Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.
|
|
- Agneta Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan Vilken undersökningsmetod använder man när man screenar för AAA? (1p) 1.2 Hur definieras vanligen ett AAA? (1p) 1.3 Ungefär hur vanligt är det att 65-åriga män i Mellansverige har ett AAA? (1p) Sida 1 av 11
2 Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan Man undersöker med ultraljud, AAA definieras som en diameter 30mm och prevalensen är ca 2% (i intervallet 1-3%). När Du just har påbörjat din jour ringer man från AAA screeningen, där man har en kvällsmottagning för de många som föredrar det, och berättar att man just har upptäckt en man med ett 75 mm stort AAA. Han är orolig, och möjligen har han lite ont i magen. 2.1 Hur bråttom är det att operera en patient med ett 75 mm stort asymptomatiskt AAA? Bör man operera inom en dag, inom en månad eller inom ett år? (1p) 2.2 Vad gör Du? (1p) Sida 2 av 11
3 Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan Man undersöker med ultraljud, AAA definieras som en diameter 30mm och prevalensen är ca 2% (i intervallet 1-3%). När Du just har påbörjat din jour ringer man från AAA screeningen, där man har en kvällsmottagning för de många som föredrar det, och berättar att man just har upptäckt en man med ett 75 mm stort AAA. Han är orolig, och möjligen har han lite ont i magen. Man bör operera en symptomfri patient inom en månad, men eftersom patienten är orolig tar du honom till akutmottagningen för ett lugnande samtal, för att värdera hans eventuella buksmärtor och för att påbörja den preoperativa utredningen. Det framkommer att patienten är tidigare helt frisk frånsett lite luftrörsbesvär, han röker sedan 16 års ålder. Har slutat flera gånger, men börjat om igen. Han har inga besvär vid ansträngning, men jobbar som försäljare och åker helst bil. Du börjar med att lugna patienten, det är ingen fara, bra att detta upptäcktes så att vi kan laga det innan det brister. Operationerna brukar gå väldigt bra. 3.1 Du funderar över hur man bäst palperar en buk om man misstänker ett AAA, beskriv det (1p). 3.2 Finns det annat i rutinstatus som du tycker vore lämpligt att kontrollera, välj ut tre saker som absolut bör ingå i den undersökning du företar. (1,5p) 3.3 Du funderar också över om du bör beställa några preoperativa undersökningar, förutom rutinlabprover, välj ut tre relevanta undersökningar. (1,5p) Sida 3 av 11
4 Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan Man undersöker med ultraljud, AAA definieras som en diameter 30mm och prevalensen är ca 2% (i intervallet 1-3%). När Du just har påbörjat din jour ringer man från AAA screeningen, där man har en kvällsmottagning för de många som föredrar det, och berättar att man just har upptäckt en man med ett 75 mm stort AAA. Han är orolig, och möjligen har han lite ont i magen. Man bör operera en symptomfri patient inom en månad, men eftersom patienten är orolig tar du honom till akutmottagningen för ett lugnande samtal, för att värdera hans eventuella buksmärtor och för att påbörja den preoperativa utredningen. Det framkommer att patienten är tidigare helt frisk frånsett lite luftrörsbesvär, han röker sedan 16 års ålder. Har slutat flera gånger, men börjat om igen. Han har inga besvär vid ansträngning, men jobbar som försäljare och åker helst bil. Du börjar med att lugna patienten, det är ingen fara, bra att detta upptäcktes så att vi kan laga det innan det brister. Operationerna brukar gå väldigt bra. Du palperar buken och känner tydligt en breddökad puls i epigastriet, ovan naveln, till vänster. När du separerar händerna känns det puls i båda händerna. I övrigt känns magen helt mjuk och oöm. Du hör lite rassel på lungorna, hjärtat auskulteras utan blåsljud, frekvens 76. Blodtrycket är 140/85. Du palperar fina pulsar i ljumskar, och över alla fotartärer, det är lite svårare att känna arteria poplitea. Du beställer CT av aorta (både thorax och buk), spirometri, lungkonsult och kardiologkonsult, allt inom 2 veckor. Nästa vecka börjar du på att vikariera på kardiologen. Kirurgi i all ära, men kardiologi verkar vara en riktigt spännande specialitet! På fredagen får du hoppa in och ta en mottagning för en sjuk kollega, och där dyker samma patient upp som du har träffat på akuten förra veckan! Kärlkirurgen önskar en preoperativ bedömning och undrar om patienten behöver genomgå någon hjärtutredning före operation. Du ser i journalen att blodstatus och elstatus inklusive kreatinin är normala. Patienten har ännu inte träffat lungkonsulten. 4.1 Vilka specifika frågor ställer du till patienten för att kunna bedöma risken inför operation? (3p) 4.2 Vad ingår i din undersökning av patienten på mottagningen? (2p) Sida 4 av 11
5 Nästa vecka börjar du på att vikariera på kardiologen. Kirurgi i all ära, men kardiologi verkar vara en riktigt spännande specialitet! På fredagen får du hoppa in och ta en mottagning för en sjuk kollega, och där dyker samma patient upp som du har träffat på akuten förra veckan! Kärlkirurgen önskar en preoperativ bedömning och undrar om patienten behöver genomgå någon hjärtutredning före operation. Du ser i journalen att blodstatus och elstatus inklusive kreatinin är normala. Patienten har ännu inte träffat lungkonsulten. Under anamnestagningen tänker du på riskstratifiering av patienten med hjälp av Lee index model och frågor om ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, stroke/tia, diabetes, njurfunktion ingår. Du tar också reda på vilken funktionskapacitet patienten har genom att använda klassificering enligt NYHA eller CCS. Patienten berättar att han är tidigare frisk, ingen begränsning i den dagliga aktiviteten, är inte så fysiskt aktiv men promenerar dagligen med hunden. Går obehindrat uppför 2 trappor. Han har aldrig haft besvär med bröstsmärta vid ansträngning eller vila. På dina övriga anamnestiska frågor får du nekande svar. I status noterar du att patienten inte uppvisar några inkompensationstecken. Hjärta: RR frekvens 75/minut ordinära toner, inga blåsljud. Lungor: Enstaka rassel basalt, ingen dämpning. BT: 140/85. EKG: Sinusrytm, normal QRSkonfiguration, normala T-vågor. 5.1 Hur bedömer du den kardiella risken för patienten i samband med den planerade operationen? Motivera! (1p) 5.2 Vill du komplettera med ytterligare blodprovstagning eller någon undersökning inför operation? Motivera! (2p) Sida 5 av 11
6 Nästa vecka börjar du på att vikariera på kardiologen. Kirurgi i all ära, men kardiologi verkar vara en riktigt spännande specialitet! På fredagen får du hoppa in och ta en mottagning för en sjuk kollega, och där dyker samma patient upp som du har träffat på akuten förra veckan! Kärlkirurgen önskar en preoperativ bedömning och undrar om patienten behöver genomgå någon hjärtutredning före operation. Du ser i journalen att blodstatus och elstatus inklusive kreatinin är normala. Patienten har ännu inte träffat lungkonsulten. Under anamnestagningen tänker du på riskstratifiering av patienten med hjälp av Lee index model och frågor om ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, stroke/tia, diabetes, njurfunktion ingår. Du tar också reda på vilken funktionskapacitet patienten har genom att använda klassificering enligt NYHA eller CCS. Patienten berättar att han är tidigare frisk, ingen begränsning i den dagliga aktiviteten, är inte så fysiskt aktiv men promenerar dagligen med hunden. Går obehindrat uppför 2 trappor. Han har aldrig haft besvär med bröstsmärta vid ansträngning eller vila. På dina övriga anamnestiska frågor får du nekande svar. I status noterar du att patienten inte uppvisar några inkompensationstecken. Hjärta: RR frekvens 75/minut ordinära toner, inga blåsljud. Lungor: Enstaka rassel basalt, ingen dämpning. BT: 140/85. EKG: Sinusrytm, normal QRS-konfiguration, normala T-vågor. Enligt riskstratifiering har patienten en låg kardiell risk, han får 1 poäng för den hög-risk kirurgi han skall genomgå och incidensen för allvarlig hjärtkomplikation i samband med kirurgin är c:a 0.9%. Evidensen för att använda hjärtspecifika biomarkörer är inte stark men i detta fall kan du överväga att ta NTproBNP. Vissa väljer också att bedöma LV-funktionen inför högriskkirurgi men sannolikheten att du finner något avvikande i detta fall är låg. Du tar också blodfetter med förhöjt S-kolesterol 7,5 mmol/l, fs-ldl-kolesterol 4,0 mmol/l och normala triglycerider. 6.1 Vill du påbörja någon medicinsk behandling som kan göra nytta inför operationen och i så fall vad (välj ett läkemedel)? (1p) 6.2 Vilken annan rekommendation ger du patienten inför operationen? Motivera! (1p) Sida 6 av 11
7 Nästa vecka börjar du på att vikariera på kardiologen. Kirurgi i all ära, men kardiologi verkar vara en riktigt spännande specialitet! På fredagen får du hoppa in och ta en mottagning för en sjuk kollega, och där dyker samma patient upp som du har träffat på akuten förra veckan! Kärlkirurgen önskar en preoperativ bedömning och undrar om patienten behöver genomgå någon hjärtutredning före operation. Du ser i journalen att blodstatus och elstatus inklusive kreatinin är normala. Patienten har ännu inte träffat lungkonsulten. Under anamnestagningen tänker du på riskstratifiering av patienten med hjälp av Lee index model och frågor om ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, stroke/tia, diabetes, njurfunktion ingår. Du tar också reda på vilken funktionskapacitet patienten har genom att använda klassificering enligt NYHA eller CCS. Patienten berättar att han är tidigare frisk, ingen begränsning i den dagliga aktiviteten, är inte så fysiskt aktiv men promenerar dagligen med hunden. Går obehindrat uppför 2 trappor. Han har aldrig haft besvär med bröstsmärta vid ansträngning eller vila. På dina övriga anamnestiska frågor får du nekande svar. I status noterar du att patienten inte uppvisar några inkompensationstecken. Hjärta: RR frekvens 75/minut ordinära toner, inga blåsljud. Lungor: Enstaka rassel basalt, ingen dämpning. BT: 140/85. EKG: Sinusrytm, normal QRS-konfiguration, normala T-vågor. Enligt riskstratifiering har patienten en låg kardiell risk, han får 1 poäng för den hög-risk kirurgi han skall genomgå och incidensen för allvarlig hjärtkomplikation i samband med kirurgin är c:a 0.9%. Evidensen för att använda hjärtspecifika biomarkörer är inte stark men i detta fall kan du överväga att ta NTproBNP. Vissa väljer också att bedöma LV-funktionen inför högriskkirurgi men sannolikheten att du finner något avvikande i detta fall är låg. Du tar också blodfetter med förhöjt S- kolesterol 7,5 mmol/l, fs-ldl-kolesterol 4,0 mmol/l och normala triglycerider. Patienten får statinbehandling preoperativt, eftersom det minskar risken för perioperativa kardiella händelser. Du rekommenderar patienten att sluta röka. Nästa vecka tvingas du hoppa in och jobba på kirurgen några dagar, eftersom de har kris på folk pga en influensaepidemi. Det är dags att operera patienten, frågan är hur? 7.1 Vilka två operationsmetoder finns? (1p) 7.2 Saknar du någon viktig information för att kunna besluta vilken metod denna patient bör opereras med? (1p) 7.3 Hur stor är risken att patienten dör inom 30 dagar efter operationen (statistiskt sett)? (1p) Sida 7 av 11
8 Nästa vecka börjar du på att vikariera på kardiologen. Kirurgi i all ära, men kardiologi verkar vara en riktigt spännande specialitet! På fredagen får du hoppa in och ta en mottagning för en sjuk kollega, och där dyker samma patient upp som du har träffat på akuten förra veckan! Kärlkirurgen önskar en preoperativ bedömning och undrar om patienten behöver genomgå någon hjärtutredning före operation. Du ser i journalen att blodstatus och elstatus inklusive kreatinin är normala. Patienten har ännu inte träffat lungkonsulten. Under anamnestagningen tänker du på riskstratifiering av patienten med hjälp av Lee index model och frågor om ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, stroke/tia, diabetes, njurfunktion ingår. Du tar också reda på vilken funktionskapacitet patienten har genom att använda klassificering enligt NYHA eller CCS. Patienten berättar att han är tidigare frisk, ingen begränsning i den dagliga aktiviteten, är inte så fysiskt aktiv men promenerar dagligen med hunden. Går obehindrat uppför 2 trappor. Han har aldrig haft besvär med bröstsmärta vid ansträngning eller vila. På dina övriga anamnestiska frågor får du nekande svar. I status noterar du att patienten inte uppvisar några inkompensationstecken. Hjärta: RR frekvens 75/minut ordinära toner, inga blåsljud. Lungor: Enstaka rassel basalt, ingen dämpning. BT: 140/85. EKG: Sinusrytm, normal QRS-konfiguration, normala T-vågor. Enligt riskstratifiering har patienten en låg kardiell risk, han får 1 poäng för den hög-risk kirurgi han skall genomgå och incidensen för allvarlig hjärtkomplikation i samband med kirurgin är c:a 0.9%. Evidensen för att använda hjärtspecifika biomarkörer är inte stark men i detta fall kan du överväga att ta NTproBNP. Vissa väljer också att bedöma LV-funktionen inför högriskkirurgi men sannolikheten att du finner något avvikande i detta fall är låg. Du tar också blodfetter med förhöjt S- kolesterol 7,5 mmol/l, fs-ldl-kolesterol 4,0 mmol/l och normala triglycerider. Patienten får statinbehandling preoperativt, eftersom det minskar risken för perioperativa kardiella händelser. Du rekommenderar patienten att sluta röka. Nästa vecka tvingas du hoppa in och jobba på kirurgen några dagar, eftersom de har kris på folk pga en influensaepidemi. Det är dags att operera patienten, frågan är hur? De metoder som finns är traditionell öppen kirurgi samt endovaskulär teknik (EVAR). För att besluta om operationsmetod behöver du se CT-bilderna för att ta reda på om patienten är tillgänglig för EVAR. Bilderna visar att det finns en övre hals, och bra accesskärl, så en EVAR vore tekniskt möjlig. EVAR har visserligen något lägre operationsmortalitet, men även med öppen kirurgi är mortaliteten av en patient med ett screeningupptäckt AAA under 1%. Nackdelen med EVAR är livslång uppföljning och en fortsatt rupturrisk av ca 1% per år. Denna relativt unga och relativt sett friska patient opereras därför öppet. I samband med operationen tas en biopsi från aortaaneurysmet. Detta preparat undersöks histologiskt på patologavdelningen. 8.1 Vad förväntar du dig att se? (1p) Sida 8 av 11
9 Nästa vecka tvingas du hoppa in och jobba på kirurgen några dagar, eftersom de har kris på folk pga en influensaepidemi. Det är dags att operera patienten, frågan är hur? De metoder som finns är traditionell öppen kirurgi samt endovaskulär teknik (EVAR). För att besluta om operationsmetod behöver du se CT-bilderna för att ta reda på om patienten är tillgänglig för EVAR. Bilderna visar att det finns en övre hals, och bra accesskärl, så en EVAR vore tekniskt möjlig. EVAR har visserligen något lägre operationsmortalitet, men även med öppen kirurgi är mortaliteten av en patient med ett screeningupptäckt AAA under 1%. Nackdelen med EVAR är livslång uppföljning och en fortsatt rupturrisk av ca 1% per år. Denna relativt unga och relativt sett friska patient opereras därför öppet. I samband med operationen tas en biopsi från aortaaneurysmet. Detta preparat undersöks histologiskt på patologavdelningen. Vid denna typ av aneurysm är de histologiska fynden vanligen relativt ospecifika med fibros, degeneration och förkalkningar samt en inflammation av varierande intensitet (kronisk) med lymfocyter och plasmaceller. Om det istället varit ett operationspreparat från en 20-årig man med aortadissektion hade man förväntat sig en annan histologisk bild. Bilden nedan visar trolig histologisk bild i bröstaortan hos en sådan patient. Bilden till elastinfärgning (bilden till höger normal aorta). vänster visar en av aorta vid detta tillstånd är motsvarande färgning av 9.1 Vilka patologiska förändringar ses? (1p) 9.2 Nedanstående bild visare en specialfärgning för intercellulärsubstans. Vilka förändringar ses? Vad kallas dessa förändringar med ett samlingsnamn? (2p) Sida 9 av 11
10 Nästa vecka tvingas du hoppa in och jobba på kirurgen några dagar, eftersom de har kris på folk pga en influensaepidemi. Det är dags att operera patienten, frågan är hur? De metoder som finns är traditionell öppen kirurgi samt endovaskulär teknik (EVAR). För att besluta om operationsmetod behöver du se CT-bilderna för att ta reda på om patienten är tillgänglig för EVAR. Bilderna visar att det finns en övre hals, och bra accesskärl, så en EVAR vore tekniskt möjlig. EVAR har visserligen något lägre operationsmortalitet, men även med öppen kirurgi är mortaliteten av en patient med ett screeningupptäckt AAA under 1%. Nackdelen med EVAR är livslång uppföljning och en fortsatt rupturrisk av ca 1% per år. Denna relativt unga och relativt sett friska patient opereras därför öppet. I samband med operationen tas en biopsi från aortaaneurysmet. Detta preparat undersöks histologiskt på patologavdelningen. Vid denna typ av aneurysm är de histologiska fynden vanligen relativt ospecifika med fibros, degeneration och förkalkningar samt en inflammation av varierande intensitet (kronisk) med lymfocyter och plasmaceller. Om det istället varit ett operationspreparat från en 20-årig man med aortadissektion hade man förväntat sig en annan histologisk bild. Bilden med elastinfärgning visar kraftig degeneration av elastinet och brott på fibrerna. Strukturlöst material ses i median. I färgningen för intercellulärsubstans syns en klart patologisk distribution av denna med "sjöar" av sådan och detta benämns cystisk medianekros Nämn de två vanligaste genetiska bindvävssjukdomarna eller syndrom som ofta uppvisar denna histologiska bild. (2p) 10.2 Vilken gen/gener (översiktligt) är ofta förändrad vid respektive sjukdom/syndrom? (1p) Sida 10 av 11
11 Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan Man undersöker med ultraljud, AAA definieras som en diameter 30mm och prevalensen är ca 2% (i intervallet 1-3%). När Du just har påbörjat din jour ringer man från AAA screeningen, där man har en kvällsmottagning för de många som föredrar det, och berättar att man just har upptäckt en man med ett 75 mm stort AAA. Han är orolig, och möjligen har han lite ont i magen. Man bör operera en symptomfri patient inom en månad, men eftersom patienten är orolig tar du honom till akutmottagningen för ett lugnande samtal, för att värdera hans eventuella buksmärtor och för att påbörja den preoperativa utredningen. Det framkommer att patienten är tidigare helt frisk frånsett lite luftrörsbesvär, han röker sedan 16 års ålder. Har slutat flera gånger, men börjat om igen. Han har inga besvär vid ansträngning, men jobbar som försäljare och åker helst bil. Du börjar med att lugna patienten, det är ingen fara, bra att detta upptäcktes så att vi kan laga det innan det brister. Operationerna brukar gå väldigt bra. Du palperar buken och känner tydligt en breddökad puls i epigastriet, ovan naveln, till vänster. När du separerar händerna känns det puls i båda händerna. I övrigt känns magen helt mjuk och oöm. Du hör lite rassel på lungorna, hjärtat auskulteras utan blåsljud, frekvens 76. Blodtrycket är 140/85. Du palperar fina pulsar i ljumskar, och över alla fotartärer, det är lite svårare att känna arteria poplitea. Du beställer CT av aorta (både thorax och buk), spirometri, lungkonsult och kardiologkonsult, allt inom 2 veckor. Nästa vecka börjar du på att vikariera på kardiologen. Kirurgi i all ära, men kardiologi verkar vara en riktigt spännande specialitet! På fredagen får du hoppa in och ta en mottagning för en sjuk kollega, och där dyker samma patient upp som du har träffat på akuten förra veckan! Kärlkirurgen önskar en preoperativ bedömning och undrar om patienten behöver genomgå någon hjärtutredning före operation. Du ser i journalen att blodstatus och elstatus inklusive kreatinin är normala. Patienten har ännu inte träffat lungkonsulten. Under anamnestagningen tänker du på riskstratifiering av patienten med hjälp av Lee index model och frågor om ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, stroke/tia, diabetes, njurfunktion ingår. Du tar också reda på vilken funktionskapacitet patienten har genom att använda klassificering enligt NYHA eller CCS. Patienten berättar att han är tidigare frisk, ingen begränsning i den dagliga aktiviteten, är inte så fysiskt aktiv men promenerar dagligen med hunden. Går obehindrat uppför 2 trappor. Han har aldrig haft besvär med bröstsmärta vid ansträngning eller vila. På dina övriga anamnestiska frågor får du nekande svar. I status noterar du att patienten inte uppvisar några inkompensationstecken. Hjärta: RR frekvens 75/minut ordinära toner, inga blåsljud. Lungor: Enstaka rassel basalt, ingen dämpning. BT: 140/85. EKG: Sinusrytm, normal QRS-konfiguration, normala T-vågor. Enligt riskstratifiering har patienten en låg kardiell risk, han får 1 poäng för den hög-risk kirurgi han skall genomgå och incidensen för allvarlig hjärtkomplikation i samband med kirurgin är c:a 0.9%. Evidensen för att använda hjärtspecifika biomarkörer är inte stark men i detta fall kan du överväga att ta NTproBNP. Vissa väljer också att bedöma LV-funktionen inför högriskkirurgi men sannolikheten att du finner något avvikande i detta fall är låg. Du tar också blodfetter med förhöjt S-kolesterol 7,5 mmol/l, fs-ldlkolesterol 4,0 mmol/l och normala triglycerider. Patienten får statinbehandling preoperativt, eftersom det minskar risken för perioperativa kardiella händelser. Du rekommenderar patienten att sluta röka. Nästa vecka tvingas du hoppa in och jobba på kirurgen några dagar, eftersom de har kris på folk pga en influensaepidemi. Det är dags att operera patienten, frågan är hur? De metoder som finns är traditionell öppen kirurgi samt endovaskulär teknik (EVAR). För att besluta om operationsmetod behöver du se CT-bilderna för att ta reda på om patienten är tillgänglig för EVAR. Bilderna visar att det finns en övre hals, och bra accesskärl, så en EVAR vore tekniskt möjlig. EVAR har visserligen något lägre operationsmortalitet, men även med öppen kirurgi är mortaliteten av en patient med ett screeningupptäckt AAA under 1%. Nackdelen med EVAR är livslång uppföljning och en fortsatt rupturrisk av ca 1% per år. Denna relativt unga och relativt sett friska patient opereras därför öppet. I samband med operationen tas en biopsi från aortaaneurysmet. Detta preparat undersöks histologiskt på patologavdelningen. Vid denna typ av aneurysm är de histologiska fynden vanligen relativt ospecifika med fibros, degeneration och förkalkningar samt en inflammation av varierande intensitet (kronisk) med lymfocyter och plasmaceller. Om det istället varit ett operationspreparat från en 20-årig man med aortadissektion hade man förväntat sig en annan histologisk bild. Bilden med elastinfärgning visar kraftig degeneration av elastinet och brott på fibrerna. Strukturlöst material ses i median. I färgningen för intercellulärsubstans syns en klart patologisk distribution av denna med "sjöar" av sådan och detta benämns cystisk medianekros. De genetiska sjukdomarna som är aktuella är: Marfans- och Ehlers-Danlos syndrom. Orsakande gener är: Marfans: FBN1/fibrillingenen Ehlers-Danlos: Mutationer i gener kodande för olika typer av kollagen. I mer detalj är det gener kodande för kollagener (COL3A1, COL1A1, COL1A2, COL5A1, COL5A2), matrixproteinet tenascin-x samt enzymer (ADAMTS2, PLOD) som påverkar kollagenets funktion som ger upphov till de sex olika formerna av syndromet. Vid vaskulär EDS (även kallad typ IV) sitter mutationen i COL3A1. Lycka till med nästa fråga! Sida 11 av 11
1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)
6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att
Läs merDel 7_6 sidor_14 poäng
Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.
Läs merFråga 1. Vilken undersökningsmetod använder man när man screenar för AAA? (1p)
screeningupptäckt 5,5 cm stort AAA (bukaortaaneurysm). Fråga 1. Vilken undersökningsmetod använder man när man screenar för AAA? (1p) Fråga 2. Hur definieras vanligen ett AAA? (0,5p) och vid vilken diameter
Läs mer7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,
Läs merFamiljära thorakala aortasjukdomar
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD
Läs merMEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre
September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två
Läs merDel 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merKODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)
KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har
Läs mer1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6
Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när
Läs merMEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning:
Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset VT16/HT16 2016 04 19 Totalt 22 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv
6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2
Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat
Läs merDelexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2
Skrivningsnummer: Delexamination3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat
Läs merDel 6_8 sidor_18 poäng
Del 6_8 sidor_18 poäng Du är i slutet på din AT-tjänst på vårdcentral och träffar 75-åriga Märta. Märta har hypertoni och är opererad för appendicit men är i övrigt frisk. Hon söker för återkommande buksmärtor
Läs merDelexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merIntegrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs merOmtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013
Omtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013 Inga hjälpmedel. Lycka till! Innehållsförteckning Struktur och funktion i cirkulationssystemet... 2 1) Fråga anatomi (3p)... 2 2) Hemostas (6,5p)... 2 3) Tromboxan (1p)...
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merDel 6_11 sidor_19 poäng
Del 6_11 sidor_19 poäng Gösta Svensson är 71 år, vital för åldern. Han är pensionerad bilförsäljare och har rökt sedan 15 års ålder. Dagskonsumtionen är ett paket cigaretter. Han behandlas med Trombyl
Läs mer1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?
Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont
Läs merDel 2_7 sidor_14 poäng
Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merDel 8_6 sidor_21poäng
Del 8_6 sidor_21poäng Du arbetar som underläkare på akuten när sjuksköterskan Eva kommer och meddelar dig att ett larm är på väg in med ambulans. Eva ursäktar sig över larmrapporten, allt hon vet är att
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merDel 7 14 sidor 28 poäng
14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen
Läs mer1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7
Du har fått AT-tjänst i Lycksele, där man har gemensam medicin och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56- årig man har just anlänt med en halvtimmes anamnes
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merDX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 Klinisk Medicin 2014-11-19 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merHypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset
Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken
Läs mer2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)
Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna
Läs merDel 1_6 sidor_25 poäng
Del 1_6 sidor_25 poäng 1. Du är läkare på anestesikliniken UAS och tjänstgör på centraloperation. Morgondagens uppgift blir att ge anestesi till en patient med pankreascancer som ska genomgå en öppen pankreatikoduodenektomi
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merDel 3_9 sidor_12 poäng
Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon
Läs merDel 6_7 sidor_19 poäng
Del 6_7 sidor_19 poäng Du har fått AT-tjänst i Falun, där man har gemensam medicin- och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56-årig man har just anlänt med
Läs merDel 5_9 sidor_15 poäng
Del 5_9 sidor_15 poäng En 82-årig man kommer in till akuten pga att han har varit förstoppad upp till två veckor och har inte haft någon riktig avföring sista två dagarna. Han känner sig uppblåst och uppkörd
Läs merDX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merDX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ
DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs merDel 4. 9 sidor 17 poäng
9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merEhler Danlos syndrom (EDS)
Sida 1 av 6 Ehler Danlos syndrom (EDS) Datum 2015-11-05 Version 1.0 Ehler Danlos syndrom (EDS) Dokumentansvarig: Anna Glantz MÖL, Göteborg, Mårten Alkmark Spec. Läk. KK SU Granskad av: Joy Ellis MÖL S
Läs merRutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?
MEQ-FRÅGA JULIE Vid ett nybesök på reumatologiska mottagningen får du träffa Julie, en 33-årig kvinna som härstammar från Sydostasien. Hon har nu bott 4 år i norra Sverige, arbetar heltid som städerska,
Läs merTill dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen
Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den
Läs merDelexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla
Läs mer61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten)
61. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen (ifylls av patienten) 1 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående
Läs mer1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p
Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.
Läs merBukaortaaneurysm: en folksjukdom. Epidemiologi, klinisk bild. Läkarutbildningen T6 Martin Björck, Uppsala
Bukaortaaneurysm: en folksjukdom. Epidemiologi, klinisk bild. Läkarutbildningen T6 Martin Björck, Uppsala Definitioner, lokaler Vi skiljer på äkta aneurysm (hela kärlväggen) och ett pseudoaneurysm (post-traumatmiskt,
Läs merPATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm
PATIENTINFORMATIONSHÄFTE Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm Innehåll Inledning 1 Bukaortans anatomi 3 Vad är ett aneurysm? 4 Vilka symptom förknippas med 5 Vilka riskfaktorer
Läs merOmtentamen 2009-04-02. Kod:. LYCKA TILL!
1 LYCKA TILL! 1. Vilka är de viktigaste arbetsrelaterade lungsjukdomarna i Sverige? Internationellt? Varför finns skillnader? (3 poäng) 2 LO Tidningen 2008-11-14 Arbetsolyckorna har minskat i 50 år Byggnadsställning
Läs merDel sidor. 16,5 poäng
10 sidor. 16,5 poäng Edvin Karlsson är 79 år gammal, tidigare ganska frisk. Han tar bara medicin mot hypertoni. Men sista tiden har han känt sig lite hängig och tyckt att hjärtat har slagit lite konstigt.
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merHälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:
Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform
Läs merUppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation
Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Svar skickas till: Överviktsenheten Kirurgkliniken Västmanlandssjukhus 721 89 Västerås Till patienten! För några år sedan genomgick du en överviktsoperation.
Läs merDel 3_5 sidor_15 poäng
Del 3_5 sidor_15 poäng 69-årig man inkommer till akutmottagningen efter att ha svimmat i hemmet. Hustrun berättar att maken satt och tittade på tv då han plötsligt förlorade medvetandet och ramlade av
Läs merMEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.
MEQ-fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht13t14 Totalt 20 poäng OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. Anvisning: (Examinationen
Läs merDel 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.
Totalt 17p. Som primärjour på ett länsdelssjukhus ca sju mil från universitetsstaden blir Du sökt av en sjuksköterska kl 22.15. Man har mottagit ett EKG från ambulansen, det gäller en 73-årig kvinna med
Läs merDX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ
DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs merFörfrågan om att delta i ett forskningsprojekt
1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:
Läs mer3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.
Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för
Läs merKlinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2
Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merTill dig som ska få en PICC-line
Till dig som ska få en PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset ÖNH avdelningen A16b för inläggning av PICC-line Din tid hos oss: Hur hittar jag till A16b: Gå igenom
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes
Läs merMEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:
MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merDelexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till!
Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! 1 (A) Hur kan man klassificera astma? Nämn ett karakteristika alternativt
Läs mer1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p)
En 22-årig kvinna söker akutmottagningen en lördag vid lunchtid pga långvariga buksmärtor som successivt förvärrats. Hon berättar att besvären började efter en semesterresa till Turkiet för cirka 6 månader
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merMan gör ett labstatus på akutintaget. Vilken kombination av fynd är mest sannolik (1 P)?
Akuta buksmärtor Besvara genom att ringa in rätt svar på varje fråga. När Du har besvarat frågorna på en sida placeras denna uppochnedvänd på golvet bredvid din plats. Lagt pappersark får inte tas upp
Läs merHälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen 2011-08-26 KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10)
1(10) Roland Esitance, 36 år, kommer till öronmottagningen för bedömning av en ordentligt besvärlig vänstersidig nästäppa. Hans kompis Mats Oideus från KTH Mätteknik har redan mätt upp nedanstående diagram
Läs merHälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20
1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som
Läs merIntegrerande MEQ-fråga 2
Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där
Läs merDel 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p
Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merINDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper
Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL
Läs merDel 3. 7 sidor 13 poäng
7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David
Läs mer1.1 Beskriv den förändrade anatomin efter en gastric bypass (3p): Sida 1 av 6
Du är jourhavande på akutmottagningen. Under kvällen tar du emot en 46 årig kvinna som klagar på buksmärtor. Patienten berättar att hon sedan tidigare har depression och sömnsvårigheter men tar inga läkemedel,
Läs merIFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?
Läs merGulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad
Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet
Läs merSvimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!
Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merBetraktelser från tvåmanstält
Betraktelser från tvåmanstält Anna Lindblad, leg läk Kungsgatan 86 112 27 Stockholm Anna.lindblad@ki.se Tel. 0733-80 66 26 Skeppsbruten Jag är en av de där kvinnorna i vitt som skyndar förbi i sjukhuskorridoren.
Läs merPatientinformation rörande: Grå starr
Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning
Läs merVårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012
Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs mer1.1 Nämn 2 viktiga behandlingsordinationer som du gör direkt på akutrummet. Motivera! (2p)
Del 7_7 sidor_21 poäng 61-årig kvinna söker på akutmottagningen pga. andfåddhet. Hon är tidigare frisk, tar inga mediciner. Under gårdagen i samband med att hon cyklade till skolan, där hon arbetar som
Läs merDel 2. 7 sidor. 18 poäng
7 sidor. 18 poäng Sara är utbildad journalist. Hon har familj och ett barn. Hennes huvudsakliga symtom är halsbränna och buksmärta. Halsbrännan är besvärlig, men under de senaste två månaderna har symtomen
Läs merTentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar
Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men
Läs merDel 5_6 sidor_17 poäng
Bengt 68 år, icke rökare, kommer på remiss till din mottagning pga försämrad prestationsförmåga och andfåddhet i samband med ansträngning. För 5 år sedan vårdades han för övergående svaghet höger kroppshalva,
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merDX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3
Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information
Läs mer6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2) En 66-årig kvinna söker på vårdcentralen med återkommande buksmärtor, några kilos viktnedgång, nedsatt aptit, trötthet samt illamående av och till. Hon har tidigare
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merKällor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-Basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser.
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Ehlers-Danlos syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade
Läs mer1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p)
Du har mottagning på kardiologen och träffar där en 50-årig man som besväras av trötthet och andfåddhet. Han kommer på remiss från sin husläkare som bedömer att besvären är hjärtorsakade och i remissen
Läs merDX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit
DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit En 60 årig tidigare rökande kvinna söker på akutmottagningen på grund av andfåddhet. Hon behandlas med Enalapril pga högt blodtryck sedan 3 år tillbaka. Hon har besvärats
Läs merCYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526
CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter
Läs merKlinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2
Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs mer