Kvalitetsanalys för Fiskarhöjdens förskola tillhörande enheten Fisksätra förskolor läsåret 2014/15
|
|
- Per-Erik Månsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datum (21) Kvalitetsanalys för Fiskarhöjdens förskola tillhörande enheten Fisksätra förskolor läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett stöd för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet och omfattar de målområden Utbildningsnämnden har prioriterat. Kvalitetsanalysen ger en samlad bild av resultat och måluppfyllelse, analys av resultaten samt vilka åtgärder som förskolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. Förskolechef Britt-Marie Taylor Om förskolan Fiskarhöjdens förskola hade 98 barn 2014/15 Fiskarhöjdens förskola ingår i enheten Fisksätra förskolor och tillhör Välfärd Förskola Skola i Nacka Kommun. Fiskarhöjdens förskola och enheten Fisksätra förskolor har en gemensamma övergripande inriktning: Språkutveckling och Hälsa. Det pedagogiska arbetet grundas på ett projektbaserat arbetssätt. Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete Vilka underlag används regelbundet? Har några utvärderingar av särskilt utvalda områden genomförts under året? När ett projekt startas inom enheten sker alltid ett systematiskt kvalitetsarbete. En plan tas fram för arbetets gång med mål och delmål, allt dokumenteras. Vi varje tillfälle som arbetet analyseras görs en tillbakablick, en analys för var vi befinner oss i förhållande till målet och en fortsatt plan för arbetet framöver. Detta är ett arbetssätt som tillämpas för enhetens alla utvecklings och förbättringsområden samt för den administrativa och organisatoriska delen. Vi använder avdelningens pedagogiska dokumentation som utgår från våra projektarbeten och dokumentation från verksamheten på avdelningarna. En ständig revidering sker av enhetens egna styrdokument, blanketter och andra gemensamma dokument. Vi har en reflektionspärm där uppkomna frågor dokumenteras med tänkta åtgärder. Vi använder oss av lotusdiagram där Läroplanens, Lpfö 98/2010, strävansmål finns nedskrivna. Likabehandlingsplan med riskanalys. På enheten bedrivs utvecklingsarbete inom olika områden. Enhetens utvecklingsgrupp arbetar med övergripande pedagogiska frågor. Enhetens Verksamhetsplan. Arbetslagets arbetsplan. Trygga och säkra förskolor. Tillbudsregistrering. Kundundersökningens svar ligger som grund för arbetslagens utvecklingsområden.
2 2 (21) Hur gör förskolan för att analysera resultaten och komma fram till åtgärder? Förskolans resultat analyseras övergripande för hela förskolan, arbetslagsvis och avdelningsvis beroende på vilken del i förskolans uppdrag det gäller. Pedagogiska frågor arbetar alla pedagoger inom förskolan med. Administrativa, ekonomiska och PA frågor sköts av förskolans ledning, dessa frågor tas upp vid samverkansmöten, ledningsgruppsmöten samt vid andra aktuella möten. Enhetens utvecklingsgrupper träffas regelbundet för att diskutera och analysera det pedagogiska arbetet samt vid behov ta fram åtgärder. Kundenkäten analyseras och vi diskuterar fram förbättringsområden utifrån resultatet. Vid veckomöten följs likabehandlingsplanen upp genom att vi alltid tar upp ev händelser och riskanalys för kränkningar. Barnens miljö (fysisk och psykosocial) är en stående punkt på veckomötet. Reflektionstid enskilt och i grupp används för att analysera pågående projektarbeten och för att ta beslut om nya åtgärder. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs barns tankar, hypoteser, kunskaper och funderingar. Detta blir vår utgångspunkt när vi planerar våra projekt på avdelningarna. Förskolan använder Lotusdiagrammet som verktyg för att säkerställa att det pedagogiska arbetet sker enligt Läroplanens mål. I reflektionspärmen finns utvärderingsdokument för att garantera att handlingsplaner för verksamheten följs upp och att olika områden kvalitetssäkras. Vi analyserar och reviderar arbetsplaner. Hur har personal, barn och föräldrar deltagit i förskolans systematiska kvalitetsarbete? Alla pedagoger på förskolan informeras kontinuerlig via mejl, och olika former av möten. Diskussioner om aktuella frågor sker i olika former av arbetsgrupper och på gemensamma möten. Aktuella frågor skickas ut på remiss från ledningen och arbetsgrupper till pedagogerna och arbetsgrupp. Alla anställda på förskolan har möjlighet att i olika grupper ge förslag på utvecklings och förbättringsfrågor och sedan verka för att en förändring sker. Föräldrar informeras i samband med barnens inskolning på förskolan, detta sker i skrift och vid samtal med mottagande pedagog. Vi ber föräldern att informera oss om barnet, berätta om sina förväntningar på förskolans verksamhet och ställa frågor. För att föräldrarna skall kunna ge synpunkter på vår verksamhet behöver de först få information om vår verksamhet. Detta får de bland annat vid föräldramöten, Schoolsoft och utvecklingssamtal. Vi erbjuder utvecklingssamtal varje termin där vi samtalar om barnet, dess intressen, barns inflytande, utveckling och lärande, samt ger föräldrarna information om verksamheten. Samtalet dokumenteras av föräldrarna och pedagogen. I Schoolsoft informerar vi om den pedagogiska verksamheten och praktiska frågor som berör föräldrarna. Förskolan har föräldramöten där vi informerar föräldrarna om våra styrdokument och Nacka kommuns Utbildningspolitisk strategi för förskolan. Vi berättar om vår pedagogiska inriktning och visar exempel på det. Under året inbjuds föräldrarna till olika sammankomster där föräldrar har möjlighet att ställa frågor och komma med
3 3 (21) önskemål. Föräldrar ger sin syn på förskolan genom dagliga samtal, föräldrasamtal. och Nacka kommuns kundenkät. Resultatet av kundenkäten analyseras av förskolans pedagoger och bidrar till grunden för förskolan förbättrings och utvecklingsområden vilket ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna har regelbundet enskild och gemensam reflektionstid. Där reflekterar pedagogerna främst om de pågående projekten på avdelningen och andra uppkomna frågor. Barnen deltar i reflektioner i arbetet med våra projekt. Förskolans projektbaserade arbetssätt ger barnen stort inflytande och genom det deltar de i det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. Förskolans pedagoger arbetar med Workshops där pedagogerna utvecklar och delger varandra kunskaper. Pedagogerna deltar i handledning av förskolans pedagogiska handledare. I handledningen utmanas och utvecklar pedagogerna sitt förhållningssätt och pedagogiska arbete. Arbetsgrupper finns för olika utvecklingsområden. Vid personalmöten, arbetslagsmöten, och arbetsgruppsmöten arbetar alla med förskolans systematiska kvalitetsarbete. Även kontinuerlig handledning och utbildning av personalen bidrar till kvalitetsarbetet samt kontinuerlig dokumentation. Med barn i behov av individförstärkning arbetar vi ständigt med barnens utveckling, vilket dokumenteras och samtalas om tillsammans med föräldrarna. Hur dokumenteras det systematiska kvalitetsarbetet? Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras, följs upp och utvärderas genom förskolans olika dokument såsom Pedagogisk dokumentation, Projektpärm, underlag i reflektionspärmen, Arbetsplaner, Verksamhetsplan, Kundenkät, Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Minnesanteckningar från olika möten. Veckomöten Utvecklingsgruppernas möten Arbetsgruppsmöte och arbetslagsmöte. Enskilda aktiviteter, såsom Lucia och vårfest. Utvecklingsområden utifrån kundenkäten skrivs ner och kopplas till utvärderingen och kvalitetsanalysen.
4 4 (21) Nationella mål: Utveckling och lärande Kommunens mål: Maximal utveckling och stimulerande lärande Arbetslagets prioriterade mål: Ugglan och Björnen: förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik Vi delger våra erfarenheter och har gemensam reflektion i arbetslaget. Ett deliberativt samtal inom avdelningens projektarbete. Förskolans resultat och måluppfyllelse. Här redovisas avdelningarnas resultat och förbättringsarbete: Arbetslag 1 Kundenkäten fråga 8: Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik. Ekorren 57%, Igelkotten 67% Svanen 54% Förskolan 69% Nacka kommun 83% Vi har arbetat mer medvetet med matematik med barnen och tydliggjort vårt arbete för föräldrarna. Vi har arbetat med matematik på olika sätt i barnens lek och i våra olika projekt Att hitta former för att arbeta med barns modersmål. Ett modersmålspolicy är framtaget för enheten. Sagor och sånger från UR och modersmal.se Analys Vilka orsaker och förklaringar finns till resultaten ovan? Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssätt och hur tiden i förskolan används? Vilken betydelse har personalens kompetens och materiella resurser? Vi har arbetat med förbättringsområdet Att arbeta mer medvetet med matematik och tydliggöra vårt arbete för föräldrarna. Vi har arbetat mer medvetet med matematik med barnen genom att använda material som stimulerar till matematik samt att vi har använt oss av matematiska begrepp i våra samtal med barnen. Vi har utformat både inne och utemiljön till att inspirera och stimulera matematik i leken. Barnen har tillgång till material så att de bland annat kan sortera, jämföra och mäta. Vi har försökt tydliggöra vårt arbete för föräldrarna om hur vi arbetar med matematik på förskolan. Kundenkätens resultat ligger under Förskolans resultat och Nacka kommuns resultat. Vi tycker att det är viktigt att fortsätta att utveckla vårt arbete med matematik men framför allt bli bättre på att synliggöra och tydliggöra för föräldrarna om hur vi arbetar med och vad matematik är i förskolan. Enheten har arbetat fram ett policydokument gällande Modersmål i förskolan. Inventering har gjorts av de språk som finns bland pedagogerna inom Fiskarhöjdens förskolor. Vi har också tillgång att använda oss av sånger och sagor från UR och modersmalet,
5 5 (21) I samarbete med Biblioteket finns språkpåsar med sagor på olika språk som föräldrarna kan låna hem. Starka sidor Vi har fått ett mer medvetet synsätt på matematik som vi använder i leken och i vardagens olika aktiviteter där vi benämner olika matematiska begrepp. Vi har blivit mer medveten om den pedagogiska innemiljöns betydelse för barnens utveckling och lärande. Arbetslag 2: Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik Ugglan: Vi har sänkt vårt resultat från 93 % nöjda föräldrar 2014 till 87 % 2015 (2 st. som inte vet) Björnen: Vi har sänkt vårt resultat från 86 % till 76 %. Erfarenhetsutbyte och gemensam reflektion: Vi har vid flertalet tillfällen arbetat med detta i arbetslaget. Deliberativa samtal: Varje pedagog hade ett deliberativt samtal i barngruppen som de sedan delgav varandra på ett Alm. Analys Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik Ugglan: En av orsakerna kan vara att matematiken inte är en egen punkt i utvecklingsplanen under utveckling och lärande. Vi hade matematiken som en informationspunkt på föräldramötet, vi visade mattematerial och berättade om hur vi arbetar med matematik men vi måste förbättra vår information på ett mer tydligare sätt. Alla föräldrar var inte heller närvarande på mötet. Vi måste tänka på att ge mycket konkreta exempel på vad matematik i förskolan innebär och visa detta med hjälp av bilder på matematikområden på matteväggen. Björnen: Skriftlig information meddelas via schoolsoft. Vi är osäkra på hur många som läser den och behöver informera mer om den samt bli mer tydliga i Schoolsoft om matematik i förskolan. Vi har haft projekt väder och där kanske inte matematiken har varit tydlig synlig för föräldrarna även om vi lyft fram den. Det har varit annan matematik och inte siffror som kanske föräldrar främst kopplar till matematik. Vi hade dokumentation i hallen, där hade vi lyft fram matematiken, under perioden för ifyllnad av enkäten men alla föräldrar verkar inte ha läst den. Vi behöver fortsätta att arbeta med detta mål.
6 6 (21) Erfarenhetsutbyte och gemensam reflektion: Vi tycker det är viktigt att vi inom arbetslaget diskuterar pedagogiska frågor. Detta ger en ökad förståelse för varandras arbete på avdelningarna. Det är också en fördel att vi blir fler pedagoger som diskuterar pedagogik eftersom arbetsgruppen består av färre deltagare. Dessa diskussioner bidrar till en ökad kunskap i hela arbetslaget och ett bredare perspektiv skapas eftersom fler kunskaper och erfarenheter finns att tillgå. Deliberativa samtal: Det deliberativa samtalet påminner mycket om de samtal vi har med barnen inom vårt projektinriktade arbetssätt. Det var ändå svårt att följa modellen till punkt och pricka. Vi har inte fortsatt med deliberativa samtal utan använt de samtalsformer vi utarbetat tillsammans i vår handledning med Annika Persson Åkeblom. Starka sidor Vi har i överlag ett mycket gott resultat utifrån kundenkäten Hur verksamheten ska utvecklas Hur ska ni göra för att utveckla dem? Varför väljer ni dessa åtgärder? Arbetslag 1 Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas Igelkotten: Förskolan - Synliggöra på hur vi arbetar med matematik på förskolan. arbetar med att få barnen att -Informera och synliggöra matematiken i Schoolsoft och i den dagliga förstå matematik 67% kontakten med föräldrarna - Att använda ordet/begreppet matematik oftare i samtal med föräldrarna. - Använda matematiska begrepp i vårt dagliga språk, samt dokumentera med bild och text Ekorren: Förskolan arbetar -Bli bättre att förtydliga arbetet med matematik med att få barnen att förstå -Tydligt informera föräldrarna på utvecklingssamtal om vad matematik 57% matematik i förskolan innebär -Synlig dokumentation för både barn och föräldrar Arbetslaget: Att utveckla arbetet med barns modersmål Vi måste bli bättre på att ta till vara på det material och arbetsformer som finns på enheten. Arbetslag 2 Utvecklingsområde Ange kortfattat området Björnen: Förskolan arbetar med att utveckla barnens språk Åtgärder som kommer att vidtas Ange åtgärd Pedagogerna planerar verksamheten och arbetar utifrån fem grundläggande principer: språkutrymme, upplevelser, rikt
7 7 (21) språkbruk, språknivå, begriplighet (Veli Tuomela, filosofie doktor i tvåspråkighet). I vårt projektinriktade arbetssätt lyssnar vi på och tar vara på barnens tankar och hypoteser och utmanar dem vidare. Vi stimulerar barnen att utveckla sin förmåga att lyssna på andra. Tränar barnen i olika situationer för att skapa en medvetenhet hos barnen av att lyssna. Att arbeta i mindre grupper ökar barnens möjligheter till språkutrymme. Vi läser eller berättar muntligt sagor för barnen varje dag, vi samtalar kring sagan. Använda oss av leken där barnen ges tillfälle att kommunicera med varandra genom att använda språket. Vi fångar upp och uppmuntrar de barn som visar intresse och nyfikenhet för skrift. Använda ordet språkutveckling i informationen till föräldrarna, t.ex. i Schoolsoft och i dokumentation, vid utvecklingssamtalen. Ge information till föräldrarna på föräldramötet vad barns språkutveckling i förskoleåldern innebär, detta synliggör vi genom bilder. Vi måste vara extra måna om att lyfta fram ordet språkutveckling i samma period som kundenkäten ska besvaras. I utvecklingsunderlaget skall barnets språkutveckling beskrivas. Detta skriftliga dokument får föräldrarna hem. Ugglan: Förskolan arbetar med att utveckla barnens språk Vi ska fortsätta med högläsning varje dag i mindre grupper. Vi ska välja böcker på lagom nivå. Vi ska läsa samma sagor många gånger. Vi ska sträva efter att följa Veli Tuomelas 5 språkpedagogiska principer. Dvs. Språkutrymme, Upplevelser, Rikt språkbruk, Språknivå, Begriplighet Använda rutinsituationer och aktiviteter som grundläggande språkutvecklande arbetssätt, fylla dagen med kommunikation Använda nya samtalsämnen Använda språket tydligt i görandet och upprepa saker många gånger.
8 8 (21) Björnen: Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik Ugglan: Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik Räven: Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik. Vi pedagoger använder ett rikt mattespråk. Använda matematik begreppet med barnen och i informationen till föräldrarna, t.ex. i Schoolsoft och i dokumentation, vid utvecklingssamtalen. Ge information till föräldrarna på föräldramötet vad matematik i förskolan innebär, detta synliggör vi genom bilder. Att pedagogerna uppmärksammar och lyfter fram matematiken i projektarbetet. Vi ska lyssna och ta vara på barnens tankar och hypoteser och utmanar dem vidare. Vi måste vara extra måna om att lyfta fram ordet matematik i samma period som kundenkäten ska besvaras. I utvecklingsunderlaget skall det finnas om matematik. Detta dokument får föräldrarna hem och uppmärksammar då förhoppningsvis att deras barn arbetar med matematik. Ge information till föräldrarna på föräldramötet vad matematik i förskolan innebär Vi ska använda olika matematik begrepp och ord med barnen på rätt sätt. Att pedagogerna uppmärksammar och gör sig själva och barnen medvetna om matematik i förskolans vardag. Vi ska lyssna och ta vara på barnens tankar och hypoteser och utmanar dem vidare. Vi måste vara extra måna om att lyfta fram ordet matematik i samma period som kundenkäten ska besvaras. Vi ska dokumentera arbetet med matematik t.ex. de olika matematiska områdena på mattetavlan så att det blir tydligt och konkret för barnen och för föräldrarna. Exempelvis vid föräldramöte, utvecklingssamtal och i vardagen berätta för föräldrarna hur vi arbetar med matematik. Även informera att Schoolsoft ersätter månadsbrevet där all information finns samt en del dokumentation. Bjuda in föräldrarna och visa var de hittar dokumentation samt material på avdelningen.
9 9 (21) Leken Vi har läst gemensam litteratur: Det viktigaste är att få leka. Nya insikter och kunskaper vi fått skall vi använda som inspiration i kommande diskussioner. Vi har i våra arbetsgrupper utvecklat vårt arbetssätt inom leken och fortsätter detta arbete. Vi har en ständig utveckling av vår lekmiljö inne utifrån aktuell barngrupp. Vi har en utegrupp som arbetar med utveckling av leken i vår utemiljö. Diskussion och reflektion kring leken både i arbetsgrupperna och i arbetslaget. På utbildningsdagen i juni arbetar vi med temat leken.för att öka reflektionen bland pedagogerna har varje pedagog svarat på två frågor utifrån boken och sedan kommer vi att under utbildningsdagen diskutera två ytterligare frågor i arbetsgrupperna.
10 10 (21) Nationella mål: Kommunens mål: Normer och värden Trygghet, ordning och arbetsro Arbetslag 1 prioriterade mål: Förbättringsområden Att fortsätta att tydliggöra vårt arbete med normer och värden för föräldrarna -Att fortsätta diskutera likabehandlingsplanen och Fiskarhöjdens värdegrund på ALM och AK Förskolans resultat och måluppfyllelse Kundenkäten fråga 14: Mitt barn lär sig att lösa konflikter och ta hänsyn till andra. Ekorren 86 %, Igelkotten 92%, Svanen 69%, Förskolan 89%, Nacka kommun 89%. Kundenkäten fråga 15: Det är arbetsro i barngruppen Ekorren 86% Igelkotten 100% Svanen 85% Förskolan 89% Nacka kommun 79% Kundenkäten fråga 16: Förskolan ska arbetar medvetet mot kränkande handling som t ex mobbning. Ekorren 86 % Igelkotten 75% Svanen 69%, Förskolan 83%, Nacka kommun 75%, På enhetens olika möten finns en punkt där frågor om likabehandling kan tas upp. Analys Vi fortsätter att arbeta med förbättringsåtgärden Att tydliggöra vårt arbete med normer och värden för föräldrarna. På föräldramöten, utvecklingssamtal, och i vardagen har vi lyft frågan om normer och värden och hur vi ständigt arbetar med allas lika värde och konfliktlösning. Dessutom har vi informerat om förskolans likabehandlingsplan. Vi fortsätter att arbeta med förbättringsåtgärden Att vidareutveckla vårt arbete med normer och värden i barngruppen. Vi använder oss av STOPP-handen för att förebygga konflikter och medla i konflikter. Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor och hitta lösningar på konflikter. När barnen gör vänliga saker mot varandra och visar empati lyfter vi fram det för barn, personal och föräldrar. Genom vårt projektinriktade arbetssätt ges barnen möjlighet att ta initiativ, få inflytande och ta eget ansvar. Arbetslaget har en ständigt pågående diskussion om barns inflytande och att ha ett tillåtande klimat på avdelningen, så att barnen provar och lär sig nya saker. Vi strävar efter att i reflektionen samtala och lyssna på barnen i mindre grupper, så att alla barnen skall få möjlighet att komma till tals. Vi uppmuntrar barnen att hitta egna lösningar. Normer och värden är ett ämne som kan betyda olika saker för föräldrar och personal. Arbetet med normer och värden är grunden för förskolans verksamhet och något vi ständigt arbetar med att utveckla. Starka sidor: Vi arbetar mycket med normer och värden och ser det som förskolans grund. I vårt projektinriktade arbetssätt arbetar vi med demokrati, samarbete och konfliktlösning. I våra inskolningssamtal och utvecklingssamtal tydliggör vi en del av vårt arbete med normer och värden.
11 11 (21) Nationella mål: Normer och värden Kommunens mål: Trygghet, ordning och arbetsro Arbetslag 2 prioriterade mål: Det är arbetsro i barngruppen Förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling som t.ex. mobbning Enhetens värdegrund Förskolans resultat och måluppfyllelse Det är arbetsro i barngruppen: Björnen: Vi har ökat från 79 % till 88 %. Ugglan: Resultatet kvarstår. 93 % 2014 och 93 % En förälder har svarat att den inte vet. Räven: Resultat har sjunkit från 92 % 2014 till 85 % Två föräldrar har svarat att de inte vet. Förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling som t.ex. mobbning: Björnen: Vi har ökat från 86 % till 94 %. I vårt svar är det en som svarat att de inte vet. Ugglan: Resultatet har sjunkit från 93 % 2014 till 87 % En förälder har svarat att det stämmer ganska dåligt och en som inte vet. Räven: Vi har ökar vårt resultat från 77 % till 85 %. Enhetens värdegrund: Vi har under läsåret implementerat enhetens värdegrund Analys Det är arbetsro i barngruppen: Björnen, det är arbetsro i barngruppen: Vårt resultat har ökat och det beror mycket på att vi har haft möjlighet att dela in barnen i mindre grupper. Vi har även arbetat aktivt med leken för att skapa lugnare lek vid självvalda aktiviteter. Vi har gått igenom regler och rutiner för att skapa en samsyn på vårt arbete. Situationer som uppstått har vi tagit upp till diskussion för att lösa dessa. Barnen har varit delaktiga i beslut som rör avdelningen vilket medfört att barnen lättare förstår och följer gemensamma regler. Björnen är ett genomgångsrum vilket ibland är mycket rörigt med föräldrar från Ugglan och Räven och pedagoger som springer igenom. Även om vi har fått en förbättring så upplever vi det själva att vissa övergångar är röriga. Vi behöver se över dessa och finna rutiner som bidrar till förbättring. T.ex. klockan (bortplockning innan mellanmål) och klockan om vi skall gå ut efter mellanmål. Ugglan, det är arbetsro i barngruppen: Vi har delat barnen i mindre grupper. Vi har gått ut i mindre grupper och likaså kommit in i mindre grupper. Vi har delat barnen i olika aktivitetsgrupper. Vi har haft relativt lugn arbetsmiljö på Ugglan. Detta arbetssätt kommer vi att fortsätta med. Vi måste också tänka på att det är lugnt vid
12 12 (21) hämtningen på eftermiddagen då många barn går hem samtidigt. Då är det också viktigt att barnen är sysselsatta och att alla inte är i hallen samtidigt. En pedagog ska ta föräldrakontakten i hallen. Barnen har fått öva inflytande och välja sina aktiviteter vilket har skapat lugn. De barn som inte har kunnat välja sin aktivitet har vi hjälpt att välja. När barnen har varit upptagna med en aktivitet har vi haft en lugn miljö på Ugglan. Vi har varit en närvarande pedagog i varje rum vilket har bidragit till arbetsro. Under reflektionstimmen har vi reflekterat och diskuterat vårt förhållningssätt, ändrat det som inte har fungerat, prövat nya lösningar. Räven: Vi har delat barngruppen i mindre grupper och har haft olika aktiviteter så som lekgrupp, projektgrupp och utevistelse i grupperna. Vi tänker ständigt miljön på avdelningen och ändrar utifrån barnens behov och intressen. Förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling som t.ex. mobbning: Björnen: I och med att vi haft ökat bemanning i pedagoggruppen för våra barn med individinriktat stöd har vi haft möjlighet att direkt ingripa när det uppstått konflikter mellan barnen. Vi har delat in barnen i mindre grupper vilket även det bidragit. Vi har informerat på föräldramötet om förskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Vi har en ständig diskussion kring vårt värdegrundsarbete. I början på våren var det en förälder som tog upp om att sitt barn upplevde sig utsatt av andra. Vi hade då samtal med berörda föräldrar och informerade om situationen och hur vi skulle arbeta vidare. Ugglan: Vi pedagoger ska dela på oss mer även utomhus för att kunna vara mer lyhörda och uppmärksamma så att vi kan upptäcka en eventuell mobbning. Vi har arbetat mycket med värdegrundsfrågor varje dag. Vi har tagit upp till diskussion med barnen saker som vi har upptäckt i deras samspel med varandra. Vi ska förbättra vår information till föräldrarna så att de får kännedom om vilka diskussioner vi har haft. Om något barn har blivit utsatt för kränkande behandling ska vi informera föräldrarna om hur vi har hanterat situationen så att de får en korrekt bild av vad som hänt. Vi ska informera föräldrarna på ett mer tydligare sätt om förskolans likabehandlingsplan. Räven: Vi har arbetat med värdegrunder och alla människors lika värde genom vårt Bamse projekt. Därigenom försökt tydliggöra för föräldrarna hur vi arbetar kring vår värdegrund. Enhetens värdegrund: Förskolans värdegrund har diskuterats under olika sammankomster såsom Apt, Agm, Alm, utbildningsdagar och under pedagogernas reflektionstid. Det är viktigt att detta arbete fortgår och att vi pratar om det i våra arbetsgrupper så att alla tänker på det. Alla pedagoger måste vara förtrogna med förskolans värdegrund.
13 13 (21) Starka sidor Vi har överlag ett gott resultat i kundenkäten. Inom enheten arbetar vi ständigt med dessa frågor. Dessa frågor diskuteras under veckomötets stående punkt. Hur verksamheten ska utvecklas Hur ska ni göra för att utveckla dem? Varför väljer ni dessa åtgärder? Arbetslag 1 Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas Svanen: Mitt barn löser - Vi arbetar redan mycket med att barnen ska lösa konflikter och ta konflikter och tar hänsyn till hänsyn till andra. Men vi behöver fortsätta och förtydliga arbetet med andra 69% denna punkt för både barn och föräldrar. - Genom att hitta nya tillvägagångssätt som är mer konkreta för barnen kan vi även visa upp mer konkret för föräldrarna hur vi arbetat med konfliktlösning och att ta hänsyn till andra. Ex på mer konkreta tillvägagångssätt är t ex teater i olika varianter och ta fram böcker som tar upp ämnet som vi kan arbeta med. Svanen: Förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som t.ex. mobbing 69% -Vi ska tydliggöra för föräldrarna att vi arbetar förebyggande mot kränkande handlingar genom att vara tydlig när man lämnar information vid ex konfliktlösning. Det är viktigt att föräldrarna känner trygghet när de lämnar sina barn. Vi ska därför även vara tydligare med hur vi pedagoger hanterar olika situationer som kan kännas kränkande så att det inte ska upprepas. Igelkotten: Förskolan arbetar medvetet mot kränkande handling som ex mobbning 75% Personal ingriper om något barn behandlas illa på förskolan 50% - Få fram mer till föräldrar hur vi arbetar med normer och värden, både övergripande och i konkreta situationer. - Informera föräldrar på inskolningssamtal och utvecklingssamtal om hur vi arbetar med normer och värden samt berättar hur vi arbetar med konfliktlösning - Viktigt att lyfta fram positiva saker som barnen gör, både för barnen, personal och föräldrar. - Dokumentera och synliggöra bra saker/handlingar som barnen gör på avdelningen och på schoolsoft. - Fortsätta att informera om likabehandlingsplanen på föräldramöten och inskolningssamtal.
14 14 (21) Arbetslag 2 Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas Björnen: Det är arbetsro i barngruppen Vi delar barnen i mindre grupper. Vi behöver och ska hitta uppgifter för barnen som de tycker är intressanta. Detta skapar koncentration hos barnen. Vi skapar tydliga rutiner så att det finns personal i situationer där de behövs mest. Pedagogerna går igenom regler och rutiner i början på hösten. I våra projektarbeten utgår vi ifrån barnens intressen vilket ökar barnens inflytande och delaktighet som i sin tur skapar arbetsro. Vi behöver finna rutiner vid övergångar så dessa blir lugnare. o Klockan när vi plockar undan innan mellanmål: Vi tar det lugnare vid bortplockningen. En vuxen sätter sig vid soffan med de barn som plockat undan det de lekt/arbetat med. Sedan plockar övriga barn undan och sätter sig i soffan. o Efter lunchen: Barnen plockar undan på vagnen en och en, sedan sätter de sig vid bordet igen, därefter får de gå en och en ner till avdelningen detta för att det inte skall bli så lång kö vid toaletten och att det skall bli en lugnare stund när barnen går till avdelningen. o Efter mellanmål: Barnen går en och en och ställer undan efter mellanmålen. Och går sedan direkt till avdelningen. När de kommer till Björnen skriver och ritar de i sina böcker, därefter väljer de om de vill gå ut eller stanna inne. Ugglan: Förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandlingar som t.ex. mobbning. Vi pedagoger ska vara uppmärksamma och lyhörda, upptäcka om någon blir utsatt för mobbning. Vi måste ta upp till diskussion om vi upptäcker att någon blir mobbad och sätta stop för kränkande behandling av andra. De berörda parterna ska få möjlighet att gå ifrån och reda ut situationen i lugn och ro. Vi ska lyssna på allas berättelser och upplevelser av vad som har hänt.
15 15 (21) Räven: Personalen ingriper om något barn behandlas illa på förskolan. Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor varje dag, utgå från Likabehandlingsplanen. Ge barnen utrymme att reflektera över hur det kan kännas om någon gör dumma saker mot någon. Prata om känslor. Vi måste informera föräldrarna på föräldramötet om vårt förhållningssätt och hur vi arbetar mot kränkande behandling. Berätta om förskolans Likabehandlingsplan. Att personalen försöker bli ännu noggrannare med att berätta alla eventuella konflikter som hänt under dagen. Arbeta i mindre barngrupper för att skapa arbets- och lekro. Att vi som pedagoger är medforskande och medlekande för att förebygga och förhindra onödiga konflikter. Enhetens värdegrund Vi fortsätter att hålla ett levande samtal kring vår värdegrund och lyfter dessa frågor under Agm och Alm. De diskussioner som sker skrivs ner för att man skall kunna återgå till dem och visa på eventuellt gemensamt tagna beslut. Vi delger varandra konkreta exempel på händelser som speglar vår värdegrund för att öka förståelsen för den. Detta sker under ett Alm i höst. Alla pedagoger har varsitt exempel. Räven 1:a punkten Ugglan 2:a punkten Björnen 3:e punkten
16 16 (21) Nationella mål: Kommunens mål: Barns inflytande Reellt inflytande Arbetslagets prioriterade mål: Förbättringsområden Att fortsätta ta tillvara barnens intressen, tankar och ideér. Arbetslag 1Förskolans resultat och måluppfyllelse Kundenkäten fråga 11: Mitt barns tankar och intressen tas tillvara. Ekorren 86% Igelkotten 100% Svanen 85% Förskolan 90% Nacka kommun 85% Vi har arbetat mycket med att utveckla vårt projektarbete och ute och innemiljö efter barnens intresse och önskemål. Detta har ökat barnens inflytande. Vi fortsätter att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation och reflektion med barnen. Analys Vi arbetar kontinuerligt med pedagogisk dokumentation och reflektion med barnen. Detta har ökat barnens inflytande och har medfört att vi har utvecklats i att synliggöra barnens lärande. Utifrån barnens reflektioner har vi även utvecklat den pedagogiska miljön. Genom vårt projektinriktade arbetssätt ges barnen möjlighet att ta initiativ, få inflytande och ta eget ansvar. Arbetslaget har en ständigt pågående diskussion om barns inflytande och att ha ett tillåtande klimat på avdelningen, så att barnen provar och lär sig nya saker. Vi uppmuntrar barnen att hitta egna lösningar. Starka sidor I vårt projektinriktade arbetssätt arbetar vi med demokrati, samarbete och konfliktlösning. Genom våra utvecklingssamtal med bildspel har föräldrarna fått insyn i barnens lärande, inflytande och hur vi arbetar med läroplanens mål.
17 17 (21) Nationella mål: Barns inflytande Kommunens mål: Reellt inflytande Förskolans prioriterade mål: Mina barns tankar och intresse tas till vara. (Räven) Arbetslag 2 Förskolans resultat och måluppfyllelse Räven: Mina barns tankar och intressen tas till vara. Vi har samma procentsats som förra året 85 %. Analys Räven: Mina barns tankar och intressen tas till vara: Vi fortsätter på samma sätt. Vi startar projekt och aktiviteter utifrån barnens intressen exempelvis Bamse projekt, klippa klistra, bygga och konstruera, siffror och bokstäver. Starka sidor Vi arbetar ständigt med att införliva barns inflytande och delaktighet på avdelningarna. Hur verksamheten ska utvecklas Lista de viktigaste utvecklingsområdena (baserat på resultat, måluppfyllelse och er analys) Hur verksamheten ska utvecklas Arbetslag 1 Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas Svanen: Mitt barn -Vi ska uppmuntra barnen till att ta mer ansvar. Förtydliga för uppmuntras till att ta ansvar föräldrarna hur vi arbetar och förhåller oss till barnens ansvarstagande i förskolan Kundenkät 62% i den dagliga verksamheten på förskolan. -Vi ska benämna ordet ansvar i den dagliga kontakten med föräldrarna och med barnen. Vi ska tydliggöra att och hur vi arbetar med att barnen tar ansvar i olika situation under dagen och delge föräldrarna exempel på detta. T.ex. att barnen tar ansvar vid på- och avklädning, för ute och innemiljön och att man plockar undan efter sig själv efter en avslutad aktivitet Ekorren: Mitt barn -Vi arbetar mycket med att barnen ska ta eget ansvar. Ansvar för både uppmuntras till att ta ansvar miljön och sina handlingar. i förskolan Kundenkät 71% - Vi kan bli tydligare med detta arbete ut mot föräldrarna och dokumentera mer och ge mer muntlig information regelbundet med konkreta exempel. Hur verksamheten ska utvecklas Arbetslag 2 Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas Gemensam reflektion Att använda projektpärmen mer som reflektionsunderlag både med barn och pedagoger
18 18 (21) Analys av dessa målområden ingår INTE i det som Utbildningsnämnden efterfrågar detta år. Om förskolan önskar kan målområdena nedan analyseras enligt samma modell. Stryk annars detta avsnitt! Nationella mål: Förskola och hem Kommunens mål: Tydlig information och individuellutvecklingsplan Förskolans prioriterade mål: Schoolsoft Förskolans resultat och måluppfyllelse Schoolsoft: Vi upplever att det inte är många föräldrar som går in i Schoolsoft. Analys Det var lite problem i början som säkert påverkade föräldrarnas intresse. De föräldrar som har äldre syskon har vana att gå in i Schoolsoft. För oss pedagoger är det lättare att arbeta i Schoolsoft än i Förskoleportalen. Starka sidor Lista de viktigaste områdena som förskolan lyckats bra med, (baserat på resultat, måluppfyllelse och er analys) Hur verksamheten ska utvecklas Lista de viktigaste utvecklingsområdena (baserat på resultat, måluppfyllelse och er analys) Hur ska ni göra för att utveckla dem? Varför väljer ni dessa åtgärder? Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas Räven: Det finns möjlighet som förälder att ha inflytande i förskolans verksamhet. Vid föräldramöten, utvecklingssamtal och vid andra sammankomster välkomna föräldrarna med deras åsikter och betona att deras åsikter är viktiga för oss. Och även bjuda in föräldrarna att besöka oss. Schoolsoft Ringa vid barns frånvaro Vi ska finna tydliga metoder så att föräldrarna blir aktiva med att gå in i Schoolsoft. Fråga alla om de går in, erbjuda hjälp. Ibörjan på hösten ska vi vara mycket tydligare gentemot föräldrarna så att de meddelar om barnet inte kommer eller kommer senare. Vi hänvisar till förväntansdokumentet. Skall vi ringa hem om barnen inte kommer?
19 19 (21) Nationella mål: Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans prioriterade mål: Nationella mål: Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans prioriterade mål: Hur verksamheten ska utvecklas Utvecklingsområde Dokumenthantering IKT kunskap bl.a. Office 365 Åtgärder som kommer att vidtas Att vi börjar datera/namnge gemensamma filer. t.ex. Alm Agm Björnen Använda enhetens underlag vid gemensamma möten. (Finns i G-mappen) För att öka pedagogerna möjlighet att dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla vår verksamhet behöver vi förkovra oss i IKT. Under kommande läsår skall vi utveckla våra kunskaper i Office 365.
20 20 (21) Nationella mål: Förskolechefens ansvar Förskolans prioriterade mål: Fisksätra förskolors prioriterade mål: Att följa de mål som står skrivna i de styrdokument som beskriver förskolans uppdrag och att arbeta utifrån Enhetens Inriktning Fisksätra förskolors gemensamma övergripande inriktning är Språkutveckling och Hälsa. Det pedagogiska arbetet grundas på ett projektbaserat arbetssätt och ett problembaserat lärande i projektform. Det är ett arbetssätt som vi även i fortsättningen kommer att ha som grund och utgå ifrån i vårt arbete. Enhetens övergripande inriktning kommer att revideras under Lekens År. Under 2015 har vi arbetat med leken i projekten, vi har läst pedagogisk litteratur och alla pedagoger har deltagit i två föreläsningar i ämnet. Arbetet har följts upp med pedagogiska handledning arbetsgruppsvis. Under hösten-15 kommer alla pedagoger att delta i ännu en föreläsning samt ett par analys/diskussions tillfällen. Vi har också börjat titta på förskolans ledning, förskollärarens uppdrag som övergripande ansvarig för det pedagogiska ledarskapet för sin arbetsgrupp, arbetet fortsätter under hösten-15. Ett tredje utvecklingsområde kommer att vara pedagogernas kommunikation och samarbete i arbetsgrupperna. Vi har kunnat konstatera att i de grupper där detta inte fungerar optimalt uppkommer ett stort energiläckage. Energi som skulle gå till barnen går istället till att lösa missuppfattningar och missförstånd. Vi kommer att arbeta med detta i vår pedagogiska handledning under hösten-15. Dessa tre utvecklingsområden kommer vi att fortsätta arbeta med under Text från föregående års kvalitetsanalys: Förutsättningarna för att driva förskolor i Nacka kommun i kommunal regi har under åren förändrats mycket. Det har inneburit att förskolornas kostnader har ökat i rask takt. Vi har till en del fått kompensation för det via checkökningar men inte tillnärmelsevis i paritet med kostnadsökningarna. Våra kostnader för hyror, fastighets skötsel, it, administration och ändrade barnomsorgsregler har varit stora och opåverkbara eftersom dessa beslutats av Nacka kommun. Servicegraden på våra förskolor har sedan länga varit maximal enligt Nacka kommuns regler. Vi erbjuder och har en öppethållandetid från kl året om, vilket också utnyttjas av våra kunder. Detta gör att vi har maximala personalkostnader och att vi i vissa fall har flera öppethållandetimmar/dag än våra konkurrenter. Det innebär att personalkostnaderna är högre hos oss än på en förskola som har öppet färre timmar. Vi har många barn med en kontraktstid på 25 tim/v på grund av att föräldrar är arbetslösa, studerande eller föräldralediga vilket påverkar våra inkomster mycket. Vi har också barn som vistas på våra förskolor 50 timmar/vecka, vilket innebär att vi behöver ha en komplett personalbemanning under den största delen av dagen. Det är personalmässigt kostsamt och ersätts inte av gällande checkbelopp (det högsta checkbeloppet gäller för 40 tim/vecka).
21 21 (21) Förutsättningarna har tyvärr inte förbättrats utan ovanstående skrivning gäller även för Någon kompensation för kostnadsökningar har vi inte fått däremot har vår kostnader åter igen ökat. Kostnader för IT och Varuleveranser har rasat i höjden och lönekostnaderna höjs efter varje löneöversyn. En överetablering av förskoleplatser i Fisksätra gör det svårt att kompensera ökade kostnader med ökade intäkter. Köerna till förskolorna har drastiskt minskat, vi märker också att många föräldrar till förskolebarn i Fisksätra väljer en förskola utanför området. Framtiden: Vi kommer även i framtiden att satsa på kvalité och att ha ett seriös pedagogiskt klimat på våra förskolor. Att ha barnet i fokus och se den lilla människan med samma respekt som den unga-vuxna-åldrande människan kommer att vara centralt i vårt utvecklingsarbete. Alla människor lika värde har under många år varit en ledstjärna och en hederskodex för vår verksamhet och kommer att så förbli. Vi är stolta över vår verksamhet och våra kunniga, engagerade och seriösa pedagoger! Fisksätra förskolor. Mitt i Framtiden. Att möta en värld i förändring Britt-Marie Taylor Förskolechef Fisksätra förskolor
Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;
Kvalitetsanalys för förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Datum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan
Datum 13 06 14 1 (8) Kvalitetsanalys för Igelboda förskola läsåret 2012/13 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Verksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013
2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.
Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013
Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner
Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16
Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan2015/16 11- Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna
ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11
Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14
20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Arbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33
Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Utveckling och lärande Förskolan Stiglötsgatan 33 2 Utveckling och lärande Sammanfattning Lärmiljöer Alla i arbetslaget utformar lärandemiljöerna utifrån barnens behov,
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola
KUMLA KOMMUN Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola Förutsättningar Barn antal, inskrivna i dag 58 st. Avdelningar- en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3, två syskonavdelningar
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola - 2015/2016
September 2015 Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola - 2015/2016 Enhet Kvarngårdens förskola Förskoleverksamhet 1-5 år Förutsättningar Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag
Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
Årsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Verksamhetsrapport 2016
Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen
KVALITETSREDOVISNING för år 2008
KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Förskolorna Jägargården och Sysslagården Måluppfyllelse Mål 2 Barnen i förskolan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Målet är uppfyllt x SAMMANFATTNING AV ANALYS OCH
Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12
Arbetsplan för Sollidens förskola Läsåret -11/12 FÖRUTSÄTTNINGAR Framtid Vid starten av läsåret 2011/12 öppnas en ny förkola. Sollidens-, Solbergs- och Strandgatans förskolor slås samman i nya lokaler.
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 20150101 20151231
ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 20150101 20151231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skolförvaltningen Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toltorps förskola 2015/2016 Upprättad 2014 av Förskolans Utvecklingsgrupp samt förskolechef för Toltorps förskola Reviderad: aug -15 av
Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014
Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan
LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun
Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 3 Underlag och
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar
Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Kvarnens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Kvarnens
Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola
Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Rönnängs Förskola Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Rönnängs förskola Enhetens organisation Förskoleverksamhet
Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Lokala arbetsplan 2014-2015
Lokala arbetsplan 2014-2015 Regnbågens förskola Avdelning Röd Lokala arbetsplan 26 september 2014 Presentation av Röda Regnbågen Regnbågens förskola rymmer 3 avdelningar och avd. Röd finns i mitten av
Verksamhetsplan för förskolan
Verksamhetsplan för förskolan Mällby förskola 2016 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna tillämpar
Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan
Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Rånäs förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Arbetsplan Stockby Förskola
Arbetsplan Stockby Förskola Vi som arbetar på Stockby förskola Sara Rogö Chi Le Anette Hillerudh Enikö Abdallah Juhos Johanna Spindler Moniqa Hollén Bodil Ornby Annica Sabel Förskollärare 40 tim/v Förskollärare
Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010
141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade
Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15
Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Området består av Gottsta förskola, Slåttergubbens förskola, Herrängs förskola och Hallsta Öppna förskolan. Vi är ca114 barn och 26 personal. Ledarskapet
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln
Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln Läsåret 2014-2015 LÄSÅRET 2014-2015... 1 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet
Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.
Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk
Reviderad februari 2015
2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling
Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för
Kvalitetsredovisning. Förskola
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Lokal arbetsplan 2015/2016 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Förskolan Leklunden
Lokal arbetsplan 2015/2016 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Förskolan Leklunden Vår vision: Förskolan Mötesplatsen för lärande och glädje! Innehållsförteckning 1. Inledning Sid.
Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor
Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall
Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016
2015-09-01 Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016 Normer och värden Flera avdelningar har använt Bodil Jönssons modell för konflikthantering. Några har använt Stegvis, kompisböcker och dramatiserat
Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan
Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets
Kyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) 2015-02-10 Kyrkåsens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation - Förskolechef delas med Pinnhagens förskola 50/50. - Verksamheten
Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)
Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi) Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef
KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013
1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015
Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Hogrän, Roma och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens Vi har
Bakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015
Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema
Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015
Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Tallbackens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014
Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola
Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola
Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola 2010 Organisation Mimers Vittjärv AB driver förskolan Vittjärvsgården och grundskolan Mimers Brunn. Verksamheten förvaltas av en styrelse bestående av dels
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete
1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
KVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 Björbo Dala-Floda förskola GAGNEFS KOMMUN Else-Britt Johansson Årets verksamhet. Året 2013-2014 har vi arbetat särskilt med att - Utveckla vårt arbete då det gäller uppföljning utvärdering
Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria
Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren