Livskvalitet enligt EQ-5D hos patienter med gonartros

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livskvalitet enligt EQ-5D hos patienter med gonartros"

Transkript

1 Livskvalitet enligt EQ-5D hos patienter med gonartros - en jämförelse mellan manliga och kvinnliga patienter Rozalija Avramovic ST-läkare, Luna vårdcentral, Södertälje 2013 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson, Medicine Doktor, Centrum för allmänmedicin (CeFAM) Klinisk handledare: Dag Rönnberg, Specialist i allmänmedicin, Luna vårdcentral, Södertälje

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Syfte 4 Frågeställningar 4 Metod och material 5 Etiska överväganden 6 Resultat 7 Diskussion 10 Slutsats 12 Referenser 13 Bilaga 1. Informationsbrev till patienter 16 Bilaga 2. Informationsblad om pågående projekt 17 1

3 Sammanfattning Bakgrund. Gonartros är vanligare hos äldre och efter 50 årsåldern är den vanligare hos kvinnor än hos män samt hos överviktiga personer. Syftet med studien var att undersöka hur patienter på Luna vårdcentral med diagnosen gonartros upplever sin livskvalitet i relation till kön, ålder och Body Mass Index(BMI). Metod. Livskvalitet utvärderades med hjälp av enkäten EQ - 5D ibland 100 konsekutiva patienter i åldern år med diagnosen gonartros (M17) på Luna vårdcentral och /eller Luna rehab.enkäten skickas med post och förfrankerat returkuvert. Gruppindelning gjordes utifrån kön, ålder (30-59, 60-89), BMI (<30, >30). Jämförelse mellan grupper gjordes med t- test och Mann Whitney U - test. Signifikansnivå sattes till p<0,05. Resultat. Svarsfrekvensen var 64 % (74 kvinnor, 26 män), (92 % för männen, 54 % för kvinnorna). Medelålder var 67 år. Medelvärde för livskvalitet EQ-5D index var 0,69 och medelvärde EQ-5D VAS var 71. Ingen skillnad sågs avseende livskvalitet i relation till kön eller ålder. Livskvalitet utifrån EQ-5D index i relation BMI skiljde sig mellan grupperna (0,73 i gruppen med BMI under 30 och 0,54 i gruppen med BMI över 30, p = 0,016) Livskvalitet utifrån EQ-5D VAS i relation BMI skiljde sig inte mellan grupperna. Slutsats. Livskvalitetet hos patienter med gonartros på Luna vårdcentral visade samband med BMI men inte ålder eller kön vilket talar för att vårdgivare bör hjälpa patienter att normalisera sitt BMI. MeSH-termer: quality of life; psychometrics; osteoarthritis, knee 2

4 Bakgrund Med livskvalitet avses vanligen den effekt hälsan har på en individs välmående och förmåga att fungera med avseende på fysiska, mentala och sociala aspekter av livet. Den funktionella aspekten inbegriper basala dagliga aktiviteter som förmågan att klä sig, arbetsrelaterade aktiviteter, hushållsarbete och förmågan att klara av sitt jobb, samt förmågan att umgås med familj och vänner i den utsträckning man önskar (1,2). Livskvalitet kan utvärderas på olika sätt och med olika frågeformulär. Ett av de mest använda frågeformulären är EuroQol (EQ- 5D) för att beskriva och värdera hälsorelaterad livskvalitet (3,4). EQ-5D består av två olika delar (5,6,7,8). Den första delen är ett beskrivande klassifikationssystem i fem dimensioner (rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och rädsla/nedstämdhet) där patienten tar ställning till vilket av tre olika påståenden som för dagen bäst överensstämmer med dennes hälsotillstånd. Varje dimension har tre nivåer: inga problem, vissa problem och svåra problem. De fem frågorna i hälsoklassifikationen gör det möjligt att bilda 243 olika hälsotillstånd och omräknas till ett indexvärde som resulterar i en siffra mellan 0-1 som uttryck för livskvalitet. Högst livskvalitet har den patient som anger 1 på alla faktorerna, och lägst har den som anger 3. Indexvärdet för EQ-5D motsvarar 1,0 för en helt frisk person och 0 för en död. Den andra delen av EQ-5D utgörs av en Visuell Analog Skala (VAS), med hjälp av vilken patienten skattar sin hälsa genom att markera på en linje hur bra eller dåligt dennes nuvarande hälsotillstånd är. VAS kan liknas vid en termometer som löper från 0 (sämsta tänkbara tillstånd) till 100 (bästa tänkbara tillstånd). Gonartros är en ledsjukdom som karakteriseras av sviktande ledfunktion i synoviala leder med varierande grad av nedbrytning av ledbrosk, utväxt av benpålagringar, förändringar brosknära ben och förtjockning av ledkapsel (9). Vanliga symtom vid gonartros är ledsmärta, ömhet, rörelseinskränkning, krepitationer och olika grader av lokal inflammation som kan påverka funktion i det dagliga livet och att leda till handikapp (10). Gonartros kan leda till både fysiska, psykiska och sociala besvär. Patienten har även rädsla för smärtsamma symtom samt för de konsekvenser som kan leda till handikapp. Därför kan det vara viktigt att belysa patienters upplevelser för att hitta bästa åtgärd (1,2,11,12). 3

5 Incidensen för gonartros ökar med stigande ålder och kvinnor har en högre sjuklighet, särskilt efter 50 års ålder jämfört med män (13). Den årliga förekomsten av sjukdomen hos kvinnor i åldern år är nära 1% per år (13). Studier har visat ett starkt samband mellan fetma och gonartros (14). Enligt Framinghams longitudinella studie förutspår högt BMI utvecklingen av sjukdomen senare i livet (15). Det har visat sig att en ökning av BMI resulterar i en progressiv ökning av risken för gonartros från 0,1% med ett BMI på mindre än 20 kg/m2 till 13,6 % för ett BMI på 36 kg/m2 eller högre (16). Detta fynd ger starka belägg för att det är viktigt med preventiva vårdinsatser avseende viktkontroll, medför minskad risk för gonartros (16). Dessutom visar analysen av kvinnorna i Framinghamstudien att incidensen av gonartros är lägre hos överviktiga kvinnor som minskar i vikt än hos dem som inte går ner i vikt (17). Dessa fynd tyder också på att viktkontroll medför minskad risk för gonartros (17). Luna vårdcentral ligger centralt i Södertälje och är en av tre landstingsdrivna vårdcentraler i Södertäljeområdet med listade patienter. Vårdcentralen bemannas av 10 allmänläkarspecialister, 6 läkare under specialisttjänstgöring samt vikarier och läkare under allmäntjänstgöring. I Luna vårdcentral ingår Luna rehab, barnavårdscentral, mödravård, psykosocial enhet samt hemsjukvård. Det är okänt hur patienter på Luna vårdcentral med diagnosen gonartros upplever sin livskvalitet. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur patienter på Luna vårdcentral med diagnosen gonartros upplever sin livskvalitet. Frågeställningar Avseende patienter på Luna vårdcentral med diagnos gonartros, föreligger skillnad i hur patienten skattar sin livskvalitet utifrån EQ-5D i relation till följande kategorier? 1. kön (män och kvinnor) 2. ålder (två grupper indelade i åldersgrupperna år och år) 3. BMI (två grupper uppdelade enligt BMI <30 kg/m2, och > 30 kg/m2). 4

6 Material och metod Design: En kvantitativ enkätstudie. Inklusionskriterier var patienter på Luna vårdcentral och /eller Luna rehab i åldern år med diagnosen gonartros (M17). De första 100 patienter som uppfyllde kriterierna från och bakåt i tiden inkluderades. Data om kön och ålder extraherades till Excel med hjälp av analysverktyget MEDRAVE4 (M4) och varje patienten kodades med ett nummer. Inkluderade patienter tillsändes därefter ett informationsbrev, enkäten EQ-5D samt frågor om vikt och längd och ett förfrankerat returkuvert. Vid uteblivet svar skickades därefter högst två påminnelser per post. Livskvaliteten hos patienterna med gonartros bedömdes med hjälp av ett allmänt, generiskt frågeformulär EQ-5D som utvärderades dels utifrån EQ-5D indexvärde och dels utifrån patientens självskattade livskvalité (EQ-5D VAS) (18). BMI beräknades utifrån patientens skriftliga svar på frågor gällande vikt och längd. Statistisk bearbetning gjordes i programmet PAST. Patientkarakteristika presenteras deskriptivt: andelen kvinnor och män, medelvärdet och standardavvikelsen för vissa variabler (ålder, BMI, EQ-5D index och EQ-5D VAS ). Andelen kvinnor och män analyserades enligt WHO s BMI-klassificering; undervikt = BMI <18,5, normalvikt = BMI 18,50-24,99, övervikt = BMI 25,00-29,99. fetma = BMI 30,00, fetma klass I = BMI 30,00-34,99, fetma klass II = BMI 35,00-39,99, fetma klass III = BMI 40,00 (19). Jämförelse av medelvärde för EQ-5D-indexvärde och EQ-5D VAS gjordes avseende kön, ålder (åldersgrupperna år och år) samt BMI (BMI <30 kg/m2, och > 30 kg/m2) och undersöktes med t-test eller Mann-Whitney U-test beroende på fördelningen av uppgifterna. Eftersom vårt urval av patienter var litet kontrollerades fördelning av data med Shapiro-Wilk test. Signifikansnivå sattes till p<0,05. Subanalys gjordes av svar på EQ-5D enkäten avseende procentuell andel patienter som rapporterade inga problem, måttliga problem respektive svåra problem per dimension och kön. 5

7 Etiska överväganden Det etiska dilemmat i studien är att data inhämtades från patienter utan att studieledaren haft tidigare vårdkontakt med dessa. Därvid fanns risk att känsliga uppgifter kom till andra än vårdgivarens kännedom. För att minimera detta dilemma tillsändes patienter ett informationsbrev med frågor om vikt och längd (bilaga 1) och EQ-5D enkät samt ett förfrankerat returkuvert. Svaren kodades och ingen patient kunde identifieras under bearbetning av data eller i resultatredovisning. Namn och personnummer sparades i en kodnyckel som förvarades i ett kassaskåp på Luna vårdcentral fram till studiens slut för att därefter förstöras. Det kodade materialet var endast tillgängligt för studieledaren som arbetade under sekretess. Redovisning av resultat sker på gruppnivå. Anslag om studien sattes upp på vårdcentralen med information om att projektet utfördes i kvalitetssyfte, (bilaga 2). Läkarkollegor på vårdcentralen informerades muntligt vid ett läkarmöte. Studien godkändes av verksamhetschefen. Studien kan bidra till kvalitativa förbättringar i den medicinska behandlingen av patienter med gonartros, varför de positiva konsekvenserna bedömdes överväga risker. 6

8 Resultat Av de 100 konsekutivt inkluderade patienterna var 74 kvinnor och 26 män. Fördelningen av patienterna som besvarade enkäten var 40 (62,5%) kvinnor och 24 (37,5%) män. Svarsfrekvensen var totalt 64 % (kvinnor 54 %, män 92 %). Basdata för populationen patienter anges i Tabell 1. Medelvärde för ålder skiljde sig inte mellan kvinnor och män (U = 515,00, p = 0,63). Tabell 1. Basdata för patienter med diagnosen gonartros på Luna Vårdcentral (n=64) Kön Antal (%) Ålder år Längd cm Vikt kg BMI kg/m 2 EQ-5D indexvärde EQ-5D VAS Kvinnor 40 (62,5) 68 (12) 165 (8)* 79 (12)* 29 (4)* Män (37,5) (12) (7) (18) (4) Totalt (12) (10)* (16)* (4)* * data saknas för en kvinna som inte gett information om längd och vikt 0,68 (0,19) 0,69 (0,24) 0,69 (0,21) 72 (18,09) 70 (19,15) 71 (18,36) Indelning av kvinnor och män utifrån WHO s BMI-klassificering presenteras i Tabell 2. Ingen skillnad i BMI mellan kvinnor och män förelåg (U = 533,50, p = 0,35). Tabell 2. Indelning av kvinnor och män utifrån WHO s BMI-klassificering (n=64) Kön, n (%) BMI klass (kg/m 2 ) Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma klass I klass II klass III Kvinnor * 0 (0,0) 4 (10,3) 25 (64,1) 5 (12,9) 3 (7,7) 2 (5,1) Män 0 (0,0) 4 (16,7) 17 (70,9) 2 (8,3) 0 (0,0) 1 (4,2) * data saknas för en kvinna som inte gett information om längd och vikt Livskvalitet i relation till kön Livskvalitet enligt EQ-5D indexvärde skiljde sig inte mellan kvinnor och män (U = , p = 0,58). Livskvalitet enligt EQ-5D VAS skiljde sig inte mellan kvinnor och män (U = , p = 0,91). 7

9 Livskvalitet i relation till ålder Majoriteten patienter var över 60 år (72%). Livskvalitet enligt EQ-5D indexvärde skiljde sig inte mellan åldersgrupper (U = 382,00, p = 0,63). Livskvalitet enligt EQ-5D VAS skiljde sig inte mellan åldersgrupper (U = 313,15, p = 0,13), (Tabell 3). Tabell 3. Livskvalitet i relation till ålder för patienter med diagnosen gonartros på Luna Vårdcentral (n=64) Ålders grupp år år Antal (%) 18 (28,1) 46 (71,9) Kön Antal (%) Kvinnor Män 12 (66,7) 28 (60,9) 6 (33,3) 18 (39,1) Ålder år 52 (5) 73 (8) Längd cm 170 (8) 171 (11) Vikt kg 87 (22) 82 (13) BMI kg/m 2 30 (6) 28 (3) EQ5D indexvärde 0,71 0,27) 0,68 0,18) EQ-5D VAS 77,28 (15,59) 69,09 (19,00) Livskvalitet i relation till BMI De flesta patienterna hade ett BMI som var mindre än 30 kg/m2. Skillnaden i ålder mellan BMI grupper var inte signifikant (t = 1,032, p = 0,306). Livskvalitet enligt EQ-5D indexvärde skiljde sig mellan BMI grupperna (U = , p = 0,016). Livskvalitet enligt EQ -5D VAS skiljde sig inte mellan BMI grupperna (U = 297,50, p = 0,64), (Tabell 4). Tabell 4. Livskvalitet i relation till BMI för patienter med diagnosen gonartros på Luna Vårdcentral (n=64) BMI grupp Antal (%)* Kön Antal (%) Kvinnor Män Ålder år Längd cm Vikt kg BMI kg/m 2 EQ5D indexvärde EQ-5D VAS Till kg/m 2 (79,4) Över kg/m 2 (20,6) 29 (58,0) 10 (76,9) 21 (42,0) 3 (23,1) 68 (12) 64 (10) 172 (9) 166 (13) 79 (10) 99 (21) 27 (2) 35 (5) 0,73 (0,19) 0,54 (0,23) 72,06 (18,12) 68,54 (20,45) 8

10 Subanalys av EQ-5D enkäten avseende procentuell andel patienter som rapporterat; inga problem, måttliga problem respektive svåra problem per dimension och kön. Den dimension där högst andel patienter rapporterade måttliga problem avsåg dimensionen smärta/ besvär. Den dimension där lägst andel patienter rapporterade problem avsåg dimensionen hygien. (Tabell 5). Tabell 5. Subanalys av svar på EQ-5D enkäten avseende antal och procentuell andel som rapporterat; inga problem, måttliga problem respektive svåra problem per dimension och kön (n=64) Inga problem Måttliga problem Svåra problem Dimension n % n % n % Rörlighet Män 11 45, ,2 0 0,0 Kvinnor 16 40, ,0 0 0,0 Totalt 27 42, ,8 0 0,0 Hygien Män 22 91,7 1 4,17 1 4,17 Kvinnor 36 90,0 4 10,0 0 0,0 Totalt 58 90,6 5 7,8 1 1,6 Huvudsakliga aktiviteter Män 17 70,8 5 20,8 2 8,3 Kvinnor 27 67, ,0 1 2,5 Totalt 44 68, ,6 3 4,7 Smärtor/besvär Män 5 20, ,7 3 25,0 Kvinnor 6 15, ,5 3 7,5 Totalt 11 17, ,4 6 9,4 Oro/nedstämdhet Män 18 75,0 6 25,0 0 0,0 Kvinnor 27 67, ,0 1 2,5 Totalt 45 70, ,1 1 1,6 9

11 Diskussion I denna studie har vi i en primärvårdskontext undersökt i vilken utsträckning tre faktorer kön, ålder och BMI påverkar självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med gonartros. Inga skillnader i livskvalitet förelåg när manliga patienter jämfördes med kvinnliga patienter, eller när patienter mellan 30 och 59 år jämfördes med patienter mellan 60 och 89 år. Däremot uppvisade patienter med ett BMI över 30 kg/m 2 ett signifikant lägre indexvärde på instrumentet EQ-5D än patienter med ett BMI under 30 kg/m 2, tydande på sämre självskattad livskvalitet i gruppen med ett högre BMI. Tidigare epidemiologiska studier har visat att gonartros är vanligare hos kvinnor och individer med lägre utbildningsnivå eller sämre ekonomisk ställning samt att incidensen av gonartros ökar med åldern, oavsett kön (20,21). Mindre känt är dock hur åldern påverkar livskvalitet hos patienter med gonartros vilket är en viktig hälsoekonomisk frågeställning med tanke på att världens befolkning blir allt äldre och att försämrad livskvalitet allmänt leder till försämrad arbetsförmåga, ökad sjukfrånvaro och förtidspensionering (22). I vår studie rapporterade äldre individer i genomsnitt något sämre livskvalitet, i synnerhet på EQ-5D:s VAS-baserade skattning; möjligen till följd av studiens ringa storlek och begränsade statistiska styrka uppnådde dock inte dessa skillnader signifikans. I en nyligen publicerad studie från Turkiet (23) undersöktes hälsorelaterad livskvalitet hos 27 män och 85 kvinnor med gonartros, med hjälp av självskattningsinstrumentet Short Form-36. Jämfört med manliga patienter uppgav kvinnliga patienter signifikant sämre funktion på tre av instrumentets åtta delskalor de avseende smärta, allmän hälsa och följderna av känslomässiga problem. I vår studie utförde vi en likartad subanalys av svar på EQ-5Denkäten men uppdagade inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga patienter, avseende frekvenser med inga, måttliga eller svåra problem, inom områdena rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. Våra resultat är dock inte direkt jämförbara med fynden från den turkiska studien, som undersökte dubbelt så många kvinnor och analyserade gruppvisa medelvärden, snarare än frekvenser, på delskalor av ett väsensskilt instrument. I vår studie var BMI den enda faktor som uppvisade ett statistiskt samband med livskvalitet. Individer i gruppen med högre BMI över 30 kg/m 2, motsvarande enligt WHO:s klassificering fetma rapporterade signifikant lägre indexvärde på EQ-5D än individer med 10

12 lägre BMI. Att fetma sänker livskvaliteten och förkortar livslängden hos patienter med sjukdomar i rörelseapparaten är känt sedan tidigare (24). I USA är fetma det vanligaste komorbida tillståndet vid gonartros och det har visats att övervikt oftast föregår utvecklandet av gonartros (21). Studier visar att samtidig förekomst av fetma hos individer med gonartros fördubblar antalet förlorade kvalitetsjusterade levnadsår (25). Såväl fetma som gonartros kan förebyggas genom en hälsosam livsstil. Genom råd om sunda levnadsvanor inte minst lämplig regelbunden fysisk aktivitet kan hälso- och sjukvården bidra till att förhindra utvecklandet av sjukdomarna. Minskad sjuklighet i gonartros och fetma skulle möjliggöra en kostnadseffektiv omfördelning av insparade resurser till andra, eftersatta områden inom hälsooch sjukvården. I en stor befolkningsundersökning av livskvalitet i Stockholm (26) varierade det genomsnittliga indexvärdet på EQ-5D med ålder, från 0,89 bland personer mellan 20 och 29 år till 0,74 bland personer mellan 80 och 88 år. Medelvärdena för EQ-5D-index var lägre vid olika sjukdomar tydande på försämrad självskattad livskvalitet och varierade från 0,79 bland personer med astma till 0,66 bland personer med värk i ländryggen. I vår studie, där medelåldern för patienterna med gonartros var 67,4 år, var medelvärdet på EQ-5D-index 0,69 d v s lägre än genomsnittet för Stockholmare mellan 80 och 88 år och medelvärdet på EQ- 5D-VAS endast marginellt högre än genomsnittet hos de äldsta Stockholmarna (71 vs 69) (26). Bland patienter med en medelålder på 67 år verkar med andra ord gonartros sänka den självskattade livskvaliteten till en nivå som motsvarar den hos människor som i genomsnitt är 15 till 20 år äldre. Livskvaliténedsättningen förknippas främst med funktionsnedsättningar; som att delta i fysiska och sociala aktiviteter. Vår studie har ett antal begränsningar som måste beaktas vid tolkningen av resultaten och som kan förbättras i framtida studier. För det första var det ett litet urval av patienter. För det andra att vi inte använde en kontrollgrupp av friska köns- och åldersmatchade kontrollpersoner med samma BMI för jämförelse av livskvalité. För det tredje att patienternas eventuella övriga befintliga sjukdomar inte registrerades vilket också avsevärt kan påverka livskvalitet. För det fjärde att det saknas uppgifter om hur länge patienterna haft gonartros och radiologisk grad av gonartros. Begränsningarna i studien beror främst på att studien genomfördes under en begränsad tid men gav ändå uppslag till frågor som skulle kunna utforskas vidare som till att undersöka hur läkemedel för behandling av gonartros påverkar livskvalitet. 11

13 Slutsats Livskvalitetet hos patienter med gonartros på Luna vårdcentral visade samband med BMI men inte ålder eller kön vilket talar för att vårdgivare bör hjälpa patienter att normalisera sitt BMI. 12

14 Referenslista 1. Henriksson M, Burström K, Kvalitetsjusterade levnadsår och EQ-5D Läkartidningen, 2006,103: Burström K, Hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D-Beskrivning av instrumentet samt resultat från en befolkningsundersökning i Stockholmslän Stockholm Stockholms länslandsting, Samhällsmedicin: The EuroQol Group EuroQol- a new facility for the measurement of healthrelated quality of life. Health Policy,1990;16: Szende A, Oppe M, Devlin N. EQ-5D Value Sets: Inventory, Comparative Review and User Guide. Dordrecht: Springer; Brooks R. EuroQol: The current state of play Health Policy. 1996;37(1): Kind P, Dolan P, Gudex C, Williams A. Variations in population health status: results from a United Kingdom national questionnaire survey. BMJ 1998;316: Picavet HSJ, Hoeymans N, Health related quality of life in multiple musculoskeletal diseases: SF-36 and EQ-5D in the DMC3 study. Ann Rheum Dis 2004;63: doi: /ard Fransen M, Edmonds J, Reliability and validity of the EuroQol in patients with osteoarthritis of the knee. Rheumatology (Oxford) 1999;38: Löfvendahl S, Bizjajeva S, Ranstam J, Lindgren LJ, Indications for hip and knee replacement in Sweden J Eval Clin Pract 2011;17(2): Dieppe PA.Lohmander LS. Pathogenesis and management of pain in osteoarthritis.lancet.2005 Mar12-18;365(9463): Sellam J, Herrero-Beaumont G, Berenbaum F. Osteoarthritis: pathogenesis, clinical aspects and diagnosis. In: Eular compendium on Rheumatic Diseases ed Bijlsma JWJ. 2009;

15 11. Brazier JE, Harper R, Munro J, Walters SJ, Snaith ML. Generic and conditionspecific outcome measures for people with osteoarthritis of the knee. Rheumatology (Oxford) 1999;38: Buckwalter JA, Mankin HJ, Grodzinsky AJ (2005) Articular cartilage and osteoarthritis. Instr Course Lect 54: Oliveria, SA, Felson DT, Reed JI, Cirillo PA,Walker AM. Incidence of symptomatic hand, hip, and knee osteoarthritis among patients in a health maintenance organization. Arthritis & Rheumatism 1995(38): Spector TD. The fat on the joint: osteoarthritis and obesity. J Rheumatol 1990; 17: Felson DT, Anderson JJ, Naimark A, Walker AM, Meenan RF. Obesity and knee osteoarthritis. The Framingham Study. Ann Intern Med 1988; 109: Coggon D, Reading I, Croft P, McLaren M, Barrett D, Cooper C. Knee osteoarthritis and obesity. Int J Obes 2001(25): Felson DT, Zhang Y, Anthony JM, Naimark A, Anderson JJ.Weight loss reduces the risk for symptomatic knee OA in women: the Framingham Study. Ann Intern Med 1992; 116: EQ-5D index calculator.xls - The Economics Network [cited ]. Available from: WHO. BMI classification [cited ]. Available from: Cunningham LS, Kelsey JL. Epidemiology of musculoskeletal impairments and associated disability. Am J Public Health. 1984;74(6): Felson DT, Lawrence RC, Dieppe PA, Hirsch R, Helmick CG, Jordan JM, et al. Osteoarthritis: new insights. Part 1: the disease and its risk factors. Ann Intern Med. 2000;133(8):

16 22. Salaffi F, Carotti M, Stancati A, W G. Health-related quality of life in older adults with symptomatic hip and knee osteoarthritis: a comparison with matched healthy controls. Aging Clin Exp Res. 2005;17(4): Alkan BM, Fidan F, Tosun A, Ardıçoğlu O. Quality of life and self-reported disability in patients with knee osteoarthritis. Mod Rheumatol. 2014;24(1): Hirano K, Imagama S, Hasegawa Y, Ito Z, Muramoto A, Ishiguro N. The influence of locomotive syndrome on health-related quality of life in a community-living population. Mod Rheumatol 2013;23: Losina E, Walensky RP, Reichmann WM, Holt HL, Gerlovin H, Solomon DH, et al. Impact of obesity and knee osteoarthritis on morbidity and mortality in older Americans. Ann Intern Med. 2011;154(4): Burström K, Johannesson M, Diderichsen F. Swedish population health-related quality of life results using the EQ-5D. Quality of Life Research. 2001;10: Hoogeboom TJ, den Broeder AA, de Bie RA, van den Ende CH. Longitudinal impact of joint pain comorbidity on quality of life and activity levels in knee osteoarthritis: data from the Osteoarthritis Initiative. Rheumatology (Oxford). 2013;52(3):

17 Bilaga 1. Informationsbrev till patienter Hej! Jag heter Rozalija Avramovic och är ST läkare (läkare under specialisttjänstgöring) på Luna vårdcentral. Jag ska undersöka hur våra patienter med knäledsartros upplever sin livskvalitet mätt med en enkät. Du har fått detta brev för att Du sökt Luna vårdcentral eller Luna Rehab för besvär med knäledsartros. Om Du vill delta i studien, inbjuds Du att returnera ditt svar angående din vikt och längd samt bifogad enkät ifylld. Det finns inte några rätta eller felaktiga svar. Vi är bara intresserade av din personliga uppfattning.välj endast ett svarsalternativ för varje fråga. Skicka sedan svaret i bifogat frankerat returkuvert inom närmsta veckan. Resultat kommer att redovisas i siffror och diagram för hela gruppen av deltagande patienter så dina personliga svar kommer inte att kunna identifieras. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Oavsett om Du deltar eller inte kommer det inte att påverka omhändertagandet på vårdcentralen. Om Du har frågor om studien är Du välkommen att kontakta mig på mailadress rozalija.avramovic@sll.se. Med vänliga hälsningar... Min aktuella vikt och längd är... 16

18 Bilaga 2. Informationsblad om pågående projekt som sättes upp i receptionen för information till patienterna Hej! På denna vårdcentral genomför ST läkare Rozalija Avramovic en studie där hon studerar livskvalité hos patienter med knäledsartros i syfte att förbättra och utveckla vården för dessa patienter. Den som har frågor om studien är välkommen att kontakta versamhetschef Dag Rönnberg. 17

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter

Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter 42 Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och Del A: Inledning Arbetsrelaterade besvär i höft, ben och utgörs av försämringar i kroppsstrukturer som senor, muskler, nerver, leder eller bursor

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Ylva Cedervall Doktorand, Uppsala universitet Sjukgymnast, Akademiska sjukhuset ylva.cedervall@pubcare.uu.se 18 mars 2013 Bilder:

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Termin 5 Höstterminen 2013 Procedur för enkät och statistikuppgiften Välj ämne/område Litterturgenomgång + webföreläsningar Granska valt ämne

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Kan artrosskola enligt Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA) leda till minskad smärta?

Kan artrosskola enligt Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA) leda till minskad smärta? Vesta NP 2014 Kan artrosskola enligt Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA) leda till minskad smärta? Lucie Crawford, ST-läkare, Hässelby vårdcentral Oktober 2014 Vetenskaplig handledare

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Korrelation mellan upplevd livskvalitet och objektiva mått som kan påverka hälsa hos patienter i primärvården

Korrelation mellan upplevd livskvalitet och objektiva mått som kan påverka hälsa hos patienter i primärvården Korrelation mellan upplevd livskvalitet och objektiva mått som kan påverka hälsa hos patienter i primärvården Alice Hervius ST-läkare i allmänmedicin, Capio Husläkarmottagning Serafen. 2012 Vetenskaplig

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 Tentamen i: Statistik 1, 7.5 hp Antal uppgifter: 5 Krav för G: 11 Lärare: Robert Lundqvist, tel

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

Nationella Kataraktregistret och PROM

Nationella Kataraktregistret och PROM Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun

Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad

Läs mer

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater Niclas Olofsson 7 64587 niclsa.olofsson@lvn.se QALY Quality adjusted life years tar hänsyn till både antal år av liv och den

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Liv & Hälsa tand. December 2009

Liv & Hälsa tand. December 2009 Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen

Läs mer

EQ-5D. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

EQ-5D. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för? Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde EQ-5D [1] är ett instrument som består av två delar och mäter hälsorelaterad livskvalitet, oavsett sjukdomsbild. Instrumentet mäter det allmänna hälsotillståndet

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet! Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Pressmeddelande 30 oktober Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Sex av tio anställda i Blekinge, 60 procent, är överviktiga. Bland anställda över 50 år har hela 68 procent ett BMI över 25, medan

Läs mer

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Sammanfattning Då bortfallet i folkhälsoenkäter ökar för varje år är det viktigt att veta hur de som utgör det ökade bortfallet

Läs mer

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:

Läs mer

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Det här formuläret avser Din situation vid starten, avslutningen samt uppföljningen av rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer