Hylte kommuns styrmodell

Transkript

1 Hyle kommuns syrmodell Anagen av kommunfullmäkge

2 Innehåll 1 Inlednng Resulasyrnng - a syra efer resula 2 2 Förusänngar för kommunens syrnng Kommunens uppdrag God ekonomsk hushållnng 5 Hyle kommuns defnon 5 Delakghe och nflyande för nvånare 5 3 Så syrs Hyle kommun Ansvarsfördelnng och roller 6 Kommunfullmäkge syr kommunen på olka sä 6 Kommunesyrelsen har e övergrpande ansvar 7 Nämnderna syr nom s ansvarsområde 7 Konoren ska genomföra besluen 7 Värdegrund och bemöande är kompassen Syrande dokumen Kvalessyrnng Målsyrnng 12 4 Så här arbeas en Resula och ekonomsk plan fram Resulaujämnngsreserv Resulabalanserng 16 5 Uppföljnng och analys gör verksamheen bäre Inern konroll 18 Blaga 1 Syrmodell Blaga 2 Årshjul för arbee med Resula och ekonomsk plan Blaga 3 Årshjul för arbee med uppföljnng och analys

3 1 Inlednng 1 Inlednng Syrmodell EXTERNA INTRESSENTER Rksdag Regerng Myndgheer Invånare Kunder Meda Lagsfnng Förordnngar Föreskrfer Skaemedel Inflyande Insyn HYLTE KOMMUN P o l k FULLMÄKTIGE STYRELSEN NÄMNDER Vson Sraeg, Polcy, Program, Plan, Reglemene Rklnjer Delegerngs ordnng Inern konroll Grunduppdrag Grundbudge Kvalesnvåer Mål Målbudge Målnvåer Nulägesanalys + omvärld Årsrappor Delårsrappor Månadsrappor Prognos T j ä n s KONTOR ENHET Regler, runer Handlngsplan Akve Delegerngsbeslu Inern konroll Uppföljnng Resula Analys Verksällghe Hyle kommuns syrmodell håller samman syrnngen av kommunens verksamheer med fokus på resula. Syrmodellen fnns även som blaga. Hyle kommun har val a syra kommunens verksamheer med fokus på resula för a kunna uppnå god ekonomsk hushållnng. Medarbearna och ekonomn är de llgångar en kommun har för a kunna skapa e bra resula för kommunnvånarna. A vara en arakv arbesgvare och ha en god balans ekonomn är en självklar förusänng för a kunna bedrva en bra verksamhe. Hyle kommun sår, lksom många andra kommuner, nför sora umanngar framden. För a använda resurserna effekv och svara upp mo nvånarnas behov krävs en gemensam rknng och samordnng av verksamheerna. En syrmodells uppgf är a hålla samman syrnngen av kommunens verksamheer. Med dryg 900 medarbeare fördelade på fem konor krävs en ydlg syrmodell för a se ll a alla både planerar, drver, följer upp och uvecklar verksamheen för a kunna genomföra förbärngar så a god ekonomsk hushållnng kan uppnås. 1

4 1.1 RESUTATSTYRNING - ATT STYRA EFTER RESULTAT 1.1 Resuasyrnng - a syra efer resula I en kommun är de mns lka nressan a ala om resula ermer av vad man lyckas åsadkomma för nvånare och andra som är moagare av kommunens servce och jänser, som a ala om vlka fnansella resula som uppnås. Resula handlar om vlken usräcknng kommunen lyckas leverera servce som håller en god kvale ll lägsa möjlga kosnad. Resulasyrnng sår allså ne enbar för de fnansella resulae kommunen uan även om hur verksamheen bedrvs långskg e socal och ekologsk perspekv. De handlar även om de jänser som kommunen leverera på e sådan sä a de ur moagarens synvnkel skapas e kvalav mervärde ufrån dennes behov. Gvevs fnns de andra uppfanngar och perspekv på vad som kan vara kvalava resula dock är de naurlg a a ugångspunk moagarna av kommunens servce och jänser. Resulasyrnng beyder förenkla a polker syr kommunen ufrån de mål som de säer upp och de kvalesnvåer som kommunens verksamheer ska uppnå. Resulasyrnng är en del kommunens förbärngsarbee. Genom a mäa, följa upp och jämföra de egna resulae med andras resula blr de möjlg a denfera framgångar och uvecklngsområden. De ger erfarenheer som används för a uveckla på så vs kommunens verksamhe mo ökad kvale på servce och jänser. För a kunna mäa kommunens resula används nyckelal som delas n re olka perspekv resurser som kommunen förfogar över (exempelvs ekonom, personal, lokaler) sam den verksamhe som bedrvs (akveer och presaoner) skapar llsammans resulae (uppnådd kvale). Kommunens fokus är a syra efer resula för a llgodose a den kvale som efersrävas också uppnås. Resurser Verksamhe Resula Nyckelal som mäer kommunens resurser llsammans med nyckelal som mäer kommunens verksamhe vsar vlken kvale som uppnås RESUTATSTYRNING - ATT STYRA EFTER RESULTAT

5 2 Förusänngar för kommunens syrnng 2 Förusänngar för kommunens syrnng Syrmodell EXTERNA INTRESSENTER Rksdag Regerng Myndgheer Invånare Kunder Meda Lagsfnng Förordnngar Föreskrfer Skaemedel Inflyande Insyn HYLTE KOMMUN P FULLMÄKTIGE o l STYRELSEN k NÄMNDER Vson Sraeg, Polcy, Program, Plan, Reglemene Rklnjer Delegerngs ordnng Inern konroll Grunduppdrag Grundbudge Kvalesnvåer Mål Målbudge Målnvåer Nulägesanalys + omvärld Årsrappor Delårsrappor Månadsrappor Prognos T j ä n s KONTOR ENHET Regler, runer Handlngsplan Akve Delegerngsbeslu Inern konroll Uppföljnng Resula Analys Verksällghe EXTERNA INTRESSENTER Rksdag Regerng Myndgheer Invånare Kunder Meda Lagsfnng Förordnngar Föreskrfer Skaemedel Inflyande Insyn Föruom kommunens nvånare och andra som nyja kommunens servce och jänser fnns de flera exerna nressener som påverkar kommunens syrnng De kommunala självsyre är en prncp som är nskrven regerngsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måse följa de ramar som rksdagen och regerng besäm, men uöver de ger de kommunala självsyre kommunen rä a syra. Kommunallagen är den lag som syr kommunens verksamheer, de fnns även andra lagar så som socaljänslagen, skollagen, plan- och bygglagen med flera som syr kommunens verksamheer. Lagsfnngen är en del av kommunens syrnng och alla verksamheer och medarbeare måse följa dessa. En kommun syrs av polker som väljs drek av kommunens nvånare vd val var fjärde år. De beyder a kommunens nvånare har sora möjlgheer a påverka och konrollera hur kommuner använder sna resurser och uför sna uppdrag. Kommunfullmäkge är kommunens högsa besluande organ och represenerar nvånarna kommunen och de är kommunfullmäkge som ar beslu kommunens vkgase frågor. De fnns llsynsmyndgheer på vssa salga myndgheer som granskar och södjer kommunens arbee. Kommunerna ansvarar dock själva för llsyn av ll exempel brandsäkerhe och avfallshanerng. Revsorerna granskar kommunernas verksamheer varje år ufrån såväl kvale som ekonom. 1.1 RESUTATSTYRNING - ATT STYRA EFTER RESULTAT 3

6 2.1 KOMMUNENS UPPDRAG 2.1 Kommunens uppdrag En kommuns grunduppdrag är a llhandahålla servce och välfärdsjänser sam a uveckla den geografska oren. En mycke sor del av kommunens verksamhe bedrvs på uppdrag av saen och regleras lag (kommunallagen, skollagen, socaljänslagen, mljöbalken med flera). Sverges kommuner och Landsng beskrver följande verksamheer som oblgaorska för en kommun: Förskoleverksamhe och frdshem Förskoleklass, grundskola, gymnaseskola och särskola Vuxenubldnng Svenska för nvandrare Socaljäns, nklusve ndvd och famljeomsorg Omsorg om äldre och funkonshndrade Hälso- och vss sjukvård särskl boende Sadsplanerng och byggfrågor Mljö- och hälsoskydd Renhållnng och avfallshanerng Räddnngsjäns Vaen och avlopp Bbloek Krsberedskap Bosadsförsörjnng Kollekvrafk (llsammans med landsngen) Samhällsorenerng för vssa nyanlända nvandrare Kommunfullmäkge har även möjlghe a besluar om a bedrva frvllga verksamheer så som: Öppen förskola Frdsverksamhe Hälso- och vss sjukvård hemme Sysselsänng Närngslvsuvecklng Kulur Bygga bosäder Energ Ugångspunken Hyle kommuns syrnng är de verksamheer som Hyle kommun bedrev De beyder också a omfanngen av verksamheerna sam de kvalesnvåer som uppmäes ugör kommunens grunduppdrag KOMMUNENS UPPDRAG

7 2 Förusänngar för kommunens syrnng 2.2 God ekonomsk hushållnng Ekonom beyder a hushålla med begränsade resurser. Kommuner ska enlg kommunallagen hushålla med sna resurser och sräva efer a få u så mycke värde som möjlg av varje sasad krona. Kommunallagen nnefaar även krav på a resurser verksamheen används ll rä saker och a de unyjas på rä sä. Kommuner och dess verksamheer ska samband med budgeen ange fnansella mål för ekonomn som är av beydelse för god ekonomsk hushållnng. De är upp ll varje enskld kommun a formulera vad som nnebär god ekonomsk hushållnng. E mnmkrav på kommuners ekonom anges dock kommunallagen och de är de så kallade balanskrave. Balanskrave nnebär a näkerna ska vara lka sora som kosnaderna. Om resulae ändå blr negav måse de kompenseras med mosvarande översko nom re år. Hyle kommuns defnon God ekonomsk hushållnng Hyle är en sammanvägd bedömnng av kommunens grunduppdrag, vlke nnebär a såväl kommunens ekonomska som verksamhesmässga kvalesnvåer ska mäas. Nvåerna för god ekonomsk hushållnng delas n enlg följande: Grön Nvå: Gul Nvå: Röd Nvå: Samlga fnansella kvalesnvåer är uppfyllda och 80 % av kommunfullmäkges besluade kvalesnvåer för verksamheerna. 80 procen av de fnansella kvalesnvåerna är uppfyllda och 80 procen av kommunfullmäk ges besluade kvalesnvåer för verksamheerna. All under 80 procen på båda delarna Delakghe och nflyande för nvånare Kommunnvånarna ska känna a de är nformerade, delakga och har möjlghe a påverka. De ska också känna a deras synpunker är vkga för a förbära den kommunala verksamheen. Kommunen ska verka för a fler nvånare delar den demokraska uvecklngen. Genom val ll kommunfullmäkge var fjärde år kan nvånarna avgöra vad som ska proreras och uppnås kommunen. Polker och nvånare kan också genom medborgardaloger dskuera nrknng och prorerngar för kommunens verksamheer. Arbee för a uöka delakgheen och möjlgheen för kommunnvånarna a påverka sker konnuerlg. Kommunen ger nvånarna möjlgheer ll dalog genom E-dalogen och socala meder. Syfe med dalogen är a skapa förroende och legme genom a besvara nvånarnas frågor. I E-dalogen ska frågorna vara av polsk karakär och besvaras av polkerna. I de socala mederna kan frågorna vara mer rkade mo kommunens verksamheer och besvaras då av verksamheerna själva. Invånarna har även möjlghe a påverka va kommunens synpunkshanerng. Synpunker kan lämnas på flera olka sä. De går a besöka kommunen, rnga, skcka brev eller e-pos, använda kommunens e-jäns/ självservce eller a lämna n en skrven synpunk drek ll någon av kommunens verksamheer. För a yerlgare särka nvånarnas delakghe och möjlgheer a påverka använder sg kommunen av konnuerlga - och brukarundersöknngar. 2.2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 5

8 3.1 ANSVARSFÖRDELNING OCH ROLLER 3 Så här syrs Hyle kommun Modellen för syrnngen av Hyle kommun beskrver ansvarsfördelnng, vlka syrande dokumen som fnns sam de olka processerna. De olka delarna beskrvs nedan 3.1 Ansvarsfördelnng och roller HYLTE KOMMUN EXTERNA INTRESSENTER Syrmodell Rksdag Regerng Myndgheer Invånare Kunder Meda Lagsfnng Förordnngar Föreskrfer Skaemedel Inflyande Insyn P o l k FULLMÄKTIGE STYRELSEN NÄMNDER HYLTE KOMMUN P FULLMÄKTIGE o l STYRELSEN k NÄMNDER T j KONTOR ä n s ENHET Vson Sraeg, Polcy, Program, Plan, Reglemene Rklnjer Delegerngs ordnng Inern konroll Regler, runer Handlngsplan Akve Delegerngsbeslu Inern konroll Grunduppdrag Grundbudge Kvalesnvåer Mål Målbudge Målnvåer Nulägesanalys + omvärld Årsrappor Delårsrappor Månadsrappor Prognos Uppföljnng Resula Analys Verksällghe T j ä n s KONTOR ENHET Denna del modellen beskrver vad som är polkernas ansvar och vad som är medarbearnas ansvar. Alla nom Hyle kommun, förroendevalda polker och medarbeare, är engagerade e gemensam syfe: a förbära och uveckla Hyle kommun. För a bl framgångsrka och lyckas är de vkg a alla jobbar å samma håll. En grundläggande pusselb för a åsadkomma nöjda kommunnvånare och nressener är a skapa en bra syrnng organsaonen. Genom en ydlg ansvarsfördelnng mellan polker och medarbeare ökar försåelsen för vem som är ansvarg för VAD kommunen behöver ha för verksamhe och HUR denna verksamhe sedan genomförs. Dessuom ydlggörs NÄR mål ska vara uppfyllda och av VEM. Kommunfullmäkge syr kommunen på olka sä Kommunfullmäkges beslu syr all kommunal verksamhe och de är kommunfullmäkge som faar beslu om Resula och ekonomsk plan, som bland anna nnehåller nyckelal med mål- och kvalesnvåer, uppdrag och ekonomska ramar. Fullmäkge syr också va olka dokumen. Reglemenen och delegerngsordnng syr nämndernas verksamhe. Bosadssfelsen Hylebosäder syrs va e sfelseförordnande. Andra syrdokumen kommunfullmäkge besluar om är polcys, sraeger sam planer och program och vssa fall rklnjer. Fullmäkge besluar om e anal nyckelal som beskrver kommunens grunduppdrag på en övergrpande nvå. Tll nyckelalen kopplas kvalesnvåer som vsar vlken accepabel nvå grunduppdrage ska ha. Kvalesnvåer säs också för a vsa vd vlken nvå grunduppdrage bedöms ha en god kvale, delvs god kvale respekve ne god kvale. Uöver grunduppdrage besluar även kommunfullmäkge om vlka mål verksamheerna skall uppnå. Målen är alld formulerade som den effek som ska uppnås nom e vss område och nom en vss d. För a se om den önskade effeken uppnås, måse målen vara mäbara och möjlga a följa upp. De beyder a nyckelal med ANSVARSFÖRDELNING OCH ROLLER

9 3 Så här syrs Hyle kommun målnvåer möjlgase mån ska kopplas ll målen. Om målen sräcker sg över fler än e år ska delmål säas så a de går a följa upp dem årlgen. Grunduppdrage och målsyrnngen fnanseras va de ekonomska urymme som besluas jun månad. Kommunsyrelsen har e övergrpande ansvar Kommunsyrelsen har de övergrpande ansvare för a hela kommunens verksamhe bedrvs med en god kvale nom de ekonomska ramar som kommunfullmäkge beslua om. De nnebär a kommunsyrelsen har uppsksplk över nämndernas verksamhe. Nämnderna rapporerar därför regelbunde om sn ekonom och sna uppföljnngar ll kommunsyrelsen. Nämnderna syr nom s ansvarsområde Precs som kommunsyrelsen ska de olka nämnderna anpassa kommunfullmäkges mål, grunduppdrag och ekonomska ramar ll sn egen verksamhe. Dea genom a varje nämnd mäer grunduppdrage på sn nvå genom dels de nyckelal och kvalesnvåer som fassälls av fullmäkge men även genom yerlgare nyckelal med kvalesnvåer som nämnden själv vll kompleera med. Nämnden bryer även ner de mål som fullmäkge beslua om ll specfka, årsvsa delmål. Nämnden kan också a egna nav och formulera egna mål uöver de som kommunfullmäkge har ange. Målen ska alld kunna mäas och följas upp vlke beyder a de ska fnnas nyckelal med målnvåer ll dem. Grunduppdrage och målsyrnngen fnanseras va de ekonomska urymme som kommunfullmäkge lldela nämnden. Hur dea urymme fördelas mellan nämndens egna verksamhesområden besluar nämnden själva om. Konoren ska genomföra besluen Polker är yers ansvarga för a de skaepengar som kommer n ll kommunen fördelas och används på e bra sä. Man brukar säga a polkerna ansvarar för VAD kommunen vll uppnå. Medarbeare kommunen ansvarar sedan för HUR de ska genomföras. Värdegrund och bemöande är kompassen Kommunens värdegrund ogs fram samband med vsonsarbee som genomfördes av kommunfullmäkge De fyra värdeorden är: Trygghe hos oss fnns omanke Delakghe hos oss gör du skllnad Framdsro hos oss uvecklas du Solhe du är en av oss Syfe med värdegrunden är a ge alla förroendevalda och medarbeare en ydlg bld av vad organsaonen sår för en kompass som vägleder oss de daglga arbee. Varje förroendevald och medarbeare ska känna sg rygg och säker och vara bekväm med a kunna säga sn menng olka sammanhang. Medarbearna ska också känna sg delakga och ha möjlghe a påverka nnehålle de vardaglga arbee. Värdegrunden pekar även u framdsro och solhe som vkga värden. Medarbearna ska ha möjlgheer a uvecklas och på så sä vara med a uveckla kommunens verksamheer. Medarbearna är alla en del e sörre sammanhang och därmed också beroende av varandra. De är vkg a alla kan känna solhe både över egna och andras framgångar. Bemöande är en av de mes cenrala delarna kommunens arbee. E bemöande kan vem som hels värdera oavse fall man har god nsyn och kunskap om kommunens servce och jänser eller ne. Därför kan också själva bemöande vara avgörande om nvånare och moagare av kommunens servce och jänser är nöjda eller mssnöjda med en jäns eller e vss beslu. Om bemöande var bra genom hela processen kan moagaren av sevce eller jäns ändå vara relav nöjd ros a beslue ne blev som de var änk. 3.1 ANSVARSFÖRDELNING OCH ROLLER 7

10 3.2 STYRANDE DOKUMENT 3.2 Syrande dokumen Vson Sraeg, Polcy, Program, Plan, Reglemene Rklnjer Delegerngs ordnng Inern konroll EXTERNA INTRESSENTER HYLTE KOMMUN P FULLMÄKTIGE o l STYRELSEN k NÄMNDER Syrmodell Rksdag Regerng Myndgheer Invånare Kunder Meda Lagsfnng Förordnngar Föreskrfer Skaemedel Inflyande Insyn Vson Nulägesanalys + omvärld Sraeg, Grunduppdrag Mål Polcy, Program, Program, Grundbudge Målbudge Reglemene Kvalesnvåer Målnvåer Årsrappor Delårsrappor Rklnjer Delegerngs ordnng Månadsrappor Inern Prognos T j ä n s KONTOR ENHET Regler, runer runer Handlngsplan Akve Delegerngsbeslu Inern konroll Uppföljnng Resula Analys Regler, runer Verksällghe Handlngsplan Akve Delegerngsbeslu Inern konroll De fnns flera yper av syrande dokumen. Här beskrvs de närmare och syrmodellen beskrver på vlken nvå de besluas. De syrande dokumenen är ofas kommungemensamma och behandlar särskl vkga frågor. De fnns olka syrande dokumen där några besluas på polsk nvå och andra på jänsemannanvå. I syrmodellen ydlggörs på vlken nvå de olka syrande dokumenen besluas. Vson Vsonen är de dokumen som är mes syrande och sår därför över alla andra yper av syrande dokumen. Vsonen ska vara långskg och vägledande kommunens arbee. Enlg Svenska Akademns ordlsa sår vson för syn, uppenbarelse och framdssyn. Vsonen handlar om all från bosäder ll hur kommunen ska uvecklas för a bl en ekonomsk och socal hållbar kommun. Hel enkel vad som är vkg för a kommunnvånarna ska rvas. Vsonen bör beså av e anal formulerngar urycka nud om e önska framda läge. Varje formulerng ska kunna förverklgas genom a verksamheerna uppfyller e eller flera av kommunfullmäkges mål- och kvalesnvåer. Alla som arbear kommunen ska kunna ha någo vsonen som berör deras verksamhe. Vsonen besluas av kommunfullmäkge. Sraeg är de mes översklga och överordnade syrdokumene. Sraegn är absrak och pekar u handlngsnrknngar och långskga mål. Den går däremo ne n på hur man praksk ska agera. Sraeger behöver kommunen endas ha några få av efersom de naurlg handlar om de sora sammanhange. Sraegn ska peka u vlka verksamheer som behövs för a nå upp ll måle. Dokumenen program och plan behöver användas för a ange medel och meoder. Sraegn besluas av kommunfullmäkge. Polcy beskrver e önska förhållnngssä nom e vss område. En polcy ger ne några fasa regler, bara prncper som väglednng för bedömnngar från fall ll fall. En polcy bör ofa konkreseras andra syrdokumen för a fungera effekv. Polcy besluas av kommunfullmäkge STYRANDE DOKUMENT

11 3 Så här syrs Hyle kommun Program är e översklg dokumen som alar om vad kommunen ska uppnå nom e vss område. Programme är dsa men ar ne sällnng ll uförande, prorerngar eller meoder vlke sälle sker planer. Program besluas av kommunfullmäkge. Plan anger vad som ska uppnås nom e vss område på en dealjerad nvå. En plan är dsbegränsad och kan bland vara kopplad ll e program. Planen beskrver då vlka ågärder som ska uföras nom ramen för programme. De ska också framgå vem som är ansvarg för ågärderna. Planer besluas av den nämnd eller syrelse som berörs. De fnns också planer kommunen är skyldg a uppräa enlg specallagsfnngar, exempelvs avfallsplan. Vem som besluar den här ypen av plan framgår respekve lagsfnng. Reglemenen beskrver nämndernas och syrelsens ansvarsområden och under vlka former nämnds- och syrelsemöen ska ske. Exempelvs kan reglemene nnehålla beslu om a delagande nämndens sammanräde får ske på dsans. Reglemenen besluas av kommunfullmäkge. Rklnjer är ofa kopplade ll en polcy och beskrver mer dealjera vad som ska uppnås och hur de ska uppnås. De säkersäller e korrek agerande men också a handläggnng sker med god kvale. Rklnjer kan vara anngen övergrpande eller nämndspecfka. Rklnjer som är övergrpande besluas av kommunfullmäkge medan nämndspecfka rklnjer besluas av berörd nämnd. Delegerngsordnng är en beskrvnng över vlka uppgfer som delegeras och ll vem. En nämnd kan ll exempel delegera ll e usko, en ledamo eller jänseman. En delegaon nnebär a man överlåer beslusräen ll någon annan. Delegerngsordnng besluas på den nvå som ger delegaon, de vll säga om kommunfullmäkge delegerar ll nämnderna anas delegerngsordnngen fullmäkge. Om nämnden delegerar ll en jänseman besluas delegerngsordnngen nämnden. Regler är en övergrpande nsrukon som beskrver vad man har a förhålla sg ll nom e vss område. Regler kan fnnas på olka nvåer verksamheen och besluas på jänsemannanvå. Kommunövergrpande regler besluas av kommunens lednngsgrupp, konorsövergrpande regler besluas av konores lednngsgrupp eller konorschef. Regler på enhesnvå besluas av enheen eller enheschefen. Runer är en konkre nsrukon som beskrver hanerng nom e vss område. De kan vara en nsrukon om hur man ska arbea praksk eller hur man ska göra e vss ärende. Insrukonen ska vara korfaad och kan även nnehålla blder. Runer kan fnnas på olka nvåer verksamheen och besluas på jänsemannanvå. Kommunövergrpande runer besluas av kommunens lednngsgrupp, konorsövergrpande runer besluas av konores lednngsgrupp eller konorschef. Runer på enhesnvå besluas av enheen eller enheschefen. 3.2 STYRANDE DOKUMENT 9

12 3.3 KVALITETSSTYRNING 3.3 Kvalessyrnng Syrmodell Grunduppdrag Grundbudge Kvalesnvåer EXTERNA INTRESSENTER HYLTE KOMMUN P FULLMÄKTIGE o l STYRELSEN k NÄMNDER Rksdag Regerng Myndgheer Invånare Kunder Meda Lagsfnng Förordnngar Föreskrfer Skaemedel Inflyande Insyn Vson Nulägesanalys + omvärld Sraeg, Grunduppdrag Mål Polcy, Program, Plan, Målbudge Reglemene Målnvåer Årsrappor Delårsrappor Rklnjer Delegerngs ordnng Månadsrappor Inern konroll Prognos T j ä n s KONTOR ENHET Regler, runer Handlngsplan Akve Delegerngsbeslu Inern konroll Uppföljnng Resula Analys Verksällghe Kvalessyrnngen vsar om grunduppdrage uppfyller god kvale eller ne. Kommunens grunduppdrag, de vll säga VAD som ska göras, syrs ll sor del av lagsfnngar, förordnngar, föreskrfer och nvånare men även polken syr va syrande dokumen. Grunduppdrage ugör den sörsa delen av en kommuns verksamhe, och de är kvalessyrnngen som grunduppdrage följs upp och uvärderas. De vll säga de är kvalessyrnngen som vsar om grunduppdrage uppfyller god kvale eller ne. Vson Område Perspekv resula Perspekv verksamhe Perspekv resurs Nyckelal med kvalesnvå Nyckelal med kvalesnvå Nyckelal med kvalesnvå Servceåagande Servceåagande Servceåagande Modellen för kvalessyrnng har Vsonen som översa syrande nvå. Grunduppdrage delas n områden och nyckelalen grupperas uefer de perspekv de har. Servceåagande fnns med modellen men används endas för a kommuncera nyckelal u mo nvånader och andra som nyjar kommunens servce eller jänser KVALITETSSTYRNING

13 3 Så här syrs Hyle kommun Fullmäkge syr kommunens grunduppdrag va en vson. För a ha möjlghe a beskrva grunduppdrage på e överskådlg sä har verksamheerna ndelas sex områden Ubldnng och barnomsorg, Omsorg och hjälp, Kulur och frd, Bygga, bo och mljö, Närngslv och arbee sam Kommun och polk. Tll dessa områden kopplas olka nyckelal som delas n re olka perspekv resurser som kommunen förfogar över (exempelvs ekonom, personal, lokaler) sam den verksamhe som bedrvs (akveer och presaoner) skapar llsammans resulae (uppnådd kvale). Kommunens fokus är a syra efer resula för a llgodose a den kvale som efersrävas också uppnås. För a kunna göra en bedömnng om grunduppdrage är uför enlg god ekonomsk hushållnng ska kvalesnvåer kopplas ll nyckelalen under de sex olka områdena. Fullmäkge ska också lldela resurser ll nämnderna för a de ska uföra grunduppdrage enlg besluade kvalesnvåer. Nämnderna kan sn ur beslua om yerlgare nyckelal med llhörande kvalesnvåer. Nyckelalen på nämndsnvå är av mer dealjerad karakär, efersom nämnderna behöver mer fördjupad kunskap av kommunens verksamheer. Tll nyckelal har konoren möjlghe a koppla servceåaganden som de vll nå u med ll moagaren av jänsen. Servceåaganden kan användas för a kommuncera uvalda nyckelal ll kommunnvånare och andra som kommer konak med kommunens servce eller jänser. Genom dessa åaganden ska moagaren av jänsen kunna få en ydlg bld av vlken servce han eller hon har rä a väna sg för sna skaepengar och avgfer. Genom a servceåagandena är drek kopplade ll nyckelal är de enkel a följa upp dem. 3.3 KVALITETSSTYRNING 11

14 3.4 MÅLSTYRNING 3.4 Målsyrnng Syrmodell Mål Målbudge Målnvåer EXTERNA INTRESSENTER HYLTE KOMMUN P FULLMÄKTIGE o l STYRELSEN k NÄMNDER Rksdag Regerng Myndgheer Invånare Kunder Meda Lagsfnng Förordnngar Föreskrfer Skaemedel Inflyande Insyn Vson Nulägesanalys + omvärld Sraeg, Grunduppdrag Polcy, Program, Plan, Grundbudge Målbudge Reglemene Kvalesnvåer Målnvåer Årsrappor Delårsrappor Rklnjer nyckelal Delegerngs ordnng Månadsrappor Inern konroll Prognos nyckelal T j ä n s KONTOR ENHET Regler, runer Handlngsplan Akve Delegerngsbeslu Inern konroll nyckelal Uppföljnng Resula Analys Verksällghe Målsyrnngen vsar vlken omfanng verksamheerna når upp ll de besluade målnvåerna. Uöver kvalessyrnngen, kommunens grunduppdrag, sker parallell andra uppdrag, program och planer som polken vll syra mo. I och med varje ny mandaperod kan kommunfullmäkge a fram e program för den polk och verksamhe som man avser a bedrva under peroden. Dea program har regel karakär av a både långskga planer och korskga ågärder. Programme är även ll väglednng för arbee de olka nämnderna. Fokus lgger även målsyrnngen på resula vlke gör a dessa program och planer med mera bör umynna mål ll vlka nyckelal med målnvåer kan kopplas. Vson Polsk vljenrknng Andra uppdrag/mål Område Område Nyckelal Akve Akve Nyckelal Nyckelal Modellen för målsyrnng har vsonen som översa syrande nvå. Den polska vljenrknngen formuleras som mål eller uppdrag. Även dessa soreras n under respekve område och anngen kopplas nyckelal med målnvåer drek eller va någon akve MÅLSTYRNING

15 3 Så här syrs Hyle kommun Målsyrnng nnebär a polken, ufrån s program, formulerar mål och llsäer evenuella resurser som behövs för a uppfylla målen. Om målen är flerårga ska delmål säas för respekve budgeår så a uppföljnng kan ske. Målsyrnng kan också bl akuell de fall kvalesnvåerna e grunduppdrag ne uppnås. Då kan polken också formulera mål och lldela resurser för nsaser som behövs för a grunduppdrage ska kunna uppfyllas. Tll målen kopplas nyckelal med målnvåer för a kunna bedöma när måle uppnås. Ibland är målen komplexa och omfaande och för a förydlga hur de ska uppfyllas kan akveer skapas. Även ll akveerna kan nyckelal med målnvåer kopplas för a kunna bedöma de är uppnådda. Tll målsyrnngen kopplas även de uppdrag som polken lldela konoren. Uppdragen har ne alld en drek kopplng ll de övergrpande målen. E uppdrag kan förydlgas genom a akveer skapas. Även ll de här akveerna kan nyckelal med målnvåer kopplas. 3.4 MÅLSTYRNING 13

16 3.4 MÅLSTYRNING 4 Så här arbeas en Resula och ekonomsk plan fram Syrmodell Grunduppdrag Grundbudge Kvalesnvåer Mål Målbudge Målnvåer EXTERNA INTRESSENTER HYLTE KOMMUN P FULLMÄKTIGE o l STYRELSEN k NÄMNDER Rksdag Regerng Myndgheer Invånare Kunder Meda Lagsfnng Förordnngar Föreskrfer Skaemedel Inflyande Insyn Vson Nulägesanalys + omvärld Sraeg, Grunduppdrag Polcy, Program, Plan, Grundbudge Reglemene Kvalesnvåer Årsrappor Delårsrappor Rklnjer nyckelal Delegerngs ordnng Månadsrappor Inern konroll Prognos nyckelal T j ä n s KONTOR ENHET Regler, runer Handlngsplan Akve Delegerngsbeslu Inern konroll nyckelal Uppföljnng Resula Analys Verksällghe I den Resula och ekonomska planen haneras både kvalessyrnngs- och målsyrnngsprocesserna. Tll hjälp arbee används nformaon bland anna från uppföljnngarna av verksällgheen. Resula och ekonomsk plan är mer än bara sffror, den handlar även om hur arbee ska gå ll de närmase åren för a uppnå god ekonomsk hushållnng och vlka specfka mål som ska uppnås. Nämndernas prorerngar nveserngar KF beslu planerngsförusänngar KS beslu resulabalanserng Nuläges/planerngsdag presder KF beslu juserng REP Samverkan KF prorerar nveserngar Nämndernas dealjbudgear klara Prelmnär berednng Prelmnär presderäffar Nämndernas juserngar nlämna Årshjul Resula och ekonomsk plan (REP) Nämnders analyser nlämna Presdedagar REP berednng Samverkan KF beslu REP nkl ramlldelnng Processen med a a fram en Resula och ekonomsk plan pågår under dryg e år. I årshjule beskrvs när nämnderna ska vara klara med sna delar och vd vlka der de olka polska besluen as. De olka delarna processen beskrvs närmare nedan MÅLSTYRNING

17 4 Så här arbeas en Resula och ekonomsk plan fram De försa som sker en process för framagande av en resula- och ekonomsk plan (härefer kallad REP) är a nämnderna slue av åre gör en prorerng av sna nveserngar. Nämnden prorerar bland nveserngsprojek som ne sluförs och väljer u vlka som ska ngå förslag ll ombudge ll kommande år. Samdg ska nämnden se över och göra evenuella förändrngar sn nveserngsplan. På så vs får nämnden en helhesbld över sna nveserngar under kommande planerngsperod. I början av åre förbereds förslag ll planerngsförusänngar för kommande perod. I förslage ngår bland anna SKLs (sverges kommuner och landsng) prognoser för skaer, löne- och prsuvecklng. Beslue as kommunfullmäkge februar. I februar ar också kommunsyrelsen beslu om evenuell resulabalanserng. I slue av februar bjuder kommunsyrelsens ordförande n kommunsyrelsen och nämndernas presder ll en nulägesdag/planerngsdag. Dagen nnehåller en redovsnng av hur kommunen mår nuläge (senase bokslu) koppla mo de nyckelal med mål- och kvalesnvåer sam ekonom som kommunfullmäkge beslua om. Mål- och kvalesnvåer som avvker lyfs upp ll dskusson sam vlka av nyckelalen som ska analyseras under våren. Planerngsförusänngarna som kommunfullmäkge beslua redovsas llsammans med annan nformaon om nuläge koppla mo bland anna senase befolknngs- och skaeprognoser. Om kommunsyrelsen beslua om resulabalanserngar redovsas dessa också. I samband med dagen lämnas anvsnngar u krng de analyser som ska göras ufrån uvalda nyckelal och omvärldsfakorer. I mars besluar kommunfullmäkge om de nveserngar som ska proreras för kommande planerngsperod. I prorerngen ngår också beslu om ombudgeerng av dgare års nveserngar. I slue av aprl bjuder åergen kommunsyrelsens ordförande n kommunsyrelsen och nämndernas presder ll en dag där nämnderna ska presenera sna genomförda analyser. Akuella förusänngar krng befolknngssrukur och prognoser från SKL redovsas. Efer presderäffen sker arbee med a a fram e förslag för mål-, kvalesnvåer och ekonom för Hyle kommun. Arbee sker genom a både majore och opposon och övrga polska parer som är represenerade fullmäkge genomför berednngar för a sedan lägga fram förslag där sedan majoresförslage samverkas med de facklga organsaonerna och går vdare ll kommunsyrelsen. I jun besluar kommunfullmäkge om REP för kommande planerngperod. I den ngår nämndernas ramlldelnng sam nyckelal både för grunduppdrag och för mål. Fullmäkge besluar också om mål- och kvalesnvåer koppla ll nyckelalen, de vll säga vlka nvåer som ska anses vara godkända respekve ne godkända. Efer beslue kommunfullmäkge jun arbear nämnderna med a brya ner kommunfullmäkges nyckelal för mål- och kvalesnvåer ll nämndsnvå. Även nämnderna ar fram vlka nvåer som anses godkända respekve ne godkända, nämnden ska dock ne ändra ambonsnvån jämför med fullmäkges mål- och kvalesnvåer. I slue av okober kan nämnderna lämna n begäran om juserng av REP. Begäran ska vara orsakad av en exraordnär händelse som uppså efer beslue om REP nklusve ramlldelnng ags av fullmäkge jun. De kan vara någon förusänng som förändras genom ll exempel e salg beslu. All anna som påverkar nämndens ram ska vara behandla under våren samband med nuläges- och omvärldsanalyserna. Om nämnderna lämnar n begäran om juserng kan kommunsyrelsens ordförande bjuda n kommunsyrelsens arbesusko och nämndernas presder ll nya presderäffar där dea kan dskueras vdare. De kan också behövas en ny REP-berednng för a arbea fram e förslag ll juserng. Innan beslu om ny REP as av kommunfullmäkge november samverkas de med de facklga organsaonerna. Även axor och skaesas för kommande år besluas samband med juserngsllfälle. 3.4 MÅLSTYRNING 15

18 4.1 RESULTATUTJÄMNINGSRESERV 4.1 Resulaujämnngsreserv Resulaujämnngsreserven Hyle kommun är avsedd a ujämna normala svängnngar näker över konjunkurcyklerna, med syfe a äcka vkande skaeunderlag vd befarad eller konsaerad lågkonjunkur. De ska vara översko under år av god uvecklng av skaenäker och kommunalekonomsk ujämnng och/ eller särsklda översko verksamheen som reserveras för resulaujämnng, efersom syfe med ujämnngen är a åsadkomma en sabl verksamhee över konjunkurcykeln. Omvän ska ne dsposon ske för a äcka undersko som uppkomm av andra skäl, som ll exempel a nämnderna ne håll lldelad budge. Dsposonen får ne heller ske för a äcka e undersko som uppkomm ll följd av förändrade förusänngar. 4.2 Resulabalanserng Hanerng av över- och undersko ska skapa förusänngar för posva syreffeker kommunens verksamheer. E sä a ydlggöra ansvare för de ekonomska och kvalava resulae och smulera ll e effekv och flexbel resursunyjande är a låa nämnder och konoren balansera över- och undersko över årsskfe och reglera de mo nämndens egna kapal. En sådan meod möjlggör även en långskg planerng över flera år verksamheen samdg som nämndernas ekonomska ansvar över den ydlggörs. Kommunsyrelsen ar årlgen sällnng ll om resulabalanserng ska ske. Nämnder ska ll varje årsbokslu begära resulabalanserng där hänsyn ll följande undanag kan göras: Över- respekve undersko på grund av budgeeknska fel eller exraordnära händelser som ne kunna beakas förväg Översko på grund av ej verksälld eller för sen gångsa verksamhe nom budge, som ne är av en engångskarakär Översko på grund uav a mål- och kvalesnvåer ej är uppfyllda Över- och undersko från verksamheen bosadsanpassnng undanas hel från balanserng. För a anspråkaganden av översko ne ska påverka kommunens ekonomska resula de år de används budgeeras dea ändamål samband med kommunens framagande av Resula och ekonomsk plan RESULTATUTJÄMNINGSRESERV

19 5 Uppföljnng och analys gör verksamheen bäre 5 Uppföljnng och analys gör verksamheen bäre Nulägesanalys + omvärld EXTERNA INTRESSENTER Syrmodell Rksdag Regerng Myndgheer Invånare Kunder Meda Lagsfnng Förordnngar Föreskrfer Skaemedel Inflyande Insyn Årsrappor Delårsrappor HYLTE KOMMUN Vson Sraeg, Polcy, Program, Program, Plan, Grunduppdrag Mål Nulägesanalys + omvärld Månadsrappor Prognos P o l k FULLMÄKTIGE STYRELSEN NÄMNDER Reglemene Rklnjer Delegerngs ordnng Inern konroll Kvalesnvåer Målnvåer Årsrappor Delårsrappor Månadsrappor Prognos T j ä n s KONTOR ENHET Regler, runer Handlngsplan Akve Delegerngsbeslu Inern konroll Uppföljnng Resula Analys Verksällghe Uppföljnng Resula Analys Verksällghe I Resula och ekonomsk planen haneras både kvalessyrnngs- och målsyrnngsprocesserna. Tll hjälp arbee används nformaon bland anna frånuppföljnngarna av verksällgheen. Uppföljnngen är vkg för a göra oss bäre och för a se a de som är beslua och lagsfa om följs. De är genom a mäa, jämföra, analysera och uveckla mål- och kvalesnvåer verksamheen sändg kan förbäras och därmed servcen mo de som kommer konak med kommunens servce och jänser. Nämndernas prorerngar nveserngar Prognos 11 mån Prognos 10 mån Nämndernas bokslu nlämna KS beslu resulabalanserng KF prorerar nveserngar Prognos 9 mån KF Delårsbokslu Prognos 8 mån Årshjul Uppföljnng och analys Prognos 3 mån Nämnders analyser nlämna KF Årsredovsnng Nämndernas Delårsbokslu Inlämna Prelmnär prognos 8 mån Prognos 4 mån Prognos 7 mån Prognos 5 mån Under åre arbear verksamheerna regelbunde med uppföljnngar. Föruom bokslu och delårsbokslu görs e fleral prognoser. Nämndernas analyser fyller en vkg funkon även processen för framagande av en resula- och ekonomsk plan. 4.1 RESULTATUTJÄMNINGSRESERV 17

20 5.1 INTERN KONTROLL Uppföljnngen är vkg för a göra oss bäre och för a se a de som är beslua och lagsfa om följs. De är genom a mäa, jämföra, analysera och uveckla mål- och kvalesnvåer verksamheen sändg kan förbäras och därmed servcen mo de som nyjar kommunens servce och jänser. I men av februar lämnar nämnderna n sna bokslu ll kommunsyrelsen. De nnehåller uppföljnng av nyckelal med mål- och kvalesnvåer sam uppföljnng av hur den ekonomska lldelnngen har använs. Boksluen sammanfaas och arbeas n kommunens årsredovsnng med bland anna förvalnngsberäelse och ekonomsk nformaon. Under den sammansällnng sker används nformaonen slue av februar under presdernas nuläges- och planerngsdag nför kommande process med Resula och ekonomsk plan. På presdedagen preseneras vlka nyckelal som ska analyseras under våren. De kan vara nyckelal vars resula avvker på någo sä eller nyckelal nom områden som bedöms vara exra nressana a uvärdera. Analyserna genomförs under mars och fram ll men av aprl då de lämnas ll kommunsyrelsen för sammansällnng. Analyserna preseneras på presderäff slue av aprl. Årsredovsnngen lämnas ll kommunsyrelsens arbesusko men av mars och går sedan va kommunsyrelsen ll beslu kommunfullmäkge slue av aprl. I slue av föregående år har nämnderna prorera bland kvarvarande nveserngsurymme och lag förslag ll vlka medel man vll ska ombudgeeras. Slulg beslu om ombudgeerngar as av kommunfullmäkge slue av mars månad samband med prorerng av nveserngar för kommande perod. Under åre görs regelbundna månadsuppföljnngar av de budgeansvarga. De sammansälls och redovsas för respekve nämnd och samlas sedan för redovsnng ll kommunsyrelsens arbesusko. Om prognoserna vsar på avvkelser mo budge ska nämnden också presenera ågärder för a komma ram. Månadsprognos görs varje månad mellan mars och november med uppehåll för jun och jul. I samband med prognos efer åa månader görs kommunens delårsbokslu som baseras på 7 månaders ufall. Nämnderna lämnar sna delårsbokslu men av sepember. Precs som vd bokslue sammanfaas nämndernas delårsboklu och vävs n kommunens delårsbokslu llsammans med förvalnngsberäelse och ekonomsk nformaon. Delårsbokslu efer sju månaders ufall och prognos efer åa månaders ufall lämnas ll kommunsyrelsens arbesusko slue av sepember. Delåsbokslue skckas va kommunsyrelsen för beslu kommunfullmäkge slue av okober. 5.1 Inern konroll En vkg förusänng för a god ekonomsk hushållnng ska kunna uppnås är a de fnns en god nern konroll. God nern konroll behövs alla organsaoner, nern konroll är prmär e lednngssysem med väsenlg beydelse för både den polska lednngen och konoren. Konrollsyseme bdrar ll a säkra a beslu vlar på e korrek underlag. De skyddar också mo förluser eller försörelser av kommunens llgångar. Dea gäller både oavsklga och avsklga fel. De oavsklga är ofa läare a fånga upp med en god nern konroll. De avsklga kan bland bara förhndras genom mycke sofskerade konroller och väl genomänk ansvarsfördelnng. De kan fnnas sora vnser a ha goda runer för nern konroll. Rsken för ekonomska förluser mnskar, och om runer är pållga mnskar behove av a konrollera varje enskld ransakon, saldo, fordran, skuld ec. Inern konroll är vkg med andra ord. Syfe med den nerna konrollen är allså a säkra en effekv förvalnng och a undgå allvarlga fel. Dea uppnås genom a anpassa organsaonen och nföra meoder och runer som syfar ll a: Öka konorens effekve Trygga kommunens llgångar Säkersälla a lagar, besämmelser och överenskommelser eferlevs INTERN KONTROLL

21 Mnmera rsker, säkra sysem och runer 5 Uppföljnng och analys gör verksamheen bäre Säkra a pengar och andra resurser används överenssämmelser med agna beslu Säkra en rkg och ändamålsenlg redovsnng Skydda polker och personalen mo oberägade mssankar och oegenlgheer. Uppföljnng nyckelal eller syrande dokumen Bra resula = God kvale Brs uppäck Idenfera orsak rskmomen Målsyrnng Konrollmomen nern konrollplan Konrollmomen nern konrollplan Verksamhessyrnngen och den nerna konrollen har en sark kopplng ll varandra och man kan säga a sysemen går n varandra. Vd uppföljnng av hur de syrande dokumenen eferlevs kan brser uppmärksammas. Även vd uppföljnng av verksamheernas nyckelal kan brser synlggöras. En del brser kan ågärdas drek och en del brser kommer n som en del målsyrnngen. Brserna analyseras och om de rskanalysen bedöms vara av en sådan karakär a de bör konrolleras exra ska de också komma n den nerna konrollplanen. Anngen bara som konrollmomen planen lls brsen ågärdas eller både som konrollmomen och som en del målsyrnngen. De kan vara nödvändg a lägga en vss sasnng på a uveckla verksamheen men också a samdg konrollera a ågärderna leder ll a rsken undanröjs. 5.1 INTERN KONTROLL 19

22 5.1 INTERN KONTROLL Blaga 1 Syrmodell Syrmodell EXTERNA INTRESSENTER Rksdag Regerng Myndgheer Invånare Kunder Meda Lagsfnng Förordnngar Föreskrfer Skaemedel Inflyande Insyn HYLTE KOMMUN Vson P o k l FULLMÄKTIGE STYRELSEN NÄMNDER Sraeg, Polcy, Program, Plan, Reglemene Rklnjer Delegerngs ordnng Inern konroll Grunduppdrag Grundbudge Kvalesnvåer Mål Målbudge Målnvåer Nulägesanalys + omvärld Årsrappor Delårsrappor Månadsrappor Prognos T j ä n s KONTOR ENHET Regler, runer Handlngsplan Akve Delegerngsbeslu Inern konroll Uppföljnng Resula Analys Verksällghe INTERN KONTROLL

23 Blaga 2 Årshjul för arbee med resula- och ekonomsk plan Blaga 2 KF beslu planerngsförusänngar Nämndernas prorerngar nveserngar KS beslu resulabalanserng Nuläges/planerngsdag presder KF beslu juserng REP Samverkan KF prorerar nveserngar Nämndernas dealjbudgear klara Prelmnär berednng Prelmnär presderäffar Nämndernas juserngar nlämna Årshjul Resula och ekonomsk plan (REP) Nämnders analyser nlämna Presdedagar REP berednng Samverkan KF beslu REP nkl ramlldelnng INTERN KONTROLL 21

24 Blaga 3 Årshjul för arbee med uppföljnng och analys. Nämndernas prorerngar nveserngar Prognos 11 mån Nämndernas bokslu nlämna KS beslu resulabalanserng Prognos 10 mån KF prorerar nveserngar Prognos 9 mån KF Delårsbokslu Årshjul Uppföljnng och analys Prognos 3 mån Nämnders analyser nlämna KF Årsredovsnng Prognos 8 mån Nämndernas Delårsbokslu Inlämna Prelmnär prognos 8 mån Prognos 4 mån Prognos 7 mån Prognos 5 mån