AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år.

Transkript

1 Lösnngar: Akedelen Tena Uppgf (4 poäng) Defnera ydlg följande begrepp a) APV och skaesköld b) IRR, som bland har lösnngar, när uppsår dessa? c) Asse Bea d) Yeld curve Se exbook and web sources. Uppgf ( poäng) Lsa börjar spara per månad från och med näsa månad. Hon sparar under 5 år lls hon fyller 67 år. a) Hur mycke pengar kan hon förvänas ha spara hop under år, om avkasnngen på sparande beräknas ll 5%? b) Från och med den månad hon fyller 67 kommer hon a spendera s sparkapal under 8 år, genom månalga uag. Hur mycke pengar kan hon spendera per månad under dessa år, om hon börjar konsumera drek? Le rörg fråga avseende hur många år som sparas. Dock en ypsk pensonsberäknng. De fnns vå beräknngar angen över eller 5 år. Vd en avkasnng på 5% p.a. (ränor och avkasnngar anges alld per år, om nge anna anges ydlg) blr avkasnngen per månad. Per månad blr avkasnngen.5 /.467 Efersom frågan är hur mycke hon spara hop under 5 år (med räna på räna per månad) blr de fuure value (annuy). Annuesfakor blr FVAF [( r) ] (.467).467 [ ] 9.98[ 4.745] / T r Toal framda värde av sparande blr därmed månadsbelopp x fuure value annuy facor SEK, 6.9 SEK,6,9 Noera a jag använder decmalpunk och decmalecken för a sklja usenal efersom de ydlgare uskrfer och följer läroboken.

2 PV SEK,6,9 SEK5,98. 5 (.5) För års sparande gäller [( r) ] (.467) FVAF.5/ r.467 SEK, 8. SEK8, [ ] 9.98[.4688] 8. T 6 b) Om v använder 5 års sparande under 8 år varje månad sar drek: Hon kan spendera beloppe C annuesformeln (annuy due, efersom konsumonen sarar drek),6,9 C (.467) ( ) C,6,9 / (.467) Om v använder års sparande: 8, C (.467) C 8, / (.476) (.476) (.467) ( ) Uppgf (4 poäng) Framden är osäker. Du gör följande anaganden om den framda konjunkuren, och avkasnngen på aken XYZ under de närmase åre; Ekonomn går ner med % sannolkhe, akeavkasnngen blr -5%. Ekonomn blr oförändrad med 5% sannolkhe, akeavkasnngen blr 5%. Ekonomn går upp med 4% sannolkhe, akeavkasnng 5%. a) Vad blr den förvänade avkasnngen? b) Vad blr rsken på aken? c) Om v använder hsorska värden, och en asse prcng model, och fnner a denna yp av ake borde ge en avkasnng på %, bör du köpa eller sälja aken? (Movera

3 svare) Ana e bea värde på.5. Vsa gärna med fgur och formel, vad v förvänar oss skall hända. a) Förvänad avkasnng: Den förvänade avkasnngen blr (scenaro mean): E ( r p ) p r. (.5) Rsken blr lka med sandard avvkelsen: σ p p [ r r]. [(.5).8].5 [.5.8].4 [.5.8] c) I dea fall blr jämvks avkasnngen (requred rae of reurn), enlg CAPM, %. Avkasnngen på denna ake förvänas bl 8%, allså är avkasnngen för låg för a kompensera för rsk. V förvänar därför a prse kommer a sjunk och den förvänade avkasnng a öka (upp ll %) Allså bör man ne köpa, uan sälja aken, alernav blanka den. Dea kan vsas genom fguren 8.6 (och 8.7 BMA Ch 8 Porfolo Theory and he Capal Asse Prcng Model) som rar upp he Secury Marke Lne. Uppgf 4 ( poäng) Bladder AB förvänas beala en udelnng på SEK per ake näsa år. Den rsk-fra ränan är.5%, den förvänade avkasnngen på marknadsporföljen är 5%. Beavärde för föreage är.5. Föreage har nga skulder och bealar för närvarande u alla sna earnngs. Udelnngarna förvänas vara konsan de kommande åren. Mellan år 4:a och år 6 kommer föreage ne a beala u några udelnngar efersom alla vnser åernveseras. Från och med år 7 delar föreage åer u udelnngar. Dessa beräknas bl SEK per ake år sju, och beräknas sedan a växa med 4% all evghe. a) Under dessa förhållanden vad blr värde på föreages ake dag? b) Om föreage dag skulle säga a näsa år bealar v ngen udelnng v kommer a åerköpa aker sälle, kommer föreages akevärde på börsen a ändras dag? Varför varför ne? a) Förs behöver v avkasnngskrave på ege kapal, enlg CAPM blr de E( r ) r β E( r ) r.5.5 (.5.5). dvs. 5.8% [ ] 58 f m f

4 Efersom de ne fnns några skulder så blr kosnaderna för de egna kapale lka med 5.8% (dvs. WACC). Hur ser nuvärde av udelnngarna u? P (.58) (.58) (.58) (.58) (.58) (.58) (.58) (.58) (.58) ( ) (.58) (.4)... 8 (.58) 7 Svare dag är ganska enkel, nge kommer a hända dag efersom åerköpe av aker leder ll lägre udelnng men samdg högre earnngs per ake så sger akeprse framden så a akeägare kan ordna home-made-dvdends om de så vll. Åerköpe ge akeägarna lka mycke avkasnng, skllnaden kommer form av en högre kapalvns som kompenserar för förlusen av udelnng. När åerköp sker som akeprse förändras. Idag fnns ngen anlednng a vara sg köpa eller sälja jus pga. denna nformaon.. Queson 5 (4 poäng) a) Förklara vad som menas med Effekva Marknads Hypoesen (EMH). b) Om en fondförvalare säger sg göra övervnser på sn småbolagsfond (och slå marknaden ) är dea förenlg med EMH? Varför - varför ne? c) Fama och French har uveckla en -fakor modell som e alernav ll CAPM. Vlka komponener ngår deras modell, och vad represenerar de? See kapel boken. Inveserare säer prse på marknaden så a den förvänade avkasnngen blr de de önskar. EMH säger a nveserare använder all relevan nformaon denna process så a prse dag nnehåller all relevan nformaon om framda prser (och avkasnngar). Dea kan formuleras som E ( p ; I ) p a de förvänade värde på prse näsa perod benga på all relevan nformaon I dag (där även rsk komponener går) blr lka med dagens prs. Skllnaden mellan prser är därför cke-predcerbar med den nformaon v har dag. Dea beyder a prse bara förändras pga. av ny cke-förvänad nformaon. De som är kän är redan nbaka prse dag. Efersom de fnns olka yper av nformaon kan EMH delas upp weak effcency nformaonen omfaar bara känd nformaon från marknaden; hsorska prser, orderdjup osv. Sem-srong, nformaonen omfaar även all publcerad

5 nformaon nklusve marknadsdaa, nformaon om föreage och ekonomns uvecklng. Slulgen, Srong-effcency, nformaons mängden nfaar även nsder nformaon, dvs. faka och omsändgheer som normal enbar är kända nom föreage. b) De nnebär en avvkelse från sem-srong effcency, här används publk nformaon om föreagen och hur de påverkas av olka fakorer som konkurens, makrofakorer. Om uppmä avkasnng mnus kompensaon för rsk är sgnfkan sörre än noll så avvker dea från EMH. Noera de krävs a man kompenserar för rsk (avkasnngen på små-bolag är mer volal än för sörre föreag) och a man undersöker om ne slumpen kan skapa samma resula. c) Fama och French modell adderar rsk-fakorer ll CAPM modellen. Deras modell nnehåller en små-bolags effek genom a nkludera skllnaden mellan avkasnng på börsen mndre bolag över de sörsa bolagen på börsen och en fakor som mäer book-o-marke value. Skrv gärnau formeln Uppgf 6 ( poäng) Svenska saen har gv en oblgaon med nomnell prs,skr, me o maury (löpd) är 8 år, kupongränan är %, YTM är %. a) Vad är prse på oblgaonen dag? (Vsa beräknngarna) b) Är oblgaonen prssa över eller under par? c) Ana a Rksbankens ränebana lgger fas för 5, v förvänar oss en len öknng av ränan med.5% under åre under de kommande åre. Om du köper oblgaonen dag, vad blr dn Holdng Perod Reurn under åre? (Vsa beräknngarna) Prse blr T P (.), (.) (.) 8, (.) 8 ( 5 5).76, b) Oblgaonen är prssa över par efersom prse är högre än nomnell värde (par värde, face value). c) Ränan beräknas sga med.5%, ny YTM om e år blr därmed.5%. De förvänade prse blr då, om e år, v kallar de P 7, P (.5) (.5) Förväna HPR blr.5.5(.), (.5)

6 HPR P P Kupong 4.47( ca ) P Uppgf 7 (4 poäng) Modglan och Mller säger någo cenral om föreagens skuldsänng formulera vå proposoner. a) Förklara dessa vå proposoner, vlka anaganden de bygger på och vad som blr slusasen för föreages val av skuldsänng. b) Om du jobbar på en bank och vll överala lednngen för e föreag a låna pengar ll sn fnanserng. Med vlka argumen kan du överyga lednngen om a de kan vara bra med skuldfnanserng? a) Prop säger a WACC blr konsan (skrv u WACC formeln) Prop säger a som en konsekvens av Prop ökar kosnaderna för ege kapal (equy) proporonell mo öka skuldsänng (skrv u formeln, och uvdga gärna med förklarng) b) Här kan man hänvsa ll ) Peckng order och hävda a de blr bllgare (lägre ransakonskosnader) a låna än a ge u aker. ) Trade-off eorn säger a WACC sjunker (och föreages värde ökar) med högre skuldsänng ll man når den punk kosnaderna för defaul (obesånd) and bankrupcy (konkurs) börjar öka så a WACC börjar försämras. (De fnns en mk lämplg graf a llusrera med ) ) Man kan också peka på a om de är så a föreages nkomser (fra kassaflöden) blr höga och sabla då fungera högre skuldsänng som en sgnal ll marknaden a föreage kan generera höga och sabla kassaflöden. Dea kommer sn ur a sänka WACC kan man förmoda, om nveserarna ne rkg förså dea dgare. Uppgf 8 (5 poäng) a) Beskrv hur du kan skapa effekva porföljer av rskfyllda llgångar. b) Förklara hur du kan ha den opmala porföljen, om de fnns en rsk-fr placerng a kompleera sn rskfyllda porfölj med. c) De fnns e enkel må (som används kursen) för a uvärdera hur bra olka porföljer är relaon ll varandra, som används kursen. Vad är de för må? Försök förklara för någon som ännu ne har läs kursen varför de är e bra och delvs nödvändg må.

7 a) Här gäller de a snabb och kärnfull åerberäa nnehålle bokens kap 7-8 som behandlar hur man bygger effekva porföljer. (ra fguren) b) När man väl denfera fronen av effekva porföljer, då beräar man hur man med hjälp av en rskfr llgång kan uvdga (förbära) sna reurn-rsk alernav med hjälp av capal marke lne fguren. Dvs den lnje som sarar den rskfra avkasnngen och angerar den effekva fronen. (ra fguren) c) Share rao är måe som eferfrågas, och är användbar efersom de mäer avkasnng (exess reurn) över rskfr avkasnng per rskenhe porföljen. Därmed går de a jämföra porföljer med olka avkasnng och rsk. (Skrv u formeln)