerande rmedel I Sverge reglera ndurn generell av Mljöbalken. Sfe med Mljöbalken är a främja en hållbar mljö för denna och kommande generaoner. Mljöbalken ar n ugångpunk a anal grundläggande prncper om nu genomrar de nernaonella arbee om mljöoch naurreuranvändnng. Vd llåndprövnng kall föreag va a de uppfller kraven på de allmänna hännreglerna. ea nnebär bland anna a de kall använda bäa möjlga eknk för a huhålla med energ och mnmera uläppen. Reglerngar kan både lgga på uläpp genom a äa e gränvärde om ne får överkrda eller e oalförbud av va uläpp eller på nadan där en förorenande nafakor kan förbjuda ll eempel freoner eller bl benn. Reglerng av förorenngar och uläpp är måluppfllande om reglerngen eferlev ll 100 procen. Probleme kan vara om de är vår a uppnå full eferlevnad av reglerngen. å kan övervaknng av reglerngen vara mcke koam. Vad gäller konadeffekve å mnkar den om margnalkonaden för renng varerar mellan 18

19 uläppkällor. En kvanav reglerng kulle prncp kunna göra på ndvduell ba för a uppnå en konadeffekv reglerng men de kräver or mängd nformaon om varje föreag renngkonader. Någo om prakk är ogenomförbar och de kulle kräva ora reurer för a amla n den nformaon om kräv. Enlg Mljöbalken kall vd rkemäg verkamhe använda bäa möjlga eknk för a förhndra kada männkor eller mljö 1. Begreppe BAT och bäa llgänglga eknk förekommer bland anna de å kallade IPPC-drekve från EU 2 IPPC-drekve är de drekv om är me heläckande nom mljöområde och om ockå berör föreagen energanvändnng och uläpp av vähugaer. En grundläggande dé med IPPCdrekve är a de.k. BAT-krave Be Avalable Technque måe uppflla. ea krav nnebär a alla verkamheer om faller under drekve är kldga a använda g av den bäa llgänglga eknken. 3 Enlg arkel 5.1 drekve kulle anläggnngar om faller under drekve ena den 30 epember 2007 ha uläppnvåer om movarade BAT. En nlgen publcerad nork ude 4 var a e konekven nförande av prncpen bäa möjlga eknk kan vara mcke konadneffekv jämförele med marknadanpaade reglerngar. Eferom en reglerng ne nnebär a verkamheen behöver beala för de uläpp om är nnanför reglerngen frångå prncpen a förorenaren bealar. En reglerng ger heller nga ekonomka ncamen för a mnka uläppen uöver uläppgränen vlken kulle mulera eknk uvecklng. e vll äga a de dnamka effekerna ueblr vd reglerng. 2.3 Informaon Informaon och ubldnng är en grundläggande och nödvändg föruänng för a uppnå en effekvare mljö- och energanvändnng. e är även en föruänng för a övervnna och denfera marknadmlckanden. Informaonbr kan även e om e marknadmlckande g jälv. Informaon kan prda va kampanjer ubldnng reklam cerferng demonraoner npekoner rådgvnng rekommendaoner ec. Informaon och ubldnng har för avk a på verka kunkap ader och beeende am a på knda en marknadnrodukon och marknadeablerng av n eknk. Indurn behöver pecfk nformaon aveende energ- och mljöeffekva proceer och emlönngar. enna pecfka nformaon kan erhålla med beknngar männgar demonraonanläggnngar kvalfcerad rådgvnng ec. Frvllga aval. År 2004 belö EU a ne godkänna de venka reglerna för bekanng av den venka elnenva ndurn. Mo denna bakgrund arade e ärkl program för energeffekverng av den venka energnenva ndurn Programme för energeffekverng PFE är pecalanpaa för den energnenva ndurn. Programme erbjuder kaelänader mo a föreagen nveerar energeffekv eknk. Idag ngår 117 föreag programme. ea föreag förbrukar 315 TWh elekrce per år vlke movarar drg 20 procen av den oala elkonumonen. Föreagen har n föra 1 Mljöbalken Kap IPPC 1996 European Inegraed Polluon Prevenon Conrol recve 96/61/EC EUkommonen Brel SOU 2002:114 4 Laron och Telle

20 våårredovnng rapporera om vlka energeffekverngågärder om kommer a genomföra nom programme. Sammanlag nnebar dea nveerngar en planerad mnkad elanvändnng på 1 TWh. Inveerngarna kommer a uppgå ll 1 mljard kronor. Med e genomnlg elpr på 50 öre/kwh nnebär dea en årlg beparng på 500 mljoner kronor. Uöver beparngarna genom mnkade elkonader får föreagen även en kaelänad på ammanlag crka 150 mljoner kronor per år genom a dela PFE. En pov effek föruom beparngarna är den ökade kunkap om föreagen har få genom energkarläggnng och cerferng av energlednngeme om är oblgaork för föreagen. ea ka förhoppnngv medföra ll a föreagen får gång en konnuerlg proce för energeffekverng. 2.4 Sammanfanng I dea kapel har v ge en överk av de rmedel om förekommer nom mljöområde och eorek dkuera dea rmedel för- och nackdelar. e vanlgae krererna om ä upp på e rmedel är; måluppfllele konadeffekve och dnamka effeker. En annan önkvärd egenkap ho rmedlen är a den om förorenar ockå ka beala den kada om uppkommer. Ur en ekonom nvnkel är ofa marknadnrkade rmedel a föredra. Skaer om lägg på e uläpp om förorakar en mljökada är konadeffekva och ger nav ll nnebär a mnka uläppen. Skaekonaden drabbar ockå den om förorakar kadan. Med kaer är de dock vårare a uppnå måluppfllele. Ren fkala kaer kapar en kl mellan de om är prvaekonomk och amhällekonomk lönam. E anna marknadnrka rmedel är omänngbara uläppräer. Eferom man dea em beämmer uläppake är uläppräerna vd dan av a vara konadeffekva ockå måluppfllande. Under den föra handelperoden delade uläppräerna u gra å prncpen a förorenaren bealar uppfllde ne. Subvenoner fungerar om negava kaer och bör använda vd pova eerna effeker. A använda ubvenoner för ll eempel nförande av n eknk är ekonomk neffekv om föreagen kulle genomföra nveerngarna även uan ubvenonerna. Reglerande rmedel åom uläppak är ockå måluppfllande men är ofa ne ekonomk effekva. 20

21 3 Indurn produkve energ- och mljöeffekve en venka ndurrukuren I dea kapel ger v en bekrvnng av den venka ndurn uvecklng vad gäller ekonom handel produkve energ och koldoduläpp. enna bekrvnng gör både naonell och e nernaonell perpekv. en nernaonella jämförelen gör v främ emo Sverge vkgae handelparner nom EU och USA. Baen för den venka ndurn har radonell var baerad på nhemka råvaror åom järnmalm och kog. I kombnaon med en omfaande ubggnad av vaenkrafprodukonen de naonella elnäe och järnvägen krng ekelkfe var bandurerna och de ndurgrenar om uveckla från dea en av de vkgae fakorerna bakom den venka nduralerngen. Tabell 3.1 e öra ndurgrenarna 2006 SNI- Kok Indurgren Anal föreag Anal anällda Omänng Mdkr 34 Fordonndurn Maknndurn Elekronk- och eleprodukndurn Kemk ndur Lvmedelndurn Sål och meallverk Maa- och papperndurn Hela llverknngndurn Källa: SCB Sedan 1970-ale har de radonella ndurgrenarna malmbrnng ål- och maandurn mnka bedele för den venka ekonomn. e ndurekorer om älle vu är främ fordonndurn el- och elendurn och kemk ndur med läkemedel en ledande roll. ea nnebär a v på lång k har gå från e or beroende av energnenv ndur ll en ndur om är mer kunkapnenv. ea nnebär ockå a den venka ekonomn ne längre är å beroende av de ndurbrancher om har de öra uläppen av vähugaer. Idag är fordon- och maknndurn de öra ndurekorerna mä omänng. Men forfarande är bandurn mcke vkg för den venka ekonomn ne mn för eporen. I en nernaonell jämförele är den energoch råvarubaerade ndurn forfarande örre än jämförbara länder. 21

22 3.1 Produkve Produkve kan mäa på olka ä. e är vanlg a bara mäa arbeprodukve dv. anal arbeade mmar per producerad enhe mä faa prer. I Fgur 3.1 er v uvecklngen av arbeprodukveen beräknad om produkon mä om förädlngvärde faa prer per arbemma. e framgår klar fguren a de är främ verkadndurn om har haf den bäa produkveuvecklngen medan de energnenva brancherna om meall och maa- och papperndurn har haf en mcke lägre produkvellvä. e bör dock beona a dea ndurer redan nnan hade genomför ora raonalerngar och arbekrafneneen dea brancher redan är mcke låg. 3.1 Arbeprodukveen för vkga ndurbrancher för peroden Produkvende År 1993= Tllverknngndurn Papper maa Kemk ndur Tranpormedel Meallframällnng År Källa: SCB. E anna alernav ä a räkna u produkveuvecklngen är a va en produkonfunkon härleda den oala fakorprodukveen. Om man anar en konkurrenua fakormarknad full unjande av navarorna och konan kalelace kan uvecklngen av oalfakorprodukveen beräkna om förändrngen av redualen en Cobb-ougla funkon. 5 Δ lny j = v X j Δ ln X j + v K j Δ ln K j + v Δ ln L L j j + Δ ln A Y j 5 Jorgenon Gollop och Fraumen

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år.

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år. Lösnngar: Akedelen Tena 4-5-5 Uppgf (4 poäng) Defnera ydlg följande begrepp a) APV och skaesköld b) IRR, som bland har lösnngar, när uppsår dessa? c) Asse Bea d) Yeld curve Se exbook and web sources. Uppgf

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Tentamen i Logistik 1 T0002N

Tentamen i Logistik 1 T0002N Insuonen för ekonom, eknk och samhäe Tenamen Logsk 1 T0002N Daum: 2011-12-20 Td: 4 mmar Hjäpmede: Mnräknare, formesamng Lärare: Dana Chronéer Jourhavande ärare Namn: Dana Chronéer Teefon: 0920-492037,

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre

Läs mer

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat gamla opor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat retavfall blir ny energi Så omvandla dina opor till miljönytta Itakt med att vi konumerar allt mer ökar ockå mängden avfall

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Relationen mellan avkastning och löptid hos extremt långa obligationer

Relationen mellan avkastning och löptid hos extremt långa obligationer NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverse D/Examensarbee Förfaare: Mkael Larsson Handledare: Annka Alexus HT 2005 Relaonen mellan avkasnng och löpd hos exrem långa oblgaoner Sammanfanng I den klassska

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Ett centrum för utbildning rörelseanalys som saknar motstycke

Ett centrum för utbildning rörelseanalys som saknar motstycke lg och E cenrum för ubldnng r m rörelenly om knr moycke g ne lg D ne Domnque Fle Den 11 mj beg jg mg ll Nork lgerener Fredrkd för e fler eenden nren beök. Guro och Mru Hedenberg nämmer hel den krk om dnngen

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

>*r**. L\ tn. «%f AVTALSMALLAR. För drift, skötsel och underhåll av distributionsanläggningar för fjärrvärme. Mors 1995. niuww

>*r**. L\ tn. «%f AVTALSMALLAR. För drift, skötsel och underhåll av distributionsanläggningar för fjärrvärme. Mors 1995. niuww >*r**. L\ n «%f AVTALSMALLAR För drf, skösel och underhåll av dsrbuonsanläggnngar för fjärrvärme Mors 1995 nuww AVTALSMALLAR För drf, skösel och underhall av dsrbuonsanläggnngar för fjärrvärme Copyrgh

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Bokningsvillkor för Kårhuset Origo

Bokningsvillkor för Kårhuset Origo Bonngo Kåhue Ogo Sd 1(3) Bonngo Kåhue Ogo Va å boa Ogo? Kåhue Ogo å boa a uden, eag am anäda d Umeå une. De ä ne möjg a boa Kåhue Ogo på dag-, edag- och dagäa, e de daga om Kåhue Ogo ha amhe. Aoho Kåhue

Läs mer

Bolån. Den 30/9 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,95 vilket är 0,2 procentenheter högre än 30/4.

Bolån. Den 30/9 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,95 vilket är 0,2 procentenheter högre än 30/4. Pr vat ekonom kbar omet er Q3201 4 Compr c erab Chr t nasöder ber g, par ekonom 0706522883 c hr t na. oder ber g@c ompr c er. e Bolån Sammanfattnng för 3:e kvartalet 2014 Samtlga bolåneräntantor jönk under

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN

BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN RAPPOR 2015:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN RAÄ 14 KV KUNG JOHAN 3 SÖDERKÖPINGS SAD OCH KOMMUN ÖSERGÖLANDS LÄN VIKORIA BJÖRKHAGER Bergvärme hos Kung Johan Innehåll Sammanfattnng.........................................................

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

TENTAMEN TE 12. HÖGSKOLAN I BORÅS Textilhögskolan Olle Holmudd. VÄVERITEKNIK, 4,5 högskolepoäng, Ladokkod TVT10A. Datum: 2012.11.09. Tid: 09.00 13.

TENTAMEN TE 12. HÖGSKOLAN I BORÅS Textilhögskolan Olle Holmudd. VÄVERITEKNIK, 4,5 högskolepoäng, Ladokkod TVT10A. Datum: 2012.11.09. Tid: 09.00 13. HÖGSKOLAN I BORÅS Texthögoa Oe Homudd TENTAMEN TE 12 VÄVERITEKNIK, 4,5 högoepoäg, Ladood TVT10A Datum: 2012.11.09. Td: 09.00 13.00 Hjäpmede: Räare, färgpeor, upp, ja, petå, tejp Aayad och formead Ata dor:

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Bokningsvillkor för Kårhuset Origo

Bokningsvillkor för Kårhuset Origo Bonngo Kåhue Ogo Sd 1(3) Bonngo Kåhue Ogo Va å boa Ogo? Kåhue Ogo å boa a uden, eag am anäda d Umeå une. De ä ne möjg a boa Kåhue Ogo på dag-, edag- och dagäa, e de daga om Kåhue Ogo ha amhe. Aoho Kåhue

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

ökar arbetslösheten i alla länder, men i USA sker tilbakagången snabbare

ökar arbetslösheten i alla länder, men i USA sker tilbakagången snabbare Europeik arbetlöhet numera generellt högre än i USA. Vid lågkonjunktur ökar arbetlöheten i alla länder, men i USA ker tilbakagången nabbare än i typikt Europeikt land. Från att ha legat på en tabil, internationellt

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Nr 2 2013 maj Brf Fältöverstens informationsblad

Nr 2 2013 maj Brf Fältöverstens informationsblad låneskulden, vlke v prorar då v som bosadsräs-nnehavare vas beala förenens ränekosnad med skaade medel ll skllnad om v själva psonlgen hade haf vår andel av förenens lån. Men om nu ekonomn är så bra v

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

VI HJÄLPER DIG ATT SKAPA FRAMGÅNGSRIKA MÖTEN. [ eskilstunaconvention.se ]

VI HJÄLPER DIG ATT SKAPA FRAMGÅNGSRIKA MÖTEN. [ eskilstunaconvention.se ] VI HJÄLPER DIG ATT SKAPA FRAMGÅNGSRIKA MÖTEN [ ekiluacoveio.e ] ESKILSTUNA har ära 00 000 ivåare. Regioe har e ark föreagarradiio, e rik muikliv, och e expaiv högkola. Käd bl a för Aa, Guif, Ke, Parke

Läs mer

Bolån. Den 30/4 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,75 procentenheter vilket den även gjorde 31/3.

Bolån. Den 30/4 låg marginalen mellan bankernas 3-månadersränta och STIBOR (3 M) på 1,75 procentenheter vilket den även gjorde 31/3. Pr vat ekonom kbar omet er Apr l201 4 Compr c erab Chr t nasöder ber g, par ekonom 0706522883 c hr t na. oder ber g@c ompr c er. e Bolån Sammanfattnng för Aprl 2014 Bolåneräntan med bndnngtd 2 år och 10

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Föreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn.

Föreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn. SOCIALFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar RIKTLINJER SID 1 (8) 1. Bakgrund Socialnämnden töd till ideella föreningar 1 yftar till att tärka den ideella ektorn förutättningar att

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 september 2011

Rapport från utvärdering av grundläggande vuxenutbildning i Botkyrka kommun 5-9 september 2011 TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN SID 1 (19) 2011-11-01XX Borttaget: 2011-10-31 UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAEV 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE; ERIK HAMNER REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, TYRESÖ

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

DOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani

DOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani KAMMARRÄTTEN I Avdelning 2 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål m 7419-13 KLAGANDE Stadområdenämnd Söder i Malmö kommun Box 31065 200 49 Malmö MOTPART Ombud:!Vfoharnmed Hourani Juritfirman New

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

SSi. SSI-rapport 93-09. Maurido Alvarez. Statens strålskyddsinstitut

SSi. SSI-rapport 93-09. Maurido Alvarez. Statens strålskyddsinstitut SSI-rappor 9-09 SS Saens srålskyddsnsu Swedsh Radaon Proecon Insue Posadress Gauadress Telefon Box 00 Karolnska sjukhuse 0-79 7 00 0 0 STOCKHOLM Solna Maurdo Alvarez Isoopkommérapporer 99 ISSN 0- Prs:

Läs mer

Göteborg i september 1980

Göteborg i september 1980 INNEHALLSFÖRTECKNING - FÖRKORTAD PTGÄVA Sd 0 INLEDNING I 1 STUDERADE TILLFÖRSELALTERNATIV 3 2 PROGNOSER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KKLK1- LERINGEN 9 2.1 Ex- ocn värmetllrörsel 9 2.2 Bränsleprsutvecklng 11

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kunglga Teknska Högskolan INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER SECONDARY CONTAINMENT MODELS FOR PETROLEUM TANKS Examensarbete byggnadsteknk Nr 395 Byggvetenskap

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 64 Orderkvatteter vd begräsgar av atal order per år Olka så kallade partformgsmetoder aväds som uderlag för beslut rörade val av lämplg orderkvattet

Läs mer

Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning 19-23 september 2011

Rapport från utvärdering av Hermods vuxenutbildning 19-23 september 2011 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (21) 2011-11-29XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ANITA SIMAK REKTOR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING, UPPLANDS VÄSBY Rapport från

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Minskning av färskvatten- och oljeförbrukning vid. Zetterströms Rostfria AB Molkom. Reducing of fresh water- and oil consuming at

Minskning av färskvatten- och oljeförbrukning vid. Zetterströms Rostfria AB Molkom. Reducing of fresh water- and oil consuming at Avdelnngen för energ-, mljö- och byggteknk Mnsknng av färskvatten- och oljeförbruknng vd Zetterströms Rostfra AB Molkom Reducng of fresh water- and ol consumng at Zetterströms Rostfra AB Molkom Andreas

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring PROMEMORIA Datum 007-07-0 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm Elas(citeter E;erfrågans priselas(citet Inkomstelas(citet Korspriselas(citet Utbudselas(citet Konsumentöversko5 Asymmetrisk informa(on

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fnnstaskolan 5 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-05 13:30: V är mponerade av ert genomtänkta förhållnngssätt och den nyfkenhet och vlja att

Läs mer

Lånespecifika villkor

Lånespecifika villkor Lånespecfka vllkor Dessa lånespecfka vllkor utgör tllsammans med de allmänna vllkoren för Akta Sparbank Abp:s masskuldebrevsprogram av 29.4.2004 vllkoren för detta lån. De allmänna vllkoren tllämpas om

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer