Trötthet vid Riksby VC: En studie av en symtomdiagnos
|
|
- Martin Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Trötthet vid Riksby VC: En studie av en symtomdiagnos ST-läkare Johan Gröndahl Riksby Vårdcentral Handledare: Holger Theobald Centrum För Allmänmedicin
2 Sammanfattning Trötthet är en de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp i primärvården. Det är samtidigt ett symtom som kan stå för en mängd tillstånd och sjukdomar, såväl harmlösa som direkt livshotande. I Sverige finns för närvarande få riktlinjer för hur trötthet ska utredas. I detta arbete har symtomdiagnosen R53 Trötthet studerats på en vårdcentral. Arbetet har lagts upp som en journalstudie på Riksby vårdcentral där patienter som fått denna diagnos under 2007 har ingått. Syftet var att studera vad som karakteriserar patienter som får diagnosen, samt att kartlägga hur en eventuell utredning läggs upp. I den mån det var möjligt har resultaten från dessa utredningar studerats. Resultaten från studien visar att kvinnor får diagnosen R53 Trötthet i större utsträckning än män. Diagnosen tycks vara en utredningsdiagnos där nästan alla av de totalt 86 studerade patienterna undersökts med blodprover, men också i mindre omfattning med andra undersökningsmetoder. Som resultat av utredningarna ses en ganska stor bredd av diagnoser där en av de större andelarna utgörs av diagnoser inom det psykiska spektrat. De flesta som får diagnosen R53 får dock ingen ny diagnos efter utredning och heller ingen tydligt journalförd åtgärd eller behandling. Den vanligaste åtgärden, i förekommande fall, är in- eller utsättning av läkemedel och näst vanligast är remiss för samtals- eller psykiatrikontakt. Introduktion Trötthet som symtom Upplevelse av psykisk eller fysisk trötthet är en av de vanligaste orsakerna till att man söker läkare. Trötthetssymtomet kan ha en uppsjö av orsaker 1. Påfrestande situationer och betingelser i människors liv, det dagliga livet, kan i sig ge upphov till trötthet. De individer som inte någon gång känt sig slutkörda av för lite sömn, relationsproblem, stress eller för lite motion är troligen lätt räknade. Dessa orsaker till trötthet kan många gånger vara svårt att skilja från mer sjukliga anledningar till trötthet. Exempel på sådana patologiska tillstånd är hypotyreos, sömnapné, astma, infektioner eller läkemedelsbiverkan. Listan kan också fyllas på med fler potentiellt allvarliga tillstånd såsom njur- eller leversjukdom, diabetes, anemi, depression, tarmsjukdomar och hjärtsjukdomar. Till detta spann av både normala tillstånd och dödliga sjukdomar hör ju också många maligniteter som ofta ger sig till känna genom trötthetssymtom. Tröttheten i sig kan också ge upphov till s.k. kroniskt trötthetssyndrom. Denna fortfarande ofullständigt kartlagda diagnos kännetecknas av långvarig handikappande trötthet 5. Uppräkningen av krämpor ovan är omfattande och spretig men ändå långt ifrån en komplett lista på orsaker till trötthet säkerligen kan lika många tillstånd ytterligare fogas till denna uppräkning. 1
3 De undersökningar som gjorts på området indikerar att antalet patienter som söker vård p.g.a. trötthetssymtom är stort. En irländsk studie visar att upp till en fjärdedel av landets mottagningsbesök hos en GP (general practitioner, motsvarighet till allmänläkare) hade trötthet som huvud- eller bidiagnos 4. En australiensisk motsvarighet visar att trötthet är den sjunde vanligaste sökorsaken hos allmänläkare och det fjärde vanligaste problemet som utreds med blodprover 2. Samma studie visar i sin tur att endast en liten andel av resultaten från dessa prover gav upphov till signifikant klinisk diagnos. Data från Holland visar att utredningens upplägg kan ha betydelse för huruvida tröttheten blir ett övergående fenomen eller en kronisk sjukdom 3. I flera länder finns riktlinjer för diagnostik och behandling av kroniskt trötthetsyndrom. I Sverige finns än så länge inga sådana riktlinjer för utredning av långvarig trötthet, men Stockholm läns landsting har publicerat en fokusrapport om diagnosen 5. Några nationella riktlinjer för utredning finns inte heller när det gäller trötthet ur ett kortare perspektiv. Där hänvisas läkarna till sina egna bedömningar, lokala traditioner eller råd från medicinska böcker eller nätsidor. Socialstyrelsen har visserligen rekommendationer för utredning av Orkeslöshet/onormal trötthet utan annan uppenbar förklaring 6 men dessa ingår i riktlinjer inom hjärtsjukvård och gäller ej trötthet generellt. Dessutom är rekommendationerna ytterst allmänt hållna. T.ex. nämns att provtagning kan bli aktuell men ej vilka prover som ska användas. Mer handfast är webbplatsen Praktisk Medicin som vid trötthet tipsar om statusinriktningar och anamnestiska frågor samt basal provtagning. Denna enkla provtagning kan dock enligt samma webbplats utvidgas närmaste oändligt mycket, vilket även gäller tänkbara fysiologiska och radiologiska undersökningar 1. Symtomdiagnostik Inom svensk somatisk vård är diagnossystemet ICD-10 dominerande. ICD-10 är den internationella, standardiserade diagnostik-klassificeringen som tillhandahålls av Världshälsoorganisationen (WHO) 8. Socialstyrelsen är ansvarig för den svenska utgåvan som har modifierade versioner för olika medicinska specialiteter, såsom allmänmedicin 9. Denna omfattande samling av diagnoser är i huvudsak uppdelad efter delar av kroppen. Kapitel nummer 18 Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes (R00-R99) är istället inriktad på symtom från olika organsystem utan att någon specifik sjukdom definieras. Till denna kategori diagnoser, i dagligt tal symtomdiagnoser, hör denna studies ämne R53 Trötthet. Diagnossättande i medicinska journaler sker generellt sätt vid samtliga läkarbesök i Sverige. Stockholms Läns Landsting (SLL) har för de olika medicinska disciplinerna tydliga anvisningar för hur diagnossättning ska gå till 7. Kortfattat skall läkaren enligt anvisningarna ange patientens symptom, besvär eller problem som diagnos så länge specifik sjukdom inte säkert är konstaterad. I detta arbete kommer användningen av diagnosen R53 Trötthet studeras på en vårdcentral. Då symtomet trötthet kan föra tankarna till så många olika tillstånd är denna symtomdiagnos att betrakta som oerhört bred. Att trötthet är så vanligt förekommande gör att man som läkare inom det allmänmedicinska området dessutom väldigt frekvent ställs inför en patient där utgången är högst oviss. 2
4 Syfte Syftet med studien är att studera symtomdiagnosen R53 Trötthet på Riksby VC. Genom studier av journaler från en given tidsperiod ska slutsatser försöka dras kring vad som utmärker de patienter som får diagnosen R53 och vad en eventuell utredning innehåller. Dessutom är tanken att undersöka i vilken omfattning patienterna som fått diagnosen R53 Trötthet får en ny diagnos efter utredning och vilka diagnoser som de då får. En viktig aspekt med detta arbete är att ge läkarna på Riksby VC en uppfattning framöver om vilka tillstånd och sjukdomar som kan vara aktuella hos en patient där trötthetsdiagnosen är aktuell. Därigenom är studien delvis att betrakta som kvalitetsarbete för att utvärdera den egna verksamheten. Med tanke på bristen på riktlinjer för hur trötthet ska utredas, skulle information kring hur Riksby VC:s R53- patienter utreds kunna ge en fingervisning om hur trötthet utreds i praktiken. Frågeställningar Bakgrundsdata: Förkommer diagnosen hos alla åldrar eller finns det en övervikt åt högre eller yngre åldrar? Dominerar något kön? Finns det någon tydlig årstidsvariation i när patienter söker för trötthet där nämnda diagnos blir aktuell? Andra karakteristika för de patienter som får diagnosen R53 trötthet? Utredningsförfarande: I vilken utsträckning förekommer blodprover? Vilka prover är vanliga? Vilka undersökningar görs? Hur mycket används radiologi och fysiologlabresurser? Hur frekvent används skattningsformulär för psykisk ohälsa? Hur mycket används remisser i utredningen? Vart remitteras patienterna? Används återbesök? Hur ofta sjukskrivs patienterna? Utredningarnas resultat: Slutligt utfall i utredningar? Hur ofta leder utredningarna till en ny diagnos? Vilka diagnoser är aktuella? Vilka åtgärder vidtas? I vilken utsträckning görs aktiva åtgärder efter utredning? Vilka åtgärder förekommer? Skrivs remisser? Används läkemedel? I vilken i grad får patienterna även andra diagnoser under studieperioden? Vilka diagnoser är vanligast förekommande? 3
5 Metod Urval Studien är en retrospektiv analys av journaler från Riksby vårdcentral. Riksby vårdcentral ligger i Bromma och har ett upptagningsområde på cirka personer. Studien utgick från vårdcentralens journalsystem ProfDoc III. Med hjälp av rapportverktyget RAVE från Medtrac identifierades alla patienter som, under år 2007, vid minst ett tillfälle fått diagnosen R53 enligt ICD-10. Några exklusionskriterier användes ej. Årtalet 2007 valdes för att studier av resultatet från eventuella efterföljande utredningar ska vara möjliga att granska. Totalt ingick 86 patienter i studien. För att se om diagnossättningen varierar år från år gjordes även en sökning för kontroll av antalet patienter med diagnos R53 år 2006 och För att kunna besvara frågeställningarna lästes datajournalerna och inhämtade uppgifter noterades i en tabell i Microsoft Excel. Varken patientens namn, adress, personnumrets fyra sista siffror eller andra personliga uppgifter med möjlighet till identifiering registrerades i tabellen. Studieperioden bestämdes att gälla från första besöksdatum t.o.m. det datum då eventuell utredning är slutförd, patienten slutat söka för problemet, eller maximalt ett år från första besöksdatum i de fall utredningen tagit lång tid. De uppgifter som inhämtades i respektive journal definieras i en tabell (Tabell 1). De flesta termer markeras som ja eller nej. Tabell 1. Termer, samt definitionen av dessa, från inhämtade journaldata TERM FÖRKLARING Födelsedatum 1:a besöksdatum Det datum då patienten för första gången fick diagnosen R53, alternativt det första datum då det klart framstod att patienten sökte för problemet som vid senare besök föranledde denna diagnos Kön Ålder Patientens ålder vid första besöksdatumet Förekomst blodprov Ja/nej BLODPROVER Blodstatus Hb? Ev inklusive EVF, MCHC, MCV, MCH och övrig blodkroppsbestämning Elektrolyter Krea, kalium, natrium eller calcium Lever Transaminaser, ALP, GT eller bilirubin Tyroidea TSH? Ev inklusive T3/T4 eller antikroppar B-vitamin /folat Folat eller kobalamin. Hit räknas även metylmalonat och homocystein Inflammation SR eller CRP Diabetes p/s-glukos eller HbA1c Övriga 4
6 Urinprov Faecesprov UNDERSÖKNINGAR Psykenkät MADRS, PHQ-9 eller HAD-skalan EKG Spirometri Koloskopi Gastroskopi Lungröntgen Annan radiologi Övriga u-s REMISS Antal återbesök Fler relevanta diagnoser? SJUKSKRIVNING Slutlig diagnos Slutlig åtgärd Akut Ickeakut Pågående Ny Den mest relevanta och tydliga diagnosen (om sådan finns) efter utredning * Vilken åtgärd utfördes? Ex remiss eller medicin ** Vad analyserade prover hade för resultat har inte studerats i detta arbete. Detta då det är svårt att objektivt säga vilka provsvar som ska bedömas som normala eller avvikande. Likaså har inte resultaten på andra undersökningar, såsom fyslab- eller röntgenundersökningar registrerats. Däremot har slutgiltig diagnos och slutgiltig åtgärd registrerats när detta varit möjligt, oavsett om diagnosen ställts genom provtagning, undersökningar eller anamnes (eller en kombination av alla dessa). * Som slutlig diagnos valdes den diagnos som, under den studerade perioden, bedömdes vara orsak till patientens trötthet eller den diagnos som till sist befanns vara orsaken till att patienten sökt vård. I de flesta fallen innebar sättande av en sådan diagnos att den undersökta perioden, i denna studie, avslutades. För att bedöma slutlig diagnos behövde således journalen noggrant läsas och tolkas, varvid ett visst mått av subjektiv bedömning ej har kunnat undvikas. ** Som slutlig åtgärd har valts den behandling, remiss eller läkemedelsändring från aktuella läkaren som är ämnad att åtgärda grundproblemet, d.v.s. tröttheten eller orsaken till denna. Remisser i utredningssyfte har inte tagits med här. Enbart allmän rådgivning från läkaren har inte räknats som en slutlig åtgärd (och detta har ej heller journalförts i alla situationer). Som komplement till dessa data har Milad Hamamgi, ekonom i SLSO, bidragit med statistik för åren över totalt antal läkarbesök och patienternas könsfördelning på Riksby VC. 5
7 Databearbetning De beräkningar som gjorts har i huvudsak utförts i Microsoft Excel. Likaså har samma programvara använts för grafiska framställningar i diagram. För att tydligare grafiskt åskådliggöra patienternas åldrar användes 10-årsintervall. Datum för varje patients första besök under respektive studieperiod delades upp i 2- månadersintervaller. Etiska överväganden Min bedömning är att detta är en journalstudie som ej medför etiska komplikationer gentemot patienterna. Förhoppningen är att studien kan medföra viss patientnytta framöver i form av bättre journalföring och omhändertagande. Det finns inte någon möjlighet att identifiera patienterna som ingår i rapporten. Tillstånd från verksamhetschefen har hämtats för utförandet av denna journalstudie. Likaså har vårdcentralens läkare informerats. Vårdcentralens läkare har givit sitt godkännande till att denna studie genomförs. Då studien inriktas på uppföljning av sjukvård inom den egna verksamheten är det att betrakta som ett kvalitetssäkringsprojekt. Studien har därför inte krävt någon etikprövning. Resultat Bakgrundsdata: Under år 2007 fick 86 individer diagnosen R53 Trötthet på Riksby VC i samband med läkarbesök. Dessa personer var i åldrarna 18 till 94 år gamla. Medelvärdet för ålder var 51 år och medianen var 49 år. Uppdelat efter patienternas kön blev medelålder respektive medianålder 49,4 och 49,5 år för kvinnor, respektive 53 och 47 för männen. Figur 1. Stapeldiagrammet illustrerar fördelningen patienter efter åldersgrupp. 6
8 Patientmaterialet under år 2007 bestod av 58 kvinnor (67,4%) och 28 män (32,6%). I tabell 2 nedan visas fördelningen från året före och efter det studerade året. Tabell 2. Antal R53-patienter respektive år, uppdelat på män och kvinnor samt andelar. Som jämförelse totalt antal läkarbesök respektive år, uppdelat på män och kvinnor samt andelar. år 2006 år 2007 år 2008 R53- patienter Läkarbesök totalt R53- patienter Läkarbesök totalt R53- patienter Läkarbesök totalt Totalt Män Kvinnor Män 23,5% 40,7% 32,60% 41,9% 32,90% 41,2% Kvinnor 76,5% 59,3% 67,40% 58,1% 67,10% 58,8% Diagrammet i figur 2 visar sökmönstret under året, baserat på första besöket för trötthet. Tidpunkt för första läkarbesöket Antal patienter jan/feb mar/apr maj/jun jul/aug sep/okt nov/dec Tidpunkt Figur 2. Stapeldiagrammet illustrerar tidpunkt för förstagångsbesöket 7
9 Utredningsförfarande: Under studieperioden togs blodprov på 81 patienter (94,2%). I tabell 3 redovisas i vilken utsträckning de olika blodprovsgrupperna togs. Tabell 3. Antal provtagna patienter avseende respektive provgrupp. Andel av de provtagna (81 st) och andel av det totala antalet patienter (86 st) redovisas också. Provgrupp Antal patienter Andel provtagna Total andel Blodstatus ,0% 94,2% Tyroidea 69 85,2% 80,2% Elektrolyter 65 80,2% 75,6% Diabetes 64 79,0% 74,4% Inflammation 54 66,7% 62,8% B-vitamin/folat 45 55,6% 52,3% Lever 42 51,9% 48,8% Förutom provtagning som inkluderas i ovanstående grupper togs andra blodprover på sammanlagt 39 patienter (45,3%). Blodproverna redovisas nedan (Tabell 4). Tabell 4. Blodprovstagning utanför redovisade blodprovsgrupper. Antal patienter där man tagit prov redovisas. Typ av blodprov Antal provtagna järn 14 celiaki 7 CDT 7 blodfetter 6 borrelia-ak 4 s-kortisol 3 reuma-ak 2 s-elfores 2 PSA-ak 2 TPO-ak 1 pro-bnp 1 laktas-genotyp 1 urat 1 könshormon 1 Urinprover togs på totalt 22 patienter (25,6%) i studiepopulationen. 21 st urinstatus (urinsticka), en urinelfores, en urinodling och ett prov av uhcg analyserades. Faeces- Hb analyserades på 5 patienter. 8
10 Psykiatrisk skattning med enkät gjordes på 10 patienter (11,6%). Nedan visas övriga undersökningar som utförts under studieperioden (Tabell 5). Tabell 5. Utförda undersökningar, på vårdcentralen eller externt. Undersökning Antal individer EKG 12 Sömnlab 6 Spirometri 5 Koloskopi 3 Gastroskopi 3 Arbetsprov 3 Långtids-EKG 2 Cirkulationsundersökning (kärl) 1 Hjärtekografi 1 EEG 1 Radiologiska undersökningar gjordes på 11 patienter (12,8%) under studieperioden. En patient gjorde både DT och slätröntgen skelett. Se nedan (Tabell 6). Tabell 6. Radiologiska undersökningar. Undersökning Antal undersökningar Röntgen pulm 5 U-l mjukdelar 2 Datortomografi 3 Slätröntgen skelett 2 Under studieperioden remitterades 3 patienter akut, två till medicinakut och en till geriatriskt sjukhus. Ickeakuta remisser skickades i 22 fall, varav 2 patienter som remitterades 2 gånger vardera (Tabell 7). Tabell 7. Ickeakuta remisser för bedömning eller omhändertagande. Remissinstans Antal remisser Kurator 6 Stressmott 1 Psykiatrisk mott 3 Psyk-instans 11 st (50% av remisserna) KBT-psykolog 1 Gynekologmott 1 Urologmott 1 Medicinmott 1 Kardiologmott 1 Hematologmott 1 Endokrinmott 3 ÖNH-mott 3 9
11 Tabell 8. Antal återbesök under studieperioden. Återbesök Patienter Andel ,3% ,4% ,1% ,8% >8 2 2,3% Totalt 15 individer (7 män och 8 kvinnor) var föremål för sjukskrivning vid något tillfälle under studieperioden. Av de 86 studerade patienterna hade 8 st (9,3%) en pågående sjukskrivning eller sjukpenning vid första besöket. 9 st (10,5%) erhöll förlängd eller ny sjukskrivning av läkare som träffade patienten under studieperioden, varav 2 st hade en sjukskrivning sedan förut (och alltså ingår i de 8 patienterna som var sjukskrivna från början). Majoriteten av patienterna fick inte någon slutdiagnos (se tabell 9). Tabell 9. Antal patienter med respektive slutdiagnos. Slutdiagnos Antal Andel Ingen slutdiagnos 63 73,3% Avliden 1 1,2% D50 (järnbristanemi) 1 1,2% E03 (hypotyreos) 2 2,3% E53.9 (B12-brist) 1 1,2% F32 (depression) 1 1,2% F419P (ångesttillstånd) 2 2,3% F438 (utmattningssyndrom) 1 1,2% R45-P (nedstämdhet) 3 3,5% F51 (sömnstörning) 2 2,3% G30- (Alzhemierdemens) 1 1,2% G47.3 (Sömnapné) 1 1,2% I10 (hypertoni) 1 1,2% I84 (hemorrojd) 1 1,2% J35.2 (hypertrofi av adenoid) 1 1,2% J45.9 (astma) 2 2,3% N30-P (urinvägsinfektion) 1 1,2% R79 (hypokalemi) 1 1,2% 10
12 Tabell 10. Antal patienter med respektive slutlig åtgärd. Slutlig åtgärd Antal Andel Ingen åtgärd 58 67,4% Insättning av läkemedel 12 14,0% Utsättning av läkemedel 1 1,2% Remiss till Psyk eller terapeut 11 12,8% Remiss Hematolog 1 1,2% Recept Fysisk träning 1 1,2% Remiss till SAH 1 1,2% ÖNH-operation 1 1,2% Antal diagnoser under studieperioden 7,0% 15,1% 47,7% R53 enda diagnos, 41 st 30,2% R diagnos, 26 st R diagnoser, 13 st R eller fler diagnoser, 6 st Figur 3. Cirkeldiagrammet visar antal (och andel) patienter som fått respektive antal diagnoser under studieperioden. Sammanlagt fick den studerade gruppen 67 andra diagnoser under studieperioden. I denna samling var andra R-diagnoser (symtomdiagnoser) mest frekventa, 20 st. Näst vanligast var I-diagnoser (Cirkulationsorganens sjukdomar), 12 st. Därefter F- diagnoser (Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar), 10 st. Vid journalgenomgången av de 86 patienterna noterades som bifynd att 7 st utretts för trötthet tidigare på Riksby VC under år 2005 eller
13 Diskussion Hur ser patienten ut som diagnostiserats med R53? Det framstår som tydligt att fler kvinnor än män får diagnosen R53. Under det studerade året var mer än 2/3 av patienterna kvinnor och liknande trend ses året före och efter. Under år 2006 till 2008 var det totala antalet läkarbesök (för alla diagnoser) till 58-59% registrerade på kvinnor vilket alltså är en lägre siffra än andelen kvinnor i R53-urvalet (Tabell 2). Tyvärr fanns ej möjlighet att prova statistiskt om skillnaden är signifikant då jämförelsedata var totalt antal läkarbesök och studiens data bestod av antalet individer med diagnosen R53. Varför får kvinnor denna diagnos i högre utsträckning än män? Enligt Riksförsäkringsverkets statistik är kvinnor oftare sjukskrivna p.g.a. symtomdiagnoser jämfört med män 10, så troligen är detta en fenomen som är vanligt förekommande även utanför Riksby vårdcentral. En brittisk studie visar också att kvinnligt kön är en riskfaktor för trötthet 11. Men varför kvinnor får denna diagnos i högre utsträckning än män? Enligt Riksförsäkringsverkets statistik är kvinnor oftare sjukskrivna p.g.a. symtomdiagnoser jämfört med män 10, så troligen är detta en fenomen som är vanligt förekommande även utanför Riksby vårdcentral. En teori är att kvinnor i högre utsträckning har diffusare symtom och är svårare att placera i rätt diagnosfack direkt och av den anledningen tilldelas en symtomdiagnos. Tänkbart är att kvinnor har lättare att känna av att något är fel (t.ex. trötthet) i kroppen och därför söker vård för detta i större utsträckning. Kanske är kvinnor generellt sätt tröttare p.g.a. belastning på arbetsplatsen i kombination med, generellt sett, större ansvar av hemmets sysslor. Naturligtvis kan ingen av teorierna varken förkastas eller bekräftas i denna studie. Någon tydlig säsongsvariation för när patienter får diagnosen R53 har inte setts i materialet. Även om vissa skiftningar kan anas är faktorer såsom fluktationer i tillgängliga läkartider så pass stora att slutsatser inte kan dras. Diagnosen R53 förekommer fördelat över ett stort ålderspann utan tydlig tyngdpunkt på någon särskild fas i livet års siffror visar en fördelning som sträcker sig från 18 till 94 år, så inga barn förekom under perioden. Både median-och medelålder ligger kring 50 år för båda könen. Hur går utredningen till och vilka är resultaten? Att så många som 94,2% av patienterna genomgår blodprovstagning kan tolkas som att diagnosen R53 används i hög grad under utredningar. Förutom blodprover förekommer många andra olika undersökningar, radiologiska och fysiologiska, men inte alls i lika stor omfattning. I vissa fall har patienterna ett flertal återbesök för sin trötthet (8,1% patienter hade 4 eller fler besök, se tabell 8), men en stor majoritet har inga eller endast enstaka återbesök. 12
14 Vad gäller utredningarnas utforming är det lätt att väcka frågan om varför det i så hög grad tas blodprover när de ändå sällan leder till någon diagnos. Å andra sidan är blodprover ett okontroversiellt och troligen tidssparande medicinskt instrument med möjlighet att upptäcka flertalet farliga tillstånd. De flesta förekommande proverna är billiga standardprover som inte belastar varken samhällets eller vårdenhetens budget särskilt mycket. Blodprover inkluderas ju också i Praktisk Medicins utredningsrekommendationer, som verkar ha följts till stor del av de inblandade läkarna 1. Ett alternativ skulle annars kunna vara att använda sig av återbesök i högre utsträckning då tröttheten ofta tycks vara övergående. Att trötthet i hög grad utreds med blodprover och att provresultaten har liten påverkan på utredningsutfallet ses även i Gialamas australiensiska studie 2. En möjlighet att förbättra vårdcentralens utredning av patienter där diagnosen R53 är aktuell vore att i högre grad nyttja MADRS och andra skattningar för psykisk ohälsa. På 2007 års R53-patienter användes den möjligheten bara på 11,6% av individerna. Studieresultatet antyder att ett antal personer som fick trötthetsdiagnos bedömdes ha indikation för psykologisk behandling. Kanske hade fler behövande identifierats om fler skattningar användes? Likaså skulle fler EKG- och spirometriundersökningar kunna ge värdefull information då båda undersökningar används i liten omfattning. I de fall där utredningarna visat på en slutdiagnos ses ganska olika utfall (se tabell 9). Även om denna studie är begränsad kan dessa slutdiagnoser ge en fingervisning om vad som kan tänkas vara patologiskt hos en patient där diagnosen R53 blir aktuell. Som exempel ses sömnstörning, astma, bristtillstånd och hypotyreos i materialet. Den största gruppen utgörs av psykisk ohälsa (nedstämdhet, depression, ångesttillstånd och utmattningssyndrom) med sammanlagt 26% av de med slutdiagnos. De flesta som får R53-diagnosen får dock ingen ny diagnos som förklaring till deras trötthet. Förhoppningsvis innebär det att de flesta patienters trötthet faktiskt går över, men det har denna studie svårt att svara på. Att så få återbesök används kan tolkas som att den frekventa blodprovstagningen räcker för att ge adekvat lugnande besked till patienterna. Ett annat mått på outcome är slutlig åtgärd. Att patienten inte fick någon specificerad åtgärd sågs hos en majoritet av patienterna, 67,4%. Den vanligaste åtgärden som görs efter utredning är läkemedelsändringar (42,9% i åtgärdsgruppen) och näst vanligast är remiss till samtalskontakt eller psykiatrin (39,3%). Att en ganska stor del av åtgärderna är medicinering (eller i ett fall utsättning av medicin) är kanske inte så förvånande. Vitt skilda medicintyper förekom, såsom antibiotika, inhalationssteroider, B12-substitution och antidepressiva. Kanske är det mer förvånande att så pass stor andel remitterades till kurator/psykolog alternativt psykmottagning? I det studerade patientmaterial skickades hela 11 remisser för detta. En annan iakttagelse var att ett enda recept på fysisk aktivitet skrevs. Med tanke på att för lite fysisk aktivitet och bristande träningsvanor är en betydande faktor vad gäller diffus sjuklighet, såsom trötthet, borde kanske fler skrivits ut till denna grupp patienter? Nära hälften av patienterna (47,7%) fick under studieperioden endast en diagnos, R53. Resten av patienterna fick en eller flera diagnoser under studietiden. En observation är att den största samlingen av bidiagnoser är ur R-gruppen. 20 personer fick ytterligare symtomdiagnoser som komplement till trötthetsdiagnosen. 13
15 Intressant nog publicerades en nederländsk primärvårdsstudie nyligen med liknande upplägg som denna ,9% av patientmaterialet fick där en eller flera diagnoser som kunde associeras med trötthet. Diagnoserna var skiftande och inkluderande mestadels symtomdiagnoser (liksom i denna studie på Riksby VC). Studiens svagheter och styrkor Denna studies största svaghet består i att den blickar tillbaka på journaler som inte primärt är skrivna i forskningssyfte. Detta leder till att informationshämtningen oundvikligen till viss del präglas av subjektiva bedömningar då varje enskild journal var tvungen att läsas och tolkas. En tanke med studien var även att försöka kartlägga, de i studien förekommande, patienternas sjukhistoria. Detta som ett försök att mäta eventuell komorbiditet mellan sjuklighet och trötthetsdiagnosen. Det visade sig dock ej vara praktiskt möjligt då journaltermerna tidigare sjukdomar och nuvarande sjukdomar i hög grad var ofullständigt ifyllda. Av den anledningen redovisas inte dessa data. Att det är en begränsad population gör det också svårt att dra slutsatser kring resultaten. En annan avsikt var att studera hur diagnosen används. Exempelvis om R53 används enligt SLL:s riktlinjer för symtomdiagnoser d.v.s. som beskrivande diagnos då man ej kunnat konstatera att sjukdom föreligger. Detta visade sig inte vara möjligt att svara på då alla förekommande diagnoser registrerades på respektive patient, men inte om diagnoserna förekommer under ett eller flera besökstillfällen. Denna svaghet bör naturligtvis rättas till vid en eventuell framtida studie av diagnosanvändning. Studiens styrka är att den relativt förutsättningslöst tittar på en, ur allmänmedicinsk synpunkt, intressant diagnos utan några exklusionskriterier. Då data hämtats från en och samma arbetsplats kan erfarenheter och tips på förbättringar komma läkarna till godo, såsom en kvalitetsutvärdering. Om symtomet trötthet skulle studeras i framtiden skulle en prospektiv studie vara att föredra. Exempelvis skulle patienterna kunna få uppge om trötthet är deras huvudsymtom redan vid bokningen och då få erbjudande om att ingå i en studie. Då denna studie snarast väckt fler frågor än den besvarat vore mer forskning på området högintressant. Skulle t.ex. en större studie visa på liknande resultat vad gäller slutdiagnoser och åtgärder? Är trötthet i primärvården ofta förklädd depression? Skiljer sig användningen av diagnosen mellan olika vårdcentraler? Går det överhuvudtaget att utarbeta ett enkelt vårdprogram för utredning av trötthet eller är symtomet för brett? Referenser 1. Praktisk Medicin, Psykiska sjukdomar: Trötthet. Från Hämtat 15 november, Gialamas A, Beilby JJ, Pratt NL, Henning R, Marley JE, Roddick JF (2003). Investigating tiredness in Australian general practice: Do pathology tests help in diagnosis?australian Family Physician Vol. 32, No. 8 14
16 3. Nijrolder I, van der Windt D, van der Horst HE (2008). Prognosis of Fatigue and Functioning in Primary Care: A 1-Year Follow-up Study. Annals Of Family Medicine 6: DOI: /afm Cullen W, Kearney Y, Bury G (2002). Prevalence of fatigue in general practice. Irish Journal of Medical Science Jan-Mar Vol. 171(1): Stockholms Läns Landsting. (2009). Fokusrapport: Kroniskt trötthetssyndrom FR:2009:01 6. Socialstyrelsen (2008). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008: Beslutsstöd för prioriteringar. ISBN: Stockholms Läns Landsting. (2004). Anvisningar för klassificering av diagnoser i primärvård i Stockholms läns landsting, version World Health Organization. International Classification of Diseases (ICD). Hämtat 30 november, Socialstyrelsen (1997). Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem: Primärvård. ISBN Riksförsäkringsverket (2004). Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär - Långvariga sjukskrivningar åren 1999 till REDOVISAR 2004:8 11. Ridsdale L, Evans A, Jerrett W, Mandalia S, Osler K, Vora H (1993). Patients with fatigue in general practice: a prospective study. BMJ 1993;307: Nijrolder I, van der Windt D, de Vries H, van der Horst HE (2009). Diagnoses during follow-up of patients presenting with fatigue in primary care. CMAJ Nov 10;181(10):
Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 Klinisk Medicin 2014-11-19 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merVarför är jag så trött? En journalstudie
ST-UPPSATS I ALLMÄNMEDICIN Varför är jag så trött? En journalstudie ST-läkare Vetenskaplig handledare Ebba Hultberg Werr Ylva Skånér Kvartersakuten Matteus Cefam Surbrunnsgatan 66, 6tr Alfred Nobels Allé
Läs merJag är så trött! Jag vill ta alla prover som finns!
VESTA 2016 Jag är så trött! Jag vill ta alla prover som finns! Utredning av trötthet vid Kvartersakuten Surbrunn Magnus Holmer, ST-läkare allmänmedicin Kvartersakuten Surbrunn 2015 magnus.homer@sll.se
Läs merRiktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material
Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård
Läs merVad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?
Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merHälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:
Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform
Läs merDold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Läs merFöljer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral
Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral Jessica Carlsson, ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Handledare: Teresa
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merDiagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral
Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merRemiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?
Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal,
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merSjukfallskartläggning
December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merPRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merMEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:
MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merStabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Läs merSJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA
1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets
Läs merAllvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merNationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010
ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Läs merMEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning:
Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset VT16/HT16 2016 04 19 Totalt 22 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merDX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merEn sjukförsäkring i förändring
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv
6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och
Läs merSjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning
Läs merPatienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.
Patienten frågar Läkaren svarar Redaktörens kommentar Jag är så trött på att vara trött. Det är en naturlig del av åldrandet som vi alla upplever. Är du säker på att du inte är deprimerad? Jag tro Trötthet
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merLennart Johansson, Distriktsläkare
Lennart Johansson, Distriktsläkare Yrsel på vårdcentralen Yrsel är den perfekta utmaningen för distriktsläkare. Yrsel är inte särskilt vanligt men viktigt symtom på vårdcentralen. Tips, trix och konster.
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merBilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område
Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merVerksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merGRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006
GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning
Läs merSjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död
7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merÄndring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.
SOSFS 2014:19 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Radiologiska kliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation /
Läs merDiagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29
1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system
Läs merDu vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.
Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merJournal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde
Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Patientens delaktighet/medverkan!?!?! Historik SUSTAINS - Uppsala Uppsala landsting först ut i Sverige och Europa med
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merHälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU
Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merAvrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg
Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merNya nutritionsöverenskommelsen
Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs merBröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?
Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merLäkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin
Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att
Läs merFörsäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011
1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.
Läs merDX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs merSvenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet
Till Socialdepartementet Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Psykiatrin och lagen- tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Majoriteten av de medlemmar
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs mer