FÖREDRAGNINGSLISTA 1415-KF-04

Transkript

1 Kårfullmäktigesammanträde #4 14/15 Datum: Tid: 18:15 23:00 Plats: Sal B, Kistagången 16 FÖREDRAGNINGSLISTA 1415-KF-04 STOCKHOLM * = bilaga finns 1 Frmalia Föredragande 1.1 Mötets öppnande 1.2 Justering av röstlängd 1.3 Fastställande av föredragningslista 1.4 Mötets behöriga utlysande* 1.5 Adjungeringar 1.6 Val av justerare tillika rösträknare 1.7 Föregående prtkll Kårfullmäktige 1.8 Entlediganden* 1.9 Anmälningsärenden 2 Rapprter 2.1 Kårstyrelsens verksamhetsrapprt* Kårstyrelsen 2.2 Eknmirapprt* Vice Ordförande 2.3 Kårledningens arbetsbeskrivningar Kårstyrelsen 2.4 Handlingsplan i eventverksamheten Kårstyrelsen 3 Valärenden 3.1 Val av Kårrdförande* 3.2 Val av Vice Kårrdförande* 3.3 Val av Sakrevisrer* 3.4 Val av Talman* 3.5 Val av Vice Talman 3.6 Val av Kårfullmäktiges Sekreterare 3.7 Fastställande av antal ledamöter i THS Valberedning 3.8 Val av THS Valberedning

2 SIDA 2 (2) 3.9 Val av Sammankallande till THS Valberedning 3.10 Val av Valgeneral 3.11 Val av THS Valnämnd 3.12 Fastställande av antal Kårstyrelseledamöter 3.13 Val av Kårstyrelseledamöter* 4 Mtiner 4.1 Kårledningen ch pensin* Oscar Hektr 4.2 Uppdragsstyrning - Kårfullmäktiges uppdrag* 4.3 Kårfullmäktiges mandatfördelning, frtsättning följer* 5 Diskussinsärenden 5.1 Platn DJs Kårstyrelsen 5.2 Sektinernas sakrevisrer Kårstyrelsen 6 Övriga ärenden 6.1 Övriga frågr 6.2 Nästa möte 7 Mötets avslutande

3 Till: Kårfullmäktiges ledamöter För kännedm: THS Medlemmar Kårstyrelsen THS Funktinärer THS Sakrevisrer THS Valberedning THS Persnal Osqledaren Inspektr Stckhlm, den 10 mars 2015 KALLELSE 1415-KF-4 Tisdagen den 24 mars KL 18:15, Sal B, KTH Kista Härmed kallas du till kårfullmäktigesammanträde. Tid ch plats enligt van, mötet beräknas ajurneras senast 23:00 för att återupptas trsdagen den 26/3, samma tid ch plats. Mötet påbörjas 18:15 men redan 17:30 påbörjas kandidattrg inför valärenden. Det förutsätts att alla rdinarie ledamöter närvarar, i annat fall ska förhinder anmälas. Suppleanter utöver sektinens mandat ska anmälas. Förhinder av ledamt eller anmälan av suppleant skickas senast nsdagen den 18 mars till Talmanspresidiet via frmulär: Mtin, interpellatin eller misstrendeförklaring av förtrendevald avsett att behandlas på mötet ska vara talmanspresidiet till handa senast den 3 mars. Föredragningslista ch möteshandlingar kmmer att finnas tillgängliga senast den 10 mars. Följdmtiner samt enkla frågr ska vara Talman tillhanda senast den 17 mars. Kmpletterande handlingar kmmer att finnas tillgängliga senast den 19 mars. Väl mött!

4 Valhandlingar Valberedningens valhandlingar till Kårfullmäktigemöte 4, 14/15 Titeltext/Kmpletterande uppgifter sm kan vara lämpliga på framsidan

5 Valhandlingar Valhandlingar till Kårfullmäktigemöte 4, 14/15 THS Valberedning Sid 2(4) OM VALBEREDNINGENS ARBETE Valberedningens ledamöter Valberedningens ledamöter har under valprcessen bestått av: Nicline Jakbssn (K) Simn Kller (T) Anna Larssn (MiT) Elin Malmgren (W) Jhan Orrenius (F) Beatrice Swenssn (K) Övergripande Valprcessen har generellt sätt följt de regleringar sm finns i reglemente ch stadgar. Generellt sätt är vi nöjda med det arbete vi gjrt. Valberedningen har kntaktat kandidaternas referenser i den mån vi har bedömt att vi har behövt, dck minst en per kandidat. Referenserna har frågats m tydligheter sm km upp under intervjuerna, samt allmänt m hur de uppfattar kandidaten. Förrdanden ch intervjuer Förrdanden ch intervjuer har genmförts inför valen till THS Ordförande, THS Vice Ordförande samt THS Kårstyrelse. Valberedningen har ställt två krav för att en kandidat skall bli förrdad. För det första så krävdes att kandidaten är lämplig för psten i den mån det går utifrån kravprfilen. Utöver det så har vi endast förrdat de kandidater sm vi anser vara mer lämpliga än eventuella övriga kandidater. I de fall det finns fler än en förrdad kandidat har vi bedömt att de kandidaterna är kvalificerade för psten utan att någn är avgjrt bättre. Lämplighet baserar vi på persnliga egenskaper relevanta för psten, relevanta meriter ch tydliga visiner. Då valberedningen inte har några direktiv för att förrda kandidater till kårstyrelsen så började vi vårt arbete med att ta fram vad vi anser vara egenskaper ch erfarenheter sm är viktiga att ha i en styrelse för THS. För att kunna bedöma kandidaters lämplighet tg valberedningen även fram vilka egenskaper valberedningen ser sm viktiga hs alla kårstyrelseledamöter. Vi valde sedan att förrda en styrelse (exklusive ett presidium) sm vi upplevde kunde representera alla dessa faktrer ch där kandidaterna visade på dessa egenskaper. Viktiga faktrer för styrelsen sm grupp: Erfarenhet av THS Erfarenhet av styrelsearbete Mångfald Strategisk Kreativ Pragmatisk Förmåga att ena en grupp Utifrån-perspektiv Medlemsperspektiv Tekniska Högsklans Studentkår, Drttning Kristinas väg 15-19, Stckhlm,

6 Valhandlingar Valhandlingar till Kårfullmäktigemöte 4, 14/15 THS Valberedning Sid 3(4) Viktiga egenskaper hs kandidater Ödmjuk Öppen Förståelse för THS Perspektiv Engagemang Analytisk förmåga Jäv Valberedningen ser mycket allvarligt på jävsituatiner. Valberedningen har arbetat öppet i diskussinerna kring kandidaterna ch har varit nga med att intryck av en kandidat delats av samtliga innan besluten tas, således har en eventuellt jävig persn neutraliserats. I de fall delar av valberedningen haft en tidigare nära kntakt med kandidaten har dessa delar ej deltagit på intervjun eller skrivit utkast till utlåtande för kandidaten. Marknadsföring Valberedningen kntaktade i samband med lysningen av valen THS Kmmunikatinschef sm hjälpte till med marknadsföring. Vi fick även hjälp av de sittande förtrendevalda med ytterligare marknadsföring av valen via sciala nätverk ch persnliga kntakter samt vad gäller revidering av ett antal faktafel sm gick ut i ch med lysningen av psterna. Tekniska Högsklans Studentkår, Drttning Kristinas väg 15-19, Stckhlm,

7 Valhandlingar Valhandlingar till Kårfullmäktigemöte 4, 14/15 THS Valberedning Sid 4(4) LISTA ÖVER KANDIDATER THS Ordförande (2 sökande) Carl-Anders Carlssn (T) (förrdad) Pntus Gard (IsT) (förrdad) THS Vice Ordförande (2 sökande) Filip Schulze (D) (förrdad) THS Kårstyrelseledarmt (7 sökande) Carl-Anders Carlssn (T) (förrdad) Oskar Hektr (T) (förrdad) Cecilia Mlinder (K) (förrdad) Vide Richter (W) (ej förrdad) Filip Schulze (D) (ej förrdad) Terese Skg (Media) (förrdad) Liza Zöllner Whlfart (M) (förrdad) THS Talmanspresidie (1 sökande, ej berett val) Erik Lindström THS Sakrevisr (3 sökande, ej berett val) Sara Emilssn Marianne Fjelberg Emma Fgelström Tekniska Högsklans Studentkår, Drttning Kristinas väg 15-19, Stckhlm,

8 Mtin Kårfullmäktige /15 Pensinsbetalningar för arvderade vid THS Oskar Hektr MOTION - Kårfullmäktige /15 Pensinsbetalningar för arvderade vid THS Bakgrund Varje termin bestämmer sig några eldsjälar att lägga studierna åt sidan för att satsa 100% av sin tid på THS. Deras situatin ser alla lika ut, vissa är i början av sin utbildning ch andra har gått ett tag. Det sm de fta har gemensamt är att de befinner sig i början av deras yrkesliv. Ett yrkesliv där många kmmer arbeta för företag ch stra rganisatiner vilka betalar tjänstepensin för arbetstagarna. När man söker en Ledningsgruppspst i THS nämner valberedningen att uppdraget är så mfattande att man får ett arvde för att man inte har möjlighet att studera ch få studiemedel under tiden. Det är helt enkelt ett heltidsuppdrag. Arvdet är ckså kpplat till uppdraget ch blir man av med uppdraget blir man ckså av med arvdet. Om man betraktar pensinsinbetalningarna över ett helt yrkesliv kmmer de inbetalningarna i början vara de sm vuxit mest. Ett kårfullmäktige vid KTH antar jag förstår principen bakm ränta på ränta -effekten. Jag trr inte att en sådan förändring ökar intresset för Ledningsgruppen, men jag tycker att det känns juste att de sm tar någt extra år för kåren inte får samma möjlighet till en gd pensin. Pensinsbetalningar anser jag enbart ska gälla de arvderade i Ledningsgruppen. Talmanspresidiet, valgeneral, valberedning ch revisrer anser jag ftast har en annan huvudsysselsättning ch därmed inte behöver mfattas av detta. Jag ser en lösning att döpa m arvdet till lön, eller att man kntaktar Sveriges Ingenjörer, eller att man kntaktar Cllectum ch disskuterar vilka lösningar man kan göra. Detta bör utredas så snart sm möjligt eftersm det skadar våra engagerade lite varje. Sakupplysningar: För tillfället skulle belppet bli knappt 9 000kr per år ch arvderad. ITP räknar inte arvde sm pensinsgrundande ch CSN betalar pensin på studiebidraget. Yrkande Med anledning av vanstående yrkar jag Att 1. Kårstyrelsen låter utreda hur man enklast ch smidigast ser till att de arvderade i Ledningsgruppen får pensinsinbetalningar Oskar Hektr Stckhlm Kngliga Flygsektinen, Fack vid THS, SE Stckhlm, wwww.flygsektinen.se

9 Uppdragsstyrning - kårfullmäktiges uppdrag Sida 1(5) MOTION KF4 14/15 Uppdragsstyrning - kårfullmäktiges uppdrag Bakgrund THS är en rganisatin i ständig förändring ch nu senast har kårfullmäktiges(kf) rll i rganisatin ifrågasatts. Då mtinären har hängt med ett tag kmmer det lite histria med fkus på kårfullmäktiges utveckling, i stra drag. Hur vida kårfullmäktige bör minskas eller behålla sin nuvarande strlek tas ej upp. Denna mtin tar enbart upp kårfullmäktiges uppdrag där mindre justeringar i frm av att de på ett tydligare sätt speglar kårfullmäktiges rll i rganisatinen. Under verksamhetsåret 2006/07 tillsatte kårfullmäktige en grupp vars syfte var att undersöka eventuella påföljder av kårbligatriets avskaffande ch hur detta påverkade THS sm rganisatin. Resultatet av gruppens arbete mynnade ut i att, några arvderade pster tgs brt ur kårledningen ch dessa arbetsuppgifter mfördelades i kårledningen, mindre justeringar gjrdes bland annat skapades psten mttagningssamrdnare sm tidigare var en del av psten studiescialt ansvarig, att det skulle bli en ideell styrelse för på den tiden var kårstyrelsen en delmängd av kårledningen. Denna nya styrelse skulle fkusrea på mera på det övergripande arbetet ch börja få fkus på det långsiktiga arbetet. Gruppen föreslg även att kårstyrelsen(ks) skulle välja kårledningen(kl) med undantag för rdförande, vice rdförande ch styrelsen sm skulle väljas av kårfullmäktige. Kårfullmäktige satte sig på tvären vad gällande att KS skulle välja KL då de fick mycket mindre inflytande på verksamheten. KF lyckades med att avslå denna del av mtinen. Men den skapande av den ideella styrelsen gick igenm. THS centralt första rendlad styrelse skapades inför verksamhetsåret 2008/09. Vid verksamhetsårets slut 2009/10 gjrdes det ett nytt försök, genm en prpsitin att kårstyrelsen fick skulle välja kårledningen med undantag för Osqledaren sm ansågs vara en granskande funktin av verksamheten. Detta gick igenm. Om KF inte var nöjda fanns det möjlighet att avsätta kårstyrelsen. Innan 2009 valdes autmatiskt sektinsrdförande sm ledamt i KF ch vice rdförande till suppleant ch de hade samma mandatperid sm de var valda på. Och resten av mandaten gjrdes på samma sätt sm idag, fast på valen gjrdes på lkalnivå ch KF gdkände detta (valnämnds prtkll) samt att mandatperiden för dessa kunde skilja sig mt presidiet. Men i ch med att kårbligatriet avskaffades reviderades THS styrdkument ch de valen sm tidigare hade gjrts på lkalnivå till KF försvann helt. Under verksamhetsåret 2011/12 justerades sektins rdförandes rll på KF detta genm att sektins rdförande fick nya befgenheter på kårfullmäktiges sammanträden. Föredragande, kandiderande, kårfullmäktiges suppleanter, THS sektinsrdföranden, THS arvderade, THS kanslichef har närvar ch yttranderätt. Det infördes även en valgeneral sm skulle administrera ch övervaka valet till kårfullmäktige sm nu mera är centralt, för innan dess satt ledamöterna i kårfullmäktige på lika på lika mandatperider (varje sektin hade sin egen, 1 januari eller 1 juli, eventuellt någn variant till). Det går ng att säga att kårfullmäktige på den tiden hade bra kntinuitet jämfört med i dag, då samtliga ledamöter nu får samma mandatperid. Under samma verksamhetsår passade man även på att flytta valet så att kårstyrelsen valde Osqledarens redaktör, dck väljer kårfullmäktige ansvarig utgivare.

10 Uppdragsstyrning - kårfullmäktiges uppdrag Sida 2(5) På kårfullmäktiges sista sammanträde 2014 lades det en mtin m att krt utvärdera ch lämna förslag på förbättring av Kårfullmäktiges arbetssätt ch rutiner gruppen sm tillsattes passade på att tangera ämnet THS verksamhetsspråk då detta diskuteras mycket ch låg i tiden för en utredning. Gruppen tillsattes på samma kårfullmäktige ch presenterades resultatet av arbetet på årets första kårfullmäktige, KF /15. Resultatet är inte helt väntat. Nedan följer en krtfattad lista på de prblemmråden sm gruppen identifierade. Det finns stra skillnader i uppfattning bland ledamöterna själva kring vilket mandat ch syfte KF sm enhet. Sektiner ses inte sm underställt Kårfullmäktige. Kårfullmäktiges strategiska nivå är för låg. Kunskapsnivån hs ledamöterna är för låg. Kårfullmäktiges rll i rganisatinen är tydlig för många engagerade. Relatinen mellan kårfullmäktige ch kårstyrelsen hindrar kårfullmäktiges diskussin. Många av ledamöterna känner inte att det är viktigt att de är på plats. Det är tydligt vem sm infrmerar m Kårfullmäktige ch dess arbete. En genmgång av hur kårfullmäktige arbetar i dag Steg Ø, det fundamentala steget. Alla THS medlemmar kan (m de vill) söka till ledamt i kårfullmäktige, hur vida den sökande blir ledamt/suppleant avgörs av antalet röster, i fallande rdning ch hur många mandat sektinen(valkretsen) har. En sektin kan ha 3 ledamöter, 3 suppleanter i kårfullmäktige. Steg 1, det avancerade steget. Kårfullmäktige(KF) består av ttalt 120 förtrendevalda[1] medlemmar från respektive valkrets varv 60 stycken är ledamöter, dessa har lite större makt än de sm är suppleanter(reserver). Besluts nivåer för fullmäktige ser ut så här: KF är kårstyrelsens(ks) chef[2]. KF ger KS i uppdrag att försöka uppnå målen i den verksamhetsplanen sm KF har beslutat m ch självfallet finns det möjlighet att ändra på den innan beslut tas. KS rapprterar med jämna mellanrum till KF på vad status är på målen. KS delegerar ch delar upp verksamhetsplanen till den perativa enheten kårledningen(kl) sm efter bästa förmåga utför den, skulle det råda några klarheter så sm att en verksamhets puck är tydlig diskuteras det med KS/KF. THS centralt brukar ha enligt traditin några persner ur kårledningen sm sitter i KTH:s lika besluts instanser, delvis för att dessa har bättre kll på vad sm händer ch att det är delvis direkt kpplat till kårledningens lika enheter. Dessa väljs då av KF genm en nminering (förslagsvis en prpsitin) sm då KF enbart bekräftar. Ändringar i verksamheten sm är av större karaktär skickas sm prpsitiner. Alternativet att ändringarna ska genmföras genm den fastslagna verksamhetsplanen, varv på en prpsitin skickas. KS åläggs även att ta fram en verksamhetsplanen för nästa verksamhetsår sm senare KF beslutar m.

11 Uppdragsstyrning - kårfullmäktiges uppdrag Sida 3(5) För att vidga vyerna ch samla upp så många idéer sm möjligt bland medlemmarna till verksamhetsplanen, läggs infrmatin upp THS hemsida ch infrmatin går ut via mail. KS diskuterar även med KF:s ledamöter, då de faktiskt är ledamöter i högst beslutande rgan. Resultatet: är att KF inte gör så mycket -i praktiken. Det sm behandlas är, fastställandet av nmineringar, uppdatera sektinernas färgkd, uppdatera sektinernas sammansättning, medlemsavgift, någn enstaka uppgradering/nytt PM mm fta är dessa punkter av ren frmalia karaktär. Med undantag för tillsättning av utredningsgrupper, större ändringar i styrdkument, djupare analyser av KF:s sammasättning (antal ledamöter per valkrets), en ack så viktig sak ch den viktigaste uppgiften är att välja det verkställande rganet d.v.s. rdförande, vice rdförande ch styrelsen. Det finns ingen tydlig transparens i arbetet mellan KS ch KF. KF saknar till viss del inflytande på rganisatinen men trtts detta är det högsta beslutande rganet. Källa Wikipedia [1], Förtrendevald kallas den sm genm val erhållit ett uppdrag ch förutsätts sköta uppdraget i enlighet med sin övertygelse, till skillnad från dem sm får ett uppdrag genm att anställas ch förutsätts sköta det mer eller mindre utan hänsyn till sina egna åsikter. [2], Chefens viktigaste uppgift är att leda ch fördela arbetet så att medarbetarna kan utföra de uppgifter sm krävs för att verksamheten ska kunna nå sina mål. Ledarskapet är avgörande för att medarbetarna ska känna engagemang i sitt jbb.

12 Uppdragsstyrning - kårfullmäktiges uppdrag Sida 4(5) Sammanfattning Det kårfullmäktige(kf) fta gör på sina sammaträden är att ta beslut av frmell karaktär. Eller att verkställande rganet vill ha återkppling på någt sm är klart i verksamhetsplanen eller att större ändringar behöver göras såsm, budget, justeringar i verksamheten, helt enkelt saker sm kräver ett KF beslut. KF:s tyngsta ch viktigaste uppgift är att välja persner till viktiga uppdrag, definiera spelreglerna genm att ge instruktiner till dessa, ch sedan delegera brt ansvaret till berörd part. Med det nya förslaget blir det en tydligare definitin av vad fullmäktiges grunduppgift är i rganisatinen, men det kmmer alltid att vara högst beslutande rgan. Efter har tittat runt på flera lika kårers stadgar ch hur de är uppbyggda i förhållandet till THS egna. Faller det sig så att en bra bit över majriteten är mera av frmen rakt på delvis att de är relativt tydliga på vad innebörden är med deras paragrafer. Medan THS Stadga är mera övergripande ch ska täcka så gtt sm alla tänkbara händelser. Nedan följer några förklaringar på rdval. Vi har följande: företräder hela THS rådgivande rgan till kårstyrelsen. Det första stycket innebär att engagemangsintervallet hs en gdtycklig medlem definieras sm, [0, super]. Där det sm ligger en bit vanför 0 är medlemmar sm är väldigt lite engagerade. Exempel; jag ska bara värma min matlåda i sektinslkalen, det enda jag bry mig m, det där låter intressant, ska definitivt undersöka, jaha, avgick rdförande? -inget knstigt med det, sådant sm händer. Och super (eller i den högre delen av skalan) är då medlemmar sm engagerar sig sm tusan. Exempel; sektinsrdförande, ett antal gånger i styrelsen, flera år i någn nämnd, gjrt diverse saker för sektinen, suttit i kårledningen, kårstyrelsen, talman ch så vidare. Men den ack så viktiga saken är även att kårfullmäktige har mandat att likvidera en sektin ch då spelar det ingen rll var medlemmen är på skalan -alla medlemmar berörs, varv rdet naturligt faller på företräder hela THS. Det andra stycket, betyder helt enkelt att kårfullmäktige(beslutade rganet) har givit direktiv till kårstyrelsen(verkställande rganet), i dessa direktiv ingår knkreta uppgifter ch att ansvaret för verksamheten ligger på kårstyrelsen. Skulle någt vara klart kan alltid kårstyrelsen fråga kårfullmäktige, ch få återkppling -rådgivande rgan till kårstyrelsen. Vidare har det gjrts några mindre justeringar, där alla är förtydligaden. Generellt ska det tilläggas att kårfullmäktige har massa kntrll utan att direkt veta m det. Yrkande Med anledning av vanstående yrkar jag att 1 i THS stadga, paragraf ändras från: 2.l Allmänt Kårfullmäktige är THS högsta beslutande instans 2.2 Verksamhet Kårfullmäktige fattar beslut rörande THS rganisatin samt fastställer övergripande riktlinjer ch den eknmiska ramen för THS verksamhet. Kårfullmäktige ska även granska kårstyrelsens verksamhet ch pröva ansvarsfrihet för densamma. Talmanspresidiet leder kårfullmäktiges arbete.

13 Uppdragsstyrning - kårfullmäktiges uppdrag Sida 5(5) 2.3 Sammansättning Kårfullmäktige består av två ledamöter från varje sektin ch lika många utjämningsmandat sm sektiner. För att vara valbar sm ledamt i kårfullmäktige krävs det att man är medlem i Tekniska Högsklans Studentkår. Fördelningen av utjämningsmandat för nästkmmande verksamhetsår fastställs med hjälp av d'hndts metd. Detta görs baserat på sektinernas medlemsantal 4 veckr innan rdinarie val till Kårfullmäktige. Frånvarande ledamt ersätts vid förhinder för helt eller del av möte av någn av vanstående ledamöters suppleant. Till: 2.1 Allmänt Kårfullmäktige är THS högsta beslutande rgan. 2.2 Verksamhet Kårfullmäktige företräder hela THS ch är ett rådgivande rgan till kårstyrelsen. Kårfullmäktige har ansvar ch beslutsrätt för följande mråden; fattar beslut rörande THS rganisatin, fastställa instruktiner för kårstyrelsen, förrätta val enligt styrdkument samt fastställer övergripande riktlinjer ch den eknmiska ramen för THS verksamhet. Kårfullmäktige har rätt att vidta de åtgärder sm är nödvändiga för verksamhetens styrning. Kårfullmäktige ska även granska kårstyrelsens verksamhet ch pröva ansvarsfrihet för densamma. Talmanspresidiet leder kårfullmäktiges arbete. 2.3 Sammansättning Då medlemmarna i kårfullmäktige är förtrendevalda utgör de ckså en bas för vad rganisatinen ska fkusera på, i såväl krtsiktiga sm långsiktiga perspektiv diskuteras. Kårfullmäktige består av två ledamöter från varje sektin ch lika många utjämningsmandat sm sektiner. För att vara valbar sm ledamt i kårfullmäktige krävs det att man är medlem i Tekniska Högsklans Studentkår. Fördelningen av utjämningsmandat för nästkmmande verksamhetsår fastställs med hjälp av d'hndts metd. Detta görs baserat på sektinernas medlemsantal 4 veckr innan rdinarie val till kårfullmäktigeråd. Frånvarande ledamt ersätts vid förhinder för helt eller del av möte av någn av vanstående ledamöters suppleant. (D) Chalmers 28 februari 2015

14 Kårfullmäktiges mandatfördelning - frtsättning följer Sida 1(4) MOTION KF4 14/15 Kårfullmäktiges mandatfördelning - frtsättning följer Bakgrund På kårfullmäktiges sammanträde, KF /14 tillsattes det en grupp genm en mtin. Denna grupp vars grunduppgift (lite löst frmulerad) var att krt utvärdera ch lämna förslag på förbättring av Kårfullmäktiges arbetssätt ch rutiner, på samma sammanträde fastslgs även verksamhetsplanen för 2014/15 ch i den finns den en verksamhetsplans uppgift, nämligen Utreda kårfullmäktiges strlek, mandatfördelning ch valkretsar. Vilket trligt sammaträffande! Nu kanske det inte kmmer sm en str nyhet att kårfullmäktige har haft lite svårigheter att ledamöterna närvarar, det är verkligen bra att kårfullmäktige tar sig själva i kragen ch tillsätter en grupp sm utreder sig själva. Gruppen presenterade resultatet på första sammanträdet, KF /15 ch inte väntat är resultatet i linje med vad sm står i verksamhetsplanen eller uttryckt så här: Hur tusan minskar vi kårfullmäktiges strlek pga. av att vissa sektiner har lite svårt fylla sina mandat ch hur görs detta på ett respektabelt sätt, utan att någn sektin blir missnöjd med resultatet samt hur kmmer samtliga sektiner överens m detta? Utan att fördjupa sig i mandatfördelningens lika alternativ ch dess långsiktiga effekter sm fås, ch vilka knsekvenser det får för sektiner återgår vi till rapprten sm är överlag bra gjrd (dessutm över smmaren). I denna rapprt framkmmer det även en annan vinkel sm belyses att m strleken på fullmäktige minskar kan det därmed öka attraktins kraften ch engagemanget hs ledamöterna, vilket har varit ett av fullmäktiges prblem ch under en lång tid dessutm. Vi tittar lite närmare på just detta, på sidan 7-8 i rapprten framgår det många bra pänger. Vi ska även ntera att begreppet trr framkmmer väldigt mycket. Denna sida behandlar inte just mandatfördelingen men de är nära besläktade. Nedan följer en lista på dessa intressanta saker: Höja den strategiska nivån, höjs genm att lägre möten ch färre möten. Genm färre möten skulle ledamöter kunna göra sin röst hörd ch på så sätt höja kvaliteten på de debatter sm förekmmer under mötena. Ledamöterna ägna sig åt debatter i små grupper under infrmella frmer skulle det öppna upp för alla ledamöter att påverka ch påverkas samtidigt sm varje ledamt får välja vilka debatter de vill delta i. Skulle KF sammanträda 2-3 gånger per år kmmer fkus naturligt att hamna på de lite större frågrna, då det är de frågrna sm frtfarande är relevanta vid nästa sammanträde. Trr att det går att ha färre möten per läsår, naturligt fkus på de större frågrna, ledamöter skulle kunna göra sin röst hörd ch på så sätt höja kvaliteten på de debatter sm förekmmer under möten, påverkningstrg. För att Kårfullmäktige ska fungera bättre måste fler av ledamöterna engagera sig mer i Kårfullmäktige, inte bara under själva mötena, men även mellan mötena. I dagsläget tar det lång tid för ledamöterna i Kårfullmäktige att sätta sig in i arbetet, detta berr på att det behövs gd kunskap m THS rganisatin.

15 Kårfullmäktiges mandatfördelning - frtsättning följer Sida 2(4) Allt sm presenteras är faktiskt väldigt bra idéer. Men det ska läggas lite vikt här, detta är enbart idéer såldes inga förslag ch gruppen mycket psitiva till dessa idéer. Enda sm knkreta sm går att utläsa är, För att detta mötesfrmat ska fungera anser vi att Kårfullmäktige behöver bli ett pririterat engagemang först, därefter kan detta frmat införas. Därför föreslås inte en mgående mställning till detta frmat, utan priritet bör ligga på Kårfullmäktiges attraktinskraft sm engagemang. För att minska fullmäktiges strlek krävs det en stadge ändring ch för att en sådan ska genmförras måste det ske på två lika verksamhetsår. Detta innebär att först vid KF /16 går denna ändring igenm ch vidare innebär det för fullmäktige sm kan fullt ut tillämpa detta frmat vid verksamhetsåret 2016/17. Det är rätt långt fram i tiden ch den stra knäckfrågan är, kmmer detta att fungera sm det är tänkt? Förstås är det svårt att avgöra men med den statistik sm gruppen presenterar att det är ca ⅓ av ledamöterna sm inte närvarar vid sammanträdena så ser prgnsen gd ut. En summering vad utredningsgruppen presenterar: en algritm för att lösa prblematiken för kårfullmäktige den är (a) minska strleken på KF först, i hpp m att det ska bli ett pririterat engagemang eller uttryckt genm att öka värdet på KF (b) sedan implementera färre möten, applicera lika mötestekniker, exempelvis införa påverkningstrg ch dylikt. Kårfullmäktiges situatin i dag I den situatin sm kårfullmäktige sitter fast i, finns det två parter, kårfullmäktige själva ch kårstyrelsen. En fråga sm vi kan direkt ställa ss, vems fel är det att kårfullmäktige har hamnat i denna bökiga situatin? Är det kårfullmäktige själva eller är det kårstyrelsen sm har rsakat detta? Direkt får vi en ny fråga att ställa ss, hur fungerar samspelat mellan dessa två parter ch vem är berende av vem, ch i så fall hur detta ut? I dagsläget har vi följande prblem, man skyller prblematiken på att sektinerna har svårt med att hitta medlemmar sm vill vara ledamöter ch när de väl är där (m de nu är där). Inte att THS centrala arbetssätt sm gör att de öser på med KF sammanträden. Parten kårstyrelsen har inget direkt att göra med antalet ledamöter i fullmäktige de är bara intresserade av att fullmäktige kan ta beslut ch att de är beslutsmässiga, det vre helt klart ett plus m de dessutm kunde analysera frågr på ett djupare plan. Kårstyrelsen skulle mycket väl kunna hävda, det är inte THS centralt sm är prblemet -det är sektinerna sm är prblemet. Utredningsgruppen har tangerat ämnet men då fkus har varit det sm står i verksamhetsplanen ch vad kårfullmäktige beslutat m att göra. Det går nästan att hävda att parten kårstyrelsen går sm segrare ut ur denna situatin då de inte alls behöver ändra någt på deras arbetsrutiner. De får mycket str valfrihet, de kan mycket väl vänta tills med att se utfallet av den eventuella mfördelning fullmäktige ska genmföra. För att senare göra en analys ch eventuellt vidta åtgärder. [ntiser att skriva upp på en pst-it-lapp] 1) hur har utredningsgruppen dragit slutsatsen att kårfullmäktige måste först minskas för att senare kunna implementera ett annat frmat på kårfullmäktige? 2) i verksamhetsplanen står det ju bara att en utredning ska göras, vad resultatet säger -det är en helt annan sak. 3) det brde vara minst lika intressent för kårstyrelsen att på ett bra sätt att effektivisera kårfullmäktige, m de skulle kunna ta minst lika mycket ansvar för frågan, då vre det väldigt bra ch att det då gynnar båda parterna (jbbar ens KS ch KF mt samma mål?). Kårstyrelsen är även en knstellatin av kårfullmäktige. Hur vida de väljer att just ta ett ansvar, det någt sm ligger på deras brd.

16 Kårfullmäktiges mandatfördelning - frtsättning följer Sida 3(4) Mitt Förslag Mtinären trr på att det sm utredningsgruppen framförallt har presenterat på sidan 7-8 går att undersöka vidare. Varför ska kårfullmäktige ändra i THS stadga för att det är dålig uppslutning på mötena när lgikgen kanske talar för sig -flera möten ger lägre närvar ch färre möten ger högre. Detta är någt sm utredningsgruppen km fram till eller snarare de trr på att minskningen av sammanträden skulle kunna lösa prblematiken. Kårfullmäktige har genmåren minskat på antalet möten från att ha haft 7-9 till att landa på 5 stycken de senaste åren. Kårstyrelsen är först nu på väg att göra det samma, dck ej så mycket men de försöker effektivisera (se handlingarna till KSm01 ch KSm07). Vi tar en snabb genmgång av vad kårfullmäktige tar beslut m: Fastställa budget Fastställa verksamhetsplan Förrätta val enligt styrdkument; Kårpresidiet, Kårstyrelsen, Valberedning, Talmanspresidiet, Revisr Nmineringar (dessa ska bara bekräftas av kårfullmäktige); Universitetsstyrelsen, Fakultetsrådet, Disciplinnämnden, THS Inspektr, Auktriserad revisr Ansvarsfrihet Mtiner/prpsitiner Mtinären trr på att först utreda hur kårstyrelsens förutsättningar i hur de kan anpassa sig till färre kårfullmäktige sammanträden. För att ge kårstyrelsen utrymme så skulle detta arbete kunna göras under nästa verksamhetsår. Men samtidigt skulle det vara till fördel m nuvarande kårstyresle hjälpte till i arbetet. När detta arbete är gjrt kan de två parterna börja undersöka i vilken riktning de bör gå. Självfallet bör mtinen mandatfördelningen läggas på is men den ligger kvar sm ett beslutsunderlag. Men m det skulle visa sig att det är en möjlig väg att gå, tas självfallet mtinen upp igen. I dagsläget står det i THS stadga, paragraf 2.4 Sammanträden, Kårfullmäktige ska avhålla rdinarie sammanträde minst en gång per termin. Sammanträden får ej hållas under tentamensperid eller ferie ch det känns mycket nödigt att ändra stadgan för att teknlgerna har dålig närvar på kårfullmäktige (har vi väl ändrat då kmmer vi inte att rka ändra tillbaks). Om det är någt sm man ska ta tillvara på, är exakt det gruppen km fram till, att ha färre kårfullmäktige sammanträden per verksamhetsår, ökad kmmunikatin, mera genmtänk marknadsföring av kårfullmäktige, arbetesbeskrivningar för ledamt. Helt enkelt det går att göra väldigt mycket innan vi ändrar på mandatfördelningen, den stra knäckfrågan är bara hur detta ska göras ch på ett bra sätt. Det jag vill fkusera på är att vända på (a) ch (b) i algritmen ch se vad det ger. Trligt är att kårstyrelsen vill gå åt samma håll, att höja kvalitén på sammanträdena men utan att undersöka sina egna förutsättningar ch se vad sm går att ändra på, tyvärr blir det en aningen rättvist. Det skulle vara till fördel för kårfullmäktige m kårstyrelsen tg sig i kragen ch undersökte vad de kan bidra med. För det är verkligen sm att kårstyrelsen ch kårfullmäktige inte sitter i samma båt.

17 Kårfullmäktiges mandatfördelning - frtsättning följer Sida 4(4) Generell lösning Lösningen brde vara rätt så enkel, en generalisering av vad sm brde vara applicerabart. a)undersök prblematiken hs kårfullmäktige ch se vad sm går att ändra på. b)undersök prblematiken hs kårstyrelsen ch se vad sm går att ändra på. c)parterna analyserar resultatet tillsammas. Tyvärr ligger det strt fkus på kårfullmäktige men det är inte helt säkert att lösningen ligger i att minska kårfullmäktige. Altenativet för kårfullmäktige är att minska på antalet sammanträden. Om även kårstyrelsen accepterar att de undersöker hur de påverkas av antalet kårfullmäktige sammanträden, då har vi kmmit en bra bit på väg. Framför allt att kårstyrelsen börjar ta ett ansvar då de faktiskt är en knstellatin av kårfullmäktige. Exempel på vad sm eventuellt skulle kunna utredas: [ för att sparka i gång det hela ] Vad innebär detta i praktiken för THS centrala verksamhet? Vad innebär detta i praktiken för THS lkala verksamhet? Vilka rutiner behöver ändars för att implementera färre möten? Vad behöver kårstyrelsen ändra på för att kårfullmäktige ska ha få sammanträden? Vad kmmer att häda med kårfullmäktige när antalet sammanträden minskar? Går det ens att minska på antalet sammanträden? Finns det någn nackdel, ch vad skulle det kunna vara? Yrkande Med anledning av vanstående yrkar jag att 1 att 2 ge uppdrag till kårstyrelsen[14/15] ch i samråd med kårstyrelsen[15/16] utreder hur de själva arbetar med fkus på hur berende kårstyrelsen är av hur fta kårfullmäktige sammanträder per termin ch vilka eventuella knsekvenser antalet kårfullmäktige sammanträden får för verksamheten. Om det anses nödvändigt tillsätta en grupp för ändamålet med gdtycklig gruppstrlek. kårstyrelsen avlämnar en rapprt under nästa verksamhetsår eller att den eventuella gruppen avlämnar en rapprt. Rapprten ska lämnas till kårfullmäktige eller att resultatet av rapprten diskuteras i andra frum (exempelvis en KF-wrkshp). Resultat av rapprten ligger till grund för i viken riktning prblematiken ska lösas. Dck bör en utredning vara klar (i gd tid) senast till det sista kårfullmäktige sammanträdet för nästa verksamhetsår så att ett beslut kan tas. (D) Chalmers 28 februari 2015