REUMATOLOGKLINIKEN/ Osteoporosenheten Falu lasarett FALUN
|
|
- Christian Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 REUMATOLOGKLINIKEN/ Osteoporosenheten Falu lasarett FALUN FRAMTIDSPLAN Hälso- och Sjukvård Dalarna REUMATOLOGI Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper/tillstånd som remitteras till högspecialiserad vård? Är det någon av dessa diagnosgrupper/tillstånd som bör tas hem? Reumatologkliniken i Dalarna har hög medicinsk kompetens. Flexibelt/effektivt arbetssätt samt utbrett nationellt nätverk (flera medarbetare på Reumatologkliniken deltar i nationella uppdrag) medför att Högspec sällan nyttjas. Behov av högspecialiserad vård uppstår när vi har patienter med svår vaskulit-sjukdom ( CNS-engagemang, multipla organmanifestationer med sviktande funktion och därmed livshotande tillstånd) eller mycket svårt sjuk patient där diagnosbilden inte riktigt är klar men där inflammatorisk sjukdom är en diff diagnos. Sällsynt förekommande att vi behöver hjälp av specialistkunskaper på region-nivå. Viktigt i diskussion kring Högspec vård gäller samtliga specialistenheter: : Hur kan vi ha bättre koll (på vårdplaneringen) på den patient som vårdas inom Högspec-vård? En central fråga som borde diskuteras mellan ledning och regionsjukhus. Förslag: Specialistkliniker deltar mer aktivt i vårdplanering kring patienten som befinner sig på Högspecvård. Kan tydliggöra planerade utredningar under pågående vårdtid. Som det är nu, så ser vi först i slutanteckningen vilka utredningar som utförts under högspec-vården. Inte sällan innefattar det åtgärder som vi själva kan klara. Att vara delaktig i vårdplanering medför förhöjd medicinsk kompetens för länssjukhus samt en möjlighet att kunna kontrollera kostnader som högspec-vården medför. För att få detta att fungera, så bör det finnas struktur- förutsättningar. Hur skulle en sådan samordning med regionsjukhus se ut? Möjlighet till videokonferenser på egen enhet tex? Rapporteringar? Etc. Struktur, samverkan Finns det, nya eller befintliga, områden där medicinsk-teknoloigsk utveckling medför behov av att koncentrera vårdinsatserna alternativt strukturförändringar alternativt samverka över länsgränserna? Medicinsk utveckling/forskning inom Reumatologin har varit framgångsrik. Oklara inflammatoriska tillstånd kan nu snabbare diagnostiseras och erbjudas allt effektivare behandlingar. Positiva effekter är att risken att utveckla besvärliga funktionshinder pga ledförändringar har kraftigt minskat. Långtidssjukskrivningar och
2 antalet förtidspensioneringar har minskat. Minskat behovet av reumakirurgiska åtgärder. Kostnaderna för läkemedel har istället ökat kraftigt. Ökad invandring gör att tidigare ovanliga reumatiska inflammatoriska sjukdomar i Sverige kan komma att öka (tex MbBehcet) Reumatologkliniken i Falun kan i sin effektiva organisation idag erbjuda visst stöd för patienter från omkringliggande landsting, i såväl öppenvård, slutenvård, rehabilitering som osteoporosverksamhet. Reumatologin har inte något större behov av medicinsk teknisk utrustning, dock är ultraljudsundersökning av leder något som är på fram-marsch där det ev kan uppstå behov av sådan apparat på Reumatologmottagning inom en 5-årsperiod. Osteoporosenheten som finns på Reumatologkliniken har en DEXA-mätare, enda i länet. Hur bör vården/vårdprocesserna strukturellt eller av andra anledningar organiseras annorlunda än idag? Skickliga medarbetare på Reumatologkliniken med oerhört stort intresse för patienter med reumatisk sjukdom, i kombination med intresse för organisatoriska frågor har med kraft och energi genom många år arbetat för en välfungerande Reumatologklinik i Dalarna. Kliniken ligger i framkant i Sverige när det gäller god effektiv organisation av en Reumatologklinik. Vi efterfrågas som föredragshållare kring vårt arbetssätt och goda kontroll utifrån olika aspekter på nationella Reumatologmöten i stort sett årligen. En mycket välfungerande klinik, med god arbetsmiljö, gott omhändertagande och hög trivsel. Vi kan redovisa kvalitetsmått och har inga besvärande köer och väntetider. Verksamheten har anpassats utefter patienternas behov genom nya arbetssätt. Medarbetarna har flertal nationella uppdrag för Reumatologi i Sverige. Starkt forskarintresse finns på kliniken med doktorand och nu en färdig avhandling som resultat av en mycket välfungerande organisation på länssjukhus-nivå. Närheten i lokaler varit en mycket viktig bidragande orsak till /förutsättning för att vi lyckas nå goda resultat. För ytterligare smidighet i systemet så skulle man önska närmare ( intresse-mässigt/ev lokalmässigt..) samarbete med Ekonom, HR-personal och IT.IT-stöd är oerhört viktigt, och stödet måste finnas utifrån vårdens behov. Vi måste få ut-data ur datasystemen, som för oss är viktiga.det är för mycket svårigheter, köra i väggen när man behöver statistik-hjälp. Lyckligtvis finns denna kompetens inom klinikens egna läkargrupp, en stor framgångsfaktor för oss! Bra om administratörer deltar i verksamheten mer aktivt, för att få kunskap om verksamheten. Skulle underlätta/effektivisera samarbete med högre ledning, tex relevant statistik, bokslut etc. Hälso-och Sjukvården måste mäta rätt saker, frångå gamla tankesätt där man delar in vården i stuprör (slutenvård,öppenvård, beräkningar av vårddagar, vårdtid etc). Det blir ett teoretiskt sätt att tänka som inte alltid stämmer med den dynamiska verkligheten runt patienterna. Detta sätt att tänka kan förhindra en flexibel effektiv utveckling. På vilket sätt kan ett processorienterat arbetssätt ge systemeffekter avseende patientnytta, effektivt resursutnyttjande samt utveckling? Stor fråga! Skulle behöva förtydligas. För patientens skull, så är det troligen att föredra ett processorienterat arbetssätt. Bedömningen är att det är så vi arbetar på kliniken. Beskriv vilka koncept för stora patientgrupper som bör användas och vilken ambitionsnivå för vårdkedjan som är önskvärd För Reumatologins stora patientgrupper är det en styrka att specialistkompetensen är enade och jobbar ihop nationellt och att arbete hela tiden pågår kring Vårdprogram / Nationella Riktlinjer. Reumatologin har flera 2
3 sådana projekt nationellt kring diagnos-grupper, behandlingsriktlinjer, risk-faktorer etc. Detta arbete pågår multi-professionellt inom Reumatologi. Viktigt att följa upp att riktlinjerna i möjligaste mån efterföljs. Att fortsätta ha hög täckningsgrad i våra Nationella Register för att kunna jämföra olika enheter. Viktigt att sådana frågor ges möjlighet att diskuteras i nationella möten inom professionen. Ambitionsnivån för vårdkedjan bör sträcka sig till att vi ska hantera de patienter där man som specialist kan göra bäst nytta, och att samarbete med Primärvård kring multisjuka (det vill säga där patienter också har flera diagnoser) Slutenvård kontra öppenvård hur ser utvecklingen ut? Bedöm också konsekvenserna! Utvecklingen har vi redan sett inom Reumatologin, att Öppenvården expanderar och slutenvården minskar. Vi tror att vi nu nått en nivå som är optimal, (5 sängplatser för Dalarnas län). Konceptet att få det att fungera inom verksamheten är att integrera slutenvård/öppenvård både vad gäller personalfördelning och patientflöde. Det är inte effektivt att med statistik och personalfördelning dela in en verksamhet i olika stuprör som slutenvård/öppenvård/dagvård etc. Patienterna kommer till Reumatologkliniken och ska tas omhand i ett flöde, med kompetent personal som kan jobba inom alla klinikens verksamheter oavsett om det är slutenvård eller inte. (Kanske behöver en pat ligga inne en halv dag, eller 13 timmar etc. Vi måste ha en flexibel organisation och använda vår kompetenta personal och sängplatser på ett flexibelt sätt utan att vara låsta i dessa stuprör. Ökat ledningsstöd för nya arbetssätt. Närhet i lokaler är en förutsättning för upplägg av effektiv organisation. Inom vilka områden finns störst potential när det gäller skifte från slutenvård till öppenvård? Viktig fråga. Se tidigare svar. Tänk bort stuprören öppenvård/slutenvård! Vi ska dynamiskt använda sängplatser och kompetent personal, utifrån patienternas behov. Vi behöver se på vården på ett mer modernt, öppet sätt. Hur kan samverkan med andra vårdgivare utökas och förbättras? Vi har mycket gott samarbete med andra vårdgivare inom specialistvården i Dalarna. Reumatologer har dagligen konsulttelefon och går att nå för kollegor/sjukvården för rådgivning/diskussion kring pat med misstänkt reumatisk sjukdom. Vi samarbetar med andra enheter när det gäller patienter som har svår systemisk inflammatorisk sjukdom. (tex hjälper till med vår specifika kompetens vid infusioner av biologiska läkemedel kring inflammatoriska sjukdomar som har kontakt med andra specialister Ögon/Hud) Vi har också ett gott samarbete med Skönviks Medicinska Rehab där vi deltar i Multidisciplinärt team i samverkan kring patienter med långvarig kronisk benign smärta. Länken till Primärvård är kanske det som är mest skört utifrån patienternas berättelse. Orsaken verkar många gånger hänga ihop med tillgänglighet och dålig kontinuitet i Primärvård. Satsa på, stärk upp en stabil/trygg Primärvård. Reflektera över gränssnittet primärvård specialistvård samt effekter av förändringar i huvudmannaskap (hemsjukvården) Se förra frågan. 3
4 Hur går vi från briljans i individens agerande till briljanta system på mikro och makroplanet? Osäker på innebörden av frågan. Men skulle kunna tolka den med följande svar: 1. Utgå från: LYSSNA PÅ PATIENTERNA! Ha god kontakt med Patientföreningarna. 2. Anpassa verksamheten utifrån patienternas behov. 3. Ha ett tillåtande klimat att arbeta på nya sätt! Tänk bort stuprören (öppenvård/slutenvård/infusion..) när man från ledningen planerar verksamheternas framtid. 4. Central IT-kompetens ska byggas upp utifrån vad vården efterfrågar. Viktigt. Vi vill kunna ha god kontroll på verksamheten genom att få den ut-data vi vill ha. Och den kan variera från vecka till vecka. BILD är för stelt och inte särskilt användbart. 5. Tänk bort stuprören det är viktigt att lyssna på vad patienterna säger! Ha god kontakt med patientföreningen. Då får vi en patientvänlig sjukvård. 6. Aktiv diskussion mellan verksamhetschef och ledning. 4 Forskning och utveckling, utbildning Genom vilka kliniknära forsknings- och utvecklingsaktiviteter skulle man kunna förbättra hälso- och sjukvården? Genom att inte begränsa dessa aktiviteter genom sparåtgärder. Den egna specialistverksamheten är expert på var/inom vilket område den egna verksamheten behöver förbättras. Kliniken behöver få stöd i att ta eget ansvar för utbildning och utbildningens form. Det är inte alltid stora projekt och utvecklingsaktiviteter som förbättrar verksamheten, utan det är att ha järnkoll och ta tag i de problem som ständigt dyker upp. Detta gör att verksamheten utvecklas, förbättras. Det är hämmande för utveckling, inspiration och arbetsglädje att lägga på begränsningar/styrning av klinikens forsknings-och utvecklingsaktiviteter. Verksamheten måste ta eget ansvar för hur forskning- och utvecklingsaktiviteter hanteras, inom ramen för budget. Klinik-egna FoU-konton bör inte begränsas av centrala spar-åtgärder utan istället användas för avsedd forskning och utveckling. (FoU-pengar kan bestå av tex stipendier, gåvor, etc ) Vilka forsknings- och utvecklingsaktiviteter pågår i verksamheten i Dalarna? Nyligen har en av våra läkare blivit färdig med sin avhandling, i samarbete med Reumatologi i Lund.På Reumatologkliniken pågår ständigt forsknings och utvecklingsaktiviteter; Vi har en doktorand som samarbetar med Linköping och CKF Falun. Utvecklingsaktivteter i stor och liten skala pågår hela tiden. Vi deltar i viss mån i läkemedelsprövningar. Tillhör vårt vardagsarbete.
5 Vilka viktiga aspekter bör beaktas när det gäller framtida behov av utbildning och handledning? Hur ser kompetensutvecklingsbehovet ut? Förändrad personalmix, nyrekryteringsbehov mm vilka konsekvenser kan förutses? (beakta demografin på arbetsmarknaden) Vi måste hela tiden fortsätta planera för att behålla god personalförsörjning inom alla yrkeskategorier. Läkarbemanningen är en ständig utmaning pga att mer långsiktig planering krävs pga den tid det tar att bli färdig specialist. Vi måste dessutom planera för att yngre läkare väljer att inte jobba heltid. Oerhört viktigt att det finns möjligheter för personalen att fortsätta delta i utbildningar nationellt och ibland internationellt. Viktigt att personal fortsätter delta i olika nationella aktiviteter och styrgrupper vilket gynnar vårt nätverk för att fortsätta ha hög kompetens inom kliniken. Vi har höga SPUR-poäng, till och med högre än flera universitet, vilket talar för god utbildningsmiljö för blivande Reumatologspecialister! Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Hur kan/bör arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utvecklas inom specialitetsområdet? Vad behöver göras för att åstadkomma denna utveckling? Hur kan patientens delaktighet och inflytande stärkas/ utveckling av empowerment? Landstinget Dalarna behöver ha fokus på Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser vilket är viktigt även för patienter med Reumatisk sjukdom. Ex: Rökning ökar risken att insjukna i Reumatoid artrit. Även för patienter med Reumatiska sjukdomar så är det viktigt att utöva fysisk aktivitet. Undvika onödig belastning på leder dvs övervikt. Det är således inte direkt specialitetsbegränsade åtgärder som behövs, utan åtgärder som är viktigt inom all hälso-och sjukvård i arbetet att förebygga ohälsa där Rökning, vikt, fysisk aktivitet, livsstilsfaktorer kanske är de viktigaste. Här borde Landstinget kunna planera sådan förebyggande verksamhet så att det kommer att finnas möjlighet för patienterna att få hjälp hemma i sin närmiljö! Som läns-specialité så bör vi inte bygga upp egen sådan verksamhet. e-hälsa (inkl mina vårdkontakter) och patientfokusering vad kommer den ökade satsningen på e-hälsa att betyda? Vilka effekter kan utvecklingen av mina vårdkontakter ge? Förhoppningsvis är det positivt med fortsatt utveckling av E-hälsa. Men det ökar administrationsarbetet. Det är ibland svårt att ha konkret och konstruktiv kontakt via datorerna. Emellanåt är det surrigt och lätt att misstolka i kontakterna. Men det är bra om sekretessen fungerar så det kan användas. Utveckling av Mina Vårdkontakter kan ge goda möjligheter för vår specialité att inhämta viktiga uppgifter från patienterna både för forskning, kvalité (våra nationella register) och den kliniska vardagen. Perspektivet 2025 Vilka långsiktiga utvecklingstrender inom verksamhetsområdet kan skönjas? 5
6 6 Vilka konsekvenser för Dalarnas del kan förutses till följd av detta? Tror på fortsatt utveckling med nya läkemedel. Förhoppning om lägre kostnader för antireumatisk medicinering, ju fler läkemedel och ju mer utvecklingen går framåt. Med bättre behandlingar kan vi bromsa upp ledförstörelse vid ledgångsreumatism, men inte bota. Fortsatt gott omhändertagande av den stora grupp patienter med annan reumatisk inflammatorisk sjukdom än ledgångsreumatism. Det är den patientgrupp som oftare har systemiskt engagemang med risk för inflammation i inre organ, där optimalt omhändertagande innebär att vi snabbt kan ta hand om patienterna inom verksamheten, oavsett om det gäller vård inneliggande ngr timmar upp till någon vecka. Möjligen kan behovet av rehabilitering minska ytterligare på sikt, men det vi (liksom reumatologin nationellt ) tittar på just nu är om dagens moderna patienter har annorlunda behov av rehabilitering än tidigare. Osteoporosverksamheten tror vi kommer att expandera vad gäller antal bentäthetsmätningar/läkemedelskostnader. Primärt omhändertagande för gruppen pat med Osteoporos är Vårdcentralen. Men länsövergripande specialist kunskaper för Osteoporos finns hos oss. Länets bentäthetsmätare (DEXA), kommer att behöva förnyas, uppgraderas efter hand (inköpskostnad runt 1 milj) Övrigt Övriga viktiga spörsmål och framtidsfrågor som bör lyftas fram? Vi behöver ha gott stöd och samarbete med ekonom/hr-specialist/it för att samordna en dynamisk verksamhet som sjukvård med de mått som ledningen önskar mäta. Önskvärt att fokusera mera på Hälsovinster, resultat och kvalité, och mindre på produktionsstatistik och bemanningstal. Det skulle gynna fortsatt innovativ utveckling i vårt arbete att möta patienternas behov. Viss oro inför utökad Region-samverkan, då vi vet att omkringliggande län inte har eller haft samma stabilitet på bemanningssidan, inte klarat köer/väntetider etc. Vi kan dock se möjligheter att vi kan stötta omkringliggande län genom att erbjuda möjlighet för ST-läkare Reumatologi att randa hos oss. Socialstyrelsen pekar i Årsrapport NPS 2010 på möjligheten att på ett flexibelt och effektivt sätt använda den befintliga personalen för att organisera verksamheten. Här ligger vi redan långt framme. Vi har inte satsat på att låta sjuksköterskor ta över läkarnas arbetsuppgifter, men de har ändock en oerhört viktig funktion som specialistsjuksköterska inom Reumatologiska sjukdomar. Jobba multiprofessionellt i team är viktigt kring patienter med kroniska sjukdomar, det är vi vana med sedan många år. Är viktigt även vid arbetsgrupper för verksamhetsutveckling. Reumatologkliniken En enhet Sammanfattningsvis tror vi på fortsatt väl fungerande verksamhet, med gott omhändertagande av våra patienter, korta väntetider, hög kompetens hos personal, effektiv organisation med god kontroll av verksamheten. Vi fortsätter att titta på Kvalitetsmått-MED PATIENTEN I FOKUS! Falun [Helena Hellström/Verksamhetschef)
Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07
Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet
Läs merFörslag till Intressepolitiskt program
12 a) Förslag till Intressepolitiskt program Inledning Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merFRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA
2011-10-10 Sid (1/6) FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Nedanstående frågeställningar önskas få belysta av respektive specialitetsgrupp: 1 Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper/tillstånd
Läs merFRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin
FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merPsoriasisfo rbundets va rdpolitiska program
Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merRiksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Läs mer26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-
Läs merFramtidsplan Landstinget Dalarna 2012 2015 med utblick mot 2025
Framtidsplan Landstinget Dalarna 2012 2015 med utblick mot 2025 Specialitetsgrupp: Kirurgi Område: Högspecialiserad vård 1. Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper/tillstånd som remitteras till högspecialiserad
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merNationella riktlinjer för vård vid epilepsi
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Leni Lagerqvist 2018-04-23 SVN 2018-12 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi Förslag till beslut Samverkansnämnden
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Läs merFramtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län
Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren
Läs merPRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merEn trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merNär vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte
När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar
Läs merHur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens yttrande
Datum 2019-02-28 Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Utifrån regionstyrelsens budgetplanering 2020 och inför beslut om verksamhetsplan och budget 2020-22 Regionstyrelsens beslut 2019-02-07 Inledning
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merPrimärvård och Reumatologi
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Reumatologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
Läs merNärvårdsutveckling som utgår från medborgarna
Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna Nätverkskonferens Göteborg 8 februari 2012 Tinna Cars-Björling, Närvårdsstrateg Landstinget i Uppsala län Uppsala län i Sverige Åtta kommuner i tre länsdelar
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Reumatologi Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Diarienummer: LS-LED16-0228 PVN16-0022 Giltig från: 2016-01-20
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merDelbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS
Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindqvist 2013-04-09 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Socialdepartementet Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Sammanfattning Bra att den
Läs merEDS i sydöstra sjukvårdsregionen
EDS i sydöstra sjukvårdsregionen Vad är EDS Ehlers-Danlos syndrom EDS ingår i en grupp ärftliga bindvävsförändringar De vanligaste formerna av EDS (klassisk- eller överrörlighetstyp) Diagnosen baseras
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merför omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionen 2017-05-16 Diarienr: HS 2017-00022-12 Strategi för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen
Läs merFast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård
Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merFramtidens bästa primärvård. Region Östergötland
Framtidens bästa primärvård Utmaningar för Östergötlands primärvård Alla har inte välfungerande vårdcentral nära Olikheter i kvalitet och trygghet för patienter Låg patientnöjdhet 60 tillsvidareanställda
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merLANDSTINGSPLAN KORTVERSION
2017 LANDSTINGSPLAN KORTVERSION Landstinget ansvarar för hälsooch sjukvård, tandvård och regional utveckling i Värmland. Vården ska vara förebyggande, effektiv och behovsanpassad samt utföras på lika
Läs meräldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland
äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta
Läs merYttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene
Läs merPolitisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert
ME/CFS Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom HSN 2018-10-02 Gunilla von Bergen Lodnert BAKGRUND TILL UPPDRAGET Ingen fastslagen utredningsgång eller specifik mottagning för patienter med ME/CFS
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Uppstartsmöte Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Kalmar läns-
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merYttrande över förslag till Patientlag
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merBilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar
Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.
Läs merGranskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
Läs merBehovs- och problemanalys för rörelseorganens sjukdomar och skador tillägg till tidigare uppdrag
Behovs- och problemanalys för rörelseorganens sjukdomar och skador tillägg till tidigare uppdrag Detta är ett tillägg till tidigare behovs- och problemanalys samt uppdrag som gjorts för rörelseorganens
Läs merLokala praktiska rutiner för medarbetare
Lokala praktiska rutiner för medarbetare Oskarshamns kommun - Oskarshamns sjukhus Oskarshamns hälsocentraler Oskar Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 1 (14) Inledning Länsgemensam
Läs merFramtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi
1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merHÄLSOPEDAGOGISKTFORUM
HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM I ÖSTERGÖTLAND En mötesplats för samverkan och kunskapsutbyte HPFs uppdrag: i samverkan med vårdgivare och intresseföreningar för patienter med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merRemissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)
2015-05-10 Dnr 2015/0269 Landstingsdirektörens stab Avdelningen för kunskapsstöd Ingrid Hoffmann Dnr S2015/1650/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merÅrsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse
Årsrapport 2016 Specialitetsråd i Neurosjukvård Laila Hellgren, Verksamhetschef Kliniks neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, Akademiska sjukhuset Uppsala 2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merHandlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet
Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet 2011-2013 Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Bakgrund I december 2009 träffade regeringen och Sveriges kommuner och landsting,
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merPatientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling
Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merNationella riktlinjer för vård vid psoriasis
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Marie Gustavsson 2018-04-23 SVN 2018-13 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Förslag till beslut Samverkansnämnden
Läs merSamordnad hälso- och sjukvård och omsorg mellan kommuner och regioner
Samordnad hälso- och sjukvård och omsorg mellan kommuner och regioner En bild av kunskapsläge, möjligheter och utmaningar Seminarium och workshop Samordnad utveckling för god och nära vård Malmö, 30 augusti
Läs merSamtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering
Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare
Läs merVarför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04
Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merLandstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.
1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad
Läs merHur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården?
Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården? Pär Myrelid Registerhållare SWIBREG 2014-08-29 Nationellt kvalitetsregister med syftet att öka kunskapen om och förbättra vården av inflammatorisk
Läs merFramtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss
Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 1 Kvalitet Befolkningsförändringar Ojämlik hälsa 2 Kompetens Folksjukdomar Tio utmaningar för Landstinget Blekinge Global sårbarhet
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit
Läs merSvar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV
1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår
Läs merLandstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering
Rehabiliteringskliniken är naturskönt belägen vid sjön Trummen på Sigfridsområdet i Växjö. Rehabiliteringskliniken flyttade från Centrallasarettet till Sigfridsområdet 2001. Kliniken erbjuder en tilltalande,
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade
Läs merNationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Läs merAnsökan om stipendium för bästa förbättrings- /utvecklingsarbete i vården 2008
Ansökan om stipendium för bästa förbättrings- /utvecklingsarbete i vården 2008 Projekttitel: Sökande: Reumatologi då och nu Bozena Möller, överläkare Lisbeth Söderlund, överläkare Arbetsplats: Reumatologen
Läs merSammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv
Läs merNär primärvården har byggt ut de automatiserade processerna så att en del av det arbete vi gör idag kan lyftas över till patienterna, då kan vi frigöra nog med kraft för att ta hand om de mest sjuka och
Läs merMorgondagens nätverkssjukvård i Stockholm
2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,
Läs merSpecialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet
Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet och Jenny Karlsson specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre, magister i vårdvetenskap Ljungby lasarett, Region Kronoberg Vad
Läs merNationella riktlinjer för vård vid endometrios
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Eva Hellman 2018-04-23 SVN 2018-11 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid endometrios Förslag till beslut Samverkansnämnden
Läs merVi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen
Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.
Läs merFörslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs mer