Hudkliniken/STI Dalarna

Transkript

1 Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet utreder, vårdar och behandlar hud- och könssjukdomar. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper/tillstånd som remitteras till högspecialiserad vård? Palmar hyperhidros Yrkes- och miljödermatologi Pediatrisk dermatologi Kärlmissbildningar till centra med färgämneslaser och i vissa fall multidisciplinära team Är det några av dessa diagnosgrupper/tillstånd som bör tas hem? Palmar hyperhidros om/när anestesiläkare lägger ledningsanestesi alt. blockad. Struktur, samverkan Finns det, nya eller befintliga, områden där medicinsk-teknologisk utveckling medför behov av att koncentrera vårdinsatserna alternativt strukturförändringar alternativt samverka över länsgränserna? Dermatologi- och venereologi är en mycket diagnosrik specialitet vilket innebär att kompetensen kring vissa diagnoser ibland inte finns på alla kliniker, i vissa fall kan kompetensen vara koncentrerad till enstaka universitetssjukhus. Möjligheten att samarbeta kring ett fåtal, svårt sjuka eller kring sällsynta fall är avgörande för att vi skall kunna erbjuda ett adekvat omhändertagande av dessa. Vi måste därför fortsättningsvis ha möjlighet att i enstaka fall ta hjälp av specialistmottagning även utanför regionen, när bedömning/vård inte kan ges inom den egna. Det finns redan nu dessutom lokalt samverkan med: Öronkliniken; alla remisser med frågeställning tumör i ansiktsregionen skickas till hudkliniken för bedömning. Kvinnokliniken; vulvamottagning Kirurgkliniken; bensår, tumörer Reumatologkliniken; vårdplatser samt dagvård med infusionsbehandling Sjukhustandvården; gemensam rond för patienter med munslemhinnesjukdomar Regional och nationell samverkan med: Yrkes- och miljödermatologi Pediatrisk dermatologi Fortsatt regional samverkan med specialitetsgrupper inom dermatologin. Där bland annat gemensam policy avseende behandlingsrekommendationer arbetas fram. 1

2 Hur bör vården/vårdprocesserna strukturellt eller av andra anledningar organiseras annorlunda än idag? På vilket sätt kan ett processorienterat arbetssätt ge systemeffekter avseende patientnytta, effektivt resursutnyttjande samt utveckling? Rätt patient på rätt vårdnivå för att på bästa sätt nyttja resurserna. En väl specificerad remiss från primärvården ger en optimal bedömning/åtgärd vid specialistkliniken, lindrigare kroniska hudsjukdomar och hudsjukdom av icke kronisk natur bör återföras till primärvården efter bedömning och åtgärd/förslag till åtgärd. Regionala centra med samlad kompetens för mindre diagnosgrupper ex. kutana lymfom, kärlmissbildningar. Nationella vårdprogram för särskilda patientgrupper ex Melanom. Förhoppningsvis strävan mot jämlik vård nationellt. Kunskapsutveckling är en viktig faktor för att hålla vårdprocessen levande. Via nya kunskaper påverkas värderingar och synen på hur samverkan bör bedrivas mellan olika funktionerna. Beskriv vilka koncept för stora patientgrupper som bör användas och vilken ambitionsnivå för vårdkedjan som är önskvärd Stora patientgrupper med vanliga diagnoser utan större komplikationer handhas i primärvården. Trend i samhället att många vill träffa specialist på en gång, d.v.s. de vill träffa hudläkare utan remiss. Detta måste bedömas som orimligt med dagens resurser. Det är inte heller något att eftersträva ur ett medicinskt perspektiv då en stor mängd lättare åkommor skulle ta den största delen av specialistvårdens resurser och skulle kunna komma före tyngre sjukdomsfall. Samtidigt skulle de svårare sjuka, som inte primärvården klarar eller som inte själva är aktiva i vårdsökandet, få svårare att erbjudas adekvat vård i tid. Samtidigt som sjukhusklinikerna skickar ut allt fler patienter i primärvården ökar kravet från patienten på allmänläkarna att remittera. Det ställer krav på klinikerna att kunna erbjuda de som behöver en specialistbedömning men också på primärvården att därefter kunna överta behandlingsansvaret. Slutenvård kontra öppenvård hur ser utvecklingen ut? Bedöm också konsekvenserna! Dermatologin har stora möjligheter att handha det mesta i öppen vård med mottagningsverksamhet. Det behövs vårdplatser kvar för akut och svårt sjuka hudpatienter. De som idag kräver inneliggande vård kan ofta inte vårdas på annat sätt p.g.a. komplicerande sjukdomar som också påverkar eller påverkas av deras hudsjukdom. Även med tanke på åldersstrukturen i länet där befolkningen blir mer vårdkrävande, kommer detta behov att kvarstå. 2

3 Psoriasis är en systemsjukdom som behöver behandlas aktivt. Hudkliniken kommer framöver sannolikt att behöva dagvårdsplatser till patienter som får infusion med t.ex. biologiska läkemedel. Den möjligheten går inte att rymma i befintliga lokaler idag. Vi har behandlingsenheter utspridda i länet för att patienten ska ha nära till sin hudbehandling, detta kan förhindra inläggning i sluten vård samt kan det minska behovet av läkarbesök för de kroniskt sjuka då patienterna träffar erfaren och kompetent personal på sin behandlingsenhet. Inom vilka områden finns störst potential när det gäller skifte från slutenvård till öppenvård? Inom dermatologin har vi redan skiftat från sluten vård till öppen vård i så stor utsträckning som det går. Hur kan samverkan med andra vårdgivare utökas och förbättras? Behöver utveckla redan befintligt samarbete samt bättre möjlighet att, i vissa enstaka fall, kunna remittera till specialistklinik utanför den egna regionen då adekvat bedömning/vård inte kan ges på annat sätt. Det är en nödvändighet att samlokalisera hud och STI. Verksamheterna är beroende av varandra personalmässigt både vad gäller kompetens och tid. Att vara i samma byggnad och lokal ger en ökad flexibilitet och bättre arbetsmiljö för alla på kliniken. Reflektera över gränssnittet primärvård specialistvård samt effekter av förändringar i huvudmannaskap (hemsjukvården) En hel del av vårdkontakterna hos allmänläkare rör hudsjukdomar det ställer krav på att allmänläkarna tar hand om lindrigare fall själv. Det finns ett befintligt samarbetsdokument, Gränssnitt primärvård hudsjukvård, önskvärt att det användes på alla vårdcentraler. Hur går vi från briljans i individens agerande till briljanta system på mikro och makroplanet? Behov av gemensamma utbildnings/utvecklingsdagar då vi kan ta del av varandras idéer och erfarenheter. Forskning och utveckling, utbildning Genom vilka kliniknära forsknings- och utvecklingsaktiviteter skulle man kunna förbättra hälso- och sjukvården? Den nya kunskapen om samsjuklighet vid psoriasis, psoriasis är en systemsjukdom med metabolt syndrom, vilket leder till nya former för omhändertagande en mer aktiv och kostsam behandling. Ett ökat antal patienter som behöver behandling med biologiska läkemedel. Patienter med andra diagnoser än psoriasis kommer att komma ifråga när det gäller biologiska läkemedel. Utveckling av läkemedel/behandlingsmetoder för hudtumörer ger utökade möjligheter till behandling. Behövs ökade insatser med hudcancerprevention för att bryta den ökande incidensen av hudtumörer. 3

4 Vilka forsknings- och utvecklingsaktiviteter pågår i verksamheten i Dalarna? Deltar i de register som finns inom dermatologin; PSO-reg samt Register för malignt hudmelanom. Deltar i kliniska läkemedelsstudier. Deltar i ett europeiskt samarbete, euromelanoma day. Vilka viktiga aspekter bör beaktas när det gäller framtida behov av utbildning och handledning? Journalsystem utformas så att information enkelt kan användas för forskning, patientuppföljning och utveckling. Kvalitetsregister kopplas till journalsystemet. Inom specialiteten dermatologi krävs en fördjupad kunskap för sjuksköterskor. Det behövs specialistutbildade sjuksköterskor och det bör satsas på att det blir en vidareutbildning inom dermatologi- och venereologi. Under utbildningen till specialistläkare inom dermatologi- och venereologi är större delen av utbildningen förlagd på hudkliniken, viktigt är då ha erfarna specialister som handledare. De färdiga specialistläkarna måste få kontinuerlig utbildning så de är uppdaterade och kan hålla en god kvalitet på handledningen. Många utbildningar anordnas av läkemedelsföretag som möjliggör att nationella och internationella föreläsare kan medverka i utbildningen. Hur möjliggörs dessa utbildningar i framtiden? Hur ser kompetensutvecklingsbehovet ut? Förändrad personalmix, nyrekryteringsbehov mm vilka konsekvenser kan förutses? (beakta demografin på arbetsmarknaden) Kontinuerlig rekrytering av ST-läkare till kliniken behövs för att säkerställa framtiden. Märker av ett förändrat synsätt hos yngre sjuksköterskor och läkare, de blir inte kvar på arbetsplatsen till pension. Byter specialitet, yrke och går till den privata sektorn. Attraktiv arbetsplats med möjligheter till kontinuerlig vidareutbildning ökar förutsättningar för att personalen stannar längre, investering i personal ökar kvaliteten och effektiviteten på vården. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Hur kan/bör arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utvecklas inom specialitetsområdet? Vad behöver göras för att åstadkomma denna utveckling? Hur kan patientens delaktighet och inflytande stärkas/ utveckling av empowerment? Livsstilsfrågor väcks hos specialist, patient går till en livsstilsmottagning där utbildning ges vad gäller rökning, alkohol, fysisk aktivitet och övervikt. Hudcancerprevention för att bryta den ökande incidensen av hudtumörer. Delta i Euromelanoma day. Delta i Klamydia måndag. Fler nationella/regionala riktlinjer/rekommendationer. Möjlighet att ge patienten utbildning i egenvård. Patienten behöver sätta sitt eget mål med behandlingen av sin sjukdom. 4

5 e-hälsa (inkl mina vårdkontakter) och patientfokusering vad kommer den ökade satsningen på e-hälsa att betyda? Vilka effekter kan utvecklingen av mina vårdkontakter ge? Klamydiatest via Mina VårdKontakter, fler testar sig, smittspridning och medicinska komplikationer minskar. Ökad tillgång till patientjournal, gemensam läkemedelsmodul. Patienter mer pålästa, läser oselektivt om olika sjukdomar, symtom via internet. Begär läkemedel/behandling. Perspektivet 2025 Vilka långsiktiga utvecklingstrender inom verksamhetsområdet kan skönjas? Vilka konsekvenser för Dalarnas del kan förutses till följd av detta? Fler invandrare i länet, tolkbehovet större, mer kunskap behövs till personalen angående kultur m.m. samt ökade insatser för kunskap till patient om egenvård. Ökat krav från patient om behandling av ex benigna förändringar. Den specialiserade vården måste sålla ut hudsjukvård från kosmetik. Befolkningen blir äldre, vissa sjukdomar som t.ex. bensår, hudtumörer ökar med åldern det kräver mer behandlingsinsatser. Allt fler patienter får immunosuppressionsbehandling, detta ökar ytterligare förekomsten av hudcancer. Ökade behandlingsmöjligheter för många sjukdomar. Nya patientgrupper för biologiska läkemedel ger ökad läkemedelskostnad.införandet av nya behandlingar, till exempel biologiska läkemedel, kommer att medföra ett mindre vårdbehov totalt under livet, ge förbättrad livskvalitet och färre sjukskrivningsdagar för vissa sjukdomsgrupper. Övrigt Övriga viktiga spörsmål och framtidsfrågor som bör lyftas fram? Med ökande antal hudcancer behövs det satsa på hudhistopatologi lokalt/regionalt. 5