Gulamöte Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad"

David Berglund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012

2 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet Bemanning Mottagning 3 dagar i veckan, inkl 4 tider för halvakuta fall fredag fm. Sköterskebaserad claudicatiomottagning Elektiv operation 3 dagar i veckan

3 Abdominella Aorta Aneurysm (AAA) Definition; aortadiameter > 30 mm Prevalens; ffa män>60 år, (4:1), >65 år 6-8 % AAA > 5cm i 10%, växer ca 10% /år Ruptur 75% mortalitet 50% avlider prehospitalt, 50% av de som opereras överlever 600 män och 200 kvinnor dör årligen i raaa ca i Värmland/år

4 Aneurysmstorlek - rupturrisk <5,5 cm 1%/år 5,5-6,9 cm 10%/år >7 cm 30%/år >8 cm 26%/1/2 år

5 Riskfaktorer och prevention Rökning 2,5 x ökad risk att utveckla AAA jmfr coronarsjukdom. 15% tillväxt av AAA Statiner minskad tillväxt, bättre utfall vid kirurgi Välreglerat BT (ACEi) Trombocytaggregationshämning Baxter et al Circ 2008

6 Op teknik D1a L1 α D1b β

7 Screening Infört i LiV oktober 2009 Totalt 6000 män screenade (14% bortfall) varav 170 med AAA>2,5 cm 15 med AAA>5 cm

8 Antal AAA op elektiva/rupturer % % 25% 25 % 5 0 eaaa raaa

9 Handläggning AAA Screening upptäckta Uppföljning UL via kärlkirurgen Sekundär preventiv behandling via DL Övriga UL och bästa medicinska terapi via DL Remiss till kärlkirurgen för. Kvinnor AAA> 5cm Män måttlig op risk>5 cm hög op risk > 6 cm

10 Stroke drabbas årligen 20% (7000) orsakas av carotisstenos dör i stroke årligen (tidig mortalitet 15-35%) > personer lever med handikapp Kostnaden: 13,5 miljarder/år (2000) (första år kr/stroke) Vanligt Handikappande Kostsamt Birgitta Sigvant 2012

11 Bakgrund carotiskirurgi Studier under de sista 15 åren har visat att carotisendartärektomi (CEA) effektivt kan förhindra slaganfall (> 100 artiklar). Endast en bråkdel blir idag opererade CEA är den mest effektiva metoden - alla kategorier - för att förhindra slaganfall! Birgitta Sigvant Kvalitetsforum 2012

12 Bråttom!! TIA och stroke är akuta tillstånd som ska handläggas akut Tänk: TIA = Instabil kärlkramp Stroke = Hjärtinfarkt Carotisoperation=operation för instabil hjärna Birgitta Sigvant 2012

13 Antal förhindrade stroke relativt tid till operation Förebyggda stroke/1000 op/5 år; stenosgrad 50-99% Tidsfaktorn är viktig Birgitta Sigvant 2012

14 Vilka patienter är aktuella för carotisoperation? TIA, minor stroke eller major stroke (med god återhämtning) härrörande från carotisterritoriet och en tät stenos enligt duplexundersökning Hemodynamisk stenos (Blåsljud som besvärar patienten) Asymptomatisk stenos >60% finns ingen dokumenterad vinst Birgitta Sigvant 2012

15 Vårdkedjan i LIV Akuta symptom på TIA/stroke Bedöms medicinläkare/distriktsläkare CT hjärna + remiss för duplex Tät stenos i a carotis Klinfys meddelar kirurg- och neurolog, gemensam beslut om op Narkosläkare bedömning Optimerar läkemedels behandling Patienten ligger på patienthotellet alt avd före operation Övervakas på IVA postoperativt Hemgång dag 1-2operation efter operation. Uppföljning sker av neurolog efter 1 månad. VB kontrollduplex av halskärlen. Teltid till operatör Birgitta Sigvant 2012

16 Varicer 1. Kompressionsbehandling 2. Operativ behandling om hudkomplikationer

17 Sjuksköterskeledd Claudicatiomottagning (IC) 4 ssk Kärlutbildning Tobaksavvänjningskurs Motiverande samtal Roterar mellan avdelning och IC-mott Tillgång till kärlspecialist och duplex

18 Värmlands befolkning år = Förväntad IC pevalens i Värmland ca 5600 IC-mottagningen har fått ca 100 remisser 86 besök sista året

19 60 Åtgärder efter första besöket Antal Claudicatiomottagning Läkare Avslutas

20 Namn: Personnummer: Frågeformulär om benartärsjukdom Nedanstående frågor handlar om symtom som kan uppstå om man har benartärsjukdom. Symtomen är: smärta, kramp, obehag och eller domningar i vad, lår och eller höft. Bensmärta används för att beskriva alla dessa symtom. Om frågan är svår att besvara, ta det alternativ som stämmer bäst. Kryssa bara för en ruta per fråga. 1. Hur svår smärta har du haft i benet den sista tiden? Ingen smärta Lite Något Mer Mycket 2. Hur ofta har du haft ont i benet den sista tiden? Aldrig Mindre än 1 gång/vecka 1 gång/dag 2-3 gånger/dag Mer än 3 gånger/dag 3. Hur ofta har du tänkt på smärtan i benet den sista tiden? Inte alls Mycket sällan Ibland Ofta Hela tiden 4. Hur ofta under den sista tiden har du känt dig nedstämd pga. smärtan i benet? Inte alls Mycket sällan Ibland Ofta Hela tiden 5. Under den sista tiden har sträckan jag kan gå Förbättrats mycket Förbättrats lite Varit oförändrad Försämrats lite Försämrats mycket 6. Hur mycket har smärtan i benet hindrat dig från att utföra dagliga sysslor inne och ute den sista tiden? 7. Hur mycket har bensmärtan inverkat på dina fritidsintressen under den sista tiden? 8. Hur mycket har bensmärtan begränsat dina sociala aktiviteter? 9. Hur mycket har bensmärtan inverkat på dina möjligheter att utföra ärenden (handla, gå till bank mm)? 10. Under den sista tiden har jag varit beroende av andra för att klara de dagliga sysslorna (handla, städa, skotta snö/klippa gräs etc.)? Inte alls Lite Delvis Mycket I allra högsta grad Inte alls Lite Delvis Mycket I allra högsta grad Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Inte alls Sällan Ibland Ofta Alltid Poäng Total poäng:

21 Tack Birgitta Sigvant 2012

Relevanta dokument

Del 4_5 sidor_16 poäng

Del 4_5 sidor_16 poäng Du är jour på akutmottagningen i Sollefteå och går in till en patient som heter Alfrida Lundberg hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon