Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral
|
|
- Håkan Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Följer allmänläkare rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter? En journalstudie på Liljeholmens vårdcentral Jessica Carlsson, ST-läkare Liljeholmens vårdcentral Handledare: Teresa Saraiva Leão, spec i allmänmedicin, med dr CeFAM, Rosenlunds vårdcentral VESTA Norra programmet våren 2010
2 Sammanfattning Depression är en folksjukdom och var den tredje vanligaste diagnosen på Liljeholmens vårdcentral i sydvästra Stockholm under Syftet med studien var att utifrån sju utvalda kvalitetsmått undersöka i vilken utsträckning läkarna följer rekommendationerna avseende handläggning av deprimerade patienter. Samt att undersöka eventuella skillnader i handläggningen av olika patientkategorier. Kvalitetsmåtten har valts ut baserade på råd och rekommendationer från främst Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, 2010 samt från och täcker in utredning, omhändertagande och behandling. Journaler för alla patienter som erhållit diagnosen depression, F32.- på Liljeholmens vårdcentral under 2009 har granskats och handläggningen har poängsatts. Patienterna har delats in i grupper efter ålder och kön för jämförelse. Resultaten från de olika kvalitetsmåtten har slagits samman till en totalpoäng där man ser att läkarna erbjudit god handläggning, det vill säga mer än hälften av den maximala poängen, till 60% av patienterna. Bäst handlades unga kvinnor, 80% god handläggning, medan de äldsta patienterna fick sämre handläggning, med endast 30% god handläggning. De enskilda kvalitetsmått där läkarna lyckats bäst är följsamhet till Kloka listan, 94%, och kontinuitet i läkarkontakten, 80%. Där förelåg heller inga större skillnader mellan de olika patientgrupperna. Bra uppfyllelse av målet uppnåddes också för samtalskontakt, där 73% har eller erbjuds en sådan. Där har dock i den äldsta patientgruppen endast 30% en samtalskontakt av något slag. Studien ger en bild av hur läkarna på Liljeholmens vårdcentral handlägger deprimerade patienter. Den kommer förhoppningsvis leda till en diskussion om hur läkarna kan förbättra omhändertagandet av denna stora patientgrupp. 2
3 Innehållsförteckning Inledning s. 4 Syfte och frågeställningar s. 5 Etiska överväganden s. 5 Metod s. 5 Resultat s. 8 Diskussion s. 19 Konklusion s. 21 Referenser s. 22 3
4 Inledning Depression är en folksjukdom som i Sverige drabbar nästan hälften av kvinnorna och lite mer än var fjärde man någon gång i livet. (1) Enligt WHO, World Health Organisation, är depression den fjärde vanligaste orsaken över hela världen till för tidig död och ohälsoorsakat produktionsbortfall. (2) Depression medför därigenom också stora kostnader för samhället. Under 1997 uppskattades den totala summan av indirekta och direkta kostnader för depression i Sverige uppgå till 12 miljarder kronor. (3) Huvuddelen av de vuxna depressionspatienterna söker och får vård i primärvården. (2,4,5) I Socialstyrelsens under våren 2010 utkomna riktlinjer för vård vid depression och ångesttillstånd (4) finns uppställt ett antal kvalitetsmått som syftar till att ge patienterna en så bra vård som möjligt. En del av dessa är endast avsedda för den psykiatriska specialistvården, men många kan även hjälpa till att förbättra omhändertagandet av dessa patienter i primärvården. För ytterligare stöd vid handläggning av olika diagnoser och tillstånd finns (6), en informationsbank för de som arbetar i primärvården i Stockholms läns Landsting. Där finns information om olika sjukdomstillstånd inkluderat depression och handfasta rekommendationer kring utredning, remissgång och behandling. Det finns inte några fastställda, allmänt vedertagna kvalitetsmått för handläggning av depression i primärvården. Svensk förening för allmänmedicin, SFAM, under ledning av Kjell Lindström, distriktsläkare, FoUenheten, Landstinget i Jönköpings län, håller på att arbeta fram sådana, men arbetet är ännu inte klart enligt mejlkontakt med Kjell Lindström. Sju olika kvalitetsmått har i den här studien valts ut bland alla rekommendationer och råd i ovanstående källor för att undersöka hur deprimerade patienter handläggs på Liljeholmens vårdcentral i Stockholm. Kvalitetsmåtten har valts ut efter vad som bedömts som angeläget att utföra i handläggningen av deprimerade patienter, samt efter om det är möjligt att i en journalstudie inom ramen för ett ST-projekt studera dessa mått. De utvalda kvalitetsmåtten täcker in både utredning, omhändertagande och behandling. Liljeholmens vårdcentral är sydvästra Stockholms största och bemannades under 2009 av 15 specialister i allmänmedicin, 10 ST-läkare samt vikarier och AT-läkare. På vårdcentralen arbetar också ett psykosocialt team, bestående av två kuratorer och en psykolog. Under 2009 hade vårdcentralen cirka läkarbesök totalt. Diagnosen depression var tredje vanligast bland läkarbesöken, om man inte räknar med diagnoserna Medicinsk bedömning för misstänkt sjukdom, Waranordination och Hälsoundersökning av barn. Endast diagnoserna Hypertoni och Övre luftvägsinfektion var vanligare 4
5 Syfte och frågeställningar Syftet med journalstudien är att utifrån sju utvalda kvalitetsmått undersöka i hur stor utsträckning läkarna på Liljeholmens vårdcentral följer de rekommendationer som finns avseende utredning, behandling och uppföljning av deprimerade patienter. Och därigenom se om det går att förbättra omhändertagandet av denna stora patientgrupp och på så sätt bidra till minskat lidande för patienterna och minskade kostnader för samhället. Följer läkarna rekommendationerna? I vilken grad uppfylls de olika kvalitetsmåtten? Finns skillnader i kvaliteten på handläggandet av olika patientgrupper, mellan män och kvinnor eller mellan unga och gamla? Etiska överväganden Då det i princip är förbjudet att läsa journaler på patienter som man inte har någon vårdkontakt med har tillstånd för journalgranskningen inhämtats av verksamhetschef, Henrik Hallberg, på Liljeholmens vårdcentral. Resultaten kan inte kopplas till någon enskild individ, vare sig läkare eller patient och bedöms därför inte utgöra något integritetsproblem. Metod Med hjälp av RAVE 3, ett rapportprogram som används för att extrahera data ur journaler, togs personnummer fram för alla de patienter som erhållit diagnosen depression, F32.- på Liljeholmens vårdcentral under 2009, 622 personer. Dessa patienters journaler har sedan lästs igenom varefter 308 personer inkluderades i studien. De patienter som har inkluderats i studien är vuxna kvinnor och män, det vill säga de som fyller minst 18 år under 2009 och där det av journalen gått att utläsa att de är nyinsjuknade. 310 patienter exkluderades då de inte uppfyllde definitionen av nyinsjuknade enligt nedan, 2 patienter fyllde endast 17 år under 2009 och 2 patienter hade helt uppenbart fått fel diagnos registrerad. Definition nyinsjuknade: 1. Patienter som fått diagnosen depression för första gången vid något tillfälle under 2009 eller där det i journalen inte framgår om de tidigare haft depression eller ej. 2. Patienter som återinsjuknat i depression har inkluderats om de har varit friska från depression minst ett år före återinsjuknandet. 3. Som nyinsjuknade har även personer räknats som haft en enstaka kontakt med psykiatrisk akutverksamhet innan de kommer till vårdcentralen eller som har en pågående samtalskontakt med terapeut, men ej träffat läkare innan. 5
6 4. Patienter som först har haft en annan diagnos, till exempel trötthet, krisreaktion eller ångest, som kan vara relaterat till depressionen, men där depressionsdiagnosen satts först under 2009, har räknats som nyinsjuknade. Patienter har inte inkluderats om de redan haft en pågående antidepressiv behandling innan diagnosen satts. Patientjournalerna har sedan granskats avseende sju olika kvalitetsmått, hämtade främst från Socialstyrelsens nya riktlinjer (4), men också från (6), en informationsbank för de som arbetar i primärvården i Stockholms läns Landsting. De sju utvalda kvalitetsmåtten är: 1. Har skattningsskalor, till exempel MADRS, HAD, PHQ-9 eller MINI, använts för diagnossättning, eller någon gång under de tre första månaderna efter att diagnosen satts? (4,6) 2. Finns uppgift om alkohol- eller annat missbruk i journalen under de tre första månaderna efter diagnos, eller någonstans i den tidigare journalen? Hos de patienter där journalen varit för omfattande för att läsas i sin helhet har sökorden drick*, alk*, missb* och drog* använts för att leta i journaltexten. Sedan har också noterats om patienten har ett missbruk eller inte. För att få beteckningen missbruk krävs att det i journalen framgår att patienten har ett känt alkoholmissbruk, har en kontakt med beroendemottagning, har kört rattfull eller dricker sig full varje helg. Missbruk har också angetts för de patienter som använder andra droger oavsett mängd, till exempel hasch, eller som har ett känt tablettmissbruk. (4,6) 3. Har patienten fått kontinuitet i läkarkontakten, det vill säga träffat eller haft telefonkontakt med samma läkare de tre första tillfällena i samband med och efter att diagnosen satts? Där har också räknats med de patienter som endast haft två läkarkontakter och sedan avslutat sin kontakt med vårdcentralen samt de där det framgår av journalen att de haft en telefontid eller ett besök bokat, men uteblivit. Också de patienter som träffat en annan läkare i ett helt annat ärende, till exempel förkylning, emellan de tre första kontakterna har räknats som kontinuitet. Brevkontakt med patienten har inte räknats som kontinuitet, inte heller endast receptförskrivning. (4) 4. Har patienten remitterats till eller påbörjat någon form av professionell samtalskontakt under de första tre månaderna efter att diagnosen satts? Eller har patienten redan en pågående samtalskontakt när diagnosen sätts? Med samtalskontakt menas här exempelvis kontakt med kurator, psykolog, psykiatrisk mottagning, familjeterapeut och beroendemottagning. Där har räknats om läkaren skrivit remiss samt om patienten tagit kontakt på egen hand. Hänvisning till eller rekommendation om samtalskontakt har bara räknats som kontakt om patienten verkligen fått en samtalskontakt som dokumenterats i journalen. (6) 5. Har patienten fått läkemedel förskrivet enligt Kloka listans rekommendationer, det vill säga någon av substanserna citalopram, sertralin, mirtazapin eller venlafaxin? (7) 6
7 6. Har de patienter som fått antidepressiv medicin följts upp med läkarbesök eller telefonsamtal minst två gånger under den första månaden efter att antidepressivt läkemedel satts in, alternativt haft telefonsamtal eller besök inbokat, men uteblivit? (4) 7. Har enligt rekommenderade blodprover, det vill säga Hb, järn, ferritin, TSH, glukos, folat, kobalamin och calcium, kontrollerats under de tre första månaderna efter diagnos, eller finns tidigare prover som är maximalt sex månader gamla vid diagnossättningen? Ibland finns HbA1c, men ej glukos, men det har räknats som ja för glukos. Där har ansetts som god handläggning om fem eller fler av dessa åtta prover tagits. (6) Patienterna har delats i grupper efter kön och ålder för jämförelser. Åldersgrupperna är år, år, år och år. Handläggningen av patienterna har sedan renderat varje individ en totalpoäng med 7 som maximal poäng för de patienter som fått antidepressiva läkemedel utskrivna och 5 poäng maximalt för de som inte fått något antidepressivt läkemedel. För de läkemedelsbehandlade patienterna har 4-7 poäng ansetts som god handläggning och för de icke läkemedelsbehandlade patienterna har 3-5 poäng ansetts som god handläggning. Alla uppgifter tagna från journalerna har sedan förts in i Excel för bearbetning. Statistiska gruppjämförelser gjordes med Chi2-test eller Fishers exakta test i VassarStats. (8) 7
8 Resultat Av de 308 patienterna som inkluderades i studien var 68% (n=209) kvinnor och 32% (n=99) män i åldrarna 18 till 93 år med en medelålder på 41,7 år och en medianålder på 36 år. Av dessa hade 60% (n=184) haft depression någon gång tidigare och 13% (n=39) hade det inte. Hos de övriga fanns ingen uppgift om tidigare depressionssjukdom i journalen. En del av patienterna i den äldsta åldersgruppen bor på sjukhem i närområdet. (Diagram 1) Diagram 1: Antal patienter i olika åldersgrupper uppdelade i kön som 2009 erhållit diagnos depression på Liljeholmens VC. 8
9 1. Skattningsskala Skattningsskala för diagnossättning eller utvärdering av behandlingen användes hos 34% (n=105) av patienterna någon gång i samband med eller under de tre första månaderna efter det att diagnosen satts. Hos 50% av patienterna i den yngsta åldergruppen och hos knappt 10% hos patienterna i den äldsta åldersgruppen, vilket är en signifikant skillnad (p<0,0001). Inga signifikanta skillnader ses mellan kvinnor och män. (Diagram 2) Diagram 2: Antal patienter indelade i åldersgrupper och kön där skattningsskala använts i samband med diagnossättning eller inom tre månader efter att diagnosen satts. 9
10 2. Uppgift om missbruk Uppgift om missbruk eller ej fanns hos 38% (n=117) av patienterna och 10% (n=32) av alla patienter har ett i journalen dokumenterat missbruk. Männen i studien har tillfrågats om detta i högre grad än de kvinnliga patienterna, 55% (n=54) av männen och 30% (n=63) av kvinnorna, vilket är en signifikant skillnad (p=0,00004), men av de tillfrågade har män och kvinnor lika ofta konstaterats ha ett missbruk. (Diagram3) Diagram 3: Antal patienter indelade i åldersgrupper och kön där det finns uppgift om missbruk i journalen. 10
11 3. Kontinuitet Kontinuitet i läkarkontakten fick 80% (n=247) av patienterna, det vill säga de träffade eller hade telefonkontakt med samma läkare vid tre tillfällen enligt definitionen i punkt 3 ovan. Där fanns inga större skillnader mellan könen eller de olika åldersgrupperna. (Diagram 4) Diagram 4: Antal patienter indelade i åldersgrupper och kön där det varit en kontinuitet i läkarkontakten. 11
12 4. Samtalskontakt 73% (n= 224) av patienterna hade redan vid diagnostillfället eller fick under de första tre månaderna någon slags samtalskontakt. Vanligast var att ha endast en samtalskontakt, men 17% (n= 52) av patienterna hade, eller fick, två olika kontakter och 2% (n=6) hade kontakt med tre olika samtalsinstanser under de första tre månaderna efter diagnos. I den äldsta åldergruppen var det endast 30% som hade någon samtalskontakt, vilket är en signifikant skillnad jämfört med de andra åldersgrupperna (p<0,0001). Inga skillnader ses mellan kvinnor och män. (Diagram 5) Diagram 5: Antal patienter indelade i åldersgrupper och kön som redan har eller får samtalskontakt under de 3 första månaderna. Vanligast var kontakt med vårdcentralens psykosociala team, 45% (n=137) av patienterna blev remitterade dit under de tre första månaderna efter diagnos och 8% (n=25) hade redan en pågående kontakt där när de fick sin diagnos. Kontakt med psykiatrin var också vanligt, 17% (n=51) fick remiss till eller tog själva kontakt med någon psykiatrisk öppenvårdsmottagning, vanligast Liljeholmens öppenvårdspsykiatriska mottagning. 5% (n=16) remitterades till akutpsykiatrin på S:t Görans sjukhus eller Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. 2% (n=5) fick kontakt med internetpsykiatrin. Några få patienter fick kontakt med beroendevården, terapeut på företagshälsovården, privat psykolog, skolpsykolog, ungdomsmottagning, Stockholms centrum för ätstörningar, Kris- och traumacenter på Danderyds sjukhus, familjeterapeut och samtalskontakt inom socialtjänsten. Ett par patienter remitterades till annan vårdcentral på grund av flytt. 11% (n=34) av patienterna hade en pågående samtalskontakt någon annanstans när de fick depressionsdiagnosen av läkare på vårdcentralen. 12
13 Vanligast var kontakt med privat psykolog, 6% (n=19). Ett fåtal hade redan en samtalskontakt via företagshälsovården och på ungdomsmottagning. En patient vardera hade vid diagnostillfället en pågående samtalskontakt hos Stressrehabiliteringen på Danderyds sjukhus, familjeterapeut, beroendemottagning, kurator på annan vårdcentral, präst, Barn och Ungdomspsykiatrin samt på sitt skyddade boende. 5. Läkemedelsförskrivning Av de 308 patienterna blev 71% (n=218) insatta på behandling med något antidepressivt läkemedel. Av dessa fick 94% (n=205) läkemedel förskrivet enligt Kloka listan och 5,5% (n=12) fick läkemedel som inte var rekommenderade enligt Kloka listan, vanligen escitalopram. Inga signifikanta skillnader ses mellan grupperna. En patient, boende på sjukhem, fick ett icke namngivet antidepressivt läkemedel insatt. De yngsta kvinnorna fick i högst grad, drygt 40%, inget läkemedel utskrivet. I gruppen med de äldsta kvinnorna fick däremot alla utom en patient, 97%, något antidepressivt läkemedel, vilket är en signifikant skillnad (p= ). (Diagram 6) Diagram 6: Förskrivningsmönster av antidepressiva läkemedel till patienter indelade efter åldersgrupper och kön. 13
14 6. Uppföljning efter insatt läkemedelsbehandling 39% (n=84) av de totalt 218 läkemedelsbehandlade patienterna följdes upp med telefonsamtal eller återbesök hos läkare vid två tillfällen under den första månaden efter det att läkemedlet satts in. Inga större skillnader ses mellan könen, förutom att bland de äldsta männen fick endast 20% den rekommenderade uppföljningen. Detta är dock inte någon signifikant skillnad. (Diagram 7) De patienter som inte fick något läkemedel har inte studerats avseende uppföljningstäthet. Diagram 7. Uppföljning efter insättning av antidepressivt läkemedel hos patienter indelade efter åldersgrupper och kön. 14
15 7. Blodprover Fem eller fler av de rekommenderade blodproverna togs på 37% (n=114) av patienterna under de tre första månaderna efter diagnos eller var tagna maximalt sex månader innan diagnos. På några patienter togs färre än fem prover inom den stipulerade tiden och på några togs inga blodprover alls. I åldersgruppen år togs fem eller fler prover på cirka 30% av patienterna och i de övriga åldersgrupperna, både yngre och äldre, på ungefär 40%. Denna skillnad är dock inte signifikant. Inga tydliga skillnader ses mellan kvinnor och män. (Diagram 8) Diagram 8: Antal patienter indelade i åldersgrupper och kön där fem eller fler blodprover kontrollerats inom tre månader efter diagnos eller maximalt sex månader innan. De vanligaste proverna var Hb, som togs på 60% (n=182) och TSH, på 57% (n=175). Järn var ovanligast och togs bara på 10% (n=30). Ferritin togs på 25% (n=78), glukos på 39% (n=119), folat på 35% (n=108), kobalamin på 37% (n=115) och calcium på 29% (n=88) av patienterna. 15
16 Totalpoäng Handläggningen av patienterna har sedan renderat varje individ en totalpoäng med 7 som maximal poäng, det vill säga alla kvalitetsmått är uppfyllda, för de patienter som fått antidepressiva läkemedel utskrivna och 5 poäng maximalt för de som inte fått något antidepressivt läkemedel. För de läkemedelsbehandlade patienterna har 4-7 poäng ansetts som god handläggning och för de icke läkemedelsbehandlade patienterna har 3-5 poäng ansetts som god handläggning. 60% av samtliga patienter, både de som fått antidepressiva läkemedel och de som inte fått det, har fått god handläggning, det vill säga mer än hälften av sin grupps maximala totalpoäng. De yngsta kvinnorna, år, och de medelålders männen, år, är de som fått högst totalpoäng vad gäller handläggning. Med 80 respektive drygt 70% god handläggning. Bland män och kvinnor i den äldsta åldersgruppen, år, har de flesta fått en lägre totalpoäng. Där har knappt 40% av kvinnorna och strax över 10% av männen god handläggning. Jämfört med de yngre åldersgrupperna är skillnaden signifikant (p=0,02). (Diagram 9) Diagram 9: Andel patienter, indelade i kön och åldersgrupper, med god handläggning, det vill säga 4-7 poäng för läkemedelsbehandlade patienter och 3-5 poäng för icke läkemedelsbehandlade patienter. 16
17 Av de läkemedelsbehandlade patienterna fick 62% (n=134) god handläggning. Av dessa uppnådde 14% (n=30) 6 eller 7 poäng. Vanligast var 4-5 poäng, som 48% (n=104) uppnådde. 2-3 poäng fick 36% (n=79) och 0-1 poäng endast 2% (n=5) av patienterna. Bland de yngsta männen fick 30% något av de två högsta poängen, 6 eller 7, medan ingen av patienterna i den äldsta åldergruppen fick det. Något av de två lägsta poängen, 0 eller 1, har bara kvinnor i de tre äldsta åldersgrupperna samt män år fått. (Diagram 10) Diagram 10: Totalpoäng för läkemedelsbehandlade patienter indelade i åldersgrupper och kön. 17
18 För de 90 patienter som inte fick något antidepressivt läkemedel har 3-5 poäng bedömts som god handläggning och 56% (n=50) fick det. Som mest kunde de få 5 poäng som 6% (n=5) uppnådde. Vanligast bland de icke läkemedelsbehandlade patienterna var 3 poäng som 33% (n=30) uppnådde medan 18% (n=16) fick 0-1 poäng. De kvinnliga icke läkemedelsbehandlade patienterna fick i högre grad god handläggning, 61% (n=41), medan 39% (n=9) av männen fick det. Skillnaden är dock inte signifikant. (Diagram 11) Diagram 11: Totalpoäng för icke läkemedelsbehandlade patienter indelade efter ålder och kön. 18
19 Diskussion Syftet med studien var att utifrån sju utvalda kvalitetsmått undersöka i vilken utsträckning läkarna på Liljeholmens vårdcentral följer de rekommendationer som finns avseende handläggning av deprimerade patienter. Samt att undersöka eventuella skillnader i handläggningen av olika patientkategorier. Studien visade att läkarna på Liljeholmens vårdcentral erbjudit god handläggning, det vill säga att patienterna hade fått mer än hälften av den maximala totalpoängen, till de flesta av patienterna, 60%. I något högre grad till unga kvinnor, 80%, och medelålders män, 70%. De äldsta patienterna fick sämre handläggning, med endast 30% god handläggning och allra sämst handläggning fick de gamla männen där endast 14% fick god handläggning. En del av förklaringen till varför patienterna i den äldsta åldersgruppen i denna studie fått sämre handläggning kanske går att finna i att en del av dem är boende på sjukhem. I Fastboms och Schmidts studie på 7 sjukhemsavdelningar i Stockholm såg man att 41 procent av de boende, 79 personer, hade antidepressiv medicinering. Skattningsskala var nästan aldrig använt och i flertalet fall grundade sig indikationen inte på en undersökning av patienten, utan på uppgifter från personal, anhöriga, annan läkare eller journal. Uppföljning av behandlingen var sporadisk och förekom i stort sett bara om anhöriga eller personal på boendet tog initiativ till detta. (9) Kanske ser det ungefär likadant ut på sjukhemmen i vårt närområde? Varför de unga kvinnorna och de medelålders männen fått god handläggning i större utsträckning än andra patientkategorier är mer svårförklarligt. Kanske finns hos läkaren en större rädsla för att just dessa patienter skulle suicidera och därigenom en större noggrannhet i handläggningen. De enskilda kvalitetsmått där läkarna lyckats bäst är följsamhet till Kloka listan, 94% och kontinuitet i läkarkontakten, 80%. Där förelåg heller inga större skillnader mellan de olika patientgrupperna. Bra uppfyllelse av målet uppnåddes också för samtalskontakt, där 73% hade eller hade erbjudits en sådan. Där hade dock i den äldsta patientgruppen, år, endast 30% en samtalskontakt av något slag. Sämre uppfylldes de övriga fyra målen där endast en dryg tredjedel av patienterna erhållit god handläggning. För användande av skattningsskala såg man också en stor skillnad mellan de olika åldersgrupperna, där 50% av de yngsta och endast 10% av de äldsta patienterna undersökts med hjälp av skattningsskala. En svaghet i studien är att det ännu inte finns några fastställda kvalitetsmått för god handläggning av depression i primärvården. De kvalitetsmått som använts här är ju därför utvalda med viss godtycklighet utifrån rekommendationer från olika källor. Det är exempelvis ingen allmänt vedertagen sanning att fem eller fler blodprover av de som rekommenderar är tillräckligt många eller att en poäng på minst hälften av det totala värdet motsvarar god handläggning. Inte heller finns fastställda rekommendationer kring hur stor andel av patienterna som skall undersökas 19
20 med hjälp av skattningsskalor för att det skall anses som tillräckligt. Detta gör också att det är svårt att jämföra resultaten från denna studie med resultat från andra undersökningar. I Jönköpings län genomförde man 2010 en studie där patienter som diagnostiserats med depression ett par månader senare fått en enkät med frågor kring behandling, bemötande och tillfrisknande. De få kvalitetsmått som överensstämmer med dem i denna studie visar ganska stor samstämmighet, bland annat kontinuitet i läkarkontakten som även i Jönköping var cirka 80%. (10) I Örebro läns landsting gjorde man 2006 en enkätstudie där allmänläkare och psykiatriker tillfrågades om behandling av patienter med depression och ångest i öppenvård. Av resultatet framkom det att skattningsskalor även där används i låg omfattning. Man såg även i denna studie en god följsamhet till lokala terapirekommendationer vid val av antidepressiv behandling. (11) År 2005, gjorde FAMMI, familjemedicinska institutet, en audit om depressioner där allmänläkare från nästan alla landsting deltog med uppgifter om patienter. Även där såg man att bedömningsinstrument, såsom skattningsskalor, sällan används vid diagnos eller uppföljning av behandling med antidepressiva läkemedel. Och att valet av antidepressivt läkemedel vanligtvis motsvarar aktuella rekommendationer vid depression och ångest. (12) Vid samtal med kollegor på vårdcentralen har bland annat framkommit åsikter kring de rekommenderade blodproverna. Ingen kunde riktigt förstå varför både järn och Ferritin skulle kontrolleras eller varför calcium skulle tas även på unga patienter. Några uttryckte också att det på grund av hög arbetsbelastning är svårt att hinna med att följa upp patienter vid två tillfällen inom en månad efter insättning av antidepressiva. Studien kommer att presenteras på ett läkarmöte på vårdcentralen och då förhoppningsvis leda till en diskussion kring vad man kan förbättra i handläggningen av deprimerade patienter. Förslagsvis kan man då diskutera omhändertagandet av de äldre patienterna och hur man kan förbättra handläggningen av depressioner hos denna patientgrupp. Önskvärt vore också att fundera över varför vissa viktiga kvalitetsmått så ofta, hos två tredjedelar av patienterna, glöms bort, som exempelvis användande av skattningsskala, fråga om missbruk samt kontroll av blodprover. Man kan då också diskutera hur man skulle kunna förbättra uppföljningen av de patienter som sätts in på antidepressiva läkemedel. Det finns många intressanta aspekter att studera vidare för att ytterligare försöka förbättra handläggningen av deprimerade patienter inom primärvården. Denna studie har till exempel inte undersökt hur nöjda patienterna är med vård och bemötande eller i hur stor utsträckning de tillfrisknade. Det hade varit intressant, men blivit för omfattande. Inte heller sjukskrivning har berörts, som ofta blir aktuellt i denna patientgrupp, då det bedömdes vara ett alltför komplicerat område för att kunna tas med som enskilt kvalitetsmått inom ramen för ett ST-projekt. Intressant hade också varit att se om där föreligger skillnader mellan kvinnliga och manliga läkares eller 20
21 mellan yngre och äldre läkares handläggningsmönster. Kanske är skillnaderna mellan de olika patientgrupperna beroende av att olika läkare träffar olika kategorier av patienter. Kanske har de färdiga specialisterna fler äldre patienter eller kvinnliga läkare fler kvinnor som patienter. Konklusion Denna studie ger en bild av hur läkarna på Liljeholmens vårdcentral handlägger denna stora patientgrupp och den bilden är värdefull även om den inte utgör hela sanningen. 60% av de patienter som under 2009 fick diagnosen depression på Liljeholmens vårdcentral erhöll enligt denna studies kriterier god handläggning. Bäst togs unga kvinnor omhand medan patienterna i den äldsta åldersgruppen fick den sämsta handläggningen. Det finns inga tidigare studier att jämföra med då det ännu inte finns några tydligt fastställda kvalitetsmått för handläggning av depression i primärvården. Det finns många fler intressanta aspekter vad gäller handläggning av deprimerade patienter som skulle vara värdefullt att studera vidare för att öka kunskapen och förbättra handläggningen av denna stora patientgrupp. 21
22 Referenser 1. Mattisson C, Bogren M, Nettelbladt P, et al. First incidence depression in the Lundby Study: a comparison of the two time periods and J Affect Disord. 2005;87: SBU-rapport nr 166. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm, Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Coyne JC, Thompson R, Klinkman MS, Nease DE. Emotional disorders in primary care. J Consult Clin Psychol 2002;70: uppdaterad feb Kloka listan 2009, LÄKSAK, Stockholms läns landsting Fastbom J, Schmidt I. Brister vid depressionsbehandling hos äldre på sjukhem i Stockholm. Diagnos ställs på lös grund, uppföljning görs sällan. Läkartidningen 2004:101: Ny metod att utvärdera resultat av depressionsbehandling Kjell Lindström, Jönköping, presenterad på Nationella kvalitetsdagen SFAM Jansson, S, Schücher-Ugge, F. Depression och ångest en kartläggning av behandlingsstrategier inom allmänmedicin och psykiatri i Örebro läns landsting. Mementum Socialstyrelsen. Antidepressiva läkemedel vid psykisk ohälsa. Studier av praxis i primärvården FAMMI. Audit om depressioner
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merHur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie
Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie Ellinor Lindeborg ST-läkare Gröndals Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Per Wändell
Läs merDiagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral
Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merVårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt
Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merDEPRESSION. Diagnostik, utredning och behandling på Salems Vårdcentral 2012. En retrospektiv journalstudie
DEPRESSION Diagnostik, utredning och behandling på Salems Vårdcentral 2012 En retrospektiv journalstudie Kontakt: Christian Lönn, ST-läkare, Salems Vårdcentral Klinisk handledare: Jan Pettersson, Spec.
Läs merLIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
Läs merLightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merLagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring
HFD 2013 ref 38 Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden. Lagrum: 7 kap. 1 andra
Läs merAnsökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk
ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Läs merUppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005
1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att
Läs merBESLUT. Datum 2008-06-25
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merSpecifik uppdragsbeskrivning och uppföljning
Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning 1 Inledning Syftet med verksamheten är att personer med utvecklingsstörning och grava beteendeavvikelser uppnår en förbättrad psykisk och fysisk hälsa samt
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merDagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004
Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merOmråde psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01
Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merBarn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri
1 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri Innehållsförteckning 1. Inledning...............................................................................
Läs mers êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merNyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri
Nyckeltal 215 Rapport Vuxenpsykiatri April 216 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Vuxenpsykiatri...4 3. Befolkning och jämförelsedata...5 4. Nyckeltalsgrafer...6 5. Fördjupning 215: Beroendevårdens
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merVerksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
Läs merParter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan
ÖVERENSKOMMELSE Parter Norrtälje Kommun, org.nr 21 20 00-0217 Arbetsförmedlingen Norrtälje, org.nr 20 21 00-2124 Syfte Att genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merPRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merTio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merVårdkontakter regler vid registrering
Upprättare: Gunilla Lindqvist, Informatiksamordnare Margareta Högström, Kvalitetsutvecklare Revisionsnr Diarienr. 1() Granskare: Ingrid Åsberg, Verksamhetsutvecklare Fastställandedatum 2010-09-16 Fastställare:
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merGranskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Erik Wottrich 15 oktober 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.
Läs merVårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22
Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1 1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merSvårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning
Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2014-02-11 P 5 Siv Aronsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-23 PaN V1305-02528-34 V1306-02789-34 V1306-02926-34 V1306-02970-34 V1206-02413-34 Principärende Svårighet för patienter
Läs merPatientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merSlutrapport Sorgenfrimottagningen
Slutrapport Sorgenfrimottagningen På Sorgenfrimottagningen arbetar (omräknat i heltidsresurser): 0,5 Verksamhetschef 5,45 Distriktsläkare 4,0 ST-läkare, periodvis på vårdcentralen cirka 1,5-2 mån/år 1,0
Läs merStabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Läs merDepression. Diagnossättning, behandling och uppföljning vid Norrtälje Norra vårdcentral under året 2009
Depression Diagnossättning, behandling och uppföljning vid Norrtälje Norra vårdcentral under året 2009 Projektarbete inom Specialistutbildning i Allmänmedicin Författare: Christian Friedrich Einar Rauer
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merHur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus
Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merVerksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering
Datum: 2011-01-31 ÅRSREDOVISNING 2010 Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Det tidigare avtalet med Landstinget Gävleborg upphörde 091231 och hade för avsikt att starta igen
Läs merInförande av spärrar enligt patientdatalagen
Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2013-06-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-13 PaN 1308-03608-30 1312-05381-54 Principärende Införande av spärrar enligt patientdatalagen Ärende 1 En kvinna har framfört att
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Läs merDold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Läs merVad tycker man om sin vårdcentral?
Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merMellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merStockholms läns sjukvårdsområde
Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås
/5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merYttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.
Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för
Läs merLumbago - Förord. Välkommen till Journalprogrammet Lumbago.
Lumbago - Förord Välkommen till Journalprogrammet Lumbago. Vår förhoppning är att du ska få mer tid över för dina patienter och att du ska ha nytta av alla de effektiva funktioner som Lumbago erbjuder.
Läs merUTREDNINGSINSTITUTET
September år 2010 UTREDNINGSINSTITUTET Astma- och Allergiförbundets kartläggning över astmavården i fem län/regioner En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Astma- och Allerigförbundet.
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merVi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen
Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merFAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar
FAKTA OM BUP TEMA Tonåringar Fakta om BUP Tema: Tonåringar Psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd vad är skillnaden? Psykisk hälsa definieras som ett tillstånd av mentalt välbefinnande
Läs merADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.
ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...
Läs merTeam: Neuropsykiatriska kliniken Malmö
Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.
Läs merNationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010
ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen
Läs merBehandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)
PM 2009:62 RVII (Dnr 325-459/2002) Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande
Läs merFokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14 Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens
Läs mer- ATT MÖTA OCH BEMÖTA
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK
Läs merVuxenpsykiatrin i Norrbotten
n i Norrbotten En presentation av vår verksamhet och organisation Division Är en av Norrbottens läns landstings nio divisioner. Har cirka 600 anställda. Utreder och behandlar patienter från 18 år och uppåt.
Läs merBilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv
Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merYttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 1 (3) HSN 1402-0307 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 11 Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet
Läs merLÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004
LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &
Läs mer