Öppet spår alla vinner i långa loppet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Öppet spår alla vinner i långa loppet"

Transkript

1 Öppet spår alla vinner i långa loppet Ett samordningsprojekt mellan Ambulans och Prehospital Akutsjukvård vid SU och Primärvårdsområde Hisingen, Göteborg Jörgen Thorn, Verksamhetschef, Vårdcentralen Biskopsgården Per Örninge, Ambulansöverläkare, Ambulans och Prehospital Akutsjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman, Verksamhetsutvecklare, Ambulans och Prehospital Akutsjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Paula Klittermark, Läkare, Vårdcentralen Biskopsgården

2 Varför patientstyrning Var det inte bättre förr när akutmottagningen var sorteringscentral för alla patienter och alla sjukhus gjorde allt?

3 Triage vs. styrning Triage standardiserad bedömning oavsett vad du tänker göra med patienten sedan Styrning vårda och transportera triagerad patient som uppfyller vissa villkor till viss mottagare

4 God vård (SoS 2005:12) Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Levererar vi vård i rimlig tid? Vem är patienten? Är patienten i fokus? Använder vi våra skattemedel på ett effektivt sätt?

5 Ledningen skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet god kvalitet av vården främjar kostnadseffektivitet 28 HSL

6 Viktiga begrepp i modern sjukvård Rätt patient Rätt tid Rätt kompetens Rätt åtgärd Rätt instans Rätt resurstilldelning

7 En obruten vårdkedja vårdkvalitet och kostnadseffektivitet?

8 Några exempel på kostnader HIA kr/vårddag Ortopedisk vårdavd kr/vårddag Strokeavd kr/vårddag Geriatrisk vårdavd kr/vårddag Akutmottagningen kr/besök

9 Hur ser det ut i dag Funktionsuppdelade vårdinrättningar Krav från organisationen på effektivitet Krav från patienter att få rätt vård Andra möjligheter till kvalificerade bedömningar

10 I dagsläget kör ambulansen nästan alltid patienter till sjukhuset vid ambulansuppdrag

11 Olika vårdnivåer Riks-/regionssjukvård Länssjukvård Akutmottagning Diagnostisk enhet Vårdenhet Primärvård Akut Semiakut (tidbokning) Bedömning/slutbehandling på plats

12 Hur har vi arbetat tidigare Utvecklat checklistor som innehållit både vitalparametrar, symtom och/eller undersökningsfynd För varje nytt snabbspår har nya checklistor utvecklats, ofta från scratch Problem att hålla reda på alla specialvarianter Viss rädsla hos mottagaren att man skall dumpa för sjuk patient

13 112 Strokelarm Akutmottagningen Strokeavdelning

14

15

16 Utmaningar med direktstyrning Kräver mer kunskap hos personalen Krångliga rutiner risk att missa patienter Förutsätter ett gemensamt sätt att beskriva pat Kräver tillit mellan aktörerna Kan förlänga uppdraget (tillgänglighet) Kvalitetssäkring och uppföljning

17 Utmaningar, fortsättning Informationsspridning hur nå alla, alltid Lika vård för alla? ( vildstyrningar ) Tillgänglig koordinator/läkarstöd Hur göra om patienten trots allt hamnar fel Motivera personalen till merarbete Ständigt förändrade förutsättningar, metoder, rutiner

18 Koordinatorsfunktionen läk/ssk Lång erfarenhet inom kardiologin Betydelse allt mer uppenbar Har specialkompetens för det aktuella sjukdomstillståndet Inläggningsrätt på andra delar av sjukhuset (bättre resursutnyttjande och jämlikare vård) Ambulanspersonalen inkluderar, koordinatorn exkluderar patienter Dokumenterar alla patienter, både accepterade och nekade

19 Hur försöker vi arbeta nu? Standardiserad triage är basen för alla patienter oavsett destination Triagering ger trygghet hos mottagaren att patienten verkligen är rätt för avdelningen Avdelningen kan lättare identifiera signifikanta förändringar i patientens tillstånd Endast de kriterier som är specifika för aktuellt tillstånd behöver specificeras Koordinator dubbelkollar kriterier och ger besked om direktinläggning eller ej Gärna ringa koordinator vid oklara fall

20

21 Ett gemensamt språk ökar patientsäkerheten och ger förutsättningar för samverkan på ett nytt sätt t

22 METTS bygger på 3 delar Vitalparametrar ESS Process t

23 Vitalparametrar

24

25 ESS Emergency, Symtoms and Signs är algoritmer för de flesta kontaktorsaker inom ambulanssjukvård och akutmottagningar.

26 ESS

27 Bröstsmärta

28 Stroke

29 Hur förhindra att patienten hamnar fel? Triageresultatet betyder samma sak oavsett vem som är mottagare Triage säkrar att patientens tillstånd lämpar sig för mottagande avdelning Koordinator gör en sista kontroll och har veto mot inläggning Om en patient kommer fel skall patienten styras in på rätt spår oavsett var de är i systemet

30 Exempel på direktstyrningar PCI Höftfrakturer Stroke, strokelarm Stroke, icke strokelarm (Hjärnvägen) Multisjuka äldre (Åldersstigen) Primärvårdspatienter (Öppet spår)

31 Öppet Spår

32 Varför Öppet spår? De flesta inser att alla patienter inte får bäst hjälp på ett sjukhus Initiativ från primärvård och ambulanssjukvård Tryck från medarbetarna Uppdrag från beslutsfattarna att kartlägga patientunderlaget

33 Varför ringer man 112? Kan vara att patienten har svårt att veta vart de skall vända sig för sina aktuella problem? Svårt att komma i kontakt med en annan vårdgivare?

34

35 Vilka är svårigheterna? Många säger att det enkelt att hitta patienterna. Stämmer det? Svårt definiera kriterier för rätt patienter Vad är myt och verklighet? Oro för dumpning av patienter på fel ställe Systemet för styrning kan inte bygga på personlig kännedom

36 Hur många är möjliga att ta till primärvården? Svårt att säga. Men: Alla gröna patienter söker inte i onödan! Inte självklart att en grön patient inte behöver sjukhusvård se resultat i denna studie!

37 VG Primärvård infördes 1 oktober 2009 Grundtankar Ge patienterna och invånarna en starkare ställning och större inflytande i vården Bredda vårdutbudet i patientens närområde Förbättra kvalitet och tillgänglighet och därmed stärka förtroendet för primärvården Ge vårdgivarna lika uppdrag, större frihet och ökat lokalt ansvar oavsett driftsform Låta vårdgivarna på ett tydligare sätt än i dag konkurrera på kvalitet Möta framtida utmaningar på ett offensivt sätt

38

39 VG Primärvård Ackrediterade vårdcentraler i Göteborg 1 oktober 2009 Offentliga Vårdcentraler 27 Privata Vårdcentraler 40 Antal vårdcentraler före 1/10 31

40 VG Primärvård Ackrediterade vårdcentraler i primärvårdsområde Hisingen 1 oktober 2009 Offentliga Vårdcentraler 8 Privata Vårdcentraler 7 Antal vårdcentraler före 1/10 9

41 Täckningsgrad 2011 straffavgift om primärvårdspatient kommer till sjukhus

42 Vi ska vara effektivare

43 Verksamheten Hög tillgänglighet Hög kvalitet God kontinuitet

44

45 Bristande Tillgänglighet

46 HUR STARTADE VI? Vi startade ett sorteringssystem PRIMÄRVÅRDStriage - Vi har utvecklat ett Triage (sortering) system baserat på sjukhusets Manchester-Triage - Vi har anpassat systemet till de sökorsaker som är aktuella i primärvården - Sjuksköterskorna använder sig av detta primärt vid ALLA kontakter med vårdcentralen (besök & telefon) och sorterar därefter patienterna till rätt mottagning

47 FLÖDESSCHEMA

48

49 Resultat Tillgänglighet Tabell 1. Tillgängligheten till vårdcentralen före och efter införandet av Primärvårdstriage. Uppföljning är 6 månader för läkare och DSK samt 10 månader för Rehab. N=antal, Δ=Skillnad

50 Resultat Vård på rätt vårdnivå Öppen mottagning ToSR - 1 års sammanställning Totalt Kurator/ Psykolog Sjukgymnast/ Arbetsterapeut

51 Rätt patient till rätt vårdnivå Kan vi använda triagesystemet METTS för att hitta rätt vårdnivå för patienten? Vi har börjat kartlägga alla patienter i Göteborg som tilldelats triagekategori GRÖN (enl METTS) och som åkt ambulans till akutmottagningen: Har patienterna gemensamma drag? Hur många kan kategoriseras som primärvårdspatienter? Kan ett gemensamt triagesystem underlätta kommunikationen mellan Universitetssjukshuset och primärvården?

52 Förutsättningar Samköra våra triage-modeller som bygger på samma system! Kommunikation Inga patienter körs till vårdcentral utan telefonkontakt. Ambulansen får tillgång till information om var patienten är listad!

53 Samtal till 112 Flödesschema Ambulans METTS Grön Akutmott SU Koordinator 1177? Gående TeleQ Vårdcentral Mobil funktion Primärvårdstriage Kommunen

54 Vem är den gröna patienten?

55 Kartläggning Retrospektiv studie Underlag: alla patienter som åkte ambulans till någon av SU:s akutmottagningar (ej Barnakuten) och som triagerats gröna enl METTS Slumpvis urval 250 patienter Kartläggning av patient och vårdkedja

56 Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) akutmottagningar

57 Bakgrundsdata Totalt ~27000 patienter som åkte ambulans till SU:s akutmottagningar i Göteborg under perioden % kvinnor, 48% män Medelålder 65 år, median 70 år 12% gröna

58 Andel patienter per triagekategori under perioden % % 33% 10% 12% Röd Orange Gul Grön

59 De gröna patienterna Totalt 3263 gröna patienter under studieperioden. 56% kvinnor, 44% män Medelålder 66 år, median 72 år

60 Studiepopulationen 250 patienter (slumpvis urvalda) Bortfall p g a ofullständig journal, felaktig triageregistrering, patienten avvek från akuten m.m. 176 patienter kvar vilka kartlades avseende: Kön Ålder Specialitet (Med/Kir/Ort/Övr) Söktid Väntetid på AKOM Inlagd/Åter till hemmet Vårdtid Diagnos

61 Kön Andel kvinnor/män i studiepopulationen % 40% Kvinnor Män

62 Ålder max min median 20 0 År 4 Alla gröna patienter under perioden 15 Studiepopulationen

63 Vilken specialitet är vanligast? Andel patienter per specialitet i studiepopulationen % % 16% 19% 1% Med Kir Ort Övr

64 När söker den gröna patienten? Söktider för studiepopulationen 24% 50% 9% 17% Helg/röd dag Natt Jourtid Dagtid 8-16

65 Hur länge får de vänta på akutmottagningen? Väntetid på akutmottagningen för studiepopulationen Väntetid (timmar) max min median

66 Hur många blir inlagda? Andel patienter som blev inlagda resp. återgick till hemmet % % 45% 7% Hem Inlagda Avvek från akuten

67 Vårdtider Antal vårddagar för inlagda patienter i studiepopulationen Antal vårddagar max min median

68 Vilka diagnoser? Diagnosgrupper enl ICD % Symtomdiagnoser Rörelseapp Skador Hjärta-kärl Uro Psykiatri/Missbruk Buk Luftvägar Infektion Neuro ÖNH Tumörer Övrigt Diagnos saknas

69 Hur många bytte triagekategori på akutmottagningen? Efter triagering på akutmottagningen 100% 80% 60% 40% 20% Behöll samma triagekategori Byte av triagekategori efter mer än 1 timma Byte av triagekategori inom 1 timma 0%

70 Pilotstudie 2 ambulanser med upptagningsområde hela Göteborg inkluderades 7 veckor under sommaren 2010 Checklista för att bedöma patienten Vid möjlig patient telefonsamtal från ambulans till koordinator på VC beslut om patienten är lämplig att köras till VC Initialt: ambulansen ringer ang möjlig patient men alla patienter körs till akutmottagning oavsett koordinatorns beslut Nästa steg: testa att köra patienter till VC

71 Checklistan Triagering enligt METTS: Vitalparametrar: bltr, puls, temp etc. ESS: något i anamnesen som är alarmerande? Information om patienten: Ålder, kön, tidigare sjukdomar Vårdcentrals-tillhörighet Social situation (boende, hemsjukvård/hemtjänst m.m)

72 Checklistan - patient, anamnes Checklista för patient hämtad av ambulans Datum Klockslag. Ambulansnummer Ärendenummer Patientens samtycke har inhämtats att delta i projektet Ja Nej Ambulansbedömning: Klar Primärvård Möjlig Primärvård Kontaktorsak:. Symptomdebut:.. Ålder. Kön: Man Kvinna Listad vid offentlig VC.. Social situation: Bor hemma Äldreboende Ensam Make/Maka/Annan Hemtjänst/ Hemsjukvård Tidigare sjukdomar:. Trauma Ja Nej Om Ja: Varit avsvimmad Ja Nej Neurologiska symtom Ja Nej Andningspåverkad Ja Nej Allmäntillstånd Påverkat U a Buksmärtor Ja Nej Bröstsmärtor Ja Nej Smärtpåverkad Ja Nej Temp/Varm Ja Nej Ej taget EKG Patol Ua Ej taget Om patologiskt: EKG Övrigt:

73 Checklistan - METTS Kör till : Vårdcentral.. Sjukhus Akut KOMMENTAR (Koordinator):. KOMMENTAR (Ambulanspersonal):.

74 Endast 2 samtal Varför? Resultat pilotstudie För kort tid? (7 veckor) Fel tid? (semestertid, vikarier, inte lika taggad på sommaren?) För dåliga förberedelser? (inte tillräckligt med information till involverad personal?) Väldigt få patienter som är möjliga att köra till primärvården?

75 Patientfall 1 Kvinna 79 år. Söker p g a yrsel sedan 3 veckor. Har blivit insatt på blodtrycks-medicin men slutade för en vecka sedan då hon upplevde att hon blev dålig av den. Bltr 205/115. Tänkbar diagnos/orsak? Prioritet?

76 forts. Patientfall 1 På akuten är patienten opåverkad, relativt välmående, har fortsatt högt blodtryck. Vid test av balansen ser man att patienten har falltendens bakåt. Patienten läggs in för utredning, man gör CT hjärna.

77 forts. Patientfall 1 Diagnos: Hjärntumör

78 Patientfall 2 Kvinna 75 år. Tidigare haft bröstcancer, i övrigt frisk. Söker p g a en brännande smärta i ryggen på vänster sida, som strålar fram mot buken, sedan 3 dagar. I samband med detta har hon haft näsblödning flera gånger. Diagnos? Prioritet?

79 forts. Patientfall 2 På akutmottagningen är patienten pigg men smärtpåverkad. Ingen feber. Dunköm över höger njure. Smärtlindras med god effekt. Får återgå till hemmet. Diagnos: Njurstensanfall Men

80 forts. Patientfall 2 Patienten återkommer till akuten 3 dagar senare. Smärtorna har blivit värre och hon har fått blåsor på ryggen. Diagnos: Bältros

81 Jämförelse med Vansbro projektet Jourtid ( ) Utökad vård i hemmet med stöd av jourhavande DL (Primärvårdsnivå!) Hur definiera detta? Ger vård på rätt vårdnivå Minska belastningen på akuten

82 Jämförelse med Vansbro projektet 18% bedömdes kunna behandlas i hemmet (95/520 patienter) 13% fick stanna kvar i hemmet ex fick en tid nästa dag på vårdcentralen Enkäten visade att de flesta ville vara kvar hemma! Glesbygd Storstad! Straffavgifter i vårdvalsmodellen (VGR) Hur bedöma om det är primärvårdsnivå? krävs standardisering!

83 TACK!

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare

ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare ÅLDERSSTIGEN Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN Verksamhetsutvecklare PER ÖRNINGE Ambulansöverläkare Göteborg >500 000 invånare

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjuksköterska Verksamhetschef Göteborg 600 000 invånare i Storgöteborg Under ett dygn på Norra Europas största sjukhus Föds 1 barn i timmen Tas 650 akutpatienter emot

Läs mer

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Prehospitalt triage av äldre patienter - Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal,

Läs mer

STEMI_akutmott_jourtid Upprättare Datum Sidnr Bertil Olsson 2008-12-02 1 (5) Thomas Pettersson 1.0

STEMI_akutmott_jourtid Upprättare Datum Sidnr Bertil Olsson 2008-12-02 1 (5) Thomas Pettersson 1.0 Bertil Olsson 2008-12-02 1 (5) RIKTLINJER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV INKOMMANDE PATIENTER MED misstänkt ST-höjningsinfarkt ()/ nytillkommen vänstergrenblock(lbbb) Helgfria måndagar-torsdagar 16:00-08:00 och

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka

Läs mer

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling" Peter Johnson Överläkare Specialitetsansvarig i Geriatrik Södertälje sjukhus AB peter.johnson@sodertaljesjukhus.se Multisjuka äldre

Läs mer

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen

Läs mer

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Höftfrakturlinjen SUS - Lund Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 2014-11- 24 Gäller tv, längst tom: 20150415 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: My von Friesendorf Dokumentinnehåll:Arbetsuppgifter höftfrakturlinjen

Läs mer

Sammanfattning av Hospiteringsenkät

Sammanfattning av Hospiteringsenkät Sammanfattning av Hospiteringsenkät Om hospiteringsprojektet Inom Räddningstjänsten i Storgöteborg sker kompetensutveckling av ambulanspersonalen bl.a. genom hospitering 2 veckor/år på något av de tre

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

Från hallmattan till röntgenbordet

Från hallmattan till röntgenbordet Från hallmattan till röntgenbordet Höftfrakturprojektet SU Gunilla Tornberg & Ingela Wennman Ambulansenheten SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ambulansenheten SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Läs mer

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012 Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet Bilaga 2. Samtliga kommentarer till frågorna om TILLGÄNGLIGHET Härnösands kommun -Varierar beroende på vilken person man kontaktar. -dsk svarar defenitivt inte på mobilen alla gånger. är naturligtvis upptagen

Läs mer

Lokal handlingsplan för demensvård

Lokal handlingsplan för demensvård Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt

MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt PROJEKTPLAN SYFTE att avhjälpa åkommor och undvika besök på sjukhusets akutmottagning MÅLGRUPP är

Läs mer

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet

Läs mer

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Behöver Alma skickas till Akutmottagningen?

Behöver Alma skickas till Akutmottagningen? Behöver Alma skickas till Akutmottagningen? Bakgrund Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till sjukhus och vårdas inom slutenvården Sjuksköterskor i kommunal äldrevård

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

EXEMPEL TILLGÄNGLIGHET RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM. Maria A Hilberth Verksamhetschef

EXEMPEL TILLGÄNGLIGHET RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM. Maria A Hilberth Verksamhetschef EXEMPEL TILLGÄNGLIGHET PRIMÄRV RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM - Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås s HälsocentralH Ca 8 000 besök k hos distriktssköterska/sjuksk terska/sjuksköterska +

Läs mer

ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Bengt Eriksson ambulansöverläkare Landstinget Dalarna Stefan Kihlgren leg sjuksköterska

ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Bengt Eriksson ambulansöverläkare Landstinget Dalarna Stefan Kihlgren leg sjuksköterska Akutsjukvård Gå 4 betala för 3! ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Den akuta vårdkedjan, patientsäkerhet och samarbete i fokus med prehospital triage, patientstyrning och direktinläggningar!

Läs mer

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård Patienter med nackländryggsbesvär Flödesschema för primärvård mars -07, reviderad juni 2010 1 Dag 1 - när pat söker vård Telefonkontakt (sjuksköterska/sjukgymnast): rygg/nackproblem utan röda flaggor -

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Akutsjukhus, rätt vårdnivå? En studie av ej inlagda prio 3 patienter

Akutsjukhus, rätt vårdnivå? En studie av ej inlagda prio 3 patienter EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:98 Akutsjukhus, rätt vårdnivå? En studie av ej inlagda prio 3 patienter Anna Kängström Ingemar Sundgren Uppsatsens

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

SOS Alarm Första länken i vårdkedjan. Från 112-samtal till dess ambulans är på plats

SOS Alarm Första länken i vårdkedjan. Från 112-samtal till dess ambulans är på plats Andreas Petersson SOS Alarm Första länken i vårdkedjan Från 112-samtal till dess ambulans är på plats De närmaste 40 minuterna Företaget SOS Alarm Sveriges nödnummer 112 SOS-centralen i Stockholm Prioriterings-

Läs mer

Granskning av akutmottagningarna

Granskning av akutmottagningarna Revisionsrapport Granskning av akutmottagningarna Region Halland Rebecca Lindström Jean Odgaard December 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

1. Välkommen Frank hälsar alla välkomna. Presentationsrunda genomförs.

1. Välkommen Frank hälsar alla välkomna. Presentationsrunda genomförs. ANTECKNINGAR 1 (6) Dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, torsdagen den 11 november juni 2010, klockan 13.00 15.30 Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12, Göteborg.

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt

Läs mer

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Syfte: Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Komplement till strokerehab. inom PV/Kommun Tryggare omhändertagande i hemmet Specialistkompetenta team fortsätter rehabiliteringen i hemmet Öka möjligheter

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av 1177 Vårdguiden på telefon, Sjukvårdsrådgivningen i Östergötland.

BESLUT. Tillsyn av 1177 Vårdguiden på telefon, Sjukvårdsrådgivningen i Östergötland. BESLUT /(\ 2015-04- f 6 inspektionen för värd och omsorg Dnr 8.5-7561/2014 1(13) Avdelning sydöst Helena Nilsson Helena.Nilsson@ivo.se Region Östergötland Ledningsstaben 581 91 Linköping Ärendet Tillsyn

Läs mer

En grundläggande handbok till AmbuLink

En grundläggande handbok till AmbuLink En grundläggande handbok till AmbuLink Handboken uppdateras kontinuerligt på www.vgregion.se/ambulink. Undvik därför att spara eventuellt utskrivna handböcker. Var noggrann med senaste dokumentdatum! 2011-03-16

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård april 2012 Dokumentation från dialogen i Gnesta Datum: 24 april 2012 Tid: 18:00 19:30 Plats: Tingshuset, Gnesta Antal deltagare: 26 personer varav 6 landstingspolitiker,

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Borås 27 febr ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 Varför en handlingsplan? 291.664

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Vård i samverkan kommunerna - primärvården

Vård i samverkan kommunerna - primärvården 1 Hemvårdsenheten Reviderad 2009-04-29 Birgitta Mogård Verksamhetschef Vård i samverkan kommunerna - primärvården Riktlinjer för samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor vid särskilda boenden i Uppsala

Läs mer

Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne 091013

Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne 091013 Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson 091013 Innehåll Bakgrund organisation och förutsättningar. Strategier och metod. Uppföljning av vårdkedjan, inklusions- och exklusionskriterier.

Läs mer

Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11

Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-11-24 Rev/11039 Revisorerna KBR/VHL Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset

Läs mer

5.1 Regelbok Hälso- och Sjukvård År 2016

5.1 Regelbok Hälso- och Sjukvård År 2016 1 (9) 5.1 Regelbok Hälso- och Sjukvård År 2016 2 (9) 5.1 Uppdragsbeskrivning hälso-och sjukvård 5.1.1 Övergripande uppdrag Primärvården svarar för öppen sjukvård inom det allmänmedicinska kompetensområdet.

Läs mer

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam 2008-12-11 Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam INLEDNING Denna manual har arbetats fram för att ligga som grund för omhändertagandet av svårt skadade patienter

Läs mer

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard

Läs mer

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08 1 LYCKA TILL! 1. Vilka skador kan arbete med t.ex. borrar, mutterdragare, slipmaskiner och betongvibratorer orsaka? Vilka symptom får patienterna? (3p) 2. Vilka faktorer i arbetet kan orsaka muskuloskeletala

Läs mer

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Cecilie Hveding Blimark januari 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.

Läs mer

48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.

48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg. 48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg. Anders Hansson PhD, DL, FoUU-centrum i Fyrbodal. Koordinatorer Vårdsamverkan Fyrbodal: Pia Lago, sjuksköterskesamordnare, Trollhättans stad,

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1

Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1 Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...3 2 Metod...3 2.1 Beskrivning liggande sjuktransporter...3 2.2 Beskrivning

Läs mer

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun 1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver

Läs mer

Journalföreläsning DSM2 121029. Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub

Journalföreläsning DSM2 121029. Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub Journalföreläsning DSM2 121029 Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub Läkarjournal på SÖS Anamnes Intagnings-/besöksorsak. Remittent Tidigare sjukdomar Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet

Läs mer

Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om nyttjande av ambulansresurser

Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om nyttjande av ambulansresurser Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anki Eriksson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-29 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 25 1 (4) HSN 1504-0493 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om nyttjande

Läs mer

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård

Patientstyrning från Ambulanssjukvården mot Primärvården, Länsgemensam, hälso- och sjukvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-102665 Fastställandedatum: 2014-06-27 Giltigt t.o.m.: 2015-06-27 Upprättare: Karin V Rosén Fastställare: Jörgen Tranevik Patientstyrning från Ambulanssjukvården

Läs mer

Förvaltning av 48-72

Förvaltning av 48-72 2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer

Läs mer

Satsa på Alingsås lasarett! Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus

Satsa på Alingsås lasarett! Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus Satsa på Alingsås lasarett! - Det lagom stora sjukhuset Vad Hur Varför Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus Framtidens närsjukhus Närsjukhus med specialistuppdrag

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland 2014-10-14

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland 2014-10-14 Ebola Olle Wik Smittskyddsläkare Historik Första tillfället viruset kategoriserades var 1976. Södra Sudan/Norra Zaire (nuvarande Kongo Kinshasa). Namnet taget efter floden Ebola som finns i ovanstående

Läs mer

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016 Riskanalys Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8 Mars 2016 2016-03-31 Handläggare Mikael Åsén Kvalitet- och patientsäkerhetsavdelningen 2016-03-31

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

Förbättra patientflödet på Astrid Lindgrens Barnakut. Varför och Hur?

Förbättra patientflödet på Astrid Lindgrens Barnakut. Varför och Hur? Förbättra patientflödet på Astrid Lindgrens Barnakut Varför och Hur? Långa väntetider resulterar i Ilska Oro Frustration Missnöje Våld! Väntande familjer är tid- och resursslukande Tid som ägnas åt väntande

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Hjärnvägen 2 - Kartläggning av den tidiga vårdkedjan vid misstänkt stroke i Västra Götalandsregionen

Hjärnvägen 2 - Kartläggning av den tidiga vårdkedjan vid misstänkt stroke i Västra Götalandsregionen Hjärnvägen 2 - Kartläggning av den tidiga vårdkedjan vid misstänkt stroke i Västra Götalandsregionen Sammanfattning Studien ingår i Ett prospekt från Västra Götalandsregionen: Framtidens strokevård. Ett

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 asa.c.bondesson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-10-14 Dnr 0802640 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

Akutsjukvård 2012. Patientsäkerhet Akutmottagningens organisation Prehospital vård! Göran Örnung Överläkare Capio S:t Görans Sjukhus

Akutsjukvård 2012. Patientsäkerhet Akutmottagningens organisation Prehospital vård! Göran Örnung Överläkare Capio S:t Görans Sjukhus Gå 4, betala för 3! Succé nu för 5:e året! Akutsjukvård 2012 Patientsäkerhet Akutmottagningens organisation Prehospital vård! Organisation, direktstyrning och prehospital vård är akutmottagningen den optimala

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Rapport Triage. En nulägesanalys inom Region Skåne. Författare

Rapport Triage. En nulägesanalys inom Region Skåne. Författare Rapport Triage En nulägesanalys inom Region Skåne Författare Helen Hansson, Hälso-och sjukvårdsledning Karin Wahlström-Persson, Hälso-och sjukvårdsledning Lisa Davidsson, Hälso- och sjukvårdsledning Lund

Läs mer

Nätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård

Nätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård 2015-09-07 Nätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård Nätverket Uppdrag Hälsa 3 december 2015 Gunilla Benner-Forsberg Sidan 2 Målbild FHS 2025 Länets befolkning är friskare och har ett större förtroende

Läs mer

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus

Läs mer

Karolinskas flödes- och förbättringsarbete. Tomas Movin Akutdivisionen

Karolinskas flödes- och förbättringsarbete. Tomas Movin Akutdivisionen Karolinskas flödes- och förbättringsarbete Tomas Movin Akutdivisionen Door-to-doctor Learning by doing 1993-2011 Referral to first assessment Labour pains Maternity ward A D a y s Outpatient Clinic Dpt

Läs mer

Mobilt Geriatriskt Team

Mobilt Geriatriskt Team Mobilt Geriatriskt Team Utvecklingskraft 15/5 214 Jönköping Daniel Gustafsson, läkare Patricia Herkel, sjuksköterska Upplägg Bakgrund Förebilden i Västra Skaraborg Mobila Geriatriska Team, Landstinget

Läs mer

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna 1. Invånarnas behov Hur lär vi känna invånarna som valt oss, deras olika uttalade och outtalade behov, drivkraft, beteende och kunskaper?

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för Krisberedskap och Säkerhet

Koncernkontoret Avdelningen för Krisberedskap och Säkerhet Avdelningen för Krisberedskap och Säkerhet Ulla Tisell Driftsledare för Triage 0768-871724 ulla.tisell@skane.se Datum 2012-12-31 1 (7) Verksamhetsberättelse Triage År 2012 Postadress: Organisationsnummer:

Läs mer

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala pensionärsrådet 2016-02-09 Tid 2016-02-09, Kl 16:00-18:00 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Stange 2:3 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m.; beslutade den 25 juni 2009. (M) Utkom från trycket

Läs mer

Bilaga Ersättning 2015

Bilaga Ersättning 2015 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer