Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007."

Transkript

1 Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan Vilken undersökningsmetod använder man när man screenar för AAA? (1p) 1.2 Hur definieras vanligen ett AAA? (1p) 1.3 Ungefär hur vanligt är det att 65-åriga män i Mellansverige har ett AAA? (1p) Sida 1 av 11

2 Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan Man undersöker med ultraljud, AAA definieras som en diameter 30mm och prevalensen är ca 2% (i intervallet 1-3%). När Du just har påbörjat din jour ringer man från AAA screeningen, där man har en kvällsmottagning för de många som föredrar det, och berättar att man just har upptäckt en man med ett 75 mm stort AAA. Han är orolig, och möjligen har han lite ont i magen. 2.1 Hur bråttom är det att operera en patient med ett 75 mm stort asymptomatiskt AAA? Bör man operera inom en dag, inom en månad eller inom ett år? (1p) 2.2 Vad gör Du? (1p) Sida 2 av 11

3 Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan Man undersöker med ultraljud, AAA definieras som en diameter 30mm och prevalensen är ca 2% (i intervallet 1-3%). När Du just har påbörjat din jour ringer man från AAA screeningen, där man har en kvällsmottagning för de många som föredrar det, och berättar att man just har upptäckt en man med ett 75 mm stort AAA. Han är orolig, och möjligen har han lite ont i magen. Man bör operera en symptomfri patient inom en månad, men eftersom patienten är orolig tar du honom till akutmottagningen för ett lugnande samtal, för att värdera hans eventuella buksmärtor och för att påbörja den preoperativa utredningen. Det framkommer att patienten är tidigare helt frisk frånsett lite luftrörsbesvär, han röker sedan 16 års ålder. Har slutat flera gånger, men börjat om igen. Han har inga besvär vid ansträngning, men jobbar som försäljare och åker helst bil. Du börjar med att lugna patienten, det är ingen fara, bra att detta upptäcktes så att vi kan laga det innan det brister. Operationerna brukar gå väldigt bra. 3.1 Du funderar över hur man bäst palperar en buk om man misstänker ett AAA, beskriv det (1p). 3.2 Finns det annat i rutinstatus som du tycker vore lämpligt att kontrollera, välj ut tre saker som absolut bör ingå i den undersökning du företar. (1,5p) 3.3 Du funderar också över om du bör beställa några preoperativa undersökningar, förutom rutinlabprover, välj ut tre relevanta undersökningar. (1,5p) Sida 3 av 11

4 Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan Man undersöker med ultraljud, AAA definieras som en diameter 30mm och prevalensen är ca 2% (i intervallet 1-3%). När Du just har påbörjat din jour ringer man från AAA screeningen, där man har en kvällsmottagning för de många som föredrar det, och berättar att man just har upptäckt en man med ett 75 mm stort AAA. Han är orolig, och möjligen har han lite ont i magen. Man bör operera en symptomfri patient inom en månad, men eftersom patienten är orolig tar du honom till akutmottagningen för ett lugnande samtal, för att värdera hans eventuella buksmärtor och för att påbörja den preoperativa utredningen. Det framkommer att patienten är tidigare helt frisk frånsett lite luftrörsbesvär, han röker sedan 16 års ålder. Har slutat flera gånger, men börjat om igen. Han har inga besvär vid ansträngning, men jobbar som försäljare och åker helst bil. Du börjar med att lugna patienten, det är ingen fara, bra att detta upptäcktes så att vi kan laga det innan det brister. Operationerna brukar gå väldigt bra. Du palperar buken och känner tydligt en breddökad puls i epigastriet, ovan naveln, till vänster. När du separerar händerna känns det puls i båda händerna. I övrigt känns magen helt mjuk och oöm. Du hör lite rassel på lungorna, hjärtat auskulteras utan blåsljud, frekvens 76. Blodtrycket är 140/85. Du palperar fina pulsar i ljumskar, och över alla fotartärer, det är lite svårare att känna arteria poplitea. Du beställer CT av aorta (både thorax och buk), spirometri, lungkonsult och kardiologkonsult, allt inom 2 veckor. Nästa vecka börjar du på att vikariera på kardiologen. Kirurgi i all ära, men kardiologi verkar vara en riktigt spännande specialitet! På fredagen får du hoppa in och ta en mottagning för en sjuk kollega, och där dyker samma patient upp som du har träffat på akuten förra veckan! Kärlkirurgen önskar en preoperativ bedömning och undrar om patienten behöver genomgå någon hjärtutredning före operation. Du ser i journalen att blodstatus och elstatus inklusive kreatinin är normala. Patienten har ännu inte träffat lungkonsulten. 4.1 Vilka specifika frågor ställer du till patienten för att kunna bedöma risken inför operation? (3p) 4.2 Vad ingår i din undersökning av patienten på mottagningen? (2p) Sida 4 av 11

5 Nästa vecka börjar du på att vikariera på kardiologen. Kirurgi i all ära, men kardiologi verkar vara en riktigt spännande specialitet! På fredagen får du hoppa in och ta en mottagning för en sjuk kollega, och där dyker samma patient upp som du har träffat på akuten förra veckan! Kärlkirurgen önskar en preoperativ bedömning och undrar om patienten behöver genomgå någon hjärtutredning före operation. Du ser i journalen att blodstatus och elstatus inklusive kreatinin är normala. Patienten har ännu inte träffat lungkonsulten. Under anamnestagningen tänker du på riskstratifiering av patienten med hjälp av Lee index model och frågor om ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, stroke/tia, diabetes, njurfunktion ingår. Du tar också reda på vilken funktionskapacitet patienten har genom att använda klassificering enligt NYHA eller CCS. Patienten berättar att han är tidigare frisk, ingen begränsning i den dagliga aktiviteten, är inte så fysiskt aktiv men promenerar dagligen med hunden. Går obehindrat uppför 2 trappor. Han har aldrig haft besvär med bröstsmärta vid ansträngning eller vila. På dina övriga anamnestiska frågor får du nekande svar. I status noterar du att patienten inte uppvisar några inkompensationstecken. Hjärta: RR frekvens 75/minut ordinära toner, inga blåsljud. Lungor: Enstaka rassel basalt, ingen dämpning. BT: 140/85. EKG: Sinusrytm, normal QRSkonfiguration, normala T-vågor. 5.1 Hur bedömer du den kardiella risken för patienten i samband med den planerade operationen? Motivera! (1p) 5.2 Vill du komplettera med ytterligare blodprovstagning eller någon undersökning inför operation? Motivera! (2p) Sida 5 av 11

6 Nästa vecka börjar du på att vikariera på kardiologen. Kirurgi i all ära, men kardiologi verkar vara en riktigt spännande specialitet! På fredagen får du hoppa in och ta en mottagning för en sjuk kollega, och där dyker samma patient upp som du har träffat på akuten förra veckan! Kärlkirurgen önskar en preoperativ bedömning och undrar om patienten behöver genomgå någon hjärtutredning före operation. Du ser i journalen att blodstatus och elstatus inklusive kreatinin är normala. Patienten har ännu inte träffat lungkonsulten. Under anamnestagningen tänker du på riskstratifiering av patienten med hjälp av Lee index model och frågor om ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, stroke/tia, diabetes, njurfunktion ingår. Du tar också reda på vilken funktionskapacitet patienten har genom att använda klassificering enligt NYHA eller CCS. Patienten berättar att han är tidigare frisk, ingen begränsning i den dagliga aktiviteten, är inte så fysiskt aktiv men promenerar dagligen med hunden. Går obehindrat uppför 2 trappor. Han har aldrig haft besvär med bröstsmärta vid ansträngning eller vila. På dina övriga anamnestiska frågor får du nekande svar. I status noterar du att patienten inte uppvisar några inkompensationstecken. Hjärta: RR frekvens 75/minut ordinära toner, inga blåsljud. Lungor: Enstaka rassel basalt, ingen dämpning. BT: 140/85. EKG: Sinusrytm, normal QRS-konfiguration, normala T-vågor. Enligt riskstratifiering har patienten en låg kardiell risk, han får 1 poäng för den hög-risk kirurgi han skall genomgå och incidensen för allvarlig hjärtkomplikation i samband med kirurgin är c:a 0.9%. Evidensen för att använda hjärtspecifika biomarkörer är inte stark men i detta fall kan du överväga att ta NTproBNP. Vissa väljer också att bedöma LV-funktionen inför högriskkirurgi men sannolikheten att du finner något avvikande i detta fall är låg. Du tar också blodfetter med förhöjt S-kolesterol 7,5 mmol/l, fs-ldl-kolesterol 4,0 mmol/l och normala triglycerider. 6.1 Vill du påbörja någon medicinsk behandling som kan göra nytta inför operationen och i så fall vad (välj ett läkemedel)? (1p) 6.2 Vilken annan rekommendation ger du patienten inför operationen? Motivera! (1p) Sida 6 av 11

7 Nästa vecka börjar du på att vikariera på kardiologen. Kirurgi i all ära, men kardiologi verkar vara en riktigt spännande specialitet! På fredagen får du hoppa in och ta en mottagning för en sjuk kollega, och där dyker samma patient upp som du har träffat på akuten förra veckan! Kärlkirurgen önskar en preoperativ bedömning och undrar om patienten behöver genomgå någon hjärtutredning före operation. Du ser i journalen att blodstatus och elstatus inklusive kreatinin är normala. Patienten har ännu inte träffat lungkonsulten. Under anamnestagningen tänker du på riskstratifiering av patienten med hjälp av Lee index model och frågor om ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, stroke/tia, diabetes, njurfunktion ingår. Du tar också reda på vilken funktionskapacitet patienten har genom att använda klassificering enligt NYHA eller CCS. Patienten berättar att han är tidigare frisk, ingen begränsning i den dagliga aktiviteten, är inte så fysiskt aktiv men promenerar dagligen med hunden. Går obehindrat uppför 2 trappor. Han har aldrig haft besvär med bröstsmärta vid ansträngning eller vila. På dina övriga anamnestiska frågor får du nekande svar. I status noterar du att patienten inte uppvisar några inkompensationstecken. Hjärta: RR frekvens 75/minut ordinära toner, inga blåsljud. Lungor: Enstaka rassel basalt, ingen dämpning. BT: 140/85. EKG: Sinusrytm, normal QRS-konfiguration, normala T-vågor. Enligt riskstratifiering har patienten en låg kardiell risk, han får 1 poäng för den hög-risk kirurgi han skall genomgå och incidensen för allvarlig hjärtkomplikation i samband med kirurgin är c:a 0.9%. Evidensen för att använda hjärtspecifika biomarkörer är inte stark men i detta fall kan du överväga att ta NTproBNP. Vissa väljer också att bedöma LV-funktionen inför högriskkirurgi men sannolikheten att du finner något avvikande i detta fall är låg. Du tar också blodfetter med förhöjt S- kolesterol 7,5 mmol/l, fs-ldl-kolesterol 4,0 mmol/l och normala triglycerider. Patienten får statinbehandling preoperativt, eftersom det minskar risken för perioperativa kardiella händelser. Du rekommenderar patienten att sluta röka. Nästa vecka tvingas du hoppa in och jobba på kirurgen några dagar, eftersom de har kris på folk pga en influensaepidemi. Det är dags att operera patienten, frågan är hur? 7.1 Vilka två operationsmetoder finns? (1p) 7.2 Saknar du någon viktig information för att kunna besluta vilken metod denna patient bör opereras med? (1p) 7.3 Hur stor är risken att patienten dör inom 30 dagar efter operationen (statistiskt sett)? (1p) Sida 7 av 11

8 Nästa vecka börjar du på att vikariera på kardiologen. Kirurgi i all ära, men kardiologi verkar vara en riktigt spännande specialitet! På fredagen får du hoppa in och ta en mottagning för en sjuk kollega, och där dyker samma patient upp som du har träffat på akuten förra veckan! Kärlkirurgen önskar en preoperativ bedömning och undrar om patienten behöver genomgå någon hjärtutredning före operation. Du ser i journalen att blodstatus och elstatus inklusive kreatinin är normala. Patienten har ännu inte träffat lungkonsulten. Under anamnestagningen tänker du på riskstratifiering av patienten med hjälp av Lee index model och frågor om ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, stroke/tia, diabetes, njurfunktion ingår. Du tar också reda på vilken funktionskapacitet patienten har genom att använda klassificering enligt NYHA eller CCS. Patienten berättar att han är tidigare frisk, ingen begränsning i den dagliga aktiviteten, är inte så fysiskt aktiv men promenerar dagligen med hunden. Går obehindrat uppför 2 trappor. Han har aldrig haft besvär med bröstsmärta vid ansträngning eller vila. På dina övriga anamnestiska frågor får du nekande svar. I status noterar du att patienten inte uppvisar några inkompensationstecken. Hjärta: RR frekvens 75/minut ordinära toner, inga blåsljud. Lungor: Enstaka rassel basalt, ingen dämpning. BT: 140/85. EKG: Sinusrytm, normal QRS-konfiguration, normala T-vågor. Enligt riskstratifiering har patienten en låg kardiell risk, han får 1 poäng för den hög-risk kirurgi han skall genomgå och incidensen för allvarlig hjärtkomplikation i samband med kirurgin är c:a 0.9%. Evidensen för att använda hjärtspecifika biomarkörer är inte stark men i detta fall kan du överväga att ta NTproBNP. Vissa väljer också att bedöma LV-funktionen inför högriskkirurgi men sannolikheten att du finner något avvikande i detta fall är låg. Du tar också blodfetter med förhöjt S- kolesterol 7,5 mmol/l, fs-ldl-kolesterol 4,0 mmol/l och normala triglycerider. Patienten får statinbehandling preoperativt, eftersom det minskar risken för perioperativa kardiella händelser. Du rekommenderar patienten att sluta röka. Nästa vecka tvingas du hoppa in och jobba på kirurgen några dagar, eftersom de har kris på folk pga en influensaepidemi. Det är dags att operera patienten, frågan är hur? De metoder som finns är traditionell öppen kirurgi samt endovaskulär teknik (EVAR). För att besluta om operationsmetod behöver du se CT-bilderna för att ta reda på om patienten är tillgänglig för EVAR. Bilderna visar att det finns en övre hals, och bra accesskärl, så en EVAR vore tekniskt möjlig. EVAR har visserligen något lägre operationsmortalitet, men även med öppen kirurgi är mortaliteten av en patient med ett screeningupptäckt AAA under 1%. Nackdelen med EVAR är livslång uppföljning och en fortsatt rupturrisk av ca 1% per år. Denna relativt unga och relativt sett friska patient opereras därför öppet. I samband med operationen tas en biopsi från aortaaneurysmet. Detta preparat undersöks histologiskt på patologavdelningen. 8.1 Vad förväntar du dig att se? (1p) Sida 8 av 11

9 Nästa vecka tvingas du hoppa in och jobba på kirurgen några dagar, eftersom de har kris på folk pga en influensaepidemi. Det är dags att operera patienten, frågan är hur? De metoder som finns är traditionell öppen kirurgi samt endovaskulär teknik (EVAR). För att besluta om operationsmetod behöver du se CT-bilderna för att ta reda på om patienten är tillgänglig för EVAR. Bilderna visar att det finns en övre hals, och bra accesskärl, så en EVAR vore tekniskt möjlig. EVAR har visserligen något lägre operationsmortalitet, men även med öppen kirurgi är mortaliteten av en patient med ett screeningupptäckt AAA under 1%. Nackdelen med EVAR är livslång uppföljning och en fortsatt rupturrisk av ca 1% per år. Denna relativt unga och relativt sett friska patient opereras därför öppet. I samband med operationen tas en biopsi från aortaaneurysmet. Detta preparat undersöks histologiskt på patologavdelningen. Vid denna typ av aneurysm är de histologiska fynden vanligen relativt ospecifika med fibros, degeneration och förkalkningar samt en inflammation av varierande intensitet (kronisk) med lymfocyter och plasmaceller. Om det istället varit ett operationspreparat från en 20-årig man med aortadissektion hade man förväntat sig en annan histologisk bild. Bilden nedan visar trolig histologisk bild i bröstaortan hos en sådan patient. Bilden till elastinfärgning (bilden till höger normal aorta). vänster visar en av aorta vid detta tillstånd är motsvarande färgning av 9.1 Vilka patologiska förändringar ses? (1p) 9.2 Nedanstående bild visare en specialfärgning för intercellulärsubstans. Vilka förändringar ses? Vad kallas dessa förändringar med ett samlingsnamn? (2p) Sida 9 av 11

10 Nästa vecka tvingas du hoppa in och jobba på kirurgen några dagar, eftersom de har kris på folk pga en influensaepidemi. Det är dags att operera patienten, frågan är hur? De metoder som finns är traditionell öppen kirurgi samt endovaskulär teknik (EVAR). För att besluta om operationsmetod behöver du se CT-bilderna för att ta reda på om patienten är tillgänglig för EVAR. Bilderna visar att det finns en övre hals, och bra accesskärl, så en EVAR vore tekniskt möjlig. EVAR har visserligen något lägre operationsmortalitet, men även med öppen kirurgi är mortaliteten av en patient med ett screeningupptäckt AAA under 1%. Nackdelen med EVAR är livslång uppföljning och en fortsatt rupturrisk av ca 1% per år. Denna relativt unga och relativt sett friska patient opereras därför öppet. I samband med operationen tas en biopsi från aortaaneurysmet. Detta preparat undersöks histologiskt på patologavdelningen. Vid denna typ av aneurysm är de histologiska fynden vanligen relativt ospecifika med fibros, degeneration och förkalkningar samt en inflammation av varierande intensitet (kronisk) med lymfocyter och plasmaceller. Om det istället varit ett operationspreparat från en 20-årig man med aortadissektion hade man förväntat sig en annan histologisk bild. Bilden med elastinfärgning visar kraftig degeneration av elastinet och brott på fibrerna. Strukturlöst material ses i median. I färgningen för intercellulärsubstans syns en klart patologisk distribution av denna med "sjöar" av sådan och detta benämns cystisk medianekros Nämn de två vanligaste genetiska bindvävssjukdomarna eller syndrom som ofta uppvisar denna histologiska bild. (2p) 10.2 Vilken gen/gener (översiktligt) är ofta förändrad vid respektive sjukdom/syndrom? (1p) Sida 10 av 11

11 Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan Man undersöker med ultraljud, AAA definieras som en diameter 30mm och prevalensen är ca 2% (i intervallet 1-3%). När Du just har påbörjat din jour ringer man från AAA screeningen, där man har en kvällsmottagning för de många som föredrar det, och berättar att man just har upptäckt en man med ett 75 mm stort AAA. Han är orolig, och möjligen har han lite ont i magen. Man bör operera en symptomfri patient inom en månad, men eftersom patienten är orolig tar du honom till akutmottagningen för ett lugnande samtal, för att värdera hans eventuella buksmärtor och för att påbörja den preoperativa utredningen. Det framkommer att patienten är tidigare helt frisk frånsett lite luftrörsbesvär, han röker sedan 16 års ålder. Har slutat flera gånger, men börjat om igen. Han har inga besvär vid ansträngning, men jobbar som försäljare och åker helst bil. Du börjar med att lugna patienten, det är ingen fara, bra att detta upptäcktes så att vi kan laga det innan det brister. Operationerna brukar gå väldigt bra. Du palperar buken och känner tydligt en breddökad puls i epigastriet, ovan naveln, till vänster. När du separerar händerna känns det puls i båda händerna. I övrigt känns magen helt mjuk och oöm. Du hör lite rassel på lungorna, hjärtat auskulteras utan blåsljud, frekvens 76. Blodtrycket är 140/85. Du palperar fina pulsar i ljumskar, och över alla fotartärer, det är lite svårare att känna arteria poplitea. Du beställer CT av aorta (både thorax och buk), spirometri, lungkonsult och kardiologkonsult, allt inom 2 veckor. Nästa vecka börjar du på att vikariera på kardiologen. Kirurgi i all ära, men kardiologi verkar vara en riktigt spännande specialitet! På fredagen får du hoppa in och ta en mottagning för en sjuk kollega, och där dyker samma patient upp som du har träffat på akuten förra veckan! Kärlkirurgen önskar en preoperativ bedömning och undrar om patienten behöver genomgå någon hjärtutredning före operation. Du ser i journalen att blodstatus och elstatus inklusive kreatinin är normala. Patienten har ännu inte träffat lungkonsulten. Under anamnestagningen tänker du på riskstratifiering av patienten med hjälp av Lee index model och frågor om ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, stroke/tia, diabetes, njurfunktion ingår. Du tar också reda på vilken funktionskapacitet patienten har genom att använda klassificering enligt NYHA eller CCS. Patienten berättar att han är tidigare frisk, ingen begränsning i den dagliga aktiviteten, är inte så fysiskt aktiv men promenerar dagligen med hunden. Går obehindrat uppför 2 trappor. Han har aldrig haft besvär med bröstsmärta vid ansträngning eller vila. På dina övriga anamnestiska frågor får du nekande svar. I status noterar du att patienten inte uppvisar några inkompensationstecken. Hjärta: RR frekvens 75/minut ordinära toner, inga blåsljud. Lungor: Enstaka rassel basalt, ingen dämpning. BT: 140/85. EKG: Sinusrytm, normal QRS-konfiguration, normala T-vågor. Enligt riskstratifiering har patienten en låg kardiell risk, han får 1 poäng för den hög-risk kirurgi han skall genomgå och incidensen för allvarlig hjärtkomplikation i samband med kirurgin är c:a 0.9%. Evidensen för att använda hjärtspecifika biomarkörer är inte stark men i detta fall kan du överväga att ta NTproBNP. Vissa väljer också att bedöma LV-funktionen inför högriskkirurgi men sannolikheten att du finner något avvikande i detta fall är låg. Du tar också blodfetter med förhöjt S-kolesterol 7,5 mmol/l, fs-ldlkolesterol 4,0 mmol/l och normala triglycerider. Patienten får statinbehandling preoperativt, eftersom det minskar risken för perioperativa kardiella händelser. Du rekommenderar patienten att sluta röka. Nästa vecka tvingas du hoppa in och jobba på kirurgen några dagar, eftersom de har kris på folk pga en influensaepidemi. Det är dags att operera patienten, frågan är hur? De metoder som finns är traditionell öppen kirurgi samt endovaskulär teknik (EVAR). För att besluta om operationsmetod behöver du se CT-bilderna för att ta reda på om patienten är tillgänglig för EVAR. Bilderna visar att det finns en övre hals, och bra accesskärl, så en EVAR vore tekniskt möjlig. EVAR har visserligen något lägre operationsmortalitet, men även med öppen kirurgi är mortaliteten av en patient med ett screeningupptäckt AAA under 1%. Nackdelen med EVAR är livslång uppföljning och en fortsatt rupturrisk av ca 1% per år. Denna relativt unga och relativt sett friska patient opereras därför öppet. I samband med operationen tas en biopsi från aortaaneurysmet. Detta preparat undersöks histologiskt på patologavdelningen. Vid denna typ av aneurysm är de histologiska fynden vanligen relativt ospecifika med fibros, degeneration och förkalkningar samt en inflammation av varierande intensitet (kronisk) med lymfocyter och plasmaceller. Om det istället varit ett operationspreparat från en 20-årig man med aortadissektion hade man förväntat sig en annan histologisk bild. Bilden med elastinfärgning visar kraftig degeneration av elastinet och brott på fibrerna. Strukturlöst material ses i median. I färgningen för intercellulärsubstans syns en klart patologisk distribution av denna med "sjöar" av sådan och detta benämns cystisk medianekros. De genetiska sjukdomarna som är aktuella är: Marfans- och Ehlers-Danlos syndrom. Orsakande gener är: Marfans: FBN1/fibrillingenen Ehlers-Danlos: Mutationer i gener kodande för olika typer av kollagen. I mer detalj är det gener kodande för kollagener (COL3A1, COL1A1, COL1A2, COL5A1, COL5A2), matrixproteinet tenascin-x samt enzymer (ADAMTS2, PLOD) som påverkar kollagenets funktion som ger upphov till de sex olika formerna av syndromet. Vid vaskulär EDS (även kallad typ IV) sitter mutationen i COL3A1. Lycka till med nästa fråga! Sida 11 av 11

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p) 6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att

Läs mer

Del 7_6 sidor_14 poäng

Del 7_6 sidor_14 poäng Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.

Läs mer

Fråga 1. Vilken undersökningsmetod använder man när man screenar för AAA? (1p)

Fråga 1. Vilken undersökningsmetod använder man när man screenar för AAA? (1p) screeningupptäckt 5,5 cm stort AAA (bukaortaaneurysm). Fråga 1. Vilken undersökningsmetod använder man när man screenar för AAA? (1p) Fråga 2. Hur definieras vanligen ett AAA? (0,5p) och vid vilken diameter

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har

Läs mer

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6 Du arbetar som distriktsläkare i Karesuando, i norra Tornedalen. Patienten som har fått en akuttid heter Per Blind, är 64 år gammal och berättar att han sedan tre veckor tillbaka får ont i höger vad när

Läs mer

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning:

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning: Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset VT16/HT16 2016 04 19 Totalt 22 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv 6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Del 6_8 sidor_18 poäng

Del 6_8 sidor_18 poäng Del 6_8 sidor_18 poäng Du är i slutet på din AT-tjänst på vårdcentral och träffar 75-åriga Märta. Märta har hypertoni och är opererad för appendicit men är i övrigt frisk. Hon söker för återkommande buksmärtor

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Omtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013

Omtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013 Omtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013 Inga hjälpmedel. Lycka till! Innehållsförteckning Struktur och funktion i cirkulationssystemet... 2 1) Fråga anatomi (3p)... 2 2) Hemostas (6,5p)... 2 3) Tromboxan (1p)...

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Del 6_11 sidor_19 poäng

Del 6_11 sidor_19 poäng Del 6_11 sidor_19 poäng Gösta Svensson är 71 år, vital för åldern. Han är pensionerad bilförsäljare och har rökt sedan 15 års ålder. Dagskonsumtionen är ett paket cigaretter. Han behandlas med Trombyl

Läs mer

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)? Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Del 8_6 sidor_21poäng

Del 8_6 sidor_21poäng Del 8_6 sidor_21poäng Du arbetar som underläkare på akuten när sjuksköterskan Eva kommer och meddelar dig att ett larm är på väg in med ambulans. Eva ursäktar sig över larmrapporten, allt hon vet är att

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7 Du har fått AT-tjänst i Lycksele, där man har gemensam medicin och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56- årig man har just anlänt med en halvtimmes anamnes

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 2014-11-19 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

Del 1_6 sidor_25 poäng

Del 1_6 sidor_25 poäng Del 1_6 sidor_25 poäng 1. Du är läkare på anestesikliniken UAS och tjänstgör på centraloperation. Morgondagens uppgift blir att ge anestesi till en patient med pankreascancer som ska genomgå en öppen pankreatikoduodenektomi

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Del 3_9 sidor_12 poäng

Del 3_9 sidor_12 poäng Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon

Läs mer

Del 6_7 sidor_19 poäng

Del 6_7 sidor_19 poäng Del 6_7 sidor_19 poäng Du har fått AT-tjänst i Falun, där man har gemensam medicin- och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56-årig man har just anlänt med

Läs mer

Del 5_9 sidor_15 poäng

Del 5_9 sidor_15 poäng Del 5_9 sidor_15 poäng En 82-årig man kommer in till akuten pga att han har varit förstoppad upp till två veckor och har inte haft någon riktig avföring sista två dagarna. Han känner sig uppblåst och uppkörd

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Del 4. 9 sidor 17 poäng 9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Ehler Danlos syndrom (EDS)

Ehler Danlos syndrom (EDS) Sida 1 av 6 Ehler Danlos syndrom (EDS) Datum 2015-11-05 Version 1.0 Ehler Danlos syndrom (EDS) Dokumentansvarig: Anna Glantz MÖL, Göteborg, Mårten Alkmark Spec. Läk. KK SU Granskad av: Joy Ellis MÖL S

Läs mer

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver? MEQ-FRÅGA JULIE Vid ett nybesök på reumatologiska mottagningen får du träffa Julie, en 33-årig kvinna som härstammar från Sydostasien. Hon har nu bott 4 år i norra Sverige, arbetar heltid som städerska,

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

Delexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT

Delexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla

Läs mer

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten)

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten) 61. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen (ifylls av patienten) 1 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

Bukaortaaneurysm: en folksjukdom. Epidemiologi, klinisk bild. Läkarutbildningen T6 Martin Björck, Uppsala

Bukaortaaneurysm: en folksjukdom. Epidemiologi, klinisk bild. Läkarutbildningen T6 Martin Björck, Uppsala Bukaortaaneurysm: en folksjukdom. Epidemiologi, klinisk bild. Läkarutbildningen T6 Martin Björck, Uppsala Definitioner, lokaler Vi skiljer på äkta aneurysm (hela kärlväggen) och ett pseudoaneurysm (post-traumatmiskt,

Läs mer

PATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm

PATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm PATIENTINFORMATIONSHÄFTE Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm Innehåll Inledning 1 Bukaortans anatomi 3 Vad är ett aneurysm? 4 Vilka symptom förknippas med 5 Vilka riskfaktorer

Läs mer

Omtentamen 2009-04-02. Kod:. LYCKA TILL!

Omtentamen 2009-04-02. Kod:. LYCKA TILL! 1 LYCKA TILL! 1. Vilka är de viktigaste arbetsrelaterade lungsjukdomarna i Sverige? Internationellt? Varför finns skillnader? (3 poäng) 2 LO Tidningen 2008-11-14 Arbetsolyckorna har minskat i 50 år Byggnadsställning

Läs mer

Del sidor. 16,5 poäng

Del sidor. 16,5 poäng 10 sidor. 16,5 poäng Edvin Karlsson är 79 år gammal, tidigare ganska frisk. Han tar bara medicin mot hypertoni. Men sista tiden har han känt sig lite hängig och tyckt att hjärtat har slagit lite konstigt.

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Svar skickas till: Överviktsenheten Kirurgkliniken Västmanlandssjukhus 721 89 Västerås Till patienten! För några år sedan genomgick du en överviktsoperation.

Läs mer

Del 3_5 sidor_15 poäng

Del 3_5 sidor_15 poäng Del 3_5 sidor_15 poäng 69-årig man inkommer till akutmottagningen efter att ha svimmat i hemmet. Hustrun berättar att maken satt och tittade på tv då han plötsligt förlorade medvetandet och ramlade av

Läs mer

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. MEQ-fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht13t14 Totalt 20 poäng OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. Anvisning: (Examinationen

Läs mer

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia. Totalt 17p. Som primärjour på ett länsdelssjukhus ca sju mil från universitetsstaden blir Du sökt av en sjuksköterska kl 22.15. Man har mottagit ett EKG från ambulansen, det gäller en 73-årig kvinna med

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt 1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Till dig som ska få en PICC-line

Till dig som ska få en PICC-line Till dig som ska få en PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset ÖNH avdelningen A16b för inläggning av PICC-line Din tid hos oss: Hur hittar jag till A16b: Gå igenom

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till!

Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2011-11-21 Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.00 Skrivningsnummer:.. Lycka till! 1 (A) Hur kan man klassificera astma? Nämn ett karakteristika alternativt

Läs mer

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p)

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p) En 22-årig kvinna söker akutmottagningen en lördag vid lunchtid pga långvariga buksmärtor som successivt förvärrats. Hon berättar att besvären började efter en semesterresa till Turkiet för cirka 6 månader

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Man gör ett labstatus på akutintaget. Vilken kombination av fynd är mest sannolik (1 P)?

Man gör ett labstatus på akutintaget. Vilken kombination av fynd är mest sannolik (1 P)? Akuta buksmärtor Besvara genom att ringa in rätt svar på varje fråga. När Du har besvarat frågorna på en sida placeras denna uppochnedvänd på golvet bredvid din plats. Lagt pappersark får inte tas upp

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen 2011-08-26 KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen 2011-08-26 KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10) 1(10) Roland Esitance, 36 år, kommer till öronmottagningen för bedömning av en ordentligt besvärlig vänstersidig nästäppa. Hans kompis Mats Oideus från KTH Mätteknik har redan mätt upp nedanstående diagram

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL

Läs mer

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Del 3. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David

Läs mer

1.1 Beskriv den förändrade anatomin efter en gastric bypass (3p): Sida 1 av 6

1.1 Beskriv den förändrade anatomin efter en gastric bypass (3p): Sida 1 av 6 Du är jourhavande på akutmottagningen. Under kvällen tar du emot en 46 årig kvinna som klagar på buksmärtor. Patienten berättar att hon sedan tidigare har depression och sömnsvårigheter men tar inga läkemedel,

Läs mer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?

Läs mer

Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad

Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet

Läs mer

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken! Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Betraktelser från tvåmanstält

Betraktelser från tvåmanstält Betraktelser från tvåmanstält Anna Lindblad, leg läk Kungsgatan 86 112 27 Stockholm Anna.lindblad@ki.se Tel. 0733-80 66 26 Skeppsbruten Jag är en av de där kvinnorna i vitt som skyndar förbi i sjukhuskorridoren.

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

1.1 Nämn 2 viktiga behandlingsordinationer som du gör direkt på akutrummet. Motivera! (2p)

1.1 Nämn 2 viktiga behandlingsordinationer som du gör direkt på akutrummet. Motivera! (2p) Del 7_7 sidor_21 poäng 61-årig kvinna söker på akutmottagningen pga. andfåddhet. Hon är tidigare frisk, tar inga mediciner. Under gårdagen i samband med att hon cyklade till skolan, där hon arbetar som

Läs mer

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

Del 2. 7 sidor. 18 poäng 7 sidor. 18 poäng Sara är utbildad journalist. Hon har familj och ett barn. Hennes huvudsakliga symtom är halsbränna och buksmärta. Halsbrännan är besvärlig, men under de senaste två månaderna har symtomen

Läs mer

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men

Läs mer

Del 5_6 sidor_17 poäng

Del 5_6 sidor_17 poäng Bengt 68 år, icke rökare, kommer på remiss till din mottagning pga försämrad prestationsförmåga och andfåddhet i samband med ansträngning. För 5 år sedan vårdades han för övergående svaghet höger kroppshalva,

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2) En 66-årig kvinna söker på vårdcentralen med återkommande buksmärtor, några kilos viktnedgång, nedsatt aptit, trötthet samt illamående av och till. Hon har tidigare

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Källor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-Basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser.

Källor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-Basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser. 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Ehlers-Danlos syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer

1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p)

1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p) Du har mottagning på kardiologen och träffar där en 50-årig man som besväras av trötthet och andfåddhet. Han kommer på remiss från sin husläkare som bedömer att besvären är hjärtorsakade och i remissen

Läs mer

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit En 60 årig tidigare rökande kvinna söker på akutmottagningen på grund av andfåddhet. Hon behandlas med Enalapril pga högt blodtryck sedan 3 år tillbaka. Hon har besvärats

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer