Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?
|
|
- Pernilla Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal, distriktsläkare Centrum för allmänmedicin Klinisk handledare: Anders Rahmqvist, distriktsläkare LidingöDoktorn 1
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Introduktion... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Resultat... 7 Diskussion Slutsatser Referenser
3 Sammanfattning Bakgrund och Syfte I arbetet som distriktsläkare ingår att dagligen bedöma akuta åkommor hos patienter och ta ställning till om dessa eventuellt behöver akut vård på sjukhus. Bland kollegor på akutmottagningar tycks ibland finnas en föreställning att många patienter inremitteras i onödan från vårdcentralerna. Syftet med denna studie var att ta reda på vad som händer med akuta remisser som skickats från vårdcentralen LidingöDoktorn avseende åtgärder på akutmottagningen. Metod Samtliga remisser skickade från LidingöDoktorn till akutmottagningen på Danderyds sjukhus under perioden 1/ till 30/ gicks igenom och remissvar som ej fanns i journalen rekvirerades. Följande data insamlades:1) Mottagande akutspecialitet 2) Diagnoser 3) Antal inläggningar 3) Åtgärder vid akutmottagningen före hemgång hos icke inlagda patienter. Resultat Av 53 remisser resulterade 26 (53%) i att patienten blev inlagd. Detta är en avsevärt högre andel än vid undersökningar gjorda på hela antalet sökande på akutmottagningen. Enligt de 49 inkomna remissvaren under den studerade tiden var det endast fem (10%) som inte resulterade i någon ytterligare utredning eller åtgärd vid akutmottagningen vilket bedöms som ett gott resultat. Vid granskning av dessa fall visade det sig att skälet till inremittering kunde vara beroende av ett flertal faktorer såsom osäkerhet hos inremitterande avseende utredning och handläggning av en del diagnoser samt patientens oro eller allmänpåverkan som inte är så lätt fångade i en studie. Slutsatser I granskad period var det endast ett fåtal remisser från vårdcentralen till sjukhusets akutmottagning som eventuellt kunde ses som onödiga och det får troligen anses som ett bra utfall. Motiveringen till en remiss inte alltid är en fråga om klar diagnos och önskemål om åtgärd av denna men kan även handla om önskemål om specialistbedömning för att klargöra diagnos där primärvårdens resurser inte klarar det inom rimlig tid. Detta är en liten lokal studie som är svårt att dra generella slutsatser från, 3
4 men vid litteratursökning inför studien fann vi att området är relativt lite undersökt trots att det torde finnas ett stort intresse hos både primärvård och akutkliniker att hitta eventuella möjligheter att förbättra remissförfarandet. Fler och större studier i ämnet behövs. Introduktion I arbetet på en vårdcentral ingår dagligen att bedöma akuta åkommor hos patienter och då ta ställning till huruvida tillståndet är så pass komplicerat att det överstiger vårdcentralens resurser eller att patientens tillstånd kräver ett omedelbart omhändertagande på sjukhus. Det är också vanligt att kroniskt sjuka patienter försämras så att man måste remittera dem för akut omhändertagande. Under olika delar av utbildningen arbetar man en del på olika akutmottagningar. Min personliga erfarenhet var då att det ibland finns en uppfattning bland sjukhusspecialister att akutremisser från primärvården ofta är onödiga. Det har även bekräftats av andra kollegor att man på sjukhuset ibland anser att det skulle finnas ett bristande intresse att utreda och omhänderta patienter med akuta åkommor på vårdcentralerna. Som ST-läkare på vårdcentral kan man ofta uppleva viss vånda över att skicka in patienter akut. Dels för att man är medveten om denna uppfattning och inte vill framstå som en bekväm och okunnig kollega, dels för att det för patienten ofta innebär extra väntetid och praktiska bekymmer. Vid en litteraturgenomgång i ämnet hittade vi endast ett fåtal artiklar, oftast lokalt anknutna till en specifik vårdcentral eller sjukhus (1,3), men större studier saknas. De artiklar som hittades efterlyser också större studier i ämnet och pekar på vikten av en välfungerande primärvård för att undvika överremittering (1,3). Faktorer som kan spela in för att undvika sådan överremittering är till exempel läkarkontinuitet, kännedom hos behandlande läkare om den aktuella vårdcentralens respektive akutsjukhusets resurser och uppdrag samt arbetsbelastningen på vårdcentralen (3). Vårdcentralens geografiska läge i förhållande till närmaste akutsjukhus är inget som tas upp, men borde rimligen också spela en viss roll. I en artikel från 1995 påpekas också att antalet besök i primärvården ökat och därmed också det antal remisser som skrivs men att andelen remisser per 100 besök förblir densamma (2). LidingöDoktorn är en vårdcentral på Lidingö som är belägen ca 10 km från närmaste akutsjukhus. Sammanlagt arbetar sju läkare på vårdcentralen; sex specialister och en ST-läkare. I samma byggnad som vårdcentralen finns laboratorium och röntgenavdelning som utför slätröntgenundersökningar och båda dessa är tillgängliga för akuta undersökningar under dagtid, med undantag för fredagar då röntgenavdelningen är stängd och laboratoriet stänger Vuxna akuta patienter remitteras i första hand till Danderyds sjukhus (medicin-, kirurg-, ortoped- och gynekologipatienter), men även i viss mån till de andra akutsjukhusen i Stockholm beroende på vilken hemadress patienten har samt organisationen av olika akutspecialiteter. Vad gäller geriatriska patienter som bedöms vara i behov av 4
5 inneliggande vård finns sedan en tid ett samarbete med Geriatriska kliniken där direktintag kan göras efter kontakt med bakjour. Syfte Syftet med studien var att göra en kartläggning av hur remitteringsmönstret vid akutremittering ser ut vid vårdcentralen LidingöDoktorn och få en bild av om dessa remisser var befogade utifrån ett akut behov av inläggning eller utredning med akutsjukvårdens resurser. Frågeställningar: 1. Hur många akutremisser och till vilka specialiteter skickades på vuxna patienter från LidingöDoktorn till Danderyds sjukhus under en tremånadersperiod hösten 2009? 2. Vilka diagnoser angavs på remisserna? 3. I hur många fall saknades remissvar eller journalanteckning från akutmottagningen i vårdcentralens journal? 4. Hur många patienter blev inlagda i samband med remitteringen och på vilka specialistkliniker? 5. Hur många patienter genomgick röntgen- eller laboratorieundersökningar på akutmottagningen som ej kunnat utföras på vårdcentralen? 6. Av de patienter som faller inom de grupper där ingen akut åtgärd gjordes -fanns det andra orsaker som kunde motivera akut inremittering (exempelvis akut behov av bedömning av specialist)? Metod Studien var en retrospektiv, deskriptiv journalstudie. Med hjälp av rapporteringsverktyget Xtractor i journalsystemet ProfDoc sorterades remisser riktade till Akutkliniken Medicin/Kirurgi och Urologi/Ortopedi/Gynekologi, Danderyds sjukhus ut från samtliga läkare på LidingöDoktorn under tidsperioden Inklusionskriterier: 1. Akutremiss riktad till kliniker enligt ovan på Danderyds sjukhus 2. Patient 18 år vid remiss till Medicin och Gynekologi, 16 år vid remiss till Kirurgi och Urologi samt Ortopedi Datainsamling Samtliga remisser och svar lästes igenom var för sig. I de fall där remissvar saknades rekvirerades med verksamhetschefens godkännande journalkopia från akutmottagningen. 5
6 Följande data samlades in från remisserna: - Akutspecialitet som patienten remitterats till: (Kirurgi, Urologi, Medicin, Ortopedi, Gynekologi). - Diagnoser/frågeställningar som angavs på remissen Följande data samlades in från remissvaren om åtgärderna på akutmottagningen: 1. Patienten inlagd i slutenvård. 2. Patienten överremitterad till annan specialitet (exempelvis misstänkt gynekologisk åkomma hos patient som initialt remitterats till kirurgakuten). 3. Åter till hemmet efter en eller flera av följande åtgärder: a. Efter röntgen och/eller provtagning som endast finns akut tillgänglig via sjukhuset. b. Efter bedömning av specialistkonsult. c. Med specificerad uppföljning på sjukhuset. d. Med återremiss för uppföljning på vårdcentral. e. Utan genomförd röntgen eller provtagning alternativt endast röntgen eller provtagning som även skulle kunnat genomföras på vårdcentral. f. Med nyinsatt medicinering. All data registrerades och bearbetades i Microsoft Office Excel Resultaten presenteras med hjälp av deskriptiv statistik. Etiska överväganden Studien påverkade inte patienterna eller deras vård. Studien innebar genomgång av journaler på patienter som man inte hade någon vårdrelation till, vilket kan ses som integritetsintrång. Projektet gjordes i kvalitetssäkringssyfte och godkändes av verksamhetschefen. Alla data innehållande patientuppgifter förvarades på vårdcentralen för att minimera risken för att obehöriga skulle ta del av materialet och i rapporten kan inga enskilda patienter 6
7 identifieras. Studiens resultat kan förhoppningsvis leda till att handläggningen av akutremisser från vårdcentralen till sjukhus förbättras och bidrar till ökad vårdkvalitet för patienterna. Resultat Totala antalet remisser skickade under studieperioden var 60 gällande 59 patienter. En patient remitterades vid två separata tillfällen, därför inkluderades båda remisserna i studien. Vid första granskning av remisslistan exkluderades sex remisser på grund av felregistrering såsom remissvar registrerad som remiss, flera remisser registrerade för samma tillfälle eller fel mottagare (en remiss för PAD av en hudförändring hade av oklar anledning först blivit registrerad i journalen med akutmottagningen som mottagare). En remiss exkluderades då patienten var under 18 år. Vid genomgången av remissvar saknades svar på 12 remisser (23%). Efter rekvisition saknades fortfarande tre remissvar beroende på att man ej kunde hitta journalen på centralarkivet i två av fallen och att man ej ville lämna ut journalen i ett av fallen. I ytterligare ett fall stod det i journalen att patienten ej åkt in och senare sökt ickeakut vård för symtomen. Dessa har ändå inkluderats då behandlande läkare på vårdcentralen bedömde att de skulle remitteras akut och det är därför av intresse att få med dessa i rapporten. De saknar dock uppgift om åtgärd på akutmottagningen. Totala antalet remisser som inkluderades blev slutligen 53 remisser och antalet remissvar 49 (Fig 1). Fig 1: Flödesschema över exklusionsprocessen bland 60 remisser och remissvar till akutmottagningen under tiden
8 Skickade akutremisser Av de 53 remisserna rörde 24 kvinnor och 29 män. Medelåldern på patienterna som remitterades var 62,7 år. Antalet patienter över 65 år var 29 (55%). Fördelningen av remisserna över de olika akutspecialiteterna var 32 till Medicin, 11 till Ortopedi, åtta till Kirurgi och en vardera till Gynekologi respektive Urologi (Fig 2). Fig 2: Fördelning av remisser per akutspecialitet: medicin, kirurgi, ortopedi, gynekologi, urologi. 8
9 Efter genomläsning av remisserna indelades frågeställningarna i följande diagnosgrupper: 1. Trombos 2. Hjärtarytmi 3. Ischemisk hjärtsjukdom 4. Anemi (utom akuta blödningar) 5. Diabeteskomplikationer 6. CVL, annan akut neurologi 7. Infektioner 8. Nedsatt AT 9. Akut blödning 10. Akut buk 11. Fraktur 12. Mjukdelsskada De tre vanligaste diagnosgrupperna i remisserna var Fraktur (nio remisser; 17%), Hjärtarytmi (sju remisser; 13%) och Ischemisk hjärtsjukdom (sju remisser; 13%). Hur samtliga diagnosgrupper fördelades presenteras i Tabell 1. Diagnosgrupp: Antal remisser Fraktur 9 Hjärtarytmi 7 Ischemisk hjärtsjukdom 7 Akut blödning 5 Trombos 4 CVL, annan akut neurologi 4 Infektioner 4 Diabeteskomplikationer 3 Nedsatt AT 3 Mjukdelsskada 3 Anemi (utom akuta blödningar) 2 Akut buk 2 Totalt 53 9
10 Tabell 1: Antalet remisser i varje diagnosgrupp som angavs i frågeställningarna på de 53 akutremisserna. Erhållna remissvar Insamlade data från de 49 remissvaren visade att 26 (53%) patienter blev inlagda i slutenvården. Av dessa lades inte alla in på den klinik som de remitterats till (Tabell 2). Antal Remiss skickad till Klinik pat. blev inlagd på 4 Medicin Geriatrik 2 Kirurgi Medicin 1 Medicin Kirurgi 1 Kirurgi Beroendeklinik Tabell 2. Antalet patienter som lades in på annan klinik än den remissen ursprungligen riktats till. Bland de 23 (47%) patienter som inte blev inlagda var de vanligaste åtgärderna på akutmottagningen: Röntgen eller provtagning (7 patienter) samt Specificerad uppföljning på sjukhuset (7 patienter) (Tabell 3). Det var endast 3 patienter som inte fick någon annan åtgärd än återremiss till vårdcentralen för uppföljning. Kod Åtgärd Antal a Röntgen eller provtagning endast tillgänglig på sjukhus 7 b Bedömning av specialistkonsult 6 c Specificerad uppföljning på sjukhuset 7 d Återremiss för uppföljning på vårdcentral 3 e Utan undersökning alt undersökning som är möjlig på VC 4 f Med nyinsatt medicinering 2 Tabell 3. Antalet remisser i de olika åtgärdsgrupperna på akutmottagningen bland de 23 patienter som inte blev inlagda. Vid bedömningen om det kunde finnas patientfall som inte var helt nödvändigt att remittera in akut skulle man möjligen kunna hitta sådana bland de som enbart fick åtgärderna d, e samt möjligen även f på akutmottagningen. Det var fem remisser (10%) som enbart föll in i dessa kategorier. Dessa var: - en patient med trauma mot höger underben tre veckor tidigare där röntgen ej kunnat påvisa någon fraktur, men som fortfarande hade kraftiga smärtor. 10
11 - en patient med obehag i bröstet och q-våg på EKG. På akutmottagningen helt opåverkad och q- vågen visade sig enligt sjukhusjournal känd sedan tidigare, varför patienten fick gå hem efter en stunds observation. - en patient med känt förmaksflimmer som sökte för hjärtklappning och hade ett snabbgående förmaksflimmer. Patienten hade redan betablockad och antikoagulantiabehandling och det enda man gjorde på akutmottagningen var att öka upp betablockaden. - en patient med trauma mot höger handled en vecka tidigare och kvarvarande besvär. Inremitterande frågade efter scaphoideumfraktur och med den frågeställningen så pass långt efter traumat bedömde ortopedjouren att det räckte med slätröntgen för att avskriva misstanken. - en patient med kraftiga epigastralgier sedan några dagar. Inremitterande bedömde patienten som så pass påverkad trots att snabb-hb var normalt och vitalparametrar var opåverkade att remiss skickades med frågeställning blödande ulcus. Man bedömde på akutmottagningen att det troligen rörde sig om gastritbesvär och tog inga ytterligare prover. Diskussion Studien visar att av de akuta remisser som skickades från vårdcentralen LidingöDoktorn resulterade drygt hälften av fallen i inläggningar. De remisser som enbart utmynnade i att patienten efter bedömning fick gå hem och kan bedömas som eventuellt onödiga var endast fem av 49 fall. Skickade remisser Totala antalet akutremisser från vårdcentralens sju läkare under tremånadersperioden var 53 stycken vilket innebär i genomsnitt drygt sju remisser per läkare. Det är således mindre än en remiss i veckan per läkare vilket talar för att akutremittering inte är en vanlig utväg för att bedöma eller behandla en patient. Andelen äldre patienter var som förväntat ganska hög. Detta speglar att de åldrande patienterna oftare är sjukare och kanske oftare är i behov av inneliggande vård vid akut sjukdom. Med tanke på att det finns ett så kallat snabbspår till inläggning på geriatriska kliniken utan att gå via akutmottagningen kan man dels misstänka att antalet akutremisser skulle vara större om detta snabbspår inte fanns, men också att det kanske finns möjlighet att ytterligare utnyttja denna resurs till snabbare vård för äldre patienter. En annan förklaring till den höga andelen äldre som fått akutremiss kan vara att yngre patienter hellre söker akutmottagningen direkt vid akut sjukdom. Dessa frågeställningar har inte ingått i denna studie, men är givetvis något som skulle vara intressant att undersöka. Fördelningen av remisserna över de olika akutspecialiteterna var i stor sett som man kunde förvänta sig. Det kan tolkas som ett gott betyg till vårdcentralen att så pass många patienter med ortopediska olycksfall i första hand sökte sig till primärvården även om man vet att behandling av frakturer ofta kräver sjukhusvård. Att kirurgiska, gynekologiska och urologiska remisser var mindre vanliga avspeglar troligen diagnospanoramat i primärvården. 11
12 Diagnosgrupper Fördelningen av remisser till de olika diagnosgrupperna gjordes efter att alla remisser hade gåtts igenom. Detta för att varje läkare har sina egna sätt att formulera vad som föranleder remissen och det behövs en överblick för att kunna föra dem samman på enklast sätt. De vanligaste diagnosgrupperna på remisserna utgjordes av tämligen vanliga frågeställningar, där konstaterade frakturer utgjorde största gruppen. Enstaka fall i denna diagnosgrupp var dock ej verifierade före inremitteringen, det vill säga att röntgenundersökning inte hade gjorts på vårdcentralen. Skälen till att röntgenundersökning inte gjordes på vårdcentralen framgick inte i journalerna. En möjlig orsak kan tänkas vara att frakturmisstanken var så stor att inremitterande bedömde att en akut ortopedisk konsultation troligen inte kunde undvikas. Det kan även finnas en osäkerhet om vilken röntgenmetod som bäst passar för skadan. Bland de ortopediska frågeställningarna fanns även mjukdelsskador som då exempelvis omfattar kompartmentsyndrom. Näst största grupperna var de två kardiologiska frågeställningarna ischemiska besvär samt arytmier. Detta är vanliga folkhälsoproblem och kan ofta leda till akuta och livshotande besvär som då bör handläggas med akutmedicinsk beredskap. En annan diagnosgrupp som kan leda till snabbt insättande och livshotande komplikationer är tromboser. Antalet remisser med denna frågeställning var i studien möjligen något mindre än förväntat. Vid diskussion med kollegor har dock framkommit att en del utreder dessa besvär utan inblandning av akutmottagningen genom direkt kontakt med röntgenavdelning med ultraljudskompetens som ibland kan ordna med tid samma dag för uteslutande av bentrombos. Detta är naturligtvis endast möjligt i en storstadsregion med många röntgenlaboratorier inom nära avstånd och stor tillgänglighet, men utgör en möjlighet som bör användas mer då det besparar såväl patienten som akutsjukvården tid och resurser. Saknade remissvar I två av fallen där det saknas remissvar beror detta på att man ej kunnat finna någon anteckning på patienten i Centralarkivet. Förklaring till detta kan vara att patienten lät bli att utnyttja akutremissen eller att journalen har förkommit. Ur vårdcentralens synpunkt vore det viktigt att få veta vilket som var orsaken, men tyvärr fanns det med studiens upplägg ingen möjlighet till att få frågan besvarad. I ytterligare ett fall stod det uttalat i journalen på vårdcentralen att patienten valt att ej åka in akut. I ett fjärde fall nekade den mottagande kliniken att lämna ut någon journalanteckning med hänvisning till att patienten ej lämnat sitt godkännande. I fallen med de saknade anteckningarna samt den som ej lämnats ut är det således oklart vad som hänt med patienten efter att beslut om akut remittering fattats. Åtgärder på akutmottagningen Att 53% av remisserna resulterade i inläggning i slutenvården får räknas som ett gott resultat. Siffror från akutmottagningarna på några Stockholms sjukhus 2007 visade att ungefär en tredjedel av 12
13 patienterna som hade sökt akutmottagningen blev inlagda (4): St Görans sjukhus (30,0%), Södersjukhuset (33,3%) och Danderyds sjukhus (34,2%). Dessa undersökningar baseras dock på totalantalet patienter, både de som kom på remiss från primärvård eller annan vårdinstans, och de som sökte utan remiss. Denna siffra hade enligt samma dokument varit relativt stabil under de tre åren före. Ungefär samma resultat fick man även i en liknande undersökning från Visby lasarett 2001 (5). Litteraturgenomgången inför vår studie har inte gett några motsvarande siffror som enbart gäller patienter som kommer på remiss från primärvården. Dock talar ju den högre siffran i vår studie för att remisserna nog är väl motiverade utifrån vårdcentralens resurser. I många fall är dessutom troligen den primära anledningen till inremittering från vårdcentralen att få en akutbedömning av en specialist och inte främst önskemål om inläggning. Vid inläggning av patienter noteras att de ibland lades in inom annan specialitet än den som patienten remitterats till. Vanligast var inläggning på geriatrisk avdelning efter bedömning på medicinakuten, vilket också talar för att det geriatriska snabbspåret troligen kan utnyttjas mer. Några anledningar till att denna väg inte utnyttjas för alla patienter över 65 år kan vara att geriatriska kliniken har särskilda kriterier för vilka patienter som kan omfattas av snabbspåret och att man ibland önskar att patienten primärt bedöms på akutmottagningen beroende på otillräckliga resurser till akutåtgärder på Geriatriska kliniken under vissa delar av dygnet. Vid registrering av åtgärder på akutmottagningen för de patienter som inte blev inlagda var det en del som blev föremål för fler än en åtgärd, vanligt var till exempel att specificerad uppföljning på sjukhuset (kod c) föregicks av sjukhusbunden röntgenundersökning eller provtagning eller specialistbedömning. Detta kan tolkas som att patientens tillstånd bedömdes kräva flera åtgärder som endast fanns tillgängliga på sjukhus. I samtliga fall där en av åtgärderna blev remiss för uppföljning på vårdcentral (kod d) hade även en annan åtgärd vidtagits, såsom nyinsatt medicinering eller specialistbedömning. Detta gör att även om uppföljningen bedömdes kunna ske på vårdcentralen var remissen ändå motiverad eftersom sjukhusbundna resurser krävdes innan återremiss. Vid genomläsning av sjukhusanteckningarna framkom i några andra fall även att det fanns en förväntan på uppföljning på vårdcentralen trots att en formell återremiss inte skickades. Vad gäller de remisser där åtgärden på akutmottagningen blev enbart något av e eller f kan de möjligen betraktas som onödiga då akutbesöket inte ledde till någon ytterligare utredning eller behandling, men vid granskning av dessa fall framkommer omständigheter som gör det förståeligt hur inremitterande motiverade sin remiss. Det kan handla om otillräcklig kunskap om utredning och handläggning av vissa diagnoser eller att man saknade tillgång till information som fanns i sjukhusjournaler. I vissa fall hade kanske en telefonkonsultation med jourhavande kunnat bespara en remiss, men det är ofta svårt att få tag på jourhavande och det inte är säkert att de över telefon kunnat avskriva patienten exempelvis i fallet med bröstsmärtan. Styrkor och svagheter 13
14 Denna studie är liten i sin omfattning vilket gör det svårt att dra generella slutsatser om remitteringsmönstret. Att fyra remissvar saknades i slutrapporten på ett redan relativt litet studiematerial ökar också osäkerheten i resultaten. Av praktiska skäl valdes endast remisser riktade till Danderyds sjukhus då det är dit majoriteten av akutremisserna riktas. Vissa subspecialiteter såsom ögonsjukdomar och öron-näsa-halssjukdomar tas ej emot akut på Danderyds sjukhus och inkluderas därför inte i studien. Barn och ungdomar under 18 år (16 år för kirurgfall) skickas inte heller till Danderyds sjukhus och är därmed också exkluderade. Detta är givetvis något som påverkade studiens storlek. Även begränsningen av tidsperioden till tre månader drar ner antalet remisser. Anledningen att välja just denna period var att den inte kolliderar med någon semesterperiod och till största del var samtliga läkare på vårdcentralen i tjänst. Detta innebar att patienterna oftast handlades av sin ordinarie husläkare på vårdcentralen vilket naturligtvis är fördelaktigt då man känner till patientens sjukhistoria. Man kan anta att en längre period som till exempel skulle inkludera sommarmånaderna skulle ge ett annat resultat beroende på färre läkare i tjänst och även att patientunderlaget av erfarenhet skiljer sig något under sommarmånaderna. Studien kan ses som en del i kvalitetsarbetet vid vår vårdcentral och kommer förhoppningsvis att utgöra en del i fortsatta studier för att förbättra remissförfarandet och upptäcka eventuella möjligheter för organisatoriska förbättringar. Fler och större studier i området behövs och även jämförelser med studier gjorda på akutmottagningar för att hitta metoder för förbättring i remissförfarande och kommunikation. Troligen spelar även vårdcentralens geografiska läge och läkarbemanning roll för mängden akutremisser, men detta har inte studerats. Man skulle till exempel kunna göra jämförande studier mellan en vårdcentral på landsbygden och en i storstadsregionen som LidingöDoktorn. Slutsatser I granskad period var det endast ett fåtal remisser från vårdcentralen till sjukhusets akutmottagning som eventuellt kunde ses som onödiga och det får troligen anses som ett bra utfall. Det framkommer också att motiveringen till en remiss inte alltid är en fråga om klar diagnos och önskemål om åtgärd av denna utan snarare handlar om önskemål om specialistbedömning för att klargöra diagnos där primärvårdens resurser inte klarar det inom rimlig tid. Det är heller inte säkert att patienterna hade kunnat besparas ett akutbesök genom exempelvis en telefonkonsultation eftersom den kliniska bedömningen av jourhavande specialist ofta är det avgörande. Att erhålla remissvar från akutmottagningen är inte en självklarhet. För studien behövdes en ganska hög andel av remissernas svar rekvireras särskilt då dessa inte fanns i vårdcentralens journal och även då förblev några obesvarade. 14
15 Referenser 1. Krakau, Lindmark, Persson, Sjöberg, Svensson. Utbyggd primärvård ger minskning av antalet patienter till sjukhusets akutmottagning. Läkartidningen 1985;82(37): Håkansson, Petersson, Åman. Både sjukhus och primärvård har rätt. Flödet av remisser ökar, men inte frekvensen. Läkartidningen 1995; 92(35): Hogmark. Onödiga patienter på akutmottagningen. Allmänmedicin 2010;31(1): Striem. Akutmottagningens vårdprocess Källström, Aspegren. Effektivitet vid akutmottagningen, Visby lasarett. 15
Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas
Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merÖversikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000.
Umeå Universitet Allmänmedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Översikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000. Maria Furberg, leg. läkare, Åre Hälsocentral.
Läs merRiktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL
Version nr Diarie nr År/löp nr 2 09OLL3397 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer vid remisshantering Primärvård 091201 Upprättad av (befattning,
Läs merVälkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.
Läs merRiskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016
Riskanalys Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8 Mars 2016 2016-03-31 Handläggare Mikael Åsén Kvalitet- och patientsäkerhetsavdelningen 2016-03-31
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merResultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991
Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter
Läs merIntegrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs merHur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus
Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou
Läs merBRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS
BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen
Läs merHöftfrakturlinjen SUS - Lund
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 2014-11- 24 Gäller tv, längst tom: 20150415 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: My von Friesendorf Dokumentinnehåll:Arbetsuppgifter höftfrakturlinjen
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merRutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö
Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter
Läs merProjektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014
Omsorgsförvaltningen 2014-09-30 Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Analysmedel från Region Skåne Eva Klang Vänerklint Innehåll 1. Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 2. Projektredovisning...
Läs merPressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård
8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska
Läs merÅrsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs mer* 1968-1976. KSS uppfördes. Rollen för Sjukhuset i Lidköping blev ett länsdelssjukhus istället för tidigare länssjukhus.
Sjukhuset i Lidköping - SiL VIKTIGA HÄNDELSER - SJUKHUSET I LIDKÖPING 1968 2009 en sammanfattning. * 1968-1976. KSS uppfördes. Rollen för Sjukhuset i Lidköping blev ett länsdelssjukhus istället för tidigare
Läs merTrainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås. 501 82 Borås 033-616 10 00. Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress:
Besöksadress: Brämhultsvägen 53, Borås Postadress: Televäxel: 033-616 10 00 Trainee sjuksköterska Besöksadress: Varbergsvägen 50, Skene Postadress: 511 81 Skene Televäxel: 0320-77 80 00 E-post: sas@vgregion.se
Läs merHälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU
Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i
Läs merFramtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi
1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper
Läs mermed anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut
Läs merGranskning av akutmottagningarna
Revisionsrapport Granskning av akutmottagningarna Region Halland Rebecca Lindström Jean Odgaard December 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och revisionsfråga...
Läs merHudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07
Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet
Läs merScreeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"
Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling" Peter Johnson Överläkare Specialitetsansvarig i Geriatrik Södertälje sjukhus AB peter.johnson@sodertaljesjukhus.se Multisjuka äldre
Läs merÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare
ÅLDERSSTIGEN Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN Verksamhetsutvecklare PER ÖRNINGE Ambulansöverläkare Göteborg >500 000 invånare
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merCancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning
Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merÖppet spår alla vinner i långa loppet
Öppet spår alla vinner i långa loppet Ett samordningsprojekt mellan Ambulans och Prehospital Akutsjukvård vid SU och Primärvårdsområde Hisingen, Göteborg Jörgen Thorn, Verksamhetschef, Vårdcentralen Biskopsgården
Läs merSVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt
FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard
Läs merTillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen
Datum Diarienr 2012-06-15 724-2011 Hälso- och sjukvårdnämnden Region Gotland 621 81 Visby Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen
Läs merFörvaltning av 48-72
2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merVerksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde
Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare
Läs merVårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 2006
Vårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 6 Deltagare Cecilia Hultqvist Kerstin Lindell Christel Carlberg Eva-Brita Johansson Lisbeth Cronqvist distriktsläkare distriktsköterska vårdcentralschef distriktsköterska
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merPilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp
Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Sammanfattning SwedeAmp har genomfört ett test av PREM (Patient Reported Experience Measures) i pilotprojektform under hösten
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merHändelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.
Datum: 2013-03-28 Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion. Februari 2012 Analysledare: Verksamhetsutvecklare Område Medicin, NU-sjukvården Västra Götalandsregionen
Läs merStyrelsen för utbildning 2014-09-24
Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merVALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN
VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när
Läs merSvenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet
Till Socialdepartementet Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Psykiatrin och lagen- tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Majoriteten av de medlemmar
Läs merVad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?
Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Radiologiska kliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation /
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger
Läs merMEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:
MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs merVad tycker man om sin vårdcentral?
Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet
Läs merClaudia Mallea Lira och Isabell Darkman
PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna
Läs merKulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna
KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till
Läs merSvårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning
Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2014-02-11 P 5 Siv Aronsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-23 PaN V1305-02528-34 V1306-02789-34 V1306-02926-34 V1306-02970-34 V1206-02413-34 Principärende Svårighet för patienter
Läs merTillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen
Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut
Läs merMEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning:
Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset VT16/HT16 2016 04 19 Totalt 22 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16
Patientsäkerhetsberättelse 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 INNEHÅLL 1. Fakta...3 2. Sammanfattning...4 3. Övergripande mål och strategier...4 4. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för
Läs merCancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag
2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merYttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 1 (3) HSN 1402-0307 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 11 Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är
Läs merÖvergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.
070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov
Läs merHandledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Handledning av ST-läkare Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring Ny modell Kompetensbaserad Målbaserad ...enligt Regeringsbeslut
Läs merKVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se
KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se Invånartjänster idag Nationella tjänster från Sveriges landsting och regioner Hälso- och sjukvårdstjänster som kan användas dygnet runt Ger råd om hälsa och relationer,
Läs merKlinisk baskurs 1, inriktning medicin
Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine
Läs merSlutrapport Sorgenfrimottagningen
Slutrapport Sorgenfrimottagningen På Sorgenfrimottagningen arbetar (omräknat i heltidsresurser): 0,5 Verksamhetschef 5,45 Distriktsläkare 4,0 ST-läkare, periodvis på vårdcentralen cirka 1,5-2 mån/år 1,0
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14).
HFD 2016 ref. 10 Fråga om det efter 180 dagar förelegat särskilda skäl att inte pröva en persons arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten. Denna prövning kan grundas på en läkarundersökning som genomförts
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs merEn utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.
Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merSvar på Inriktningsbeslut för primärvårdens akuta omhändertagande i västra Blekinge
!~~' ~n~ landslinget BLEKINGE Primärvårdsförvaltning Primärvårdsstab RosMarie Nilsson 2016-04-04 Ärendenummer: Dokumentnummer: Till Nämnden för primärvård och folktandvård Svar på Inriktningsbeslut för
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård april 2012 Dokumentation från dialogen i Gnesta Datum: 24 april 2012 Tid: 18:00 19:30 Plats: Tingshuset, Gnesta Antal deltagare: 26 personer varav 6 landstingspolitiker,
Läs merPatientnämnden - Delegationslista 2016-01-25. Ärenden avseende vård vid cancersjukdomar som avslutats 2015-09-01-2015-12-31
V1305-02250-58 Inte fått utlovad operation En man framför synpunkter på läkarens bedömning samt att han inte fått utlovad operation. Mannen behandlades för cancer på ett sjukhus, det bedömdes att han inte
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merRapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta
Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 7 maj 2015 Ystads lasarett Ystad ÖNH Sjukhus Ort Klinik Mats Holmström Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
Läs merRapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta
Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas
Läs merLandstingets pensionärsråd
Protokoll 1(7) s pensionärsråd Tid och plats för Sammanträdet Beslutande Dr Prag, plan 2, Hus 2, Landstingshuset, 28 oktober 2010, kl. 09.00 11.50 Monalisa Norrman Ordf 5 10 Inger Jonsson Finn Cromberger
Läs merLinnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.
1 Linnéa-projektet 3, Grupp Lessebo 2 - Mirjam Karlsson, sjuksköterska hemsjukvården Lessebo kommun. - Sofia Löfqvist, sjuksköterska avd 5 medicinkliniken CLV - Ulrika Svensson, undersköterska akutmottagningen
Läs merprivatvård när du behöver den
TRYGGHET SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD PENSION BANKTJÄNSTER privatvård när du behöver den innehåll inlednin 5 Skandia Privatvård tre försäkrin ar Skandia Privatvård 6 fakta och tjänster Skandia Privatvård
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs mer48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.
48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg. Anders Hansson PhD, DL, FoUU-centrum i Fyrbodal. Koordinatorer Vårdsamverkan Fyrbodal: Pia Lago, sjuksköterskesamordnare, Trollhättans stad,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merOm du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs mer