STATENS SKOGS FORSKNINGSINSTITUT

Transkript

1 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGS FORSKNNGSNSTTUT BAND s MTTELCUNGEN DER FORSTLCHEN FORSCHUNGSANST AL T SCHWEDENS Bd. s REPORTS OF THE FOREST RESEARCH NSTTUTE OF SWEDEN V. s BULLETN DE L'NSTTUT DE RECHERCHES FORESTERES DE SUEDE Trne s SKOGSBBLOTEKET, STOCKHOLM 51 (i distributin)

2 REDAKTÖR: ERK HAGBERG STOCKHOLM 196 CENTRALTRYCKERET, ESSELTE AB

3 Band nnehå: 50: r NLSSON,NLS ERK: Riisskgstaxeringens prdu{tinsiiersikter..,,.,,..,,,,...,...,.,,,,.,,,.,...!04, Yied Tabes frm the Natina Frest Surey r5u Biagr 50 : z EGGL1, WERNER: Betraehtungen iiber den Zuwaehs der Weisstanne (Abies aba \'i. syn. Abies }ectinata DC.) in Siidschweden.... Om siergranens prduktin i södra Serige.... Tabeer : FREs, J ÖRAN: Några exempe på prduktinen i taskg i södra ~erige.... Sme Exampes <?f the Yied f Scts Pine Stands in Suth Sweden Biagr 50:4 BuTnscH, VKTOR ch HEQVST, KARLJOHAN: Undersök ningar öer snytbaggens uteek1ing.... Untersuchungen ii ber die Entwickung n Hybius abietis L. 50: 5 PATERSON, STEN STURE: ntrduetin t Phychrgy f Sid ! Nrden.... rr6, N rdens fykrgiska grunddrag : 6 Huss, ENAR: Undersökningar öer tafröets jusbeh n~stigatins f the Light Requirements f Scts Pine Seed (Pinus siestris J : 7 CALL1N, GEORG: Syrfäning a kent irm Summer feing f sma wd :8 JNssN, BENGT: Om barrbandskgens ymprduktin.. Yied f mixed cniferus frests Biagr z

4

5 Riksskgstaxeringens prduktinsöersikter Yied Tabes frm the Natina Frest Surey a NLS ERK NLSSON MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNNGSNSTTUT BAND 50 NR

6

7 Förrd Att utnyttja riksskgstaxeringens materia för prduktinsöersikter är ingen ny tiämpning. Redan första taxeringens materia be föremå för en ingående bearbetning i detta syfte. Det ar därför het naturigt, att sedan ett mera mfattande materia insamats id den andra taxeringen, detta sammanstädes för att göras tigängigt i sådant syfte. Sedan de änsisa rapprterna för Nrrand utarbetats, påbörjades därför grupperingar a materiaet. Härid ades ägen att ur materiaet srtera fram den >>bättre häften» med hjäp a prytrnas fördening på subjektit bedömda sutenhetsgrader. Äen m detta hade nackdeen med sig, att den utsrterade deen härigenm km att mfatta en atmer exkusi de, ansågs detta bättre än att enbart srtera efter en fixerad sutenhetsgrad, ars frtöpande gradering mean skida åderskasser het skue bi berende a den tabe, sm härid arit ägedande. En påtagig saghet i det föreiggande materiaet är att tiäxtberäkningarna i södra Serige ej kunnat justeras ti nrmakimat. Det har arit en a rsakerna ti att man eat dröja med redisningen a ett tabemateria, sm beträffande yms ch tiäxtredisning egat färdigt under några år. Vissa skä, sm redisats i uppsatsen, taa dck för, att en pubicering bör ske, trts att denna justering ännu ej kunnat erkstäas. Utarbetandet a tabemateriaet har frdrat mederkan från fertaet a id adeningen för skgstaxering anstäd persna i de skida mment, sm igga ti grund för det mycket mfattande räknearbetet. Ledningen a det detajerade räknearbetet har på ett mycket förtjänstfut sätt handhafts a ettiske jägmästaren Arnds Jakbsns, sm äen sjäständigt bidragit med uppäggningen a issa rienterande sammanstäningar angående tiäxtens ariatin. Att sutgitigt sammanstäa, kmpetter?, anaysera ch pubicera materiaet har uppdragits åt skg.et. icentiaten NisErik Nissn. Stckhm 51 i apri rg6r. Erik Hagberg

8

9 NNEHALLsFÖRTECKNNG List f Cntents Sida Kap. 1. Synpunkter på skinaden mean prduktinstabeer ch prduktinsöersikter. Views cncerning the difterence between yied deepment tabes and yied tabes based n ccasina data Kap.. Tidigare prduktinsöersikter. Earier yied tabes Kap. Prduktinsöersikternas knstruktin. The cmpiatin f the yied tabes Grundmateria ch mrådesindening. Materia and regin bundaries ndeningsgrunder Principes f diisin Trädbestånd. Frest types Bnitet. Site quaity... :.... :/ Sutenhet. Density Det bearbetade materiaets mfattning. The extent f the materia cmpied Beräkning a irkesförråd ch tiäxt. The cacuatin f ume and increment Sammanstäning a prduktinsöersikterna. The campiatian f the yied tabes... 7 Kap. 4 Anayser a taxeringsmateriaet. Anayses f the surey materia Anays a indeningsgrunderna. Anaysis f the principes f diisin Amänt. Genera Områdesindeningen. The regin bundaries Trädbeståndsindeningen. The frest types Bniteten. Site quaity !.5. Sutenheten. Density Tiäxtanayser. Anayses f increment Amänt. Genera Tiäxtprcenter för åderskasser ch diameterkasser, Vume increment by age casses and diameter casses, per cent Tiäxtprcenter för bnitetskasser. Vume increment by si te casses, per cent... ~ Tiäxtprcenter för sutenhetsgrader. Vume increment by density casses, per cent Tiäxtprcenter inm nyhuggna ch ej nyhuggfta bestånd. V ume increment in stands recenty cut and in stands nt recenty cut, per cent

10 6 Kap. 5 Prduktinsöersikter. Yied tabes Förteckning öer prduktinsöersikter grundade på den : a riksskgstaxeringens materia. Yied tabes based n the seend natina frest surey Preiminära prduktinsöersikter grundade på den : e riksskgstaxeringen för Nrrbttens ch Västerbttens än. Preiminary yied tabes based n the third natina frest surey in the princes f Nrrbtten and Västerbtten... 7 Kap. 6. Jämföreser med tidigare prduktinsöersikter. Camparisans with earier yied tabes Jämföreser med JnsuMdins typschema. Camparisans with the fnsnmdin type scheme Jämföreser med Nis Hagbergs tabeer för ikådrig äsuten meansensk bandskg. Camparisans with the Nis Hagberg.tabes fr eenaged, westked mixed frests in midde Sweden.. B B Prduktinsöersikter. Yitd Tabes. Sammanfattning. Summary. Litteraturförteckning. Literature. B g 105 Tabe Tabe.. ad. 4 ad. 5 ad. Tabeer i texten. Tabesin the text. Tiäxtmrådenas mfattning. The bundaries f the increment regins Genmsnittig trädsagsfördening i det materia, sm egat ti grund för prduktinsöersikterna. M ean stand cmpsiti.n f the p ts supprting the yied tabes Exempe på sutenhetsgrupperingen. Exampe f density cassifiatin... 0 Det bearbetade materiaets mfattning. The extent f the materia cmpied... Genmsnittig diameterfördening i det materia, sm egat ti grund för prduktinsöersikterna samt genmsnittiga reatiärden per m sk id ika prisreatiner. Mean diameter distributin f the pats supprting the yied tabes and mean reatie aues per m sk at arius price ratis Exempe på sammanstäning a en prduktinsöersikt. Exampe f a yied tabe cmpiatin Beräknad ttaprduktin id 100 ch 10 års åder då prduktinsöersikterna betraktas sm uteckingsföj der. Cacucäed tta yied fr a stand age f OO and ZO years, respectiey, if the yied tabesare cnsidered as deepments......, B a. Den bättre häften. The better haf f the area b. Den ägre sutenhetsgraden. The wer density cass g. Det bearbetade prytemateriaets fördening på bnitetskasser. Prcent. Site cass distributin f the materia cmpied, per cent... 5

11 Tabe Tabe 10. ab. Beräknad medeprduktin då prduktinsöersikterna betraktas sm uteckingsföjdel Cacuated mean yied if the yied tabes are cnsidered as deepments Medeprduktin enigt prduktinsöersikterna för den bättre häften i jämförese med >>ideabniteb ch mrmabniteb. Mean yied f the better haf accrding t the yied tabes in reatin t "idea" and "nrma" capacity.., Beräknat genmsnittsförråd id angien äxtid då prduktinsöersikterna betraktas sm uteckingsföjder. Cacuated mean ume fr arius specified prductian perids if the yied tabes are cnsidered as deepments a. Den bättre häften. The better haf b. Den ägre sutenhetsgraden. The wer density cass Virkesförråd id sutenhet.o beräknade med hjäp a sutenhetsärden för den bättre häften (a) ch för den ägre sutenhetsgraden (b). Vumes f standing timber at density. cmputed by means f the density aues f the better ha f (a J and the wer density cass (b J Rangtest a tiäxtprcenter inm bnitetskassel Ranking test f ume increment percentages in site casses Jämföreser mean tiäxtprcenter i nyhuggna ch huggna bestånd. Camparisans between ume increment percentages in stands recenty cut and in stands nt recenty cut Sammanstäning a ttaa antaet prytr inm trädbestånd ch höjdzner i Nrrbttens ch Västerbttens än. The tta number f pats in arius frest types and atitude znes in the princes f N arrbtten and Västerbtten Ttaprduktin ch medeprduktin då de preiminära prduktinsöersikterna för Nrrbttens ch Västerbttens än betraktas sm uteckingsföjdel Tta and mean yied if the preiminary yied tabes fr the princes f N arrbtten and Västerbtten are cnsidered as deepments Beräknat genmsnittförråd id ch 10 års äxttid då de preiminära prduktinsöersikterna för Nrrbttens ch Västerbttens än betraktas sm uteckingsföjdel Gateuated mean ume fr a prductian perid f and 0 years, respectiey, if the preiminary yied tabes fr the princes f N arrbtten and Västerbtten are cnsidered as deepments Vikter id sammanägning a prduktinsöersikter för höjdzner ch trädbestånd enigt antaet prytr ch enigt standardiserade ägningstal Weights used when cmputing yied tabes fr arius znes f atitude and frest types accrding t the number f pats and accrding t standard weights a. För höjdznel Fr znes f atitude b. För trädbestånd. Fr frest types

12 8 Figur Figur e Figurer. Figures.. Rikets indening i tiäxtmråden. The increment regins r z. Exempe på beräkning a den åriga tiäxten id mitten a rårsperiderna. Exampe f the cacuatin f the annua increment fr the midde f the yearperids Jämföreser mean Jnsns höjdkurr ch ur prträdsrna teriaet beräknade ärden. Gmparisns between the Jnsn height cures and aues cacuated frm the sampe trees Tiäxtprcenter för åderskasser ch diameterkasser. Vume increment by age casses and diameter casses, per cent Tiäxtprcenter för bnitetskasser. Vume increment by site casses, per cent Tiäxtprcenter för sutenhetsgrupper. Vume increment by density casses, per cent Jämföreser mean prduktinsöersikterna för den bättre häften samt J ansnmdins typschema. Gmparisns between the yied tabes fr thebetter haf and the fnsnmdin typescheme Jämföreser mean prduktinsöersikterna för den bättre häften samt Nis Hagbergs tabeer för ikådrig, äsuten, meansensk bandskg. Gmparisns between the yied tabes fr the better haf and the Nis Hagberg tabes fr eenaged, westcked, mixed frests in midde Sweden Biagr. (Appendices.) Biaga Appendix r. Kuberingsta på bark för bnitets ch åderskasser krrespnderande mt prduktinsöersikterna. Vume er bark fr t1 ees in site casses and age casses crrespnding t the yied tabes Grafiskt utjämnade aritmetiska medehöjder krrespnderande mt kuberingstaen för tiäxtmråde T V. Graphicay fitted arithmetic mean heights crrespnding t the ume f trees in increment regin T V Förteckning öer itteratur innehåande resutat från den senska riksskgstaxeringen samt därpå grundade utredningar. List f iterature cntaining resuts frm the natina frest sureys and specia studies based nthese sureys 19 4 Jämföreser mean beräknade genmsnittsförråd för den bättre häften samt id tidigare fastighetstaxeringar tiämpade nrmaförrådstabeer. Gmparisns between mean umes cacuated fr the better haf and umes f standing timber accrding t "nrma ume tabes" used at earier prperty assessments

13 Kap. 1. Synpunkter på skinaden mean prduktinstabeer ch prduktinsöersikter Med en prduktinstabe i egentig mening ases anigen ett schema, sm anger ett uteckingsförpp i fråga m irkesförråd, tiäxt ch aerkningsbepp m. f. uppgifter id ika tidpunkter fram ti sutaerkningen för ett typbestånd, sm behandas på ett isst angiet sätt. En prduktinstabe kan ha tikmmit antingen genm anays a fuständiga tiäxtförpp genm studium a fasta försöksytr eer beräknats med hjäp a sambandsfunktiner erhåna genm regressinsanaytisk bearbetning a materia från tifäiga försöksytr. Prduktinstabeer pubicerades i Tyskand redan på r88taet. De ädsta tyska tabeerna skue med år termingi kunna betecknas sm meanting mean prduktinstabeer ch prduktinsöersikter.!tyskand ch Danmark är det mycket anigt att prduktinstabeer eer kaa erfarenhetsmässiga mdifikatiner a sådana igger ti direkt grund för skgsskötsen. De prduktinstabeer, sm hittis har pubicerats i årt and, främst HENRK PETTERsNs tabeer (1955) ch SVENOLOF ANDERssNs (rg58), är dck i främsta rummet tänkta såsm hjäpmede för studium a prduktinens ändringar id ika skötseprgram inm ramen för det materia arpå tabeerna är grundade. De är atså inte asedda att direkt äggas ti grund för praktisk tiämpning. itteraturförteckningen redisas några iktigare prduktinstabeer pubicerade i åra grannänder eer i utandet. (Eide ch Langsaeter 1941, M0er 19, Schwappach 191, Wiedemann 1949, Farestry cmmissin 190). Vid skgsindening ch skgsärdering erfrdras prgnser öer framtida tiäxt ch aerkning, såä i enskida bestånd sm hea skgar. För att möjiggöra sådana prgnser har det uppstäts tabeer a i princip annrunda knstruktin, ika i kan benämna prduktinsöersikter. Dessa grundas på ett erfarenhetsmateria, sm erhåits genm skgstaxering, ch anger i princip den statiska beskaffenheten a ett anta åderskasser. Om man anänder en prduktinsöersikt såsm en prduktinstabe, förutsätter man, att en iss åderskass i sin utecking ska ge samma akastning ch få samma tiäxt, sm närmast ädre åderskass haft. Sagheten med detta förfaringssätt är gietis att åderskasserna ej representerar en uteckingsföjd utan ett statiskt tistånd. Exempeis kmmer genm att gesa ch missyckade

14 O NLS ERK NLSSON 50: bestånd sutaerkas reatit tidigt de ädre bestånden såsm de redisas i prduktinsöersikterna att successit representera ett bättre ura. Om man emeertid, såsm fta sker, särredisar tras ch skräpskgar samt annan skg, sm bör aerkas förhåandeis tidigt, kan denna ägenhet hs prduktinsöersikterna i iss mån eimineras. Kap.. Tidigare prduktinsöersikter På grunda a id r:a riksskgstaxeringen erkstäda undersökningar (SOU 19: 6 sid. 0607) jämte isst kmpetterande materia har T. Jnsn ch A. Mdin utarbetat ett»typschema>> för tiäxt ch irkesförråd i ika åderskasser. Tack are sin enka knstruktin har denna prduktinsöersikt biit ett mycket fta anänt hjäpmede id beräkningar a skida sag ch har därid fyt en mycket iktig uppgift. Tiägagångssättet id knstruktinen a detta typschema finns beskriet i biaga A ti SOU 198: 58 (>>Utredning rörande skgsnäringens eknmiska äge med försag ti åtgärder för höjande a näringens bärkraft>>). Biagan har titen >>Beräkningar rörande de senska skgamas framtida akastningsmöjigheten> ch är författad a Tr Jnsn ch Arid Mdin. Typschemat finns pubicerat i Praktisk skgshandbk (Sjätte uppagan sid. g) ch återges hämedan:»typschema för tiäxt ch irkesförråd åderskassis i m pr ha. Utarbetat a T. Jnsn ch A. Mdin på grunda a id riksskgstaxeringen erkstäda undersökningar (se Uppskattning a Seriges skgstigångar, de, sid. 0607, år 19). 1 Typ Åd.kass V V V a Tiäxt... 0,45 1, 1,6, 0,95 Förråd...,8 15,7 7,0,9 7,8 b Tiäxt... 0,40 1,19 1,4 1,15 1,0 0,91 Förråd...,5 15, 7, 5,6 41,0 4, c Tiäxt... 0,7 1,06 1,8 1,4 1,15 1,0 0,90 Förråd... 1,7 1, 6,9 7,1 4,8 47,0 48,4 d Tiäxt... 0, 1,0 1,8 1,8 1,19 1,06 0,9 Förråd... 1,4 1,7 6,5 7, 44 48, 49,7 1 Betr. typschemats knstruktin hänisas ti SOU: 198: 58. Biaga A. (Nt a förf.). Siffrrna, sm ase genmsnitt för större skgar med bandade bniteter ch bandade trädsag, är reducerade ti en prduktin a r m pr r år, d.. s. m pr år ch hektar. För anändning å en skg, ars prduktinsförmåga (medebnitet) bedömts ti exempeis 4 m pr ha, ska tabeens uppgifter såunda mutipiceras med 4.

15 50: PRODUKTONSöVERSKTER Typ a är hämtad från Sydserige, b från Meanserige, c från Nedre Nrrand ch d från Öre Nrrands kustand. Tabeen aser skgsbruk med äsutna ungskgar, sm tidigt ch successit skötas med tätt återkmmande garingar a måttig styrka.>> Praktisk skgshandbk återfinnes ytterigare tå prduktinsöersikter a ka karaktär, sm inm ifrågaarande mråden fyt ch frtfarande fyer en iktig uppgift, nämigen des en a E. WADMAN år 99 upprättad akastningstabe för medegd Maingsbmark, des >>NLS HAGBERGs prduktinstabeen> för ikådrig, äsuten meansensk bandskg. Dessa senare är pubicerade i Senska skgsårdsföreningens tidskrift 98 under titen >>Taxatriska anayser a de meansenska bandskgarna>> ch de grundas på mycket ingående anayser a den :a riksskgstaxeringens prträdsmaterial (N. Hagberg 98.) Yrjö essas akastningstabeer för ta, gran ch björk i Sydfinand (90) bör äen karakteriseras såsm pr duktinsöersikter. Kap. Prduktinsöersikternas knstruktin.1. Grundmateria ch mrådesindening Nu föreiggande prduktinsöersikter grundas på den andra riksskgs taxeringen, iken utfördes såsm änsisa taxeringar under åren Taxeringsresutaten har redisats i rapprter för än eer änsgrupper. En utförig förteckning öer itteratur innehåande resutat från den senska riksskgstaxeringen har a förf. pubicerats i Sensk antmäteritidskrift 56 r958. Denna förteckning har kmpetterats med några nya pubikatiner ch fgats ti detta arbete såsm en biaga. (Biaga.) Prduktinsöersikterna har sammanstäts för sex tiäxtmråden, ars mfattning framgår a kartan å figur nr r. Tiäxtmrådenas mfattning redisas äen i nedanstående tabe nr, där för arje än eer änsde angiits iket år taxeringen utfördes. nm parentes angina än eer änsdear har icke bidragit med materia ti öersikterna. Anedningen ti att Västernrrands än, sm taxerades det första året, 98, icke är representerat, är att de sedermera tiämpade kuberingsfunktinerna inte fanns tigängiga då taxeringsmateriaet från Västernrrands än bearbetades. Då arbetet med dessa prduktinsöersikter påbörjades föreåg inte heer någt materia från Östergötand ch Gtand, iket förkarar att dessa än inte är representerade, arjämte Nrrbttens äns appmark öerhuudtaget inte taxerades id den andra riksskgstaxeringen, utan uppgifter sammanstädes ur tigängiga uppskattningshandingar. Prduktinsöersikterna aserenskiktade huudsakigen ikådriga bestånd inm skgsmark exkusie hagmark.

16 1 NLS ERK NLSSON s: r ' ' \ ) ( ', \ Figur. Rikets indening i tiäxtmråden. streckade mråden har ej ämnat materia ti prduktinsöersikterna. The increment regins f the cuntry. N bseratins frm the princes marked with ines.

17 50: Tiäxtmråde ncrement regin T T PRODUKTONSöVERSKTER Tabe 1. Tiäxtmrådenas mfattning. The bundaries f the increment regins. Län Prince Västerbttens äns appmark Jämtands än Kpparbergs äns Särna ch dre scknar (Nrrbttens äns appmark)1 Nrrbttens äns kustand Västerbttens äns kustand Gäebrgs äns Häsingand (Västernrrands än) Taxeringsår Y ear f surey (198) T Gäebrgs äns Gästrikand Kpparbergs än exk. Särna ch dre scknar Värmands äns Nyskga, Södra Finnskga, Nrra Finnskga, Daby ch Nrra Ny scknar TV Stckhms, Södermanands, Västmanands ch Uppsaa än Värmands än exk. Nyskga, Södra Finnskga, Nrra Finnskga, Daby ch Nrra Ny scknar Örebr än (Gtands än) (195) TV Krnbergs än Jönköpings än Kamar än Götebrgs ch Bhus samt Äsbrgs än Skarabrgs än (Östergötands än) 19464] (195) TV Bekinge, Kristianstads ch Mamöhus än Haands än r nm parentes angina än eer änsdear har ej bidragit med materia ti prduktinsöersikterna. N bseratins frm the princes in parentheses... ndeningsgrunder J..1. Trädbesrånd nm tiäxtmråde T T har någn indening i trädbestånd inte utförts, arför de redisade öersiktema är baserade på den genmsnittigt förekmmande bandningsgraden a ta, gran ch björk inm samtiga trädbestånd med undantag för bandskgar med öerägande öskg samt rena öskgar. Sm ett kmpement ti prduktinsöersikterna för tiäxtmråde T ch T framägges dck i kapite 5 några prduktinsöersikter för Nrrbttens ch Västerbttens än, ika är differentierade på höjdmråden ch trädbestånd. Dessa senare är grundade på materia, sm insamats under den

18 14 NLS ERK NLSSON 50: tredje riksskgstaxeringen. ( , 6 års materia.) nm tiäxtmråde T VT V har materiaet grupperats på trädbestånd enigt föjande definitin: Taskgar: Taskgens ande a den ttaa grundytan i brösthöjd har bedömts utgöra minst 7/10 Högst / 10 öskg. Granskgar: Granskgens ande a den ttaa grundytan i brösthöjd har bedömts utgöra minst 7/ 10 Högst fi 0 öskg. Barrbandskg +bandad barr ch öskg: Barrskgens ande a den ttaa grundytan i brösthöjd har bedömts utgöra minst /10' Den genmsnittiga förekmsten a de ika trädsagen i det materia sm egat ti grund för prduktinsöersikterna redisas i tabe nr z (ad).... Bnitet Bniteringen bygger på Tr Jnsns bnitetssystem med indening i 8 bnitetskasser V (Jnsn 1914). För att upprätthåa en så enhetig niå sm möjigt id bnitetsbedömningen har särskida exkursiner anrdnats för riksskgstaxeringens agedare arjämte taxeringsinstruktinen innehåer issa anisningar för bniteringen, sm här ska återges: >>Anisningar för bedömning a skgsmarkens bnitet De angina höjdserierna enigt Jnsns bniteringsschema är att betrakta sm stöd för bniteringen endast i de fa, då det gäer mera regemässigt uppdragna ch med åggaring eer genmgaring skötta skgar, ikådriga bestånd samt mark a enhetig bnitet. Har aerkning skett genm dimensinshuggning eer timmerbädning, kan den karstående skgens medehöjd ara för iten för att karakterisera prduktinsförmågan. En fröträdsstäning består däremt i rege a beståndets härskande stammar, arigenm fröträden isa större medehöjd än det sutna beståndet. Bniteringen ska i princip ske efter det med hänsyn ti marken ämpigaste trädsaget. Dck må i huggningskasserna B ch C det befintiga trädsaget tjäna sm underag asett m detta kan ans~s ara ämpigast. För kamarker ch ungskgar bedömes bniteten med stöd a förhåandet på näriggande marker samt genm bseratin å karstående stubbar, markfrans beskaffenhet m. m. Därest marken skue ara besärad a bckrikedm, försumpningsfäckar, berg i dagen eer andra impediment a så ringa utsträckning, att de ej id mätningen biit särskit redisade, ska skäig hänsyn tagas ti genm impediment förrsakad prduktinsminskning, arid bniteten i mtsarande grad sänkes. Såsm stöd id jämkningen erinras, att en sämre bnitetskass id bästa utnyttjande a marken beräknas gia ca 5 %ägre irkesskörd än

19 Tabe a Tiäxtmr&de T 1T ncrement regintti Sutenhetsgrupp Density dass Genmsnittig trädsagsfördening i det materia, sm egat ti grund för prduktinsöersikterna. Mean species cmpsitin f the pts supprting the yied tabes. Samtiga trädbestånd exkusie rena öskgar samt bandskgar med öerägande öinsag. A types f frests excuding Pwe deciduus frests and mixed frests with Predminant admixture f deciduus trees T i ä x t m r å d e ncrement regin T T T B n i t e t Site cass B n i t e t Site c!ass B n i t e t Sitecass Åder V V V V V V V V A ge r/r r/r r j r /O r j r r j r r j r r j r r/r r j r r/r dear dear dear dear dear dear dear dear dear dear dear ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~~~~ ~ r i s Bättrehäftengruppen s 4 s The 11 better" haf f the area 6 4 s s g s OO s 4 4 s O s O s 4 s s 4 6 Lägre sutenhetsgraden 6 s 4 6 The wer density cass 70 4 s g 7 s s s 4 s 4 4 s 4 s s s s s s s s 4 s 4 4 s s 4 4 s 4 s s s 4 4 s s 4 4 s 4 6 s s 4 4 s s 4 s s 4 6 s s s 6 s 4 s s s 6 s 4 s s s 6 7 s 4 s 6 6 s s 6 6 s s S s s s s s 4 s s s s s s s s 4 4 s 4 4 s s s 4 4 s s 4 s s s s s s 4 6 s 4 s s s s s s 6 6 s s s s s s 6 6 s s s 7 7 "'?. >e?;j t! c ~ > H z '(f] : < tij?;j (f H ~ > tij?;j H (J1. OO O 0 1 Beträffande sutenhetsgrupperingen se kap.... As t the density dasses see chapter... 1 tenths s s s 4 s s s 7 7 s t = ta, g = gran, = ö t = pine, g = spruce, = bradeaed species.

20 Tabe b. TiäxtmrådeTVTV ncrement regin T V T V Genmsnittig trädsagsfördening i det materia, sm egat ti grund för prduktinsöersikterna, Mean species cmpsitin f the pts supprting the yied tabes. Taskgar Pine frests Tiäxtmråde ncrement regin Density e ass rfr r f r r f r r f r r j r r f r r f r /O r f r r f r r f r dear dear dear dear dear dear dear dear dear dear dear # # # # # # #~# tw ~ r g 8 r g 8 g 8 g g g 8 g 8 Bättre g g 8 g g g g g g g g r Lägre g TV TV Suten B n i t e t Site dass B n i t e t Site cass hets Åder grupp A ge ip V V" VP P " V VP VP häften g g g g g gruppen g g 8 8 g 8 g g The "better g g 8 8 g 8 g g haf" f the 8 area JO 8 8 g g g g g g g g g g g g 8 g g g g g 8 8 g g g 8 g g g g suten g hets s g g 8 g 8 8 g graden The wer g 8 g 8 g g 8 g densi ty dass g g r 8 g g g O O g 8 8 g r 10 8 g g r O O OO g g, O O 10 r, 9. O O 10 1 Beträffande sutenhetsgrupperingen se kap.... As t the density casses see chapter... Anger att materiaet bearbetats gemensamt för tå eer tre tiäxtmråden ch här dubberedisas för öerskådighets sku. The materia has been treated jinty fr tw r three increment regins. Fr the purpse f simpifying presentatin the fiures hae been repeated fr each increment regin. ' tenths. TV B n i t e t Site cass ~~~ V r f r r fr r f r dear dear dear tw ~ ~ g 8 g 8 8 g 8 8 g 8 8 g 8 8 g 8 8 g g 8 g g 8 g 8 g g g 8 g 8 g 8 g 8 g 8 g 8 g O t = ta, g = gran, = ö t = pine, g= spruce, = bradeaed species H 0\ z H ' (f i:j ~ H?'i z H ' (f (f z <.n?.

21 Tabe c. Tiäxtmråde T VT V. ncrement regin T VT V. PRODUKTONSöVERSKTER Genmsnittig trädsagsfördening i det materia, sm egat ti grund för prduktinsöersikterna. Mean species cmpsitin f the pats supprting the yied tabes. Tiäxt m r å d e ncrement regin TV +TV Suten B n i t e t Site dass hets Åder grupp A ge V D ensity cass rjr r f r r f r r f r dear dear dear dear J Granskgar. Spruce frests. tr ~tr tr tr # tr # O Bättre The "better" haf f the area g 9 8 TV B n i t e t Site dass r f r r fr r f r r f r dear dear dear dear 8 O O O O r r r O O O O O O O Lägre häften gruppen suten hets graden 7 The wer density e ass g O O O O r r O O r r r OO r 1 Beträffande sutenhetsgrupperingen se kap.... As t the density casses see chapter... tenths. 8 t = ta, g = gran, = ö t = pine, g = spruce, = bradeaed species. närmast bättre kass, arför sänkning med en he kass endast bör ske, m skgösa impediment ingå med 5 % i beståndets areal>> nm tiäxtmråde T T tiämpas Jnsns höjdserie för Nrrandsta ch inm mråde T VT V höjdserien för särandstal J n sns serie för gran tiämpas inm hea riket. zmsss:

22 Tabe d Tiäxtmråde T VT V ncrement regin T VT V Genmsnittig trädsagsfördening i det materia, sm egat ti grund för prduktinsöersikterna. Mean species cmpsitin f the pts supprting the yied tabes. TV Suten B n i t e t Site cass hets Åder grupp A ge V Density cass 1(10 (O 1(10 (O dear dear dear dear t g t g t g t g T i ä x t m r å d e ncrement regin V" 1(10 dear t g TV Barrbandskg + bandad barr ch öskg Mixtd cni/erus frests and mixed cniferus and deciduus frests. B n i t e t Site cass V VP (O (O 1(10 1(10 1(10 dear dear dear dear dear t g t g t g t g t g 1 1 H 00 O Bättre häftens gruppen The"better haf"fthe area g O Lägre suten hets graden The wer density cass 5 5 g s f " ~ ~ i z H ' [f tr: ~ H ~ z H ' [f [f z OO Beträffande sutenhetsgrupperingen se kap.... As t the density casses see chapter... Anger att materiaet bearbetats gemensamt för tå tiäxtmråden ch här för öerskådighets sku dubberedisats. The materia has been treated jinty fr tw r three ncrement regins. Fr the purpse f simpifying presentatin the fgures hae been repeated fr each increment regin t = ta, g = gran, = ö t = pine, g = spruce, = bradeaed species. "'!'.

23 5: PRODUKTONSöVERSKTER 19 Vid bearbetningen för prduktinsöersikterna har materiaet srterats efter den bnitet, sm sjäa prytrna utisat, ch sm iband kan aika från bniteten i de bestånd, sm ytrna tihör. j..j. sutenhetsgrad Sutenhetsbedömningen, sm får anses ara mycket subjektit betnad, har skett med edning a föjande i taxeringsinstruktinen intagna anisningar: (nstruktin för riksskgstaxeringen år 9SO) >>Sutenhetsgrad. Sutenheten kmmer att närmare karakteriseras genm bearbetning a prytemateriajet. Vid fätarbetet angies ikä sutenhetsgrad. enskiktade bestånd med en medehöjd a S m eer däröer angies massasutenhet. öriga bestånd prduktinssutenhet. Vid fu sutenhet eer ad aser pantskg, dennas framtida möjighet att utnyttja marken, åsättes sutenhetsgrad samt id ägre grader tindeen, 0,9,,8. s.. Om beståndsuteckingen genm öersutenhet är hämmad, åsättes + Obsereras bör, att nygarade bestånd fta ge intryck a ägre sutenhet än ad sm sarar mt deras irkesprducerande förmåga. Graderna, ch,z beteckna så ågt utnyttjande, att skgsmarken ska redisas sm kamark. Mera påtagig uckighet markeras genm understrykning a sutenhetsgradssiffran med ett streck för stark uckighet ch tå streck för extra stark uckighet. För uckr mfattande minst 10 ar erkstäes apåning, ch dessa redisas sm kamark. Mindre uckr än 10 ar redisas ej sm kamark utan få erka sänkande på beståndets sutenhetsgrad. Vid bedömning a sutenhetsgraden må hänsyn tagas jämä ti det mråde mkring prytan, sm göres ti föremå för prstämping.>> Tå sutenhetsgrupper är representerade i prduktinsöersikterna. Den ena sutenhetsgruppen mtsarar den i sutenhetshänseende >>bättre häften» a materiaet. Den andra deen utgörs a den sutenhetsgrad; sm igger närmast under den >>bättre häften» i den gradiga sutenhetsskaan. Genm tabe nr exempifieras hur sutenhetsuraet har utförts. sutenhetsgrupp A utgöres a åga sutenheter, sm inte är med i öersikterna, sutenhetsgrupp B utgör den ägre sutenhetsgraden ch C den >>bättre häften>> a areaen (ungefär s %). sutenhetsgrupp D utgörs a genm öersutenhet hämmade bestånd, sm a denna anedning utesutits från bearbetningarna. Sutenhetsgrupp C mfattar så många sutenhetsgrader frånsutenhet,o ch nedåt att den så nära sm möjigt mfattar s % a pryteareaen.

24 0 Tabe Tiäxtmråde T V ncrement regin T V NLS ERK NLSSON Exempe på sutenhetsgruppering. Exampe f density cassi(icatin. Taskgar. Pine frests. Bnitet V. Site e/ass V. Anta prytr fördeade på sutenhetsgrader samt prcentue fördening Sintenhetsgrupp ) Density grup A: ' B: C: D: på sutenhetsgrupper. A: Låg sutenhet. Ej redisade. B: Lägre sutenhetsgruppen. C: >>Bättre häftemgruppen (ung. s % a areaen). D: Öersutna bestånd. Ej redisade. Lw density. Nt cmpied. The wer density cass. The "bettet haf'' f the area (abut 50% f the area). Oerstcked stands. Nt cmpied. Åderskass Age cass S u t e n h e t Density,1 41,s,61,71,81,91, + S u t e n h e t s g r u p p Density dass A c D Summa anta prytr (%) Tta number f pts % a,0 46,8 DO b 78,8 DO b 7.5 DO Samtiga A 005,

25 50: PRODUKTONSöVERSKTER sutenhetsgruppen har krrigerats ti att representera precis s % a afeaen på föjande sätt: Först har medesutenheten för sutenhetsgruppen beräknats iksm mtsarande irkesförråd samt irkesförrådet för den närmast ägre sutenhetsgraden. Genm rätinjig grafisk interpatin har sedan irkesförrådet för den ägsta representerade sutenhetsgraden beräknats. Bättrehäftenförrådet har sedan erhåits på sätt sm framgår a nedanstående exempe: Sintenhetsgrupp Sintenhet Area i% a hea areaen Virkesförråd m skjha. c... 0,71,0 69!61,9 () Lägre sutenhetsgraden...,6 11,0 (z) Lägsta representerade sutenhetsgraden... 0,7 144,0 (nterp. ur z) Bättre häften... s 168,7 (förrådet för den bättrehäften 168,7 m sk erhåes såsm: (161,9,69144,0 0,19 =' 168,7) tabeerna 4 a J.J. Det bearbetade materiaets mfattning 4 d redisas det bearbetade materiaets mfattning genm angiande a areaen prytr i hektar för arje degrupp bestående a en åderskass inm en bnitetskass. Anedningen ti att redisningen inte sker genm att ange antaet prytr är att ytstreken iksm äen frmen arierade någt under riksskgstaxeringens första år för att småningm fast " stäas ti cirkeytr med en yta a 8,5 m Om man öersagsmässigt i karakterisera iket medefe i fråga m. irkesymen i mskfha, sm en iss area prytr mtsarar, sker detta ämpigen med utgångspunkt från den nämnda ytstreken 8,5 m Medefesberäkningar enigt Materns metdik (Matern 947) har isat, att man för ett åders ch bnitetssrterat materia sm ett grt genmsnitt kan räkna med ett medefe a 4 a 5 % per prytr (SOU 958:45 sid. S). Ett hektar prytr utgörs a ca 7 prytr, arigenm man apprximatit kan räkna med ett medefe a ca 7% per ett hektar prytr. Sm framgår a tabe nr understiger pryteareaen i många degrupper ett hektar, arför dessa måste ara behäftade med ett reatit betydande medefel Nu har emeertid inte primärärdena direkt agts ti grund för öersikterna, utan har först utjämnats grafiskt. Härigenm har materiaet biit aseärt jämnare än ad en summarisk medefesundersökning ger anedning förmda ara faet.

26 0,49 NLS ERK NLSSON 50: Tabe 4 a. Det bearbetade materiaets mfattning inm tiäxtmråde T T. The extent f the materia cmpied. ncrement regins T ~T. Åderskass Age cass A rea prytr i hektar. The area f the pats. Hectare (=.47 acres.) T i ä x t m r å d e ncrement regin T T T B n i t e t Site cass B n i t e t Site cass Bnitet ~ite cass V V n V V V V V sutenhetsgrupp ))bättre häften>) The "bettet haf" f the area. 0,0 0,75,7J 0,0 0.4,8 r,9 0.47!,!.0 0,8 0,!4,!,94,6,86,66 1,70 0,8,5 r,8,89 0,59,6,74,6 r,5r.68 r,66 0,6,9,6!, V 0,9.4 4,!6 0,97 r,88 4.9,8,65,45 ;85,09 0,91,64.4!,0,7,77 r,66 0,4 1,78,! r,64 V 0,46,!4!,94 0,70!,0, r,r 0,45,8!,7 0,96 Samtiga 1,041!,51 4, ,8717, ,651!0,701!, Tta Summa för mrådet ,99 Tta fr the regin ~ Lägre sutenhetsgruppen The "wer density dass",6 0,4,r8, ,1 0,41 0,49 0,! 0,07 0,7,8 0,4 0,4,8,84 0,!,6,6 0,5 0,6 r,9 r, ,90,,85 0,6!,45 1,4 0,7 V 0,9!,5 r,r8 0,64!,6 >4 r, 0, r,6r,06 0,59 0,0,7 0,95 0,7 0,5 r,5 0,48,r9 1,0 r,6,s8 V 0,04 0,50 0,79 0,54 0,8 0,57 0,40,7,6r 0,9 0,6 Samtiga r, ,4,.4716,0414! ,s8j 6.40,,56 Tta Summa för mrådet J4,9 15,08!4,84 Tta fr the regin

27 Tabe 4 b. Det bearbetade materiaets mfattning inm tiäxtmråde T VT V. The extent f the materia crnpied. ncrernent regins T VT V. A 1'ea prytr i hektar. The area f the pats. Hectare (=.47 acres.) Taskgar. Pine frests. "'?. Ti äxtmråde ncrement regin Åderskass Age dass b 1,6 a, U b,64 5,70 V ,75 V 0,9 Samtiga Tta 18,91 b 0,45 a 0,5 b 0,71 1,89 V 1,8 0,40 V 0,07 Samtiga Tta 5,41 TV B n i t e t Site cass TV B n i t e t Site cass V V V V V V Sutenhetsgrupp >>bättre häften» The "better haf" f the area ,7 0,0,15 1,6 1,44 0,7 0,0 0 1 ]0,61,z,7,8, 1,8,61 0,0 0,07,6z 0,48 O,J O, 0,,64 1,0 0,48 0, O, 1,9 1,71 0, , ,71 0,99 0,44,1 1 1, ,7 4 04,94,1 1,6 0,74 1,19 1,87 0,95 0,9,81 1,75 1,70 1,87 0,95 0,9 0,50 0,85,6 0,5 0,9 0,49,85,6 0,5 7,18 8,61 4,1,01,101 18,91 1,15 1 8,61 4,1,01 Lägre sutenhetsgruppen The "wer density c!ass" 0,17 0,18 0,05 0,45 0,50 0,18 0,05 0,16 0,1 0,0,7 0,5 0,59, r z 0,0 0,07 0,4 0,4 0,19 0,0 0,71 0,71 0,4 0,19 0,0 1,05 0,70 0,55 0,8 1,89 1,40 0,70 0,55 0,8 0,58 0,96 0,49 0,40 1,8 0,9 0,96 0,49 0,40 0,8 0,46 0,5 0,6 0,40 0,5 0,46 0,5 0,6 0,16,9 0,18, r 0,07 0,0 0,9 0,18 O, O,9,951 1,791 1,18 1 5, ,951 1,791 1,18 1 TV B n i t e t Site cass V 0,15 1,6 1,44,8, 1,8 0,,64 1,0 0, ,7 4,04,94,81 1,75 1,70 0,9 0,49, ,151 0,45 0,50 0,5 0,59 0,71 0,71 1,89 1,40 1,8 0,9 0,40 0,5 0,07 0,0 5, Aser areaer sm bearbetats gemensamt för tå eer tre tiäxtrnråden ch sm här dubberedisats för öerskådighets sku. The materia has been cmpied fr tw r three increment regins. Fr the purpse f simpifying presentatin the figures hae been repeated fr each increment regin. '"d?;j u ~ ~ >... z (/J : < tri?;j (/J... ~ > tri?;j t w

28 NLS ERK NLSSON 50: Tabe 4c. Barrbanaskg samt banaad barr ch öskg. Mixed cniferus frests and mixed cniferus deciduus frests. Det bearbetade materiaets mfattning inm tiäxtmråde T VT V. The extent f the materia cmpied. ncrement regin T VT V. Area prytr i hektar. The area f the pts. Hectare (=.47 acres). T i ä xtmråd e ncrement regin Åders TV TV kass Age dass B n i t e t Site cass Bnitet Site cass V V V V Sutenhetsgrupp >>bättre häften» The "better haf" f the area. b 0,0,68 1,61 0,1 0,9,77 1>49 0,1 a O, 1,8 1,14,6 0,16 0,8,51 1,,6 0,16 b 0, 1,1 1,17,8 '0,4 0,90,5 1,4,8 0,4,O 5,7,61 1,88,6,5 7,96,79 1,88,6 V, ,01,46 0,75 1,5 4.95,77,46 0,75 0,0 1,55 1,87 1,5 0,48 0,4 1,61 1,65 1,5 0,48 V 0,0 0,5 0,50 O, 0,41 0,55 0,50 0,11 Samtiga,1 15,18 11,94 Tta 7,641,671 5,41 1,7 11,99 Lägre sutenhetsgruppen The "wer density cass" 7,641,671 b 0, 0,44 0,07 0,57 0,5 0,9 0,07 a 0,01 0,8 0, 0,0 0,07 0,14 0>48 0,7 0,0 0,07 b 0,10 0,5 0, 0,0 0,0 0,5,8 0,48 0,0 0,0 0,45 0,74 0,79,88 0,8 0,77 1,8 1,,88 0,8 V 0,7,65 0,9 0,97 0,40 0, 0,9 1,0 0,97 0,40 0,0 0,,67 0,40 0,6,6 0, 0>40 0,40 0,6 V,r 0,10 0,4 0,10 0,11 0,14 0,4 O, O Samtiga,86,67,8,991 1,181,0 Tta 4,89.9,991 1,181 1 Aser areaer sm bearbetats gemensamt för tå tiäxtmråden ch sm här dubberedisats för öerskådighets sku. The materia has been cmpied fr tw increment regins. Fr the purpse f simpifying presentatin the figures hae been repeated fr each increment regin.

29 50: Tabe4 d. PRODUKTONSöVERSKTER z s Granskgar. S pruce frests. Det bearbetade materiaets mfattning inm tiäxtmråde T VT V. The extent f the materia cmpied. ncrement regins T VT V. A reat prytr i hektar. The area f the pats. Hectare (~.47 acres.) Tiäxta m r å d e ncrement regin Åders TV +TV TV kass Age cass B n i t e t Site dass Bnitet Site cass V Sintenhetsgrupp >>bättre häften>> The "better haf" f the area. b 0,04 0,47,88 0,41 0,07 0,9 0,78,86 a 0,08 0,76 1,50 0,4,9 0,79 1,4 0,6 b 0,4 1,9 1,48 0,5 0,18 0,7,8 0,1 1,05 5,1 5,86,57 0,54,04 1,44 0,91 V 0,47, 5,4 4,06 1,6,6 0, O,O 0,{5 1,96,9 0,9 0,0 0,0 V 0,8,6 0,4 0,0 Samtiga,07 Tta,41 17,40 10,87,50 4,58 4,80,9 Lägre sutenhetsgruppen The "wer density dass" b 0,0 0,14 0, 0,15,r, n 0,4 0,0 a,r 1,19 0,47 0,1 0,04 0,9 0,7 0,16 b 0,15 0,45,6 0,1,6 0,19 0,16,8 0,5,4,7,87 0, 0,9,69 0,4 V,6 1,51,41 1,7 0,5 0,0 0, 0,0,r 0,14 0,75 0,44 0, V 0,14 0,1 O, Samtiga 0,99 Tta 5,86 7,46,19 1,11 1,94 1,68 0,71 4 Beräkning a irkesförråd ch tiäxt Ti grund för ymberäkningarna har agts fasta kuberingstasserier för bnitets ch åderskasser, sm har erhåits genm att beräkna medeta för de ika diameterkasserna a trädymer beräknade med hjäp a Näsunds större kuberingsfunktiner (Näsund 1940, 1947). De tiämpade kuberingstasserierna redisas i biaga A. Dessa serier är deis pubicerade tidigare (Länsjägmästarnas förening 195). För mråde T V har äen de mt kuberingstaen sarande aritmetiska medehöjderna redisats (biaga B). Virkesförrådets genmsnittiga fördening på diametergrupperna 014,9 ctn, 15,04,9 cm, ch 5 + cm uttryckt i tindear redisas i tabeerna

30 z6 NLS ERK NLSSON 50: 5 ad. stäet för att redisa någt sag a medediameter har i samma tabeer äen redisats det ttaa förrådets genmsnittiga reatiärde id prisreatinerna :,8, :,6 ch : 0,4 i enighet med det reatiprissystem, sm numera amänt brukas id ika sag a skgsärderingar (Kung. Maj:ts prpsitin nr 40 år 944). tabeerna 5 ad redisas ärdeserierna för de tre prisreatinerna medebart nedanför de tre kumner sm anger fördeningen på de tre greksgrupperna. Den tiämpade reatiprisskaan är föjande: Tiäxtmråde Prisreatin Diameterkass s O ; O,S 64 ss g s T T :,6 4 4s 70 g O 0 40 ; 0, ss 5 14'5 6 TV TV :,S ss g s :,6 0 s 70 g O 0 40 ; 0, ss De beräknade reatia ärdena per m sk har sedan utjämnats grafiskt, ch de redisade serierna kan m de betraktas sm uteckingsföjder ge en uppfattning m ärdetiäxten brtsett från kaitetstiäxten. samband med denna redisning a irkesförrådets reatia ärde id ika ådrar bör kanske nämnas att det har utförts issa jämföreser mean det ttaa förrådets reatia ärde ch det stämpade förrådets reatia ärde på den :e riksskgstaxeringens materia. strt sett har dessa jämföreser utisat ganska små skinader. yngre skg ar det stämpade förrådets ärde någt högre än det ttaa förrådets, därefter sjönk det stämpade förrådets ärde någt ch åg ägre än ttaförrådets ärde fram ti sutaerkningen då ärdena gietis öerensstämde. Tiäxtberäkningarna har grundats på ymtiäxtprcenter för Sårsperider (diskntprcenter) beräknade med hjäp a Näsunds mindre kuberingsfunktiner (SOU 94J:6). Nggrannheten id denna metdik har a förf. studerats i en ahanding för icentiatexamen id skgshögskan med titen >>Om nggrannheten id tiäxtberäkning grundad på mätning a radietiäxten i brösthöjd samt tppskttsmätning i jämförese med sektinskuberad tiäxt.>> (959) Tiäxtprcenterna utgörs a ymägda diskantprcenter (5 år) ch gäer för ymen inm bark. Mtsarande tiäxtprcenter på bark är någt ägre. genmsnitt har tiäxtprcenten på bark beräknats ara 97 % a tiäxtprcenten inm bark. Tiäxtprcenterna för öskg har erhåits

31 PRODUKTONSöVERSKTER 7 genm att höja grundytetiäxtprcenten med en faktr k = förhåandet mean ymtiäxtprcenten P ch grundytetiäxtprcenten pg hs ta. På mtsarande sätt sm tidigare beskriits beträffande irkesförrådet har tiäxtprcenterna för bättrehäftengruppen grafiskt krrigerats att gäa det beräknade irkesförrådet på den bättre häften a areaen. Medeådern inm arje åderskass har därid erhåits ur summatinskurr. En saghet, sm idåder tiäxtberäkningarna i södra Serige är att någt materia för krrigering a årsringsbreddens kimatiskt betingade ariatin icke funnits tigängigt. Någn kimatjustering har därför inte kunnat utföras inm tiäxtmråde T VT V medan en sådan justering utförts inm tiäxtmråde T T med hjäp a årsringsindexserier pubicerade a B Ekund (Ekund, 954). iss mån har dck en kimatutjämning erhåits äen inm mråde T VTV genm att beräkningarna i de festa fa grundas på i förhåande ti arandra någt förskjutna 5årsperider. Hea taxeringstiden mfattar dck inte mer än en Sårsperid, iket skue ara en för krt basperid, äen m prträdsbseratinerna re jämnt fördeade under denna tid. Band annat denna brist hs öersikterna har föranett en iss tekan m huruida det re ämpigt att pubicera desamma. De på senaste åren utförda undersökningarna rörande rikets uppdening på reginaa mråden med edning a id riksskgstaxeringen registrerad radietiäxt (Hagberg 959) har emeertid isat att tiäxtmrådena är a den streken, att de inrymmer ett ferta mindre mråden med arierande kimatindex, arigenm tiäxtberäkningarna i art fa bir aseärt mindre påerkade a de kimatiska ariatinerna, än ad faet bir id kaa tiäxtundersökningar. Detta knstaterande kan mtiera ett pubicerande a öersikterna, trts att de inte innehåer sådana kimatjusterade tiäxtprcenter, sm det redan m någt år bör ara möjigt att beräkna. 5 Sammanstäning a prduktinsöersikterna Sedan erfrderiga uppgifter häretts på tidigare beskriet sätt har de sammanstäts ti prduktinsöersikter på så sätt sm det i tabe nr 6 återgina exempet från tiäxtmråde V (taskg, bnitet V) aser att iustrera. Beräkningen a den åriga tiäxten id årsperidens mitt framgår a figur nr samt a förkaringarna i tabe nr 6. Vid redisning a öersikterna återges sedan endast kumnerna,, ch 5. De angina sutenhetsgraderna anger den genm interpatin erhåna högsta (,g) ch ägsta (0,7) medesutenheten i öersikten. Vanigtis erhåes den högsta medesutenheten i den yngsta åderskassen ch den ägsta i den ädsta. fråga m de prduktinsöersikter, sm aser den närmast ägre sutenhetsgraden än bättre häften, anges sutenhetsgraden för den yngsta representerade åderskassen. (Se tabe nr ).

32 z8 NLS ERK NLSSON 50: Tabes a (frts. å nästa uppsag.) Tiäxtmråde T T. ncrement regin T T. Genmsnittig diameterfördening i det materia, samt genmsnittiga reatiärden Mean diameter distributin f the pts supprting the Sutenhetsgrupp Densi ty dass.åder A ge V T Bnitet Site dass V V T i ä x t V Anta r/o dear a irkesymen tihörande diameterkasserna 14,9 cm, Vume prprtin (tenths) in the diameter casses 14.9 cm, rfr dear rjr dear rjr dear rjr dear r/r dear tenths tenths tenths tenths tenths q,g ~,9 S+ 0~ S 0~ q,g ~, rs1 q,g z~,g rs 1 14,9 ~,9 5 + q,g ~,9 s+ O O O O O O O 9 0 s s 40 7 s s 9 7 s s s S Bättre g häften OO gruppen O The "better ZO haf" f the area Genmsnittigt reatiärde per m sk id ika Mean reatie ane per m sk at arians price 1:,S 1:0,6 r :41 r :,s r:,6 1:4r:,S 1:0,6 1:4r:,S r:,6 r:4!1:,s r:,6 r:, S rs 6 4s s ss 4S 4 5 r g S z g 6g JS 5 zs 1 6S OO JS s g JS 5 4 zs ss

33 50: PRODUKTONSöVERSKTER 9 sm egat ti grund för prduktinsöersikterna id ika prisreatiner. yied tabes and mean reatie aues at arius price ratis. Samtiga trädbestånd exkusie rena öskgar samt bandskgar med öerägande öinsag. A types f frests excuding pure deciduus frests and mixed frests with predminant admixture f deciduus trees. m r å d e ncrement regin T T B n i t e t Site cass V V V B n i t e t Site dass V 154,9 cm ch 5 + cm i brösthöjd på bark.!5~4.9 cm and 5 + cm at DBH.b. rjr dear jr dear rjr dear rjr dear 1[r dear r/r dear tenths tenths ten ths ten ths tenths tenths ,9 ~, ,9 ~,9 5 + J4,9 ~, ,9 ~, ,9 ~, ,9 ~,9 5 + r r O O O r 9 r O 9 9 r 8 9 O prisreatiner. 0 cm trädets pris = 100. ratis. 0 cm tree =. r:,s r:,6 r:,4r:,81 r:,6 r:.4r:,s r:,6 r:ajr:,s :,6 r:,4r:,81 r:,6 r:4r:,81 :,6 r: r s 4 14 r 8 8 r r s r r6 4 rs 5 6r s sr ss 47 0 s ss. 4 6r s 4 4 r s

34 0 NLS ERK NLSSON 50: Tabe 5 a (frts.). Tiäxtmråde T T ncrement regin T rt. Genmsnittig diameterfördening i det materia, samt genmsnittiga reatiärden Mean diameter distributin f the pts supprting the Sutenhetsgrupp Density cass Åder A ge V T B n i t e t Site dass V V T i ä x t V rjr dear tenths 0~ 5 0~ q,g ~,g 5+ O O Anta rjr dear a irkesymen tihörande diameterkasserna Vume prprtin (tenths) in the diameter casses rjr dear r/r dear rjr dear jr dear tenths tenths tenths tenths q,g ~,g q,g ~,g q,g ~,g 5 + 4,g ~,9 5 + r O O r g g r g 8 8 g s JO 5 Lägre S 5 g suten 5 4 hetsgraden! The wer O 4 5 density dass! s Genmsnittigt reatiärde per m sk id ika Mean reatie aue per m sk at arius price r:,s r::6 r :41 r :,s r:,6 r:.f1:,s r:,6 1:,4:,S 1:,6 1:,4r:,S r:,6r:, ! s g 1 r6 4g g JO S JO 6 4g g r 46 g g !00 S4 78 JO 67 ss Sr 7 64 O S6 Sr 74 JO 6 4g s 41 6 s4 77 6S

35 50: PRODUKTONSöVERSKTER! sm egat ti grund för prduktinsöersikterna id ika prisreatiner. yied tabes and mean reatie anes at arius price ratis. mråde ncrement regin T B n i t e t Site dass V V 14,9 cm,!54,9 cm ch 5+ cm cm, cm and 5 + cm at DBH. b. V Samtiga trädbestånd exkusie rena öskgar samt bandskgar med öerägande öinsag. A ty pes f frests excuding pure deciduus frests and mixed frests with predminant admixture / deciduus trees. T B n i t e t Site dass V r [r dear rfr dear r fr dear r [r dear r[r dear r[r dear tenths tenths tenths tenths tenths tenths r , r !{,9 ~,9 5 +!{,9 ~, ,9 ~, ,9 4,9 5!{,9 ~,9 5 +!{,9 ~,9 5 + r r r r r r 9 9 r s 9 r s s r 7 s 9 7 s s s prisreatiner. 0 cm trädets pris = r. ratis. g cm tree = ra. r:,s r:,6 r:,4jr:,s r:,6 Jr:,4Jr:,sJ r:,6 Jr:,4J:,sJ r:,6 Jr:,4J:,sJ r:,6 Jr:,4J:,sJ r:,6 Jr:, rs r j 4 rs 0 s S 4 J S r6 S rs rs rs S 7! 6 S ss s S 6S r6 79 JO r ! ss 79 JO sr 6r sr 5

36 Tabe 5 b (frts. å nästa uppsag). Tiäxtmråde T VT V. ncrement regin T VT V. Genmsnittig diameterfördening i det materia, sm egat ti grund för prduktinsöersikterna samt genmsnittiga reatiärden id ika prisreatiner. Mean diameter distributin f the pats supprting the yied tabes and mean reatie anes at arius price ra tis. 1 attstwgar. Pine frests. Suten hetsgrupp Densit y dass T i ä x t m r å d e ncrement regin Åder T V T V Age B n i t e t Site dass B n i t e t site dass F V j 1 VF VF F ip w (',) Bätt re häf ten grup pen The "better haf" f the area r s g 100 Anta r/r dear a irkesymen tihörande diameterkasserna 14,g cm, 154,g cm ch 5 + cm i brösthöjd på bark. yume prprtin (tenths) in the diameter casses 14.9 cm, cm and 5 + cm at DBH. b. r/r dear r/r dear r/r dear r/r dear r/r dear r/r dear tenths r/r dear tenths J ::n::_ 1 ::n::_, J ::n~_:_~ 1 ::n::_, J ::n~_:_~,~,,..,50,,~ J 15 1 q,g ~,g 5 + 4,g ~,g 5+ q,g ~,g 5+ q,g ~,g 5+ 14,9 ~, ,9 ~,g 5+ 14,9 ~,9 5+ r g r r g r r r r r 7 4 Genmsnittigt reatiärde per m sk id ika prisreatiner. 0 cm trädets pris Mean reatie aue per.msk at arius price ra tis. 0 cm tree =. r:,8j r:,6 jr:,4jr:,8j r:,6 Jr:Ajr:,8J r:,6 Jr:Ajr:,sJ r:,6 jr:,4jr:,8j r:,6 Jr:Ajr:,8J r:,6 jr:,4jr:,8j r:,6 jr:,4 O r OO z H ' (fj trj ;: H?'i z H ' (fj (fj z s ,47 48 ss 6r ! r 1 rg r8 g r g , s r ~?.

37 (f) 0:: (f) ;; " Anta tindedear a irkesymen tihörande diameterkasserna 14,g cm, 154,g cm ch 5 + cm i brösthöjd på bark. Vume prprtin (tenths) in the diameter casses 14.9 cm, cm and 5 + cm at DBH..b. r/10 dear r/10 dear r/r dear /10 dear r/r dear r/10 dear r/10 dear tenths tenths tenths tenths tenths tenths teuths ~ ~~~;1 5 + ~ ~~~;1 s+ ~9~ 1 ~~~~ 5 + ~ ~~~;1 s+ ~9~ 1 ~~~~ s+ ~4.9~ 1 ~~~;1 5 + ~4,g 1 ~~~~~ 5 +1 O O O O O O O O O O O O O O O O 0 8 O g O 9 O O O O O O O 8 O i O 7 O 7 O 8 O O O O 5 5 O Lägre r 6 suten hetsgraden r 4 6 The 80 O O 8 wer g 9 O density OO O 8 O cass Genmsnittigt reatiärde pr m sk id ika prisreatiner. g cm trädets pris = 100. Meån reatie aue per m sk at arius price ratis. 0 cm tree = r. r:,81 r:,6 r:>4r:,81 r:,6!r:,4r:,81 r:,6 r:,4r:,81 r:,6 r:,4r:,8\ r:,6 r:,4r:,81 r:,6 r:,4r:,81 r:,6 r:, O 9 g gs s S rs S s 7S 6S 57 6 s S 48 gs rs 7S 6S S S9 S4 77 Sr ss S9 S4 77 S 95 9 SS S6 Sr SS, :.::,g O <1 _101 g 86 _ 1_9 _ 7g _7D j7_ ]) _ O Anger att materiaet bearbetats gemensamt för tå eer tre tiäxtmråden ch här dubberedisas för öerskådighets sku. The materia has been treated jinty fr tw r three increment regins. Fr the purpse f simpifying presentatin the figur<'s hae been repeated fr each increment regin. "'?. "d?:! t:! ~ H z (/J : < ~?:! (/J H ~ ~?:! w

38 Tabe 5 b (frts.). Anta r/r dear a irkesymen tihörande diameterkasserna q,g cm, 154,9 cm ch 5 + cm i brösthöjd på bark. Vume prprtins (tenths) in the diameter casses 14.9 cm, cm and 5 + cm at DBH,.b. rfr dear rfr dear rfr dear rfw dear rfr dear rfr dear r/r dear tenths tenths tenths tenths tenths '~~ '~~ rs,1 q,g ~,9 5+ q,g ~,9 5+!4.9 ~, ,91 ~ ,91 ~, ,9 ~, ,9 4,9 5 + O O O O O O O O O O Sut T i ä x t m r å d e ncrement regin enhets Åder TV TV grupp A ge B n i t e t Site cass B n i t e t Site cass D ensity cass V1 V VF VF F 1 V1 Bättre häf s ten grup JO pen 4 5 g The '"better haf'' OO f the Genmsnittigt reatiärde per m sk id ika prisreatiner. 0 cm trädets pris = w. area Mean reatie aue per msk at arius price ratis, 0 cm tree = r. r:,s\ r:,6 \r:4\r:,s\ r:,6 \r:,4\r:,81 r:,6 \r:.{r:,s\ r:,6 r:,4r:,81 r:,6 r:.4r:,8\ r:,6 r:,4r:,81 r: 6r:,4 w.j:>. z... ' UJ trj ~... ~ z... ' UJ UJ z O r O O ! s s 9 r g r g ! sr 70 Sr 7 6! Sr 7 6r g8 OO g 8g g 56 6g O g8 99 OO 8g "' ~

39 Anta tindedear a irkesymen tihörande diameterkasserna q,g cm, 154,g cm ch 5 + cm i brösthöjd på bark. Vume prprtin (tenths) in the diameter casses r4.9 cm, r54.9 cm and 5 + cm at DBH.b. r/d dear /O dear r/d dear r/r dear r/d dear r/r dear r/o dear 1 i "' tenths tenths tenths tenths tenths tenths tenths 1 ~M~ r~~~~~5+ ~4.g r~~~~~5+ ;~4>9~ r~~~~~5+ ~4.g r~~~~~s+ ~4.g r~~~~~5+ ~4.g r~~~~~5+ ~M~ r~~~~~5+ O O O O O O O O O O O O O O O O 0 8 O g O O O O O O O 8 O 8 O JO 6 4 O 7 O 8 O O O O 5 5 O 6 4 O O 6 4 O g O O 7 O Lagre O suten O hets 8 r r 8 r 6 graden g 8 r r g 8 ~~er OO O g O O g dass density G 'tt' t t' " d enmsm rg re a rar e per m s k r 'd!'k 1 a pnsre a t' wner. 0 cm t ra.. d e t s pns = r. Mean reatie ane per m8sk at arins price ratis. 0 cm tree = 1~0. r:,81 r:,6 r:,4r:,81 r:,6 r:,4r:,81 r:,6 r:.4r:,81 r:,6 r:.4r:,81 r:,6 r:,4r:,81 r:,6 r:.4r:,81 r:,6 r:,4 ' S 9 9 g g 46 5 S ' sr rs s sr , Sz 7 7 ~ g ~ ,. ';JO _9fj 90 ]_9 7e> f_57j j O g6 g g 1 Anger att materiaet bearbetats gemensamt för tå eer tre tiäxtmråden ch här dubberedisas för öerskådighets sku. The materia has been treated jinty fr tw r three increment regins. Fr the purpse f simpifying presentatin the figures hae been repeated fr each increment regin. fd?;j tj ~ ~ H z [f) : < trj?;j [f) H ~ f trj?;j w Vt

40 ~ Tabe 5 c. Tiäxtmråde T VT V. ncrement regin T VT V. Genmsnittig diameterfördening i det materia, sm egat ti grund för prduktinsöersikterna samt genmsnittiga reatiärden id ika prisreatiner. Mean diameter distributin f the pts supprting the yied tabes and mean reatie anes at arius price ratis. Granskgar. S pruce frests. T i ä x t m r å d e ncrement regin Åder T VTV TV A ge B n i t e t Site dass B n i t e t Site dass V Sutenhetsgrupp D ensity e ass Bättre häften Anta r/o dear a irkesymen tihörande diameterkasserna 14,9 cm, 154,9 cm ch 5 + cm i brösthöjd på bark. Vume prprtin (tenths) in the diameter casses r4.9 cm, cm and 5 + cm at DBH.b. r/o dear r/r dear r/r dear r/o dear r/r dear r/r dear r/r dear r/o dear tenths tenths tenths tenths tenths tenths tenths tenths ,9 ~,g rs 1 1 rs 1 1 rs 1 4,g ~,g 5 + q,g ~,g 5 + 4,g ~,g J4,g ~,g ~ 15 0~ 0~ 15 0~ 4,g ~,g 5 + 4,g ~,g 5 + 4,g ~,g 5 + r r r r r r r r r g g r 8 8 g gruppen s The "bettet haf" f the area g 8 6 g Genmsnittigt reatiärde per m sk id ika prisreatiner. 0 cm trädets pris = Mean reatie aue per ma sk at arius price ratis. 0 cm tree = 100. r. r:,81 r:,6 r:.4jr:,8j r:,6 r:,4jr:,8j r:,6 Jr:,4Jr:,S r:,6 r:.4jr:,sj r:,6 r:ajr:,sj r:,6 Jr:,4Jr:,sJ r:,6 Jr:AJr:,sJ r:,6 Jr:,4 0 6 sr 1 s 7 rs g z g s 7 15 g z g r 40 7S 6S S r6 6 7 r s 87 Sr 74 7S 6g S r6 S7 S 7 7S 6g 56 6g ss 41 6 g s g4 gr S4 77 6g sr 41 1 g s g4 g ss 7g 70 7S 6S rr 104 r6 Sg S4 77 7g 6g 55 6g ss r gr S7 Sz Sz g Sg S S 6r 4g g g g s g4 91 S S

41 . Anta t/o dear a irkesymen tihörande diameterkasserna q,g cm, 154,9 cm ch 5 + cm i brösthöjd på bark. Vume prprtin (tenths) in the diameter casses 14,9 cm, 154,9 cm and 5+ cm at DBH.b. ' r/r dear r/r dear r/r dear r/r dear rfr dear r/r dear r/r dear r/r dear tenths tenths tenths tenths tenths tenths tenths tenths ,9 ~, ,9 ~, q,g ~,9 5 + ~ 5 ~ q,g ~,9 zs+ ~ rs 1 14,9 ~, rs,1 14,9 4, ~, rs,1 q,g 4,9 zs+ O r O r r O O :i s Lägre suten hetsgra 6 B ' den g The ''wer density cass" Genmsnittigt reatiärde per m sk id ika prisreatiner. 0 cm trädets pris = Mean reatie aue per msk at arius price ratis. 0cm tree = 100. r:,sj r:,6 jr:,4jr:,sj r:,6 jr:,4jr:,sj r:,6 jr:,4jr:,sj r:,6 r:,4jr:,sj r:,6 jr:,4jr:,sj r:,6 jr:,4jr:,sj r:,6 jr:,4jr:,sj r:,6 jr:,4 r s r s r g s g s gr r g Sr 71 ss g6 g6 g6 g B g O gr 86 g 8 74 B g 104 r g 4 9 g

42 NLS ERK NLSSON s: Tabe 5 d (frts. å nästa uppsag). Tiäxtmråde T VT V. ncrement regin T VT. Genmsnittig diameterfördening i det materia, sm egat ti ärden id ika Mean diameter distributin f the pats supprting the yied sutenhetsgrupp Den si ty e ass Åder A ge T V B n i t e t Site dass V T i ä x t V Anta /O dear a irkesymen tihörande Vume prprtin (tenths) in the diameter casses rfr dear f r dear /O dear /r dear tenths tenths tenths tenths J4,9 ~, ,9 ~,9 5 + rs,15+.14,9 4, ,9 ~,9 5 + Bättrehäften gruppen The "better haf" f the area O JO 8 90 OO JO 40 s 6 O O 10 O Genmsnittigt reatiärde per m sk Mean reatie ane per m sk r:,81 r:,6 r:,4r:,81 r:,6 r:,4r:,81 r:,6 r:.4r:,s r:,6 r:, O JO S S g Sg s 1 Anger att materiaet bearbetats gemensamt för tå tiäxtmråden ch här dubberedisas för öerskådighets sku. The materia has been treated jinty fr t w increment regins. Fr the purpse f simpifying presentatin the figures ha e been repeated fr each increment regin.

43 50: PRODUKTONSöVERSKTER grund för prduktinsöersikterna samt genmsnittiga reatiprisreatiner. tabes and mean reatie aues at arius price ratis. 9 Barrbandskg + bandad barrch öskg. M ix ed cniferus frests and mix~d cnijerus deciduus jrests. mråde ncrement regin Bnitet Site cass VP V TV V VF diameterkasserna 14,9 cm, 154,9 cm ch 5 + cm i brösthöjd på bark. r4.9 cm, r54.9 cm and 5 + cm at DBH. b. rfr dear rfr dear r/10 dear rfr dear /O dear r/10 dear tenths tenths tenths tenths tenths tenths J rs,j 14,9 4,9 5 + J 15 J 14,9 ~,9 5 + J 15 J 14,9 ~,9 5 + OJ 15 14,9 ~,9 5+ Jrs J 14,9. ~,9 5 + J 15 J 14,9 ~,9 5+ O O s s s 9 9 s s s s id ika prisreatiner. 0 cm trädets pris = 100. at arius price ratis. gcm tree = 100. r:,s r:,6 r:.4r:,s1 r:,6 r:,4r:,s1 r:,6 r:.4r:,s r:,6 r:,4r:,s1 r:,6 r:,4r:,s r:,6r:>4 rs 1 51 S S 6 rs s ss S s s S S6 S 7 S 71 ss S Sg S4 S g ss 79 Sr g O 105 rs 9 g S6 s

44 NLS ERK NLSSON 50: Tabe 5 d (frts.). T i ä x t sutenhetsgrupp Density dass A der A ge TV Bnitet Site dass V V Anta r/r dear a irkesymen tihörande Vume prprtin (tenths) in the diameter casses rjr dear r j r dear rjr dear /O dear tenths tenths tenths tenths 0~ 5 0~ q,g z~,g zs+ 1 rs 1 1 rs 1 q,g z~,g 5 + q,g z~,g zs q,g z~,g zs+ O r r r O 0 s s g g s s Lägre sutenhets S s graden g s The wer density e ass OO Genmsnittigt reatiärde per m sk Mean reatie aue per m sk r:,s r:,6 r:,4r:,sj r:,6 jr:,4r:,s r:,6 r':air:,s r:,6 r:, z g Z 45 r6 g zs r (7) (z) (4) S 6r s s r 45 6 sr S7 Sr 7 7g sr 1 70 g s g4 g ss 7g S g g!00 r gr Sg S Sr r 44 g rr gs g g OO ss 7g 6g Anger att materiaet bearbetats gemensamt för tå tiäxtmråden ch här dubberedisas för öerskådighets sku. The materia has been treated jinty fr tw increment regins. Fr the purpse f simpifying presentatin the :figures hae been repeated fr each increment regin.

45 50: PRODUKTONSöVERSKTER m r å d e ncrement regin B n i t e t Site cass V' V1 V VP diameterkasserna : q,g cm, 154,9 cm ch 5 + cm i brösthöjd på bark cm~ cm and :5 + cm at DBH.b. rjr dear rjr dear rjr dear jr dear rjr dear rjr dear tenths tenths tenths tenths tenths t~nths 15 14,9 ~, q,g ~, q,g ~,9 5 + TV 15 q,g ~, ,9 ~, ,91 ~,9 5 + r r r r r r id ika prisreatiner. 0 cm trädets pris = at arins price ratis. g cm tree = r. r. r:,8j r:,6 Jr :4r:,8J r:,6 Jr:,4r:,8J r:,6 Jr:>4Jr:,8J r:,6 Jr :,4jr:,8J r:,6 Jr :4jr :, sj r:,6 jr:4 () (r6) () s r g (7) () (4) () (r6) () 5 S 9 6g g S 4 5 S S S Sg S6 79 ss S g6 g6 94 g S6 8 S 70 ss OO rr 10 9 g 86 ss 77 6S 71 6r rs rs 94 9 g Sg S

46 NLS ERK NLSSON 50; Tabe 6. Tiäxtmråde V. ncrement regin V. Exempe på sammanstäning a en prduktinsöersikt. Exampe f a yied tabe cmpiatin. Taskgar, bnitet V. Pine frests, site cass V Förråd Aerkning Tta Åder P i i Timber prduktin Vume A ge remed Tta yied m skfha 1 % m skfha1 m skfha m skfha 1 m skfha1,o JO O 18,7 1,8 O , s, s s s,8 14 4,5 s.s 9 6 s, ,08 5, s. r 6 8 r8s, g JOO 08, Förkaringar Expanatins Kumn nr. Virkesförråd m skfha. Erhået genm grafisk interpatin. Vume m'skjha1 cacuated by graphic interpatin. >> Tiäxtprcent ub. disknt för en 5årsperid. Erhåen genm grafisk interpatin. ncrement percentage exk. bark (a 5year perid, discunt). Cacuated by graphic interpatin. >> 4 Medetiäxt under 5årsperiden i m skfha. K. k.,97 (0,97 krrektin för tiäxten på bark): Mean increment in a 5year perid. m' sk/ha'. C. C 0.97 (The factr 0.97 is a crrectin t get the increment incuding bark). >> s. Årig tiäxt mitt i årsperiden. Erhåen genm grafisk interpatin enigt figur. nr efter tiägg för tiäxt på aerkat irke (faktr,4). Annua increment in the midde f the wyear perid cacuated by graphic interpatin (fig. ) after additin f the increment f timber remed. (The factr 1.04). >> 6. Aerkning under årsperiden m skfha. Exempe: periden 67 år: 10 års aerkning = 15 + O "5,4 170 = 7, Timber remed during the ryear perid m' skjha1 Exampe: The perid 67 years: The timber ume remed ~ 15 + r ~ 7. 7 Ttaprduktin m skfha. Förråd + summa hittisarande aerkning. Tta yied m skjha1 Present ume + the accumuated ume f timber remed. 1 1 m sk = 5 f trunk ume incuding bark. 1 ha =.47 acres.

47 50: PRODUKTONSöVERSKTER 4 äxt, /ncrtqt!enf m;) sk/ha 10 9 B O O < O 4 O 5O 6 O 7 O B O 9 O 1 O O 11 O 10 år 0 ~ Baräknad qrafisktutjämnad tiäxtundar ~istf'6r~ut<zn 5årspcarid. ~ans Cacuafed,t(raphica(y fi//tzdincrfzt1!z.nfdut'int{ fhrz asf 5yiZf!r perid. Grafiskt aäst med<zitiäxt för <Zn 10 årsprzrid. = Mrzan incrrzmen (~raphic) durin~ a 10yaå"' p~rid. Figur. Exempe på beräkning a den åriga tiäxten id mitten a årsperiderna. (Tiäxtmråden T V, taskg, bnitet V.) Exampe f the cacuatin f the annua increment fr the midde f the xyear perids. (!nerement regin T V, pine frest, site dass V). De icke redisade kumnerna 6 ch 7 har beräknats under antagande a att de ika åderskasserna utgör en uteckingsföjd. Vissa aikeser från antagandet är i amänhet att föränta, men förfaringssättet kan säkerigen i många fa utgöra en för praktiskt bruk tiämpbar apprximatin. Det har därför ansetts ämpigt att här anisa tiägagångssättet id beräkning a aerkning ch ttaprduktin men att samtidigt betna att såunda beräknade ärden inte bör anändas utan att skäigheten a det gjrda antagandet pröas i arje särskit fa. Kap. 4 Anayser a taxeringsmateriaet 4.1. Anays a indeningsgrunderna Amänt De anayser a taxeringsmateriaet sm utförts, har i första hand syftat ti att möjiggöra en bedömning a ämpigaste materiagrupperingar utöer indening i bnitetskasser såsm mrådesindening, uppdening på trädbestånd, sutenhetsgrupper, höjdzner. s.. Såsm kanske inte särskit behöer sägas, har det atså id bearbetningens början stått kart att en indening enbart efter bnitet icke är tifyest. En Jnsns V:e bnitet på en ka i nrra

48 44 NLS ERK NLSSON 50: Serige mtsarar inte en Jn<;ns V:e bnitet på en ka i södra Serige are sig i fråga m förråd eer tiäxt. Bnitetsbestämningarna id riksskgstaxeringen utförda med edning a Jnsns höjdserier för ta ch gran (ad beträffarta med differentiering på nrra ch södra Serige) får därför enbart betraktas såsm en kassindening med hänsyn ti prduktinsförmågan, iken är tiämpig endast för i örigt ikartade bestånd inm begränsade mråden. Genm anays a de färdiga prduktinsöersikterna bör det dck ara möjigt att erhåa en apprximati uppfattning m prduktinsbetingesernas äxingar i den mån dessa står i samband med de statiska tistånd sm öersikterna beskrier. För issa ändamå kan det med hänsyn ti ad sm an sagts ara önskärt med en ångt gående differentiering a öersikterna, för andra ändamå kan en sådan differentiering ara betydeseös eer måhända ti nackde. Med hänsyn ti grundmateriaets begränsade mfattning medför arje ny uppdening en minskad tiföritighet hs resutaten, arför en sådan atså bör ge ytterigare ärdefu infrmatin, för att ara mtierad Områdesindeningen Ur bigisk synpunkt är det önskärt med en indening i med hänsyn ti tiäxtbetingeserna ikartade kimatmråden, där breddgrad, höjd öer haet, nederbörd, gegi m. f. faktrer kan äntas ara a betydese. Ur praktisk synpunkt är det dck i många fa önskärt att indeningen föjer administratia gränser. Den indening i tiäxtmråden (sid. 1), sm igger ti grund för föreiggande öersikter grundas på ädre anayser a riksskgstaxeringens materia ch har tidigare tiämpats i den nya metden för fastighetstaxering (Kung. Maj:ts prpsitin nr 40 år 1944 ch Kung. Maj:ts prpsitin nr 440 år 1951) samt id 1950 års nrmer för uppskattning a skadr ch intrång rsakade a framdragande a eektriska kraftedningar genm skgsmark ( Kraftedningsskadeersättningssakkunnigas betänkande Stenci). De undersökningar, sm för närarande pågår id skgsfrskningsinstitutets adening för skgstaxering rörande rikets uppdening i reginaa mråden med edning a id riksskgstaxeringen registrerad radietiäxt (E. Hagberg 1959), kan kmma att mtiera en annan eentuet mera differentierad indening i tiäxtmråden än den nu föreiggande. kapite 5: fiamägges några preiminära prduktinsöersikter för Nrrbttens ch Västerbttens än, grundade på den :e riksskgstaxeringen, ika är differentierade på höjdzner. Dessa kan i någn mån beysa betydesen a att beakta höjdäget id mrådesindening. i'ör att möjiggöra en framtida bättre mrådesindening är det dck a ikt att samspeet mean höjd öer haet samt breddgrad kan utredas. Man bör bserera att nuarande tiäxtmråde T mfattar Nrrbttens ch Västerbttens äns appmarker, Jämtands

49 50: PRODUKTONSöVERSKTER 45 Tabe 7 a. Tiäxtmråde T T. ncrement regin T T. Samtiga trädbestånd exkusie rena öskgar samt bandskg med öerägande öträd. A types f frests excuding pure deciduus frests and mixed frests with predminant admi'f:ture f deciduus trees. Beräknad»ttaprduktin>> id 100 ch 10 års åder då prduktinsöersikterna för bättre häften betraktas sm uteckingsföjder. m skjha. Cacuated tta yied at OO and 0 years if the yied tabes fr the "better haf" are cnsidered as deepments. m sk/ha1. Tiäxtmråde ncrement regin T Åder A ge OO 10 V B n i t e t s k a s s Site dass V V 9 4 6!{ T T OO 0 1 m sk 5. f in e. bark, ha acres Tabe 7 b. Tiäxtmråde T T. ncrement regin T T. Samtiga trädbestånd exkusie rena öskgar samt bandskg med öerägande öinsag. A types f frests excuding p ur e deciduus frests and mixed frests with predminant admixture f deciduus trees. Beräknad >>ttaprduktin>> id 100 ch 10 års åder då prduktinsöersikterna för ä g r e s u t e n h e t s g r a d e n betraktas sm uteckingsföj der. m sk/ha1 Cacuated tta yied at OO and 0 years if the yied tabes fr the wer density cass are cnsidered as deepments. m sk/ha1. Tiäxt Åder B n i t e t s k a s s Site dass mråde ncrement A ge regin V V V T OO T T OO m sk = 5 f inc. bark. ha=.47 acres.

50 NLS ERK NLSSON s: r Tabe 8 a. Tiäxtmråde T VT V. ncrement regin T VT V. Beräknad >>ttaprduktin>> id S ch 100 års åder då prduktinsöersikterna för bättre häften betraktas sm uteckingsföjder. m skfha1 Cacuated tta yied at 8 and OO years if the yied tabes fr the "better haf" are cnsidered as deepments m sk/ha1 Tiäxt Trädbestånd Åder B n i t e t s k a s s Site dass mråde Type f frests ncrement A ge regin V V V TV ~ TV 8 TV OO 47 T VTV TV OO 504 Taskgar Pine frests OO Granskgar Spruce frests Barr bandskg+ TV bandad OO barr ch öskg Mixed cniferus frests and TV mixed cniferus deciduus frests 100 H 6 5 Abruten injemarkering mean mråden anger att prduktinsöersikten har beräknats på ett sammansaget materia. Discntinuus ines between regins in the tabe indicates that the yied tabe is cmputed n the basis f the tta materia f the grup. 1 m sk = 5 f inc. bark, ha =,47 acres. än samt Särna ch dre scknar a Kpparbergs än, såedes i strt sett hea det nrränska inandet. Skgsgränsen i Särnafj äen går på ca g meter öer haet medan samtidigt issa mråden i nrdöstra Nrrbtten måste karakteriseras sm tundra fastän höjden öer haet inte är mer än cirka 400 meter. Sm tidigare närtmts är dck en atför differentierad mrådesindening icke möjig med hänsyn ti grundmateriaets mfattning. För att beysa skijaktigheter mean öersikterna för ika tiäxtmråden har en sammanstäning a >>tta prduktin» id m ch 10 års åder i Nrrand samt id 8 ch r år i södra Serige utförts. (Tab. 78.) A tabe 7 framgår att tiäxtmråde T (nrrändska inandet) har agjrt ägre prduktin än mråde T ch T

51 50: PRODUKTONSöVERSKTER Tabe 8 b. Tiäxtmride T VT V. ncrement regin T VTV. 47 Beräknad»ttaprduktin» id B ch OO rs ider d prduktinsöersikterna för den ägre sutenhetsgraden betraktas sm uteckingsföjder. m skjha1 Cacuated tta yied at 8 and x years if the yied tabes fr the wer density cass are cnsidered as deepments. m skfha1 Tiäxt Trädbestånd Åder B n i t e t s k a s s Site cass mråde Type f frests ncrement Age regin V V V Taskgar Pine frests TV JOO ~ TV 8 JOO TV JOO 5 8 TVTV TV JOO Granskgar JOO 89 Spruce frests Barr bandskg+ 8 TV bandad JOO barr ch öskg Mixed cniferus frests and mixed cniferus deciduus frests TV JOO 44 Abruten injemarkering mean mråden anger att prduktinsöersikterna beräknats på ett sammansaget materia. Discntinuus ines between regins in the tabe indicates that the yied tabe is cmputed n the basis f the tta materia f the grup. 1 m sk = 5 f inc. bark, ha =.47 acres. 186 (kustandet) inm aa bnitetskasser. Mean sistnämnda mråden är skinaden däremt mindre markerad. Det igger nära tihands att förmda att den ägre prduktinen kan sammanhänga med den genm:mittigt högre höjden öer haet inm tiäxtmråde T. Vid betraktande a bnitetskass V, sm finns representerad inm aa tiäxtmråden, kan man knstatera att ttaprduktinen id r år sti~er från 98 m sk inm mråde T ti 489 m sk inm mråde T. södra Serige är det dck endast bandskg inm mråde T V sm når upp ti sistnämnda prduktin. För öriga kmbinatiner a trädbestånd ch mråden är prduktinen ägre än 489 m sk. Den tendens tiägre prduktin

52 NLS ERK NLSSON 50; inm de sydigare tiäxtmrådena sm framkmmer ch sm an exempifierats kan ara ägnad att föråna. Förkaringen härti trde dck i huudsak ara att en annan höjdserie tiämpats id bnitering a ta inm mråde T T, särskit sm bniteringen där så kunnat ske baserats på detta trädsag. Vid bnitering efter nrrandstabeen kräs för en iss bnitetskass högre medehöjd än id bnitering efter sörandstabeen. Denna skinad kan för åga bniteter uppgå ti cirka n meter. Föjaktigen bör det åtminstne i gränsmrådena bi skinad mean bestånd inm en iss bnitetskass, ika kassificerats enigt ika bnitetstabeer, ch skinaden bör gå i den riktning sm här har framkmmit. Man bör äen bserera att bytet a kuberingsfunktiner id öergång från nrra ti södra Serige åtminstne i gränsmrådet bör föraneda en iten skinad i samma riktning Trädbeståndsindeningen Trädbeståndsindeningen definierad genm arierande prprtiner a ika trädsag är behäftad med den sagheten att den inte atid utgör en sutgitig kassificering, sm gäer för beståndets hea framtida utecking. Mer än för öriga indeningsgrunder gäer därför att prduktinsöersikter differentierade på trädbestånd inte utgör några uteckingsföjder. Särskit bör framhåas att bandskgar, sm i ungdmen har strt öinsag, anigen förändras i riktning mt barrskg. Äen prprtinerna mean ta ch gran kan ändras så att t. ex. en barrskg kan öergå i en ren taskg. Om det föreigger stra skinader mean grupper, sm bidats genm den kassificering, sm åsatts ika bestånd id taxeringstifäet, föreigger atså risk för en dåig öerensstämmese med erkigheten, m man anänder på' sådana grunder knstruerade prduktinsöersikter såsm prduktinstabeer. Å andra sidan är det a intresse att kunna beysa faktiska skinader genm att redisa öersikter differentierade på trädbestånd ä en m detta måste ske med reseratin för ämpigheten att betrakta en sådan öersikt sm en uteckingsföjd. Förhandsanayser a materiaet inm mråde T T isade emeertid, att det inte föreåg så markanta skinader i förråd ch tiäxt inm ika trädbestånd, att det mtierade en differentiering med de nackdear i frm a uttunnat materia, sm en sådan skue medföra. nm mråde T V T V fanns det emeertid skä för en sådan differentiering, särskit sm det isade sig möjigt att i iss utsträckning kmpensera försagningen a materiaet genm att sammanså materia från fera tiäxtmråden. Under beaktande a an anförda reseratiner kan föreiggande skinader i >>prduktin>> mean ika trädbestånd utäsas a tabe 8. Med

53 50: PRODUKTONSöVERSKTER 49 hänsyn ti de sagheter, sm föreigger i bniteringssystemet, bör man emeertid inte a dessa sammanstäningar försöka dra några sutsatser m en iss ståndrts prduktinsförmåga id ika trädsagssammansättning. Man et ju t. ex. inte säkert m en bnitering med edning a taens medehöjd ger exakt samma kassificering a ståndrten sm en bnitering med edning a granens medehöjd. För sådana jämföreser är man hänisad ti en aseärt förfinad metdik för ståndrtskassificering, iken bör ara berende a trädsagssammansättningen (Bengt Jnsn 1960 sid. rrrz). Om i atså knstaterar att prduktinsöersikterna inte kan uppfya de kra, sm måste stäas på en etenskapig anays a t. ex. taens ch granens prduktinsförmåga på ika bniteter, kan i å andra sidan knstatera att den erfarenhetsmässiga regen för södra Serige att ta ch gran ger ungefär samma prduktin på. bnitet granen bättre på. bnitet ch taen bättre på V. bnitet, icke mtsäges a sammanstäningarna i tabe Bniteten Sm i detta kapite inedningsis har framhåits får de id riksskgstaxeringen utförda bnitetsbestämningarna enbart betraktas sm en kassindening a skgsmarken i kasser med ikartad prduktinsförmåga, iken är tiämpig endast inm begränsade mråden. Detta sagda innebär icke någt aståndstagande från de synpunkter, sm fta framföres rörande önskärdheten a ett förbättrat system för ståndrtskassificering utan utgör btt ett knstaterande a att man icke med det nuarande id riksskgstaxeringen tiämpade systemet kan erhåa en absut bestämning a prduktinsförmågan uttryckt t. ex. i msk per år ch ha. Denna karakteristik a årt nuarande bnitetssystem är icke ny, men har haft påtagigt sårt att bi accepterad i praktiken. Redan i dmänstyreisens försag a år 1941 ti ny fastighetstaxeringsmetd (SOU 1941: ) uteckas dck dessa synpunkter ch eder fram ti ett försag ti >>reatibnitering>> inm begränsade mråden (tiäxtmråden). Den nuarande metden för fastighetstaxering baseras på en >>reatibnitering>> a mera detajerat sag än i dmänstyreisens ursprungiga försag. (Fastighetstaxering a skgsmark ch äxande skg, De, 1956). En anays a den bnitetskassificering, sm igger ti grund för öersikterna, brde närmast ta sikte på att knstatera huruida det undersökta materiaet mtsarar kassmitten i respektie bnitetskasser. Det brde äen ara mtierat att öeräga huruida en knstaterad aikese från kassmedetaet bör föraneda en krrigering a resutaten före pubiceringen. Nis Hagbergs tidigare mtaade prduktinsöersikter (198) har exempeis gjrts ti föremå för en nggrann bnitetskrrigering enigt inte mindre än 4MSSs:r

54 50 NLS ERK NLSSON 50: 5 aternatia metder. Härid ar dck syftet att erhåa en anpassning ti den a Jnsn angina absuta bnitetsskaan, någt sm för det då aktuea mrådet, d.. s. Meanserige, isade sig påfrdra ganska ringa krrektin. knsekens a ad sm tidigare anförts rörande innebörden a bniteringen i i emeertid nu a priri acceptera den erhåna bnitetskassificeringen ch redisa resutatet från de härigenm erhåna grupperna för ett isst definierat ura, nämigen des den i sutenhetshänseende >>bättre häftem a materiaet, des den närmast därunder iggande sutenhetsgraden. Det kan emeertid ara mtierat att närmare diskutera tå a de metder, sm Nis Hagberg utnyttjat för bnitetskrrigering. Den första utgör en krrigering med edning a åder ch teretiskt beräknad grundyteägd medehöj d. Denna metd har pröats id riksskgstaxeringen för kntr ch jämförese a agedarnas bnitering. Den är dck icke het inändningsfri. bniteringsanisningarna anges, att de gina höjdserierna är att betrakta sm stöd för bniteringen endast i de fa, då det gäer mera regemässigt uppdragna ch med åggaring eer genmgaring skötta skgar, ikådriga bestånd samt mark a enhetig bnitet. Det är gietis icke möjigt att agöra m differensen mean en teretiskt beräknad medehöjd för en iss åderskass ch den bnitetsdefinierande höjden berr på att materiaets erkiga medeåder aikerarån åderskassens mitt eer m aikesen är ett utsag för den subjektia på erfarenhet grundade krrektin a bniteringen, sm förrättningsmannen måste föräntas utföra id nrmaa beståndsförhåanden. Utförda pr med denna metd har emeertid isat en mycket gd öerensstämmese mean beräknade höjdserier ch bnitetskutrna. För att exempifiera detta återges på figur nr resutatet från en sådan kntr aseende ta i taskgar inm regin (Nrrbttens ch Västerbttens än) utförda på den :e riksskgstaxeringens materia, d.. s. det materia sm egat ti grund för prduktinsöersikterna å sid. O. A figuren framgår att bniteringen igger >>rätt» på bnitet V, ch att den beräknade höjdserien i genmsnitt igger någt ägre än bnitetskuran för bnitet V ch någt högre än bnitetskuran för bnitet V. Detta skue kunna tkas så att materiaet i medeta igger någt ägre än kassmitten för bnitet V, ungefär ika med kassmitten för bnitet V ch någt högre än kassmitten för bnitet V. Tkningen är dck sm an antytts icke inändningsfri men öerensstämmer med ad sm är att föränta enär den areamässiga bnitetsfördeningen har sitt medeta i bnitetskass V. Vi skue därigenm ara framme id den andra metden innebärande en kassmittenkrrigering med edning a den areamässiga bnitetsfördeningen. "Mt denna metd skue kunna inändas att man inte kan dra några säkra sut

55 5: PRODUKTONSöVERSKTER 5 Mczdzhöjd, m Mean hrzir;(ht m.18 Bnit~t Y 16.Sitrz e/ass Y 14 / "' "' 10 / 8 /.,..".,..,..,.. 10 ' QO Adczr A?cz 1& Bnii!Z.t '1.Sitcz e/ass J Adar A(.)a 1 Bnii(.t W.Sifcz e/ass EJ[ Ad~r A9t Jnsns höjdkura, Hrziqht cure (Jnsn) Baräknada ärdan, Cacuated aues Figur Jämföreser mean Jnsns höjdkurr ch ur pr:trädsmateriaet beräknade. ärden. Cmparisns between the Jnsn height cures and anes cacuated frm the sampe trees.

56 s z NLS ERK NLSSON 50: Tabe 9 Det bearbetade prytemateriaets prcentuea fördening på bnitetskasser. Site cass distributin f the pts treated. Per cent. Tiäxt sutenhets Bnitetskass Site cass Trädbestånd mråde grupp Type f frests ncre Density dass ment V V V S:a regin Tta T Bättre häften The better haf 8,8 5,7 4> 1, r, Granskgar Spruce frests Bättre häften 4,6 5, 8,5 4,0 ],7 r, The better haf TV TV Lägre sutenhet 5, 1,5 40,1 17,1 6,0 100,0 The wer density dass TV Bättre häften 7, 9,0,8 100,0 The better haf Lägre sutenhet 44,8 8,8 16,4 100,0 The wer density e ass Lägre sutenhet 7,7 7>4 7,8 17,1 100,0 The wer den si ty dass Samtiga trädbestånd utm Bättre häften 18, ,5 7, r, rena öskgar The bette haf ch bandskgar T med öerägan Lägre sutenhet,0 40,1 7, 9,7 100,0 The wer density de öträd e ass A types f frests ex e. pure decid nus frests and mixed Bättre häften 5,7 40,0 4, r, frests with predm The better haf inant admixture f deciduus trees T Lägre sutenhet 9,6 4,1 17, 100,0 The wer densi ty e ass Bättre häften,9,7 5,5 15, 7,9,7 r, The better haf Taskgar TV Pine frests TV Lägre sutenhet 8, 41,0 15,4 9, 6,1 r, The wer density e ass Barrbandskg + Bättre häften 9,0 45,,4 9,1, 100,0 bandad barr The better haf ch öskg TV Mixed cniferus TV Lägre sutenhet 1,1 4>5,4 1,6 5,4 100,0 frests and mixed The wer density cniferus decid dass uus frests.

57 50: PRODUKTONSÖVERSKTER 5 satser m materiaets fördening inm en iss kass med edning a areamfattningen a en intiiggande kass. Förrättningsmännen kan nämigen ha en tendens att medetet eer medetet förskjuta bedömningarna mt medetaet. Om t. ex. medebniteten igger i bnitetskass V skue därid saga fyrr ch gda" sexr kunna bi kassade sm femmr. En bnitetskrrigering enigt den nu föresagna metden skue därid kunna medföra att materiaets medeta faststädes ti att igga ägre än kassmitten i bnitetskass V trts att mtsatsen skue kunna ara faet. Med hänsyn ti de anskigheter, sm såunda kan ara förknippade med en bnitetskrrigering efter denna mde, har det icke ansetts ämpigt att utföra någn sådan, men ä att redisa den bearbetade pryteareaens prcentuea fördening på bnitetskasser (tabe g). Obserera att ej bearbetade bnitetskasser icke ingår i redisningen, arför de redisade fördeningarna är stympade. trts a ad sm tidigare sagts rörande möjigheterna att öersätta en bnitetskassbestämning i ett absut kubikmetermått är det ändå a praktiskt intresse att jämföra den ur prduktinsöersikterna beräknade medeprduktinen under OO år med a Tr Jnsn angien >>idea prduktinsförmåga>>. Den beräknade medeprduktinen under :r ch ZO år inm tiäxtmråde T T respektie 8 ch OO år inm tiäxtmråde T VT V redisas i tabe O. Sm framgår a redisningen är medeprduktinen ftast högre id den ängre äxttiden. Detta förhåande bör dck inte tagas sm ett argument, sm taar för en reatit ång mppstid, utan sammanhänger äsentigen med att öersikterna ej är uteckingsföjder utan representerar ett at bättre ura. tabe nr ch har de beräknade medeprduktinsärdena för den bättre häften satts i reatin ti den ideaa prduktinsförmågan enigt Tr Jnsn, sm satts = OO. Tabeerna innehåer äen en jämförese med de nrmabniteter, sm tiämpats id de tå senaste fastighetstaxeringarna enigt den ädre metden. Om såä den >>ideaa prduktinsförmågam enigt Jnsn sm nrmabniteten re riktigt angina brde medeprduktinen enigt prduktinsöersikterna för den bättre häften igga mean dessa ärden, eftersm den bättre häften inte kan anses representera ideaa prduktinsförhåanden, medan den å andra sidan är bättre än genmsnittet. A tabe ch Z framgår a bättre häftenöersikternas medeprduktin i fertaet faigger mean ideabniteten ch nrmabniteten. åtta fa huudsakigen i fråga m bättre bniteter igger medeprduktinen öer ideabniteten, i intet fa under nrmabniteten. Öer ideabniteten igger den band annat för granskgar inm tiäxtmråde T V, bnitet,

58 54 NLS ERK NLSSON s: r Tabe r a. :Beräknad medeprduktin id 100 ch 10 års åder respektie S ch 100 års åder då prduktinsöersikterna för den b ä t t r e h ä tf t e n betraktas sm uteckingsföjder. Cacuated mean yied at r and 10 years resp. 8 and r years, if the yied tabes fr the "better haf'' are cnsidered as deepments. m skfår ch hat m skjyf'ar and ha1 B n i t e t s k a s s Site dass Tiäxt V V V Trädbestånd mråde Åder Type f frests nerement A ge Prduktinsförmåga enigt Tr Jnsn m skfår regin Yied capacity accrding t Jnsn 0,5 8, 6, 4.5.4,5,8 Samtiga trädbe OO 4,0 T,7,9, stånd exk. rena 0 4,1,8,0, öskgar samt bandskgar med öerägande ö OO T 4 4,0,, träd 0 4.5,1,, A types f frests exc. pure deciduus frests and mixed frests with pred OO 4.9,,0 T minant admixture 0 4.9,, f deciduus trees S TV S OO 4 4 S,O 7, ,0,8 TV S 1, 8,9 OO 6, TV ,0,.{ Taskgar OO 4.9,1,,6 Pine frests 8 TV ,0,1,4 OO 4 4,,,6 Granskgar T VTV OO 4.,0 Spruce frests Barr bandskg TV 8 7,6 6,{ 4.8,, + bandad barr OO 4.9., ch öskg Mixed cniferus frests and mixed TV ,,1 cnifet us deci d OO 4.4., uus frests Abruten injemarkering mean mråden anger att prduktinsöersikten har beräknats på ett sammansaget materia. Discntinuus ines between regins in the tabe indicates that the yied tabe is cmputed n the basis f the tta materia f the grup. 1 m sk = 5 f trunk wd inc. bark, ha =.47 acres.

59 ~ PRODUKTONSö VERSKTER 55 Tabe r b, Beräknad medeprduktin id 100 ch 10 års åder respektie 8 ch 100 års åder då prduktinsöersikterna för den ä g r e s u t e n h e t s g r a d e n betraktas sm uteckingsföjder. Cacuated mean yied at r and 10 years resp. 8 and r years, if the yied tabes fr the wer density cass are cnsidered as deepments. m sk/år ch ha1 m'skfyear and ha1 ~ B n i t e t s k a s s Site dass Tiäxt V V V Trädbestånd mråde Åder Type f frests ncrement A ge Prduktinsförmåga enigt Tr Jnsn regin Yied capacity accrding t Jnsn 10,5 8, 6,0 4,5,4,5 1,8 Samtiga trädbe 100 T,1,1 1,4 0,9 stånd exk. rena 10,, 1,4,8 öskgar samt bandskgar med öerägande ö 100 T,6, r,6 0,9 träd. 10,7, r,6,9 A types f frests exc. pure deciduus frests and mixed OO frests with pred T,8,5 1,5 minant admixture 10,9,6 1,5 f deciduus trees TV ,4, OO,4 8 8,5 6, 4.4,7,1 4.4,6, r,6 1,0 100 il, 1,7 1, Taskgar TV 4,4,, 1,6 r, Pine frests 100.4, 1,7 1, Granskgar Spruce frests TV TV1 TV 100,9, TV 8 10,6 7,0 4,8 OO Barrbandskg TV,4, 1,8 + bandad barr 100,5,4 1,9 ch öskg Mixed cniferus frests and mixed TV 8 5,7 4,1,, r,8 cniferus decid 100,,4 1,9 uus frests 8 6, 4.4 Abruten injemarkering mean mråden anger att prduktinsöersikten beräknats på ett sammansaget materia. Discntinuus ines between regins in the tabe indicates that the yied tabe is cmputed n the basis f tta materia f the grup 1 r m sk = 5 f trunk wd inc. bark, 1 ha =.47 acres.

60 NLS ERK NLSSON 50: Tabe r. Tiäxtmråde T T. ncrement regin T T. Medeprduktinen enigt prduktinsöersikterna för den b ä t t r e häft e n i järnjämförese med >>ideabnitet» ch >>nrmabnitet>>. Mean yied f the better haf accrding t the yied tabes in reatin t "idea" and "nrma" capacity. Prduktinsförmåga enigt Jnsn Yied capacity accrd.ing t Jnsn >>idea bniteten» = r. ''idea capacity'' = t. Tiäxtmråde ncrement regin T T T Prduktinsförmåga enigt Yied capacity deabnitet (B;) "dea" Bättre häften The "better haf" Nrmabnitet (Bn) ''Nrma'' deabnitet (B;) ''dea'' Bättre häften The "better haf" Nrmabnitet (Bn) 1 "Nrma" deabnitet (Bi) "dea" Bättre häften The ''better... haf'' Nrmabnitet (Bn) "Nrma" B n i t e t s k a s s Site dass V V V Prduktinsförmåga en. Jnsn Yied capacity accrding t Jnsn 4,5,4,5 r,8 OO OO!00 JOO OO OO OO OO OO OO! Bn =,7 B;, B n =,8 B; 0,0 ika ti öerägande de måste utgöras a kuturbestånd. Om man med edning a ad sm framkmmit, försöker bedöma i ad mån de id tidigare fastighetstaxeringar tiämpade frmerna för beräkning a nrmabniteten har arit ämpigt apassade, synes det sm m reduktinen a ideabniteten kunde ha arit någt mindre på gda bniteter i södra Serige ch eentuet någt större på dåiga bniteter i Nrrand.

61 Tabe 1. Tiäxtmråde T VT V. ncrement regin T VT V. Medeprduktinen1 enigt prduktinsöersikterna för den b ä t t r e h ä f t e n i jämförese med >>ideabnitet» ch >>nrmabnitet>>. Mean yied f the better haf accrding t the yied tabes in reatin t "idea" and "nrma" capacity. Prduktinsförmågan enigt Jnsn»ideabnitetem = r. Yied capacity accrding t Jnsn "idea capacity" = 100. B n i t e t s k a s s Site dass mi Ti äxt Prduktins Trädbestånd mråde förmåga Type f frests ncrement Yied capacity regin V V V Prduktinsförmåga enigt Jnsn Yied capacity accrding t Jnsn r,s 8, 6, 4,S >4,S r,8 deabnitet OO JOO OO!00 OO TV "dea" Bättre häften g8 r g gr ss Sg The "better haf" N rmabanitet ss ss ss ss ss ''Nrma'' deabnitet OO OO OO OO OO OO Taskgar TV "dea" Bättre häften g4 gs gs gr ss Sg Pine frests The "better haf" N rmabanitet ss ss ss ss ss ss ''Nrma'' deabnitet OO JOO OO "dea" TV Bättre häften g4 gs gs The "better haf" N rmabanitet ss ss ss ''Nrma'' deabnitet OO OO OO OO OO "dea" TV Bättre häften TV The "better haf" O g s gs gr S8 N rmabanitet ss ss ss ss ss Granskgar ''Nrma'' Spruce frests deabnitet JOO OO JOO "dea" TV Bättre häften! OS The "better haf" N rmabanitet ss ss ss ''Nrma'' deabnitet JOO JOO OO OO JOO "dea" Barr bandskg TV Bättre häften g s 107 r g g7 S8 The "better haf" +bandad N rmabanitet ss ss ss ss ss barr ch ö ''Nrma'' skg deabnitet JOO JOO JOO JOO JOO Mixed cniferus frests and mixed cniferus... deciduus frests ''dea" TV Bättre häften g gs g8 g7 8S The "better haf" N rmabanitet 8s ss 8s ss ss ''Nrma'' 1 Medeprduktinen angien för r år utm för de öersikter sm saknar uppgifter för r år, där i stäet medeprduktinen för S år angiits. Mean yied at a stand age f year. f there is n ane at year, the tabe gies the mean yied at B years. Nrmabniteten =,Ss ideabniteten. Nrma capacity =.85. idea capacity

62 ss NLS ERK NLSSON 50: Tabe 1 a. Beräknat genmsnittsförråd id angien äxttid då prduktinsöersikterna för den bättre häften betraktas sm uteckingsföjder. m skfha Cacuated mean ume fr certain specified prductian perids if the.yied tabes fr the "better haf" are cnsidered as deepments. m sk/ha1 Trädbestånd Type f frests Tiäxt Växttid Bnitetskass Site dass mråde Prductian ncrement regin perid V V V! ~ 5 Samtiga trädbestånd exk. OO T rena öskgar ch band!0! skgar med öerägande öträd!00 T A types f frests exc. pure de! /1 ciduus frests and wixed frests with predminant adm.ixture f OO T J 71 deciduus trees!0 15 ss TV /:; 8 r 8 r6/ OO / OO J ! ! Taskgar 8 r6 TV r 4 9 Pine frests OO TV Granskgar TV1 TV OO Spruce frests TV Barrbandskg samt TV bandad barr ch öskg! Mixed cniferus frests and mixed cniferus deciduus 8 TV ss 6 4 frests OO r r m sk = 5 f inc. bark. ha= 47 acres sutenheten Sm tidigare framhåits måste sutenhetsbedömningen anses ara mycket subjektit betnad. Bedömningen aser i enskiktade bestånd med en medehöjd a ~ meter ch däröer den så kaade )>massasutenhetem>, d.. s. förhåandet mean aktuet förråd ch mtsarande förråd enigt Jnsns intensitetstabe (Jnsn 1914). öriga fa angies areasutenheten. Vid den z:a riksskgstaxeringen skedde bedömningen het kuärt, ch man hade inte sm nu möjighet att stödja uppskattningen på reaskpmätningar. nm båda sutenhetsgrupperna har för arje prduktinsöersikt beräknats det genmsnittiga irkesförrådet id 100 ch 10 eer 8 ch 100 års äxttid. Dessa genmsnittförråd redisas i tabe 1 a ch b.

63 50: PRODUKTONSö VERSKTER 59 Tabe 1 b. Beräknat genmsnittsförråd id angien äxttid då prduktinsöersikterna för den ä g r e s u t e n h e t s g r a d e n betraktas sm uteckingsföjder. m skfha1 Cacuated mean ume fr certain specified prductian perids if the yied tabes fr the wer density cass are cnsidered as deepments. m sk/ha1 Trädbestånd Type f frests Tiäxtmråde ncrement regin Växttid Prductin perid B n i te t s k a s s Site dass miiv V iiv Samtiga trädbestånd exk. T r g s g rena öskgar samt band 10 skgarmed öerägande ~~~~~~~~~~~~~+~~+~~~~ ~~ types f frests exc. pure de~ T ~~~ ~! ~~ ~~ ~~ ciduus frests and mixed frests ;;.:~rd,;;:~~:i~ant admixture f T 111 ~~~ 1 ~~ ~~ ~~ g TV 7 4 ~~ ss 51 9 Taskgar Pine frests TV TV g ~~ ~~ g ~~ 66 4 Sr 51 9 Granskgar Spruce frests Barrbandskg samt ban T V S 171 S dad barr ch öskg w Sr 56 4 Mixed cniferus frests and ~~+~~~~~~~ mixed cniferus deciduus T V S ' 5 frests m sk = 5 f inc. bark. ha =.47 acres. Om förråden i tabe 1 jämförs med medeprduktinen i tabe 10 isar det sig, att det föreigger i det närmaste direkt prprtinaitet mean medeförråd ch medeprduktin hs den bättre häften i förhåande ti mtsarande ägre sutenhetsgrad, iket i sin tur innebär att det föreigger iten skinad i yrntiäxtprcent. För issa i materiahänseende ärepresenterade bnitets ch åderskasser redisas i tabe 14 en jämförese mean de förråd id fu sutenhet för de tå sutenhetsgrupperna, ika har beräknats med hjäp a mtsarande sutenhetsärden. Sm framgår a jämföresen öerensstämmer de beräknade förråden id fu sutenhet i strt sett mycket ä med arandra, iket isar att suten

64 6ö NLS ERK NLSSON s: r Tabe 4. Virkesförråd id sutenhet 1,0 beräknade med hjäp a sutenhetsärdena för den bättre häften (a) ch för den ägre sutenhetsgraden (b). Vumes f standing timber at density, cmputed by means f the density anes f the "better haf" (a) and the wer density cass (b). m sk/ha1. Tiäxtmråde T T. ncrement regin T T. Bnitet V. Site cass V. Åderskass Age dass Enigt Accrding t Tiäxtmråde ncrement regin T T T a b g V a b a b 7 4 O Tiäxtmråde T VT V. ncrement regin T VT V. Granskgar. S pruce frests. Åderskass Age dass V Enigt Accrding t a b a b B n i t e t Site dass m sk = 5 f trunk wd inc. bark. ha=.47 acres. V hetsbedömningen, trts att den är subjekti, bir någrunda riktigt utförd i enigt med måsättningen, att den ska uttrycka en förrådssutenhet. Det kan ara a intresse att jämföra de beräknade genmsnittsförråden för den bättre häften med de nrmaförrådstabeer, sm har tiämpats id tidigare fastighetstaxeringar enigt den ädre metden ch sm sarade mt reatia skgstigången,. En sådan jämförese redisas separat i biaga 4

65 50: PRODUKTONSöVERSKTER Anayser a tiäxtprcenter Amänt Såsm mtaats i kapite 4 har tiäxtberäkningarna grundats på ymtiäxtprcenter (diskant) för 5årsperider beräknade med hjäp a Näsunds mindre kuberingsfunktiner. Före utförandet a tiäxtberäkningarna har det emeertid arit nödändigt att utföra ett strt anta anayser a tiäxtprcenternas ariatiner id ika materiagrupperingar. Huudändamået härmed har arit att kargöra ika differentieringar a materiaet, sm är äsentiga, ch ika sammansagningar, sm kan ifrågakmma. När det gäer att i praktiken bedöma m i öersiktema redisade tiäxtprcenter kan ara tiämpiga för ett isst ändamå, kan kännedm m dessa anayser ara a ärde. denna adening kmmer därför de iktigaste resutaten från dessa anayser att redisas huudsakigen i diagramfrm Tiäxtprcenter för åderskasser ch diameterkasser Vid beräkning a tiäxtprcenter utgör ådern utan tekan den iktigaste indeningsgrunden. Sm bekant atar tiäxtprcenten starkt med stigande åder ch företer därid sm bekant närmast ett hyperbeiknande förpp. Samma gäer för brösthöjdsdiametern sm gietis är starkt krreerad med ådern. Jämföreser mean medetiäxtprcenter erhåna id ika indeningsgrunder bör därför utföras på ett materia, sm är fördeat på åders ch diameterkasser. Figur 4 i ge några exempe på den huudsakiga gången i tiäxtprcentserier enigt denna indeningsgrund. Sm framgår a figuren skijer sig prcenterna för ika åderskasser ä från arandra. nm en åderskass sjunker tiäxtprcenten i amänhet med stigande diameter. Detta förhåande är ahängigt a tå effekter. Om i har tå ika gra men exakt ikådriga träd, kan det gröre ha en betydigt större absut tiäxt än det kenare men ändå ha en ägre tiäxtprcent, eftersm den absuta tiäxten ska sättas i reatin ti en större ym. Dessutm har i ckså att räkna med ådersspridningen inm en åderskass, sm medför att gröre träd genmsnittigt är ädre än kenare träd Tiäxtprcenter för bnitetskasser Man brukar generet säga att tiäxtprcenten id en iss åder i strt sett är berende a bniteten i mtsats ti den absuta tiäxten. Gietis måste det dck åtminstne i början a tiäxtförppet föreigga en iss skinad (Jnsn g6, sid. 8).

66 NLS ERK NLSSON TLLVÄXTOMRÅDE, NCREMENT REGON T Gran, fruct Åk. Prträdsanta A q c. Nmher f samp/g fr~es ]_ 14 ][ r y > 80 11['i[ Dki.,DBH Åk. 8 AD:dass T][ Gran,. Qrucf Ak Prträdsanta A~e e. Nmher f sam~ fr~es n ][ Z y JZ[ :' 5' : ki.,DBH Dki.,DBH Ta, Pint Åk Prträdsanta Ar;eci Nmber f sampe trrzrzs i :r B y JZ[ ]]['W Dki.,DBH 7 6 Ta, Pine Åk. Prträdsanta Aqe el Nmbrzr f Si11T7pk frees i 5 61 m r "Y n11 65 Z ~ Dkt.,DBH ;'kc/ass ". w: :w zs 0 5 A Åk L m JY y 1Z Z["Zii Figur Dki.,DBH DKL,D8H Tiäxtprcenter för åderskasser ch diameterkasser. Tiäxtmråde T ch T. (Under bark, 5 år, disknt.) Vume increment percentages by age casses and diameter casses. ncrement regin T and T. (Excudinf bark, 5 year, discunt.)

67 NLS ERK NLSSON TLLVÄXTOMRÅDE, NCREMC:NT REGON Ti Ta, Pine Gran,S.eruce P. Of Prfrädsanfa Py0. Prträdsanta 6 Ak ][ Numberfsam ef~ru; 6 Ak. m Humber fsamprzfrrzes A~.z ~ass Bn.][ A~e e/ass Bn.JT 4 5B L b8 6 1 N y y 54 5 E. 5 j[ 4 ~ Z Dki.,DBH Dkk 1DBH..., 4 '" ' ' ' \ ~~ Ok., DBH D k., DBH. 4 Bn.][ N \ ][ Pr+ rädsanta Numberrsampk nzas 4 10 HZ \.::.:: Dki.,DBH Dki.,DBH P% 5 Aki.N A~tZdass :0 Dk. 1 DBH P Aki.V A~Z e/ass 4 Bn][ y JZ[.... ' ~'~~ Pr~ rädsanta Number f smp/efrees 1 1 "9Y 'L Dki.,DBH Py 0 / 5 Aki.V A~ec/ass 4 BniT N y 1Z Prträdsanta Numbrzr f sampe frees Dki.JDBH Dki.,DBH Dki.,DBH Bniczt m Bnita.t N Bnita.1 Y Bnita.t T Siacass Sifa.c/asS Sife e/ass... SiftZ e/ass Figur 5 Tiäxtprcenter för bnitetskasser. Tiäxtmråde T. Åderskass V. (Under bark, 5 år, diskant.) Vume increment percentages by site casses. ncrement regin T. Age cass V. (Exeuding bark, 5 year, discunt).

68 PRODUKTONSöVERSKTER s; Ji., Pin~ AkL[ P. OJ Aac&&. s 4 : J f TLLVAXTOMRADE,NCRCME.NTRE610N TY Gran,_P_ruca Prträdsan+a 00 Åk.][ P% A?e e/ass Bn.n 66 Munbar ssmptz frrzes mj/.4 ~ ~91Ui &J E149 ~ 5BM> J J ~ D k., D8H Dk.pBH Dk.,DBH Py 0 /. Prträdsanta Aki.Y M um b er sampe ~ f, rtzes 4 Aqecass Bn.n ][ n ~11 J 5.7 y () 5 0 :!15 ~,DH ~"..."b.::~ Dki.,DBH Prträdsanta 01 P..Åki.1L Humber sam/]1 fretzs y 10 A f{tz e/ass Bn.n E ] y.:.: b Dki:,DBH Dki.,D/H Bnitczt ][ Bnitczt 1[ Bnitet.Ti Bnitet Y 5ikcass Sifrzc/ass Sifecass Sifrzcass Figur 6. Tiäxtprcenter för bnitetskasser. Tiäxtmråde T V. Åderskass V. (Under bark, 5 år, diskant.) Vume increment percentages by site casses. ucrement regin T V. Age cass V. (Ex cuding bark, s year, discunt).

69 50: PRODUKTONSöVERSKTER Frågestäningen är nu huruida det föreigger så stra s~inader att det är nödändigt att beräkna skida tiäxtprcentserier för ika bnitetskas:.. ser. Figur 56 iustrerar tiäxtprcentserier för ika bnitetskasser inm tiäxtmråde T ch T V. Vad beträffar mråde T erhåer man inte någt medebart isuet intryck a att de ika bnitetskassernas tiäxtprcentserier är rdnade i någn rangrdning, ch ej heer föreigger någn tydig tendens i fråga m ta i tiäxtmråde T V. detta mråde isar dck granserierna en iss tendens att skija sig från arandra. Ett mera bjektit uttryck för skinaderna i tiäxtprcent mean ika bnitetskasser har erhåits på föjande sätt: nm arje diameterkass ch åderskass har inm tiäxtmråde T den bnitetskass band bniteterna V, sm har haft den största tiäxtprcenten, tideats rangen, den därnäst största rangen z ch den ägsta rangen J. nm tiäxtmråde TV har förfarits på mtsarande sätt med bniteterna V. Resutatet a denna kassificering redisas i tabe 15. Om bniteten inte har någn betydese bör frekensen a ettr, tår ch trer ara ungefär ika inm aa tre bnitetskasserna. Vid jämförese mean tiäxtmrådena finner i en ungefärig öerensstämmese inm tiäxtmråde T, medan inm tiäxtmråde T V fördeningen a ettr, tår ch trer är sådan, att den antyder att bniteterna har en tendens att ara rdnade i rdning efter gdhetsgrad. Om en sammanräkning a frekenstaen utförs inm trädsag i stäet för inm tiäxtmråden, erhåes föjande resutat: Ta Bn. Gran Rangfrekens Rangfrekens : : a si a 1 41 s 10 b si r 16 b 7 18 s 10 c c S:a S:a Sm framgår a kntingenstabeerna an föreigger hs ta en tendens ti att rangfrekenserna är rdnade i mänd rdning mt bniteterna, medan det hs gran föreigger en tydig tendens ti att frekenserna är rdnade i samma rdning sm gdhetsgraden. Mera precist uttryckt innebär detta, att det hs ta föreigger en tendens ti att tiäxtprcenten är högre på sämre bniteter, medan hs gran tiäxtprcenten är högre på bättre bniteter. Nis Hagberg (198 sid ) 5MSS s:r

70 66 Tabe 5. Tiäxtmråde T. ncrement regin T. NLS ERK NLSSON 50: Rangtest a tiäxtprcenter Ranking test f ume increment Rangrdning för bnitet Rank f site quaity (a) V(b) V (c) Ta 11 Fine Trädsag Åderskass V Diameterkass j5j 55 Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. Rangrdning för bnitet Rank f si te quaity (a) (b) V (c) T a 11 Fine Trädsag Åderskass V Diameterkass 5551ji5ss5s, har funnit iknande tendenser, men framhåer att rsakssammanhanget är kmpicerat. Här ska icke göras någt försök att närmare penetrera detta prbem, ty för detta trde icke riksskgstaxeringens materia ara tifyest. Ej heer har det ansetts erfrderigt att närmare testa de framkmna tendensernas statistiska signifikans. Under bedömande jämäa prytemateriaets

71 50: PRODUKTONSöVERSKTER 67 inm bnitetskasser. percentages in site casses. Species Age dass Diameter cass Gr a n Spruce V r 5 r 51s 1 5as Summa frekens a rangnummer Tta frequency f arius ranks : O Species Summa Gr a n Spruce frekens a rang Age dass nummer Tta V frequency. f arius Diameter cass ranks sszzs1sssss11s ' 11: ' ' d mfattning har det emeertid ansetts praktiskt mtierat att beräkna tiäxtprcenten asett bnitetskass inm tiäxtmråde T T, medan det däremt inm tiäxtmråde T VT V har utförts en differentiering på bnitetsgrupper, arid bnitet ch har sagits samman iksm bnitet V ch V.

72 68 NLS ERK NLSSON 50: Tiäxtprcenter för sutenhetsgrupper Det är att föränta, att tiäxtprcenten ska ara högre id ägre sutenhet. Ett sådant resutat erhös ckså id beräkning a tiäxtprcenter för ika sutenhetsgrupper. Skinaderna ar emeertid inte anmärkningsärt stra. Den ägsta sutenhetsgruppen (0,0,4) isade sig emeertid i praktiskt taget samtiga fa ha högre tiäxtprcent än öriga sutenhetsgrupper. figur 78 redisas tiäxtprcenter för sutenhetsgrupper inm tiäxtmråde TV. Figur 7 aser bnitet ch figur 8 aser bnitet VV. Det framgår kart att det föreigger en systematisk skinad mean tiäxtprcenterna för ika sutenhetsgrupper. Såsm tidigare har framhåits (sid. 7) har därför aa tiäxtprcenter krrigerats ti att gäa rätt sutenhet, d.. s. rätt irkesförråd. Skinaden i tiäxtprcenter för de tå redisade sutenhetsgrupperna har å andra sidan inte arit så str att den haft någn nämnärd praktisk betydese (se kapite 4.rs.). Sm förkaring härti må framhåas, att de tå sutenhetsserierna huudsakigen måste betraktas såsm uppkmna från het ika utgångsägen. Prduktinsöersikterna för den ägre sutenhetsgraden kan därför äsentigen föräntas återspega gest uppkmna, jämna ch uckiga bestånd, sm dck ti en de kan ara gruppis öersutna genm.bristande garing. Det bör uppmärksammas, att äen m en iss ägre sutenhetsgrad har "högre tiäxtprcent inm arje diameterkass än den högre sutenhetsgrad med iken den jämföres, medför inte detta med nödändighet att den genmsnittiga ymägda tiäxtprcenten för samtiga diameterkasser är högre inm den ägre sutenhetsgraden. Den ägre sutenhetsgraden har nämigen fta en gröre dimensinssammansättning, ch sm tidigare framhåits sjunker tiäxtprcenten med stigande diameter. (Jfr tabe4 ch figur 4 ) Tiäxtprcenter inm nyhuggna ch huggna bestånd En inändning, sm kan resas mt riksskgstaxeringens materia såsm underag för prduktinsöersikter är, att issa ytr nyigen är garade aremt andra ytr har stått garade en ängre tid. Kanske rent a enda skinaden mean en yta med sutenheten 0,8 ch en yta med sutenheten,6 är att den senare ytan är nyhuggen, den förra icke? Med hänsyn ti den snedridning a resutatet, sm skue kunna erhåas m det föreåg äsentiga skinader i tiäxtprcenter mean nyhuggna ch huggna bestånd, ar det angeäget att undersöka hur det förhö sig i det aseendet. Såsm nyhuggna betraktades därid de prytr, sm id taxeringen hade bedömts huggna under en perid före taxeringen a 45 år i södra Serige ch r år i Nrrand.

73 ~~... 50: NLS ERK NLSSON TLLVÄXTOMRÅDE,!NCREMENT REGON T V Taii,Pine Gran,,Qruce P,,,/ Å k..i. Prträdsanta P// Åk\.][ Prträdsanta Number f samcrz rees 9 Aqe cass Number f sampe frrzes 9 A~ c/"~~0.4! i.:;. 4 ;; 7 7 (5 0.b 1b b 16 b ; 0.7 1s _._ B B " :> / Z,O Dki..DBH kf. DB!f P% Åki.N:' Prt"ädeanta 7 A q e e/ass Number F samc!z frrzrzs 0.: ~ 7 B b b14b Zt : z _ //~~=.:.:::,.... ~:.:.: ~ ' PV% Åk.S Prträdsanta 7 Aq.z e/ass Number samp.z frerzs 0.> b BO m ~~~ Dki...DBH Ok. DBH PV% Åki."S Prträdsanta 7 A9a e/ass Number f sampe trees z \5 1 O , ; ~ P% Åki.V Prt"iådsanta 7 A q" c:.ss1j.0.4 N~mz!1~0~~'71J/q fntzs ,b S '.O.B Ei Z Figur Dki 1 L>BH /<.1. Sut<znhet O DBH Densify csss Tiäxtprcenter för sutenhetsgrupper. Tiäxtmråde T V. Bnitet. (Under bark, 5 år, disknt.) Vume increment percentages by density grups. ncrement regin T V. Site dass. (Excuding bark, 5 year, discunt.)

74 70 PRODUKTONSöVERSKTER 50: Ta 1 Pina TLLVÄXTOMRÅDE, /NCREMENT REGON TY Åkf.[ A~ec~ ~~~~~~~ ~t / 0. :71..t:;;;t,..t;,;a;'*;;(i;t Dk,DBH "0 5 40Dk. DBH Pr~ rädsant a ~ Dkf,DBH Dk. DBH., Åki.Y Prträdsanta A~e dass /Yumb!" a!.sampe fres P% 0.D. "1 1 1.sa& US """'\..... ' ~ Å. k. y Prträdsanta Ae d85s Number.samp/e fr1es P 0/ ±±=f==H O.J ,.a ~ ~~ Figur D 5 t{)dk~dbh Dk.. JBH Sutanhat 0.0.4""""""""' 0.50.b Dnsify c:a.s.s Tiäxtprcenter för sutenhetsgrupper. Tiäxtmråde T V. Bnitet. (Under bark, 5 år, diskant.) Vume increment percentages by density grups. ncrement regin T V. Site cass VV. (Excuding bark, 5 year, discunt.)

75 Tabe 16. Tiäxtmråde T. ncrement regin T. Jämförese mean tiäxtprcenter i nyhuggna ch ej nyhuggna bestånd. Cmparisn between ume increment percentages in stands recenty cut and in nt stands recenty cut. Högre tiäxtprcent för ny huggna bestånd betecknas med ( +). Lägre tiäxtprcent för nyhuggna bestånd betecknas med (). Lika tiäxtprcent betecknas med (=). High increment percentage in recenty cut stands is dented with ( + ). Lw increment percentage in recenty cut stands is dented with (). Equa increment percentage is dented with (~). sutenhet Densit y 0,0,4 T a Pin e ~~50115zzs V V + + V V x = 17 st(+), 8 st() ~~s011szzs11s14+ Gran Spruce ~~s1 1011szzs1~s14+ sutenhet D ensity,s,6 V + + = + V V V X st(+), 1 st() V V V V X st(+), 16 st() ~~~s s1z1zs11s14 + Sutenhet D ensity 0,70,8 V + = V V V + + X st(+), 15 st() ~~51111s1zzs V V V V X st(+), z st() + + ~~ s sutenhet D ensity,g1,0 V V V V + + X+ 1 st(+), 14 st() Summa för ta: 67 st ( + ), 50 st () Tta fr pine: + + V V + + V V = X st(+), r6 st() Summa för gran: 4 st(+), 5 st() Tta fr spruce: + 1 Age\Diameter cass

76 Tabe 17. Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. Jämförese mean tiäxtprcenter i nyhuggna ch ej nyhuggna bestånd. Cmparisn between ume increment percentages in stands recenty cut and in nt stands recenty cut. Högre tiäxtprcent för ny huggna bestånd betecknas med ( + ). Lägre tiäxtprcent för nyhuggna beständ betecknas med (). Lika tiäxtprcent betecknas med (=). High increment percentage in recenty cut stands is dented with ( + ).,w increment percentage in recenty cut s tands is dented with (). Equa increment percentage is dented with (=). Sutenhet D ensity,,5 sutenhet Density,6 Sutenhet Density 0,7 Ta Pin e ~~ a + + +! b V + + = + + = + = = + V V V = = 0 st(+), 19 st() ~~51rr51151ö1514+ a +! b = + = + = + + V = = = + = + = = = V = + V V u st(+), st() ~~5r a + = + b + + = + + V = = + = + = V = = V V + = = 9 st(+), 7 st() ~~51rr Gran Spruce ~~5jrr ~~4+ a b V + = = = + V + V V r st(+), 1st() ::;~:] 5r1r a + + b = V V V V + 5 st(+), 9 st() A51rr a + b + = + V = = + V V V 8 st(+), st() ~~51 1 r sutenhet Density,81, a b V V V V = = = = = + 15 st(+), 8 st() Summa för ta: 55 ( + ), 96 st () Tta fr pine 1 'A ' Diameter cass. ge' a b + + = = V + + = + : + V V V st(+), 0 st() Summa för gran: 47 st(+), st() Tta fr spruce + =

77 50; PRODUKTONSöVERSKTER 7 För de tå erhåna grupperna beräknades därefter tiäxtprcenter inm åderskasser ch sutenhetsgrupper. Resutatet ades upp grafiskt genm att ange aikesen i prcentenheter från medetaet för båda grupperna. Det isade sig därid att det isserigen förekm issa differenser, men att de ar mycket små anigen endast någn eer några få tindes prcentenheter ch att de fta gick åt arierande hå. Med hjäp a teckentest på materiaet från tiäxtmråde T ch T V ar det möjigt att påisa en systematisk tendens ti ägre tiäxtprcent för nyhuggna bestånd inm tiäxtmråde T V (med 4 års bedömningsperid) men däremt fanns inte någn sådan tendens inm tiäxtmråde T (med 10 års bedömningsperid). Resutatet från teckentestet redisas i tabe nr Med (+)tecken betecknas högre tiäxtprcent för nyhuggna bestånd, med ()tecken ägre tiäxtprcent för nyhuggna bestånd. Lika tiäxtprcent har betecknats med (=). Den framkmna tendensen trde deis sammanhänga med att träden i nyhuggna bestånd har en tiäxtprcent, sm närmast sarar mt den sutenhet, sm rådde före garingen. skinaden ar dck så iten att den inte bedömdes ara a någn praktisk betydese för de färdiga prduktinsöersikterna. Kap. 5 Prduktinsöersikter s.r. Förteckning öer prduktinsöersikter grundade på den :a riksskgstaxeringens materia De kmbinatiner a trädbestånd, mråden ch bnitetskasser för ika prduktinsöersikter finns redisade är markerade med kryss i nedanstående förteckning. Förekmmande dubberedisningar a öersikter beräknade på tå eer fera mråden sammansaget materia, markeras genm abruten injemarkering mean tiäxtmrådena. 5.. Preiminära prduktinsöersikter grundade på den :e riksskgstaxeringens materia för Nrrbttens ch Västerbttens än. Så:sm framhåits i kapite är det angeäget att undersöka höjdägets betydese för prduktinen inm en iss bnitetskass, arid i första hand förhåandena inm öre Nrrand är a intresse. På grund a att Nrrbttens appmark inte taxerades id den : a riksskgstaxeringen föreigger inte några möjigheter att utnyttja detta materia för anayser a höjdägets betydese i öre Nrrand. Från den :e taxeringen föreigger ännu inte mer än 6 års materia, iket innebär att materiaet ännu är aseärt sagare än den : a riksskgstaxeringens. Trts detta har det ansetts mtierat, att försöka sam

78 74 NLS ERK NLSSON 50: Tiäxt Prduktins Trädbestånd mråde öersikt Bnitetskass Site cass Type f frest ncrement Yied tabe regin V V n Samtiga trädbestånd T exkusie rena öskgar samt bandskg P T x x x x med öerägan de ö A types f frest exc. T PT x x x x pure deciduus frests and mixed frests with a predminant admixture f T P T x x x decid nus trees. Taskgar Pine frests Granskgar Spruce frests TV TV TV P T V: P TV: P T V: TV T VP T VV: 1 x x x x x x x x x x x x x x x TV P T V: x x x x x x x Barrbandskg + TV bandad barr ch P T V: x x x x x öskg Mixed cniferus frests and mixed cniferus TV P TV: x x x x x deciduus frests. Prduktinsöersikterna iksm de i nästa asnitt behandade preiminära öersikterna för Nrrbtten ch Västerbtten redisas medebart efter kapite 6. The yied tabes and the preiminary yied tabes fr the princes f Nrrbtten and Västerbtten treated in the fwing seetian are reprted after chapter 6. manstäa preiminära prduktinsöersikter för Nrrbttens ch Västerbttens än grundade på det nya taxeringsmateriaet med differentiering på höjdzner. Det ansågs önskärt, att särskija änen ch att indea arje än i minst höjdzner. För de tå mest representerade bnitetskasserna V ch V utfördes därför en primärbearbetning på höjdzner inm arje än, arid dessutm särskides trädbeståndstyper, nämigen taskgar, granskgar ch barrbandskgar. Det framgick emeertid a denna bearbetning att materiaet ar för tunnt för att tiåta en sådan ingående differentiering. Såä förrådsuppgifter sm tiäxtprcenter arierade för mycket för att medge en någrunda tifredstäande grafisk utjämning. För att ändå möjiggöra en preiminär redisning a förråd ch tiäxt

79 5: PRODUKTONSöVERSKTER Tabe Sammanstäning a ttaa antaet prytr inm trädbestånd ch höjdzner i Nrrbttens ch Västerbttens än. ( års materia.) The tta number f pts in arius frest types and atitude znes in the princes f Nrrbtten and Västerbtten Län Prince Bnitet Site dass Höjd öer Trädbestånd Anta haet prytr Type f frest Atitude Number f p ts Taskgar Pine frests 00m 89,1 i V >) )) )) 476,9 )) )) )) 15,8 Granskgar Spruce frests 0400 >) 110,9 Nrrbtten )) >) >) 64,7 Taskgar Pine frests 000 >) 108,8 V )) )) )) 1,9 >) )) >) 17. Granskgar Spruce frests 0400 )) 11,7 )) )) )) 17, i Taskgar Pine frests 00m 1!0,7 V )) )) >) 61,9 )) )) )) 70, Granskgar Spruce frests 000 >) 76, >) )) )) 7,7 Västerbtten >) )) )) 1!5,8! V Taskgar Pine frests m,0 >) >) >) 87,8 )) >) )) (!.{) Granskgar Spruce frests 000 >) 9,5 >) )) >) 95>4 >) >) )) J40,5 Barrbandskgar Mixed m 15,6 cnifer V )) us ))!01 N arrbtten + )) frests >) 144, Västerbtten Barrbandskgar )) m 8>4 V )) )) >)!6,1 >) )) )) 104,7 med Vss differentiering på höjdzner ch trädbestånd har en frtsatt bearbetning a det differentierade materiaet dck utförts. På samma sätt sm tidigare beskriits har förråd, tiäxtprcenter ch absut tiäxt beräknats. För att erhåa en säkrare redisning har därefter de erhåna resutaten ägts samman med antaet bakmiggande prytr sm ägningta, så att man des har erhåit en redisning på tå höjdzner asett trädbestånd, des en redisning på de tre trädbeståndstyperna asett höjdzner. Båda redisningarna aser Nrrbttens ch Västerbttens än sammantagna.1 A 1 Öersikterna är redisade medebart efter kapite 6.

80 NLS ERK NLSSON s: :r Tabe g. Ttaprduktin m skfha ch medeprduktin (msk/år) då de preiminära prduktinsöersikterna för Nrrbttens ch Västerbttens än betraktas sm uteckingsföjder. (Bättre häften.) Tta yied m sk/ha 1 and mean yied (m skfyear) if the preiminary yied tabes fr the.princes f Nrrbtten and Västerbtten are cnsidered as] deepments. (The better haf f the area.) tabe nr r8 sm redisar antaet prytr i de demateria, sm har sammanägts, framgår att materiaet från Nrrbtten dminerar ifråga m taskgar, medan materiaet från Västerbtten dminerar när det gäer granskgar. Vid sammanägningen ti endast tå höjdzner asett trädbestånd ingår i znen 0400 m äen granskgar i Västerbtten mean 400 ch 500 m. Denna inknsekens trde inte nämnärt påerka resutatet, ch den sam B ö nitetskass Site cass, Höjdzn Trädbestånd Växtid Atitude zne Type f frests Prductian V perid V i (,5) (,8) 400 m Taskgar + granskgar + barrband OO 90 u8 ö. h. skgar (,g) (,) Pine frests + spruce frests + mixed cniferus frests (,) ( ) ' ' i 400 +m Taskgar + granskgar + barrband~ OO 7 8 ö. h." skgar (,7) (,1) Pine frests + spruce frests + mixed cniferus frests (1,8) (1,) m Taskgar (,) (,) ö. h. Pine frests (,0) (1,) m Granskgar (,8) (,) ö. h. Spruce frests 10 9 (,g) (,) OO m Barrbandskgar (,8) (, ) ö. h. Mixed cniferus frests (,9) (,) +m Taskgar + granskgar + barrband OO 86 ö. h. skgar (r,9) (, ) Pine frests + spruce frests + mixed cniferus 0 45 frests (,9) (,) 1 1 m sk = 5 f trunk wd inc. bark, ha =.47 acres Granskgar i Vb 500 m. Spruce frests in the prince f Västerbtten s m. 8 Granskgar i Vb m. Spruce frests in the prince f Västerbtten s + m.

81 50: PRODUKTONSö VERSKTER 77 Tabe 0. Beräknat genmsnittsförråd id x ch 10 års äxttid då de preiminära prduktinsöersikterna för Nrrbttens ch Västerbttens än betraktas sm uteckingsföjder. (Bättre häften.). Cacuated mean ume fr a prductian perid f 100 and 10 years, respectiey, if the preiminary yied tabes fr the princes f Nrrbtten and Västerbtten are cnsidered as deepments. (The better haf f the area.) Växttid Bnitetskass Site dass Höjdzn Trädbestånd år Atitude zne Type f frests Prductian V V perid (,5) (1,8) 4ö m Taskgar + granskgar +'barr band ö. h. skgar 10 Pine frests + spruce frests + mixed cniferus frests m. Taskgar + granskgar + barrband OO 8 ö. h. skgar Pine frests + spruce frests + mixed cniferus frests + m Taskgar ö. h. Pine frests m Granskgar ö. h. Spruce frests m Barr bandskgar ö. h. Mixed cniferus frests m Taskgar + granskgar + barrband ' ö. h. skgar Pine frests + spruce frests + mixed cniferus frests manhänger med att den primära indeningen asåg ett försök ti indening i tre höjdzner. nm ifragaarande bnitetskasser hadenämigen höjdznen 00 m i Västerbtten biit adees för sagt representerad för att öerhuud kunna bearbetas. Nu isade det sig ju tyärratt äen kassen 000 m be mycket sagt representerad med inte mer än 9,5 ytr på bnitet V. Prduktinsöersikterna aser den i sutenhetshänseende bättre häften a materiaet. Med hänsyn ti öersikternas preiminära karaktär bjuder försiktigheten, att inte atför ingående anaysera ch kmmentera resutat~t. Man kan dck knstatera, att såä förråd sm årig tiäxt är någt högre för höjdznen 0400 m ö. h. än för höjdznen 400 m + såä när det gäer bnitet V sm bnitet V. högre ådrar är förrådsskinaden emeertid mycket iten eer ingen. Det bör erinras m att öersikterna är sammanstäningar, sm isar den genmsnittiga sami!ansättningen a ett anta åderskasser ch inte några uteckingsföjdel Denna saghet bir i detta sammanhang direkt märkbar genm att öersikterna för höjdznen får sin

82 NLS ERK NLSSON 50; Tabe a. Vikter id sammanägning a prduktinsöersikter för höjdmråden enigt antaet prytr ch enigt standardiserade ägningsta. Weights used when cmputing yied tabes fr arius znes f atitude accrding t the number f pts and accrding t standard weights. VägningstaL Prcent Weights. Per cent Tta B prduk Ta Gran Barr band nitet Höjdzn Metd tin id ; skgar skgar skgar Site Atitude zne Methd Samt OO år cass Pin e Spruce Mixed cnifer iga Tta frests frests us frests A yied at :z: years Nb 1 1Vb 1 ; Nb Vb Nb+Vb V V 400 m Anta prytr OO 190 Number f pts standardta OO 190 standards 400 +m Anta prytr OO 17 Number f pts standardta OO 168 standards 400 m Anta prytr OO 8 Number f pts standardta OO 7 standards 400 +m Anta prytr 8 () 8 17 OO 108 Number f pts standardta OO 114 standards 1 Nb = Nrrbtten, Vb = Västerbtten i j! i i i i! förrådssammansättning deis bestämd genm förekmsten a bestånd, sm inte har kunnat huggas på grund a dåigt asättningsäge. Om öersikterna trts an anförda reseratin betraktas sm uteckingsföjder, erhåes den beräkning a ttaprduktin ch medeprduktin id r ch 10 år, sm återfinnes i tabe nr rg. Mtsarande genmsnittsförråd redvisas i tabe 0. Sm framgår a tabe rg har höjdznen (400+) en ttaprduktin, sm är ca r% ägre än den sm höjdznen (400) isar. Man kan idare knstatera att medeprduktinen är cirka r prcent högre i taskgar, än i öriga trädbestånd. Emeertid har sammanägningen a prduktinsöersikterna skett med antaet prytr sm ikter. Föjaktigen kan man inte uttaa sig m huruida prduktinsskinaden är ahängig a trädbeståndssammansättningen eer representatinen a ika höjdzner. För att möjiggöra några bedömanden a ad sm rsakar prduktins

83 PRODUKTONSöVERSKTER 79 Tabe 1 b. Vikter id sammanägning a prduktinsöersikter för trädbestånd enigt antaet prytr ch enigt standardiserade ägningsta. Weights used when cmputing yied tabes fr arius frest types accrding t the number f pts and t standard weights. VägningstaL Prcent Weights. Per cent Ttaprduk Höjdzn Bnitet Trädbestånd Metd tin id Atitude zne Site dass Type f frests Methd r år Tta yied 0400 mj4 + mi Samtiga at 100 years Nb+Vb1,Nb+Vb A V Taskgar Anta prytr Sr Pine frests Number f pts standardta 77 J J standards Granskgar Anta prytr 70 JO Spruce frests Number f pts standardta 77 J standards Barrbandskgar Anta prytr 70 JO Mixed cniferus Number f pts frests standardta 77 J standards Taskgar Anta prytr J Pine frests Number f pts standardta 61 J standards Granskgar Anta prytr 44 s6 100 rs V Spruce frests N u m ber f p ts standardta 61 J standards Barrbandskgar Anta prytr 61 J Mixed cniferus Number f pts frests standardta 61 J standards Nb = Nrrbtten, Vb = Västerbtten skinaderna är det nödändigt att de erfrderiga sammanägningarna sker med standardiserade ikter. Å andra sidan medför andra ägningsta än pryteantaen att issa degrupper a materiaet tideas större ikter än sm sarar mt deras säkerhet ur representatinssynpunkt. Man riskerar med andra rd att extrema ärden för en iss degrupp, sm berr a för åg representatin, tideas så stra ikter att de menigt kan inerka på sutresutatet. En ämpig kmprmiss mean dessa synpunkter trde ara att utföra samman

84 8 NLS ERK NLSSON 50: ägningen med prprtiner sm sarar mt den genmsnittiga representatinen på degrupper asett den indeningsgrund, sm man aser att beysa. Tiägagångsättet trde beysas med ett exempe: Antag att tre trädbestånd r ska sammanägas inm tå höjdzner AB, då pryteantaet i degrupperna är föjande: S:a A OO 6 B OO 00 OO 400 S:a % OO Med tiämpande a den angina principen bir atså ägningstaen respektie 40,40 ch 0% inm såä höjdznasm höjdzn B. Med pryteantaen sm ikt.er skue ägningstaen för höjdzn A ha arit respektie s, ch 17% ch för höjdzn B respektie S, s ch S %. Det är atså den sistnämnda metden, sm har tiämpats id beräkningen a de redisade preiminära prduktinsöersikterna. Om i stäet sammanägningen sker med standardiserade ägningsta enigt an angina exempe erhåes emeertid ett resutat sm mycket ite aiker från det redisade. Se tabe 1 a ch b. Sm tidigare framhåits är dck grundmateriaet atför sagt för att några säkra sutsatser ska kunna dragas. Kap. 6. Jämföreser med tidigare prduktinsöersikter 6.1. Jämföreser med JnsnMdins typschema JansnMdins typschema, sm finns återgiet i kapite, redisar förråd ch tiäxt för fyra iedisningsmråden. Typ a är hämtad från Sydserige (= Bekinge, Kristianstads, Mamöhus ch Haands än), typ b från Meanserige (Stckhms, Uppsaa, Södermanands, Östergötands, Götebrgs ch Bhus, Äsbrgs, Skarabrgs, Värmands, Örebr ch Västmanands än), typ c från nedre Nrrand (Jämtands, Västernrrands, Gäebrgs ch Kpparbergs än), typ d från öre Nrrands kustand (Västerbttens ch Nrrbttens kustand). De ika typserierna har jämförts med närmast mtsarande prduktinsöersikter enigt nedanstående sammanstäning: Figur 9 öerst: typ d med prduktinsöersikt 9 nederst: typ c med >> >> r öerst: typ b med >> >> r nederst: typ a med >> P T. P T. P T V: P TV:r

85 50: PRODUKTONSöVERSKTER Sr Sm framgår a figur 9 har prduktinsöersikterna P T ch P T högre förråd på V. bnitet än typschemat, medan prduktinsöersikternas förråd för öriga bniteter är ägre än typschemats. Tendensen är densamma äen när det gäer tiäxtbeppen. Jämföresen i figur r, sm aser P T V: (b arrbandskg + bandad barrch öskg inm mråde T V), ch typ b (Meanserige) repektie P T V: r (taskg i mråde T V) ch typ a (Sydserige) isar en bättre öerensstämmese, ch aikeserna går för ika bniteter åt ika hå. Vid dessa jämföreser har förråd ch tiäxt enigt typschemat erhåits genm att mutipicera grundsiffrrna i typschemat med ideabniteten. Detta tiägagångssätt är det i praktiken anigaste. Vid studium a anisningarna i Praktisk skgshandbk kan man inte med säkerhet utäsa iken tiämpning sm är den rätta ch inte heer ger skgshandbkens; hänisning ti sid. z607 i SOU 19:6 någt besked i detta aseende. Tr Jnsn ch Arid Mdin har emeertid redgjrt för typschemats k~struktin i >>Beräkningar rörande de senska skgarnas framtida akastningsmöjigheter», iken uppsats ingår sm en biaga A ti SOU 19S: 5S. Denna uppsats trde ara mycket itet känd, ch då dessutm typschema,t så fta har kmmit ti praktisk anändning förtjänar redgöresen för typschemats knstruktin att återges in extens: ' >>För art ch ett a de bearbetade fyra redisningsmrådena haa de för ika bnitetskasser erhåna åderskassisa tiäxterna ägts med resp. bniteters frekens, arigenm åderskassisa medeta erhåits för tiäxten per hektar i sutna skgar med bandade bniteter ch med den trädsagsbandning, sm nu förekmmer. Genm att diidera dessa kassisa tiäxtsiffrr med medetiäxten under rårig äxttid erhös schematiska typserier angiande tiäxtens gång för mark med en prduktinsförmåga reducerad ti r m på r år, d.. s. ti r m per hektar ch år ('bnitet' r,). De såunda erhåna typserierna ad, ika framäggas i tab., skija sig systematiskt därutinnan, att serierna för sydigare andsdear uppisa snabbare ungdmsutecking, men ckså en reatit tidig tibakagång i tiäxt, arigenm en maxima irj:esakastning där skue erhåas id anändande a en Sa 90årig mppstid. Nrdigare trakter uppisa däremt en i ungdmen mindre snabb, men i ädre ådrar mera uthåig tiäxt, edande ti en högsta akastning id OO a 10årig mppstid. streken a det irkesförråd, sm kan an~es erfrderigt för presterande a den enigt an angina grunder beräknade framtida tiäxten, haa i icke ansett ss kunna beräkna på grunda a de uppgifter angående kubikmassan i sutna bestånd sm id riksskgstaxeringens kntrundersökning erhåits (de sid. 07), adenstund fertaet a de undersökta bestånden icke under 6MSSs:

86 FÖRRÅD Vme NLS ERK NLSSON Bnitet Sife e/ass N Prduktinsöarsikt PT.D: Yirzd tabe PT.J: ::Jnsn Mdin typ d Jnsn Mdin f.ype d TLLVÄXT ncram11.nf 5: Bnitcz.t.Sifecass 5 :nz: 4 y F"ÖRAAD Vume JZr Åk A~ e. Bniter 8ife. c/a.ss N" Prc:ukinsöcz.rsikt PT][ Virzd faba PT:D ;:Jnsn Mdin typ c :Jnsn Mdin fyprz c m sk TLLVÄXT ncrarnenf Bnitcz.t.Sifacass y Figur g. i m N J JZ Åk A~ac. Jämförese mean prduktinsöersikterna för den»bättre häften» samt JnsnMdins typschema: (Vanigaste tiämpning, d.. s. mutipikatin med idea bniteten.) Prduktinsöersikterna P T ch P T (tiäxtmråde T ch T, samtiga trädbestånd exkusie rena öskgar samt bandskgar med öerägande ö) jämförda med JnsnMdins typ d (öre Nrrands kustand) respektie typ c (nedre Nrrand). Cmpatisn between the yied tabe fr the better haf and the JnsnMdin type schem.e. Cmmn appicatin i.e. mutipicatin by the idea si te cass. The yied tabes P T and P T (increment regins T and T, respectiey; a frest types exc. pure deciduus frests and mixed frests with predminant deciduus species) are cmpared with the JnsnMdin type d (cast regin f nrthernmst Sweden) and type c (the suthern part f Nrth Sweden).

87 50: PRODUKTONSöVERSKTER 00 FÖRRÅD V u m~ Bnite+.St1tZ e/ass J Prduktinsö~"".eik+ PT.N:'. Vie/d tab!rz PTJJr. J. JnsnMd in typ b JnsanNdin fype b m 00 Z msk 9 TLLVÄxT /ncramanf Bnitet 8if~cass n y 8 7 J[ 100 1i J7 y '] FÖRRÅD V/umcz m m Bn i+ er.sifizcass J!,.., ' Prduktinsöersikt PT>1 Vrz!d tabrz PTY'1 ::JnsnMdin typ a Jnsn Mdin fyptz a m J[ Åk A~ac TLLVÄXT /ncra.ma.nf... '... r ' ~ / /,r...,.....::.. ~ y Åk Aqe cf. Bnitet Sif1cass J J y JZ JZ[ 1 1 ][ JZ Åk A~ecf. Figur. Jämförese mean prduktinsöersikterna för den >>bättre häften» samt JnsnMdins typschema: (Vanigaste tiämpningen; d.. s. mutipikatin med ideabniteten.) Prduktinsöersikterna P T V: (tiäxtmråde T V, barrbandskg samt bandad barr ch öskg) samt P T V: (tiäxtmråde T V, taskg) jämförda med respektie J nsnmdins typ b (meersta Serige) ch typ a (södra Serige). Cmparisn between the yied tabe fr the better haf and the Jnsn Mdin type scheme. Cmmn appicatin i.e. mutipicatin by the idea si te dass. The yied tabes P T V: (increment regin T V, mixed cnierns frests and mixed cniferusdeciduus frests) and P T V: (increment regin T V, pine frests) campared with the Jnsn Mdin type b (midde Sweden) and type a (suthern Sweden).

88 NLS ERK NLSSON s: '100 FÖRRÅD V/um Bnita.t.Sie dass m.sk ' JZ ]ffi PrduktinsÖ<Zr.sikt PT][ Vied tabte PTi 0nsnMdin typ d (på bark) JansnMdin type d (inc/. brf.<) TLLVÄXT ncremenf } D. FÖRRÅD Vum N } Åk. Aqec. Bnita.t 5ife e/ass J PrduktinsÖ<Zrsikt PT:r' Via/d tabe PTJ!ZXJ 0nsnMdin typ b (påbark) JansnMdin typa b (inc. bark) T LL VÄXT,ncremenf Bnita.t.Sife e/ass n /,~~~~~ m Ti p==~ n D. } Åk. A~cz e. Figur. Jämförese mean prduktinsöersikterna för den >>bättre häftem samt JansnMdins typschema: (Rätt tiämpning, d.. s. mutipikatin med ree medeprduktin under år arjämte typschemat krrigerats att gäa på bark.) Prduktinsöersikterna P T (tiäxtmråde T, samtiga trädbestånd exkusie rena öskgar samt bandskgar med öerägande ö) ch P T V: (tiäxtmråde T V, barrbandskg + bandad barr ch öskg) jämförda med JansnMdins typ d (öre Nrrands kustand) ch typ b (meersta Serige). Camparisen between the yied tabes fr the better haf and the JnsnMdin type scheme. Crrect appicatin, i.e. mutipicatin by the actua mean yied during ra years after an adjustment f the type scheme t prduce aues er bark. The yied tabes P T (increment regin T, a frest types exc. pure deciduus frests and mixed frests with predminant deciduus species) and P T V: (increment regin T V, mixed cuferus frests + mixed cniferusdeciduus frests) campared with the JnsanMdin type d (cast f nrthernmst Sweden) and type b (midde Sweden).

89 Figur 1. Jämförese mean prduktinsöersikterna för den»bättre häitem samt Nis Hagbergs tabeer för ikådrig ch äsuten meansensk bandskg: Jämföresen aser prduktinsöersikterna P T V: (tiäxtmråde T V, barrbandskg + bandad barr ch öskg) samt P T (tiäxtmråde T, samtiga trädbestånd exkusie rena öskgar samt bandskgar med öerägande ö). Cmparisn between the yied tabes fr the better ha1f and the Nis Hagberg tabes fr een aged, we stcked, mixed frests in midde Sweden. Cmparisn pertains t the yied tabes P T V: (increment regin T V, mixed frests + mixed cnifernsdeciduus frests j and tabe P TJ (increment regin T, a frest types exc. pure deciduus frests and mixed frests with predminant deciduus species).

90 86 NLS ERK NLSSON s: sin uppäxt årdats medest sådana intensia garingar, ika förutsättas genmförda inm framtidens skgsbruk. Då man, såsm red,an nämnts, genm ett dyikt garingsbruk bör kunna utnyttja marken medest ett någt ägre irkesförråd, än sm tidigare ansetts behöigt, haa i sökt att på indirekt äg häreda detta ägre förråd genm sammanstäande för ika trädsag ch åderskasser a tiäxtprcenter, sm hittis uppnåtts å skgar, ika under ängre tid arit skötta medest enigt nutida uppfattning ä utförda garingar. Genm att kapitaisera den absuta tiäxten med såunda funna prcenter, haa för ika åderskasser de i ta b. angina förrådssiffrrna erhåits. Ur denna tabe kunna såunda de genmsnittiga tiäxtprcenterna för samtiga trädsag ätt häredas genm absuta tiäxtens diidering med förrådet. Ti beysning a, hur tab. har anänts, ämnas nedanstående exempe: För en iss zn i Meanserige antages, att de sutna bestånden id r års äxttid prestera en medetiäxt exkusie bark a,5 m per hektar. Siffrrna i typschema b mutipiceras då med,5, arid föjande resutat beträffande tiäxt ch förråd inm ika 0åriga åderskasser för sagda zn erhåas: ' Åderskass m~ha V V V m 8 /ha m /ha m 8 /ha m 8 fha m 8 fha 4,16 4,4 4,01,6,18 Årig tiäxt... 1,40 Virkesförråd (Sut på citat). Bassiffrrna för typ b är föjande: ÅKL V V Tiäxt 0,40,g!,4,5,0,gr Förråd,5 5, J, 5.6 4,O 4, Sm framgår a sista stycket i den citerade redgöresen trde det icke ara riktigt att mutipicera typschemats bassiffrr med ideabniteten. Man ska i stäet mutipicera med den medetiäxt exkusie bark, sm de sutna bestånden id r års äxttid kan bedömas prestera. Om man sm anigen.är faet önskar erhåa förråd ch tiäxt på bark, bör typschemats bassiffrr krrigeras så att de ger asett resutat id mutipikatin a medetiäxten inkusie bark. Den erfrderiga krrektinen, sm huudsakigen sammanhänger med att barkprcenten är ika id ika åder, uppgår dck endast ti några få prcent ch är inte a särdees str betydese.

91 50: PRODUKTONSöVERSKTER Om man i stäet för att mutipicera med ideabniteten, mutipicerar med den beräknade medeprduktinen id 100 (eer 8) år, erhåes den jämförese, sm redisas i figur. Denna aser des P T ch typ d, d.. s. samma jämförese sm den öersta i figur g, ch des P T V: ch typ b, d.. s. samma jämförese sm den öersta i figur. Vid denna mera krrekta tiämpning a typschemat erhåes sm synes en så gd öerensstämmese att den knappast kunde föräntas ara bättre. 6.. Jämföreser med Nis Hagbergs tabeer för ikådrig äsuten meansensk bandskg Tiämpningsmrådet för Nis Hagbergs tabeer öerensstämmer mindre ä med den mrådesindening, sm tiämpats ifråga m öersikterna. Begreppet Meanserige i Hagbergs tabeer mtsarar södra deen a tiäxtmråde T, tiäxtmråde T V samt Skarabrgs än från tiäxtmråde T V. När det gäer prduktinsöersikterna föreigger det inte så str skinad mean mråde T V ch T V, medan däremt tiäxtmråde T, sm tidigare nämnts, skijer sig någt mera från mråde T V ch T V. figur 1 redisas en jämförese des med P T V: (d.. s. barrbandskg + bandad barr ch öskg inm mråde T V), des med PT (d.. s. samtiga trädbestånd utm rena öskgar samt bandskgar med öerägande ö inm mråde T ). Sm framgår a figur 1 isar irkesförråden en mycket gd öerensstämmese, medan tiäxten igger ägre hs Hagbergs tabeer. En trig förkaring ti detta är att differenserna erkigen aspegar en höjd ti äxt prcent mean : a ch : a taxeringarna. Man skue kunna inända, att i så fa brde äen tiäxten enigt J ansn Mdins typschema igga ägre än de nya öersikterna. Sm framgår a den i kapite 6.1 citerade redgöresen för typschemats tikmst, ie dck inte Jnsn ch M din acceptera de tiäxtprcenter, sm registrerats id den : a riksskgstaxeringen med den mtieringen, att typschemat skue ara tiämpigt id en framtida gd skgsård. Med stöd a isst erfarenhetsmateria b. a. från Trahns skgsbyrå 1 km JnsnMdin fram ti tiäxtprcentserier för äskötta skgar, sm åg högre än dåarande riksskgstaxeringens ärden. Dessa tiämpades sedan id knstruktin a typschemat. De nu föreiggande prduktinsöersikterna är grundade på ett bättre ch färskare taxeringsmateria än de ädre öersikter med ika de har jämförts i detta kapite ch är dessutm mera differentierade. Virkesförråden öerensstämmer reatit ä med Nis Hagbergs tabeer medan tiäxtbeppen enigt de nya öersikterna igger agjrt högre. När det gäer jämföreser med 1 Enigt muntig uppgift från prf. B Ekund, sm äen ga anisning på den Biaga A ti SOU: 198: 58, där typschemats knstruktin beskries.

92 88 NLS ERK NLSSON Tr Jnsns typschema har detta isat sig stämma synnerigen ä öerens med de nya öersikterna, m man btt har tigång ti den nycke ti typschemat, sm medeprduktinsärdena enigt öersikterna kan sägas utgöra iket i sin tur innebär att de a JnsnMdin tiämpade tiäxtprcenterna i ika åderskasser ä öerensstämmer med id andra taxeringen erhåna för den bättre häften.

93 PRODUKTONSÖVERSKTER Y ELD T ABLES

94 Tiäxtmråde T ncrement regin T PRODUKTONSÖVERSKT P T Yied tabe P T Samtiga trädbestånd exkusie rena öskgar ch bandskgar med öerägande ö A type; f frests excuding pure deciduus frests and mixed frests with predminant ad mixture f deciduus trees B n i t e t s k a s s V S u t e n h e t Site e ass V D ensity,g,86,88,8,sr0,78,s,7 Åder Åder A ge A ge Årig Årig Årig Årig Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Vume pz Annua Vume P Annua Vume p Annua Vume P Annua increm sk1 % m sk1 % m sk1 i nere incre i nerement ment ment % ment m sk1 % per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m sk 1 per ha per ha per ha per ha 0, 0, 0, 0, r 17,0 15,5 14,0 1,5 r 1,7,O 0,7 0, 0 0 r,g 1 10, 9 9, ,,0 1, O, J 0 46 J,J 9 J,S ,,8 r,g, 40 J s,g 49 5,9 4 5,9 rs 6,r 40 4,9,, 1,4 s!0 4,8 70 4,8! 4J 4,88 6 5,40 s 5,,6,6 1, ,00 Sg 4,10 6r 4, ,,7,7 r,6 JO 155,40 10,5 7,6 9,8J 70 5,,6,6 r,6 S 176,94 5,08 Sr,0 44,41 S 5,0,5,5 r,s g 194,56 14,70 87,86 48,0 g 4,J,,4 r,s OO 08,5 1,40 gr 57 51,74 OO 4,5,1, 1,4 O 19,00 18,14 94, 54,49 O 4,,9, 1, 10 5 r,8!4 1,9 g6,10 56,8!0 s u t e n h e t Density Åder Åder A ge 0,7 O,J,6 0, 0,, r O, 10 r6, 1,0 1,5 1,0 r,s,j 0,4 0, 0 r,o 9 g,8 5 g,8 9,J 0 r,g 1,4,8,s 0 9 7,7 7,6 1 J,7 8 7,9 0,0, 1,,g ,95 9 6, 6, 14 6,6 40,6,6,J, s 76 4,85 5 5,10 5,0 0 5,6 s 4,1,9 r,g 1, 6 g8 4,1 66 4,1 4 4,5 5 4,85 6 4,,9,0 1, JO 7,60 77,7 49,9 9 4, JO 4,,9,0 1, 8 1,19 86,8 55,47,J 8 4,,8 r,g 1, g 147,8 9,9 59,08 6,1 g 4,1,6 r,8, OO 158,56 97,6 6,75 8, ,0,5 1,7 1,1 1!0 166,8 100,8 65,4J 9,66 1!0,J, 1,6,O 10 J,06 O,15 67,5 40, m sk = 5 f tta trunk ume inc. bark, ha = 47 acres. p : ymtiäxtprcent (diskant, aerkat irke. Annua increment incudes increment f wd remed. V,6 A ge

95 "Tiäxtmråde T ncrement regin T ' i Åder A ge PRODUKTONSÖVERSKT P TU Yied tabe P T Samtiga trädbestånd exkusie rena öskgar ck bandskgar med öerägande ö A types f frests excuding pure decidus trests and mixed trests with predminant admixture f deciduus trees B nitets k a s s Site dass V V V sutenhet D ensity,88,8 0,80,78 0,7gD,7 0,780,70 Årig Årig Årig Årig Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Vume p Annua Vume p Annua Vume p Annua Vume p Annua i nerem sk1 % m sk1 % m sk1 in er e 1ncre incre m sk1 % ment ment ment % ment per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m sk per ha m sk1 per ha per ha per ha per ha. Åder A ge 0,4 0, 0, 0, O 4 r6, 17,0 14,5 1,0 O r,g 1,,8 0, 0 10, , O 10, 5 g,8 0,6,4 1,4 0,7 0 s 7,8 s,s , ,1 1, ,0 54 6,5 4 6,1 r g 6, 40 5>4,8,5 1,4 s 4,8 75 5,1 4g s.s 6 5,40 s s.s 4,1,7, ,gg g4 4,5 6 4, s,g 4,1,8!, ,8 O.sg 75, ,g,8 1,7 8 rg,g 1,10 86, s.s.7,7 1,7 g 07,5g 14,7 g4,85 5,0 g 5,.5,6 1,6 OO!8, 14,44 O,58 ss,7 100 s,.,5 1,6 O 7,1 4g,1 105,5 6,{g O 4 7,,4 1,5 10,gs rs6,04 107,15 64,0 10 Åder A ge S u t e n het D ensity 0,7,6,6,6 Åder A ge 0, 0, 0,, O 17,0 rs,s 1,0 1,0 10, 0,8 0,4 0, ,5 10,O 6 10, 4 g,6 0,5 r,8 1,0 0, ,{ 4 8, r6 8, g 7.7 0,8,5 1,7,g , 40 6,4 7 6,4 15 6,4 40 4,6,7,0 1,1 s g 4,g8 54 5,1 7 5, s 4.g,g,1 1, 6 8 4, >4g g,0,! 1, 70 18,50 7g, ,g 70 4,8,0,1 1, 8 155,08 8g,5 6.g 5,50 S 4 7,g,0 1, g 168,7 g8,88 66,0! 8,18 g 4.5,8 1,g 1, ,44 rs,58 6g,7 41,g 100 4,,6 1,8!, ,0 10g, 7,48 4,6g 110 4,0,5 1,6 1,1 10 1g,00 11,11 7,7 4, år) u b. P : ume increment percentage (discunt, s year) exc. bark. årig tiäxt ingår äen tiäxt på

96 TiäXtmråde Ti PRODUKTONSÖVERSKT P Ti ncement regin T Yied tabe P T Samtiga trädbestånd exkusie rena öskgar ch bandskgar med öprägande ö A types f frests excuding pure deciduus frests and mixed frests with predminant admixture f deciduus trees B n i t e t s k a s s Site dass V V S u t e n h e t Densit y,87,8r,87,8 0,80,79 Åder Ag e Årig Årig Årig Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Vume p Annua Vume p Annua Vume p Annua incre.. increm sk1 increm sk1 % m sk1 % ment ment % ment per ha m sk1' per ha m sk1 per ha m sk1 per ha per ha per ha Åder A ge.,s 0,4 0, r 5 rs, 4 rs,s q,s r,4 1,4,8 0 9 r,6 r8 r,g r r, ,7 r,s 0 6r 7>7 6 B, 0 B,r 0 \ s.s.4 1, ,0 56 6, 6,4 40 ' 6,r.7, s 18 4,B 74 s.s 44 5,5 s 6,,8,5 6 rs6 4,0 gr 4, ,.9, ,48 107,6r 6g,B 70 6,r,B,J B rg6,04 rr,rj B. B s,8,b,7 g 10,7r r4,b g,9b g ' s.s,8,7 OO r,47 q6,55 g B,7 OO 5.,6,6 O 9,7 154, 104,50 O s,r.5,5 10 4,10 r6,15 r8,4 10 s u tenhet Densit y Åder Åder A ge A ge 0,7 0,7,6 O,f 0, 0, r 4 rs,s r4.5 14,0 O 1, 0,7 O,f 0 17 r,7 r 10,7 6 r,4 0,B 1,9,g 0 4 J,8 J B, r 8,r 0 4,,7 r, ,0 4 6, 6, ,0 r,7 s 99 4,8 59 s, r r 5.46 s 4.9, r, ,0 JS 4, 40 4,65 6 s..,0 JO!4.49 8g.75 4B 4,0 JO s..,0 B 159,08 rr, ,0 g 1J,J6 O,94 6,J g 4.B,,0 OO 1B4,50 J,65 6J,86 r 4,6,0 1,9 O 19,B 1,41 Jr,6r rio 4 4,B r, ,!0 15, 7, r m sk = 5 f tta trunk ume mc. bark, r ha =.47 acres. p: ymtiäxt på aerkat irke. Annua increment incudes increment f wd remed. ' 1:

97 Tiäxtmråde T V :ncrement regin T V PRODUKTONSÖVERsiKT P T V: r Yied tabe P T V: r Taskgar Pine frests V B n i t e t s k a s s s u t e n h e t Density Site dass V V Å 0,90,79,gO,JZ,Sz,J,S0,7 O, 76::, JO Å. der A ge Årig Årig Årig Årig Årig der A ge Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Vume p Annua Vume p Annua Vume p Annua Vume p Annua Vume p, Annua 1ncrement m sk1 % m sk1 % m sk1 % m sk1 incre incre incre i nerement ment ment % ment m sk1 % per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m sk 1 1 per ha per ha per ha per ha per ha r 14 (,) 0 54 r,g 0 rr J, , s r s JO 15 z,gs S 7,57 g 59,4 OO 1,4 5, J, J, J,O 6,g 6,s 6, 5.9,O 0, 0, O, r rs,7 (;) z, (,) r 4 4,1 1,,S 44, 0 rr,6 1,J s,g 0 s.s,,, S J,6 zs J,6 r ,6 r,s r g s, s.s.7,j,j S , s s,6.7 Z,J r,g ,JS J.79 4S ,J,0 JO,0S O,5 Sr,6 ss.45 JO s.r,6,6,1 rss,j z,s6 gr z,ss 6g, ,5, 19S,45 19,57 gs,6! 79,J8 g 4.7,,4, 08, r,40 8 z,s8 OO Å der A ge,6s s u t e n het Densit y Å der O,J,6,6,6 A ge r 8 (z,) 0,J 0 6g s r6 4,S 6 14,60 JO 56,0S S r6g,6s g r Sr,5 OO, s.6 s.s 5, s, ,6,z,r 6 19,4 (z,) (z,) r,7 1,,8 0, 6,J r rr,8 8!,0 4 1, ,1 r,s,s 55 J,6 zs S, S, 0 ' 4 5 z,s,1, Sr 5.4 4s 6, ,0, 1, 10 4,0 6 4,S6 46 4,S s 4.,9 z,r r,s rrs.59 JO , ,1 z,s,0 r,6 19,1 76,50 57,51 46,1 JO 4,0,6,0 r,6 19 z,sz Sz,10 6r,14 5,01 S.9,5 r,g,j 4S z,ss SJ,79 64 z,s5 59 z,8r g,s, r,s,j 155,9 gr,54 67 z,6r 6,65 OO tiäxtprcent (diskn t, 5 år) u b. P: ume increment percentage (discunt, s year) exc. bark. årig tiäxt ingår äen

98 Tiäxtmråde T V ncrement regin T V PRODUKTONSÖVERSKT P T V: 1 Yied tabe P T V: r Taskgar Pine frests \O + Bnitetskass Site dass V V V sutenhet Density Åder A ge 1,,S1 0,90,79,S90,7,S0,71,S,7 0,760,70 Åder A ge Årig Årig Årig Årig Årig Årig Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Vume P" Annua Vume P" Annua Vume P increment m sk1 % ment m sk1 % m sk1 1ncre Annua Vume P Annua Vh,tme P" Annua Vume P" Annua 1ncre 1ncrement % ment m sk1 % m sk1 incre i nerement % m sk1 % per ha m sk1 per ha m sk per ha m sk per ha m sk1 per ha ment m sk1 per ha m sk1 per ha per ha per ha per ha per ha per ha O 4 19, ,{ 0 1 6, ,1 s 09 4,10 6 4S.9 70 (S),S6 S (07),46 g OO,4 7,1 s,s S,6 S,7 S,6 S, 7,S 14 (,) 54 10, ,1 16 5, r6s 4,15 19.{S 15,9S 7,57 59,4 1,4 5, 7,1 7, 7,0 6,9 6,5 6, 5.9,9. 0, 9 (,) (,),S,1 40, 0 11,6 5.4, 75 7> S s.s s,6 5, S 4 51 s,.7 16,6 97.7s 154,09 4,S O,5.7 4,6,6 r6s,7 11,S6!76, ,57.4 1S5, ,4 0,, 0,0 (,) O 1,,S 1 11,7 s 11,9 0, 1, S 7, ,6 r,s ,7 1,7 6 4, s,7,g S.95 6,7,0 Sr,6 ss.45 70,6,1 91,SS 69,07 S,5, 9S,61 79,78 g,{, 100,40 S, z >< ["""< (/) t;:j :::0 >< ~ z >< ["""< (/) (/) z "" f!

99 Åder Sutenhet Densit y Age,6s,6,6,6,8 0,7 0, r 8 (,) 7 19,7 (,) (,) 4.,6 1, 0,7 7, r rr,8 8 1, , , s.6 4,1, s,6 48 6, ,0,0 s 16 4,8 86 4,50 6 4, ,8 5,.9,9 6 14,6 O s..8,8 70 rs6,08 rrs,0 76,50 57,51 4 7,6, ,68 17,78 8,10 6r ,5 g r8r,5 140,46 87,79 64,85.4, ,1 gr,54 67,61 1 r m sk = 5. f tta trunk ume inc. bark, ha =.47 acres. P: ymtiäxtprcent (disknt, 5 år) ub. P: ume increment percentage (discnnt, 5 year) exc. bark. årig tiäxt ingår äen tiäxt på aerkat irke. Annna increment incudesincrement f wd remed.,1,8 1,5,1,,1,0,0,9,8,6 4 1,4 1 8, ,01 59,8r 6,65 0,,8, 1, r,s r,6 r,6 1,7 1,7 Åder A ge r s g r "d :::0 u c q H z (fj : < t:tj :::0 (fj H q t:tj :::0 1.0 V

100 Tiäxtmråde T V ncrement regin T V Åder A ge B n i t e t s k a s s PRODUKTONSÖVERSKT P TV: Yied tabe P T V: Site dass V s u t e n h e t n ensity r,,8r,g0,jg,8gö,j Årig Årig Förråd ti. Förråd ti. Förråd Vume p Annua Vume P Annua Vume, p increm sk1 % m sk1 incre m sk % ment ment % per ha m sk1 per ha m sk1 per ha per ha _per ha Årig ti. Annua i nerement m sk 1 per ha Taskgar Pine frests Åder A ge,f,4 r 4 rg, 14 (,) g (,) J, 5, 0 J4 ~0,4 54 r, g 40," 8,5 J, 0 6,g O J, J5 J, 8,6 J, 40 6J S,!6 5, g ,] J,O s 0g. 4,:i 65 4,15 J ,6 6,g 6 48,g rg,48 6,60 8, 6,5 JO (8).,86 5, ,09 J,8 6, 8 (0J),f6 J,57 68,J s,g g 59,4 J6 >4 OO 85 ',!9 Åder A ge s u t e n h e t D ensity ',65,6,8 r 8 (,) 'i!g,7'.4 0,J J 11, 4,g ' 0 6g J,4 54 JA s,6 40! s,6 s,s s!6 4,8 86 4,50 5, 6!4,60 rr,j4 s, JO 56,08 5,0 4,J 8 169,68 J,J8 4. g r8r,5 140,46 OO 15,1 1 r m sk = 5 f tta trunk ume inc. bark, ha =.4J acres. P: ymtiäxtprcent (diskant, 5 år) ub. P : ume increment percentage (discunt, 5 year) exc. bark. årig tiäxt ingår äen tiäxt på aerkat irke. Annua increment incudes increment f wd remed.,g,8 5.4 s.s 5, s, 4,8 4, ,1 O,J,6,g 4, 4,',g,8,6.5.4 O s 6 JO 8 g OO Åder A ge r s: 6 JO 8 g OO

101 Tiäxtmråde T VV ncrement regin T VV PRODUKTONSÖVERSKT PH 1 ~~ ~ Yied tabe PH ~~~ Granskgar sprucefrests Åder r,,85 A ge Årig Förråd ti. Vume P Annua 1ncreper ha' m sk1 m sk1 % ment per ha O 5 19, , , 40 5 s,8 s 85 4,8 6, ,0 8 40,7 g OO,5 10, 1,8 14, 1,9,9 11,5 11, A der A ge 0,7 B nitetskass s utenhet D ensity Site cass V,9,8,8g,8 0,80,77,810,74 Ader Arig Arig Årig Arig A ge Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Vume P Annua Vume P Annua Vume p Annua Vume P Annua i nerem sk1 % m sk1 % m sk1 tncre CCe increment ment ment % ment m sk1 % per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m sk1 per ha per ha per ha per ha 1,6,,6 0, 6 18,7 19,4 6 r8,5 (,) O 5.7 4,8,6 1, ,7 45 1,1 5,9 6 1,0 0 8,6 6,5,8,8 8, 8 8,{ s 8,1 5 8,4 0 g,8 6,8 4.7, 6 6,1 O 6, 8 5,9 55 6,0 40 9,5 6,9 s, , , ,6 s 9,0 6,9 s,,6,8 174,90 18,90 9,8 6 8,5 6,9 s,.7 58, 05,4 q8,6 109,7 70 8, 6,8 4.9,6 7,8 1,96 165,96 8,07 8 6,8 4,9,6 50,67 8,68 (9) (,90) g 4.9 (,5) 197,46 (10) (,81) OO S u t e n h e t D ensity Ader A ge 0,7 0,7 0,6,6 O 1 (,) 0 6 1,8 0 8,{ ,9 s 0 4, , ,8 8 (0),9.g OO 7MSS s:r,1 7,0 9,1 g,8 O, 10, O, g,8 f 1,,6 0,4 O, ' 1 18,7 6 19, (,) O 4.5,9,S, 44 1,4 7, 14 1,5 O 1,0 0 7,0 4.5,5,g 84 8,6 s6 8,6 0 8,8 8,{ 0 7,5 5,,0,4 6, 8 6,4 49 6,4 4 6,0 40 7,6 s.s,, ,8 O s, 68 4, ,6 s 7.5 5,6.5,8 188, , , s,6,6,8 18,0 58,5 105 >4 81, , 5>4.7,9 (44),90 174,05,04 (87) (,0) 8 s,,7 (,8) 18,68 14,75 (89) (,17) g.7 (,8) 145,48 (g) (,08) OO

102 Tiäxtmråde T V ncrement regin T V PRODUKTONSÖVERSKT P TV: Yied tabe P T V: Granskgar Sbruce frests Bnitetskass Site cass Sutenhet Densit y,,88,g7,86,gs,84 Åder Ag e Årig Årig Årig Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Vume P Annua Vume pz Annua Vume pz Annua i nerem sk1 % m sk1 in er e increment nisk1 % ment ment % per ha m sk1 per ha mssk per ha mssk per ha per ha per ha Åder A ge,7, O 7 (,) (,) S (,) 10,0 8, 0 g7,s, 74,8 s,s,8 0,4 0 g S g 8, S,8,g 40 g s.s g s,6 s,8 S,6 O,S s SS 4.S8 4,S O, S8,8 8,g, g,7 70 g, 84.4 (g),4,8 g, 8 4 4,8 ' 04 (,g) (6),0 g (Sg),7 OO Åder A ge sutenhet Densit y 0,7 0,7 0,7,,8 O g,s 8 (,) 8 (,) 8,7 6, 0 8, s6 1,4 4,7,g 8, , 06 8, 77 8,4,6 ~8,g 40 8 s,g SO s,g g8 6,, 8,s s 78 4,6 81 4,sg 4 4,68, 8, 6 16,80 06,76 g.g7,s 7, 70 48, 6,7 (14).48 0,7 6,8 8 (66),8 4,76 (SS),10 g (168),8 OO 1 mssk = S fs tta trunk ume inc. bark, ha =.47 acres. p: ymtiäxtprcent (disknt, s år) ub. P: ume increment percentage (discunt, 5 year) exc. bark. årig tiäxt ingår äen tiäxt på aerkat irke. Annua increment incudes increm.ent f wd remed.,s s,8 7, 7, 7, 7, 7, 7, 7, 0, ,4 6, s.s S, s, 4.g 4,8 O s g OO Åder A ge O s g OO

103 Tiäxtmråde T V ncrement re~n T V Å,g0,7S,gz,S,SS,77,S,77,SZ0,70 der Age Årig Årig Årig Årig Årig der A ge Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Vume p Annua Vume p Annua Vume P Annua Vume p Annua Vume P in er e Annua! i nere tncrem sk1 % m sk1 t nere i nerement ment ment % ment m sk1 % ment m sk1 % msk1 % per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m sk1 per ha per ha per ha per ha per ha O 7 17,4 0 ss,5 0 7,g ,7 s g,4g 70 z g z,gs S 0,54 g OO Å, der A ge 0,7 O O g,z ,0 0 ss S,z , s 167 4, , ,0S S 77,6 g OO,7 6, S,s g, g,z S,g S,7 s,,o 4, 6,4 7,6 7,S 7,7 7,6 7,4 B n i t s u etskass Site cass PRODUKTONSÖVERsiKT P T V: Yied tabe T P V: Barrbandskg + bandad barr ch öskg Mixed cniferus frests + mixed cniferus deciduus frests V V tenhet Density,,g 0,4 0, S, g S,4 4 S,7 g, i: 4,5 4,0,g, 46, 40,7 g 1,0 1, ,6,4, ,6 7 7,g 45 S,z 7 S,z 0 S, s,g,g,5 q6 5,5 10 5,7 66 6,0 4 6, 40 7,g s,s 4,0,7 17S 4,5 10 4,g S 4 75 ss 4,6g s 7,7 5,6 4,0,7 z s,61 5,6 g g,gs 70,SS 6 7,5 5,5,g,7 5,10 17, S, 70 7, 5,4,S,6 57,74 gi,7s S z,g7 g,g S 6,S 5,,7,5 70,46 z s,51 1S,65 gs,61 g 5,,6,4 0, 144,40 g g,7 OO s utenhet D ensity 'Å der,6,6 0,6,6 Age 0,7,s 0, O, 7 16,5 5 16,5 g, 17,S O z,s,,,s z g,5 5, O 1, 7 1,4 0 4,6 7,,7 61 S, 5 7,S zs S, S,6 0 5, 4,,5 1 1 Sg s,g , 5 6, 40 5,4 4,,7,4 5 4,6 S7 4,4g ss S 4,S6 s 5.4 4,1 z,g,5 g,s7 0,7g 7 4,00 6,gS 6 5,4 4,1,0,5 164,6 n6. S6, ,1,,4 S6,S 11,00 g g,1 76,0S S 5, 4,,, 07,54 45,76 O z,gz 75,S g 4,,0,g 57,57,65 7,6 OO m"sk = 5 f" tta tiunk ume inc. bark, ha =..47 acres.. p: ymtiäxtprcent (diskant 5 år) ub. P: ume mcre.ment perce.ntage (d1~cunt, 5 year) exc. bark. årig tiäxt ingår äen tiäxt på aerkat irke. Annua 1ncrement mcudes mcrement f wd remed. Å

104 Tiäxtmråde T V ncrement regin T V Å,gr,S der A ge Årig Förräd ti. Vume p Annua in er e m sk1 % ment per ha r r6 rs, 0 55,7 0 S, s.s s rg ,0 S 7g,S g ra der Å Age 0,7 r g rg,4 0 4, 0 70 s.4 40 rs 6, s 145 4,Sr 6 S,S S 51,S4 g ra r,6 5.7 s,s g, r g, S,S s,s S,r,g.6 s.s 6,6 7, B PRODUKTONSÖVERSKT'P TV: Yied tabe P T V: Barrbandskg +bandad barr ch öskg Mixed cniferus frests + mixed cniferus deciduus frests nitetskass Site cass V V Sutenhet D ensity,sg,s,ss,77,s,77,s0,70 Å Årig Årig Årig Årig der Ag e Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Förråd ti. Vume P Annua Vume P Annua Vume P Annua Vume P Annua i nere in er e.. incre i nerem 8sk1 % ment m sk1 % ment m sk % 'ment m sk1 % ment m sk1 per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m sk1 per ha m 8 sk 1 1 per ha per ha per ha per ha per ha r, r,s 0,4 0, rs,4 s 17, '4 rs,7 rg, r 4.5, r,g, 44 rr,6, r g 1,0, 0 6, 4.6.4,1 S S, 6 7.g 45 S, 7 S, 0 6,g s..g,5 rr6 6, ss s.g 66 6, 4 6, 40 7, s.r 4 0,7 r s 4,6S r g 4.6S S 4 75 ss 4,6g s 7, 5. 4,0,7 S.S4 14,S g g.gs 70,SS 6 7,0 s. r,g,7 16,1 57 J,4 rrs.7 S, 70 6,g s.r,s,6 4g,75 rs,s S,g7 g,g S 6,7 s.r.7,5 75 >40 0,5 1S',65 gs,6r g 4.g.6,4 g,s 144,40 g g.7 ra sutenhet Densit y Å der 0,6,6,6,6 A ge,6,s 0,,r 6 17, 5 r6, rg, r 7,S r,7, 1,,S 6 rr,g,6 r 1, 7 1, ,,7 57 S, 44 S, S S, S,6 0 s. r.s,5, S 6, 6 6,r 4 6,r 5 6, 40 5,.g,7, s4 7S 4.S ss S 4,S6 s s.r.g,g,5 4,0 g s 4,0S 7 4,00 6r,gS.6 4.g 4 0,0,5 1S.4g.4g S6, s.g,1,4 15, 17,0 g g,1 76,0S S 4.6,S., 16,7g 14,66 O,g 75,Sr g.7,0 r,g r ss,5,65 7,6r r r m sk = 5. fs tta trunk ume inc. bark, r ha =.47 acres. p: ymtiäxtprcent (diskant, 5 år) u b. P : ume increment percentage (discunt, 5 year). exc. bark. årig tiäxt ingår äen tiäxt på aerkat irke. Annua increment incudes increment f wd remed.

105 Preiminära prduktinsöersikter för den bättre häften. :e riksskgstaxeringen. Preiminary Yied Tabes fr the better haf. Third Natina Frest Surey. Nrrbttens ch Västerbttens än. The Princes f Nrrbtten and Västerbtten.

106

107 50: PRODUKTONSöVERSKTER 10 Taskgar +granskgar+ barrbandskgar. Fine frests + spruce frests +mixed cniferus fr ests. Preiminär prduktinsöersikt för den >>bättre häften>>. :e riksskgstaxeringen. Preiminary yied tabe fr the "better haf". Third Natina Frest Surey. Bnitet V. Site cass V. Åder A ge Höjdzn 400 m. ö.h. Atitude zne Höjdzn m. ö.h. Atitude zne Nrrbttens ch Västerbttens än. The princes f Nrrbtten and Västerbtten. Årig Årig Förråd tiäxt Förråd tiäxt Förråd P Vume m sk/ha Vume P m sk/ha Vume % Annua % Annua m skfha1 in m skfha increment m sk/ha crement Sutenhet,85,6g Densit y Sutenhet,7J,6 D ensity Samtiga A P % Årig tiäxt m sk/ha Annua increment Sutenhet,8,66 D ensity r 0 5!,0 1,1, 0 4 g,s g,s,s ,6, 7.75 s 7 6,6 6,5 6,5 s 5,07,6 45 s, r ,7 ss 4, S,7 75,6 7,6! g,s S7,!4 s4,! OO,7 95,7 94,7! O O,5,4 O,6!0 05,6,!04,0S, 0 07!,9,0 rs,s4 40 rs,75,s 07,67 SO 07!,59 r6!,44 r6,6 r6!,44 rs!,9,o,6,g,,4,6,6,6,4,,,s,6,s S6 95 O!04 06! ,8 g,6 7,65 6,S 5,07 4,5,6,,7,40,!5,9,7 r,ss,{,,s,!,4,6,7,7,6,4,,,9,7,6 Bnitet V. Site cass V. Åder Sutenhet,S,6 Sutenhet,70,55 A ge D ensity Densit y Sutenhet,n,58 D ensity O 0, 0,7 0 s g, 0,9 5 9, ,9! s 6,rg, 8 6,66 6,S 9 s,rs 6,7 5,57 70 S 4>45 4 4,S S,S 47,S4,S 4 4, g 55.7,S s,56 OO 6,95 56, O,S 66,6 6,7!0 6g,7,4 65,4,6 0 7,!0 6S,! q 75 r,g,4 7,Sg SO, 76,7 7!,66 6, 76 r,s6 74,{S 0,7,,S,6,S,S,S,7,6,S,4,, 1 m sk = 5 f trunk wd inc. bark, ha =.47 acres 7 S,g,g 7.54, 9 6;5 S,S 5,, ,S 45.94,S 5.45,S ss,0!,7 6,65,7 67,7,5 70,!1,{ 7,g, 74,70!, 76!,5

108 Nrrbttens ch Västerbttens än. Aa höjdzner. The princes f Nrrbtten and Västerbtten. A atitude znes. Åder Preiminär prduktinsöersikt för den >>bättre häften>>. :e riksskgstaxeringen. Preiminary yied tabe fr the "better haf". Third Natina Frest Surey. Förråd Vume Taskgar Granskgar Barr bandskgar Pine frests Spruce frests Mixed cniferus frests Årig Årig Årig ti ti ti Förråd Förråd äxt äxt äxt m sk Varne P m sk/ Vume P m sk/ A ge P m sk/ % f ha m sk/ % ha m skf % ha ha1 Annua ha Annua ha Annua incre~ in er e increment ment ment Sintenhet,84,65 Sintenhet,7g,68 sutenhet,n,6s D ensity Density D ensity Bnitet V. Si te cass V. Samt. trädbestånd A types f frests Årig ti Förråd äxt Vume P m sk/ m sk/ % ha ha Annua increment sutenhet,8z,66 Density O 0 4,g 1, 5 1, 7 11, g,4 14 O,O g,s 1,8 1,8 40 z6 7,48 8,0,,1 7,75 s J g 6,01 6,5 6,4 6,5, 5 4,g4 z,8 44 5,,4 4 5, ,g z,g 54 4,Jg 55 4, 8 8 z,s J,sg 6s J,6g 67 J,67 g g z z,g,5 J, 76 J,7 78 J,4 OO,8 OO,4,7 87,74 87,71 O 105,4 z,s g6,4,40 g4, ,,,17 10,1 OO z,g, Z, ,gs 106 1,86,g,g 105 1, ,76 g 1, ,70 1, ,sg 1,7 1,45 g 1, ,6 1,6 10 1,44,Zg 1,45 1, 1,6,0,,4,5 z,s,4,,,0,g 1,7 1, g g s O ,8 g,6 7,65 6,18 s,7 4,5,6,1,7,40,15,gz 1,7 1,55 1,41 1, 1,8,1,4,6,7,7,6,4, Z,,g 1,7 1,6 Bnitet V. Site cass V. Åder Sintenhet,80,57 sutenhet, 7,sg Sintenhet,7g0,57 A ge D ensity Densit y D ensity Sintenhet,77,58 Densit y O 0 JO g g,j, 7 8,,g () (g,j),s , ,85 1,4,,O s 6, 17 6,5 16 6,44 6 1,6 1, 1,4 1 s,z 5 5>47 z8 5,1 1,7 1,5 1, ,7 40 4,48 8 1,8 1,6,g 47 J,g,g 41 4,04 s J,86 1,7,g g 54,4,g s J,sz 1,7 54 J,6 1,8 OO 61 z,g8 s6 J,06 57 z,g7 O 1,8 67,6 61,68 1,7 6 1,7, ,7 70,5 66 1,7 1,6,8 6,8 1,6 10 7,10 70 Z, 1,5 1,4 65, ,g,S 1,4 74 1,87 68,g6 1,4 150,J 76 1, ,68,J,J 70 1, , 1, 1, 76 1, , ,54 1 m sk = 5 f trunk wd inc. bark, ha==.47 acres. 7 8,g,g 1 7>54 1, 19 6,5 z8 1,4 5, 1,6 7 4,sg 1,7 45 J,g4 1, ,8 59 J, O 1,7 6 z,65 1,7 67,7,S 70,11 7,g 1,4 1, 74 1,70 1, 76 1,5

109 ~: 1 PRODUKTONSöVERSKTER 105 Summary Chapter. Sme iews cncerning the difference between yied deepment tabes and yied tabes based n ccasina data A y i ed deepmen t ta b e is defined as a scheme shwing the ume, increment, depetin and ther characteristics at a number f cnsecutie stages in the deepment f arns stand types, which are treated accrding t certain, specifed prgrammes. Yied deepment tabes can as be cmpied by anayses f cmpete deepments in permanent experiment pts, r by earreatin functins frm a regressin anaysis f bseratins frm temprary pts. A yied tabe based n ccasina data is defined as a scheme shwing ume, increment etc. fr frests in different agecasses accrding t a surey. Using a yied tabe as a yied deepment tabe, we must pstuate that a certain agecass in its further deepment wi gie the same increment and the same ume as that f the nearest higher agecass. Such a practice eidenty is disadantageus since the agecasses d nt represent a deepment but a static cnditin. Chapter. Earier Swedish yied tabes n this chapter sme earier Swedish yied tabes are discussed. The Jnsu Mdin type scheme (Jnsn and Mdin, 198) and the Nis Hagberg tabes fr eenaged, westcked mixed frests in midde Sweden (Hagberg, 198) are especiay mentined. These tw yied tabes are based n the first natina frest surey in the years (Statens ffentiga utredningar, 19. Uppskattning a Seriges skgstigångar erkstäd åren 19199). Chapter m. The cmpiatin f the yied tabes The yied tabes pubished here are based n the s~cnd natina frest surey. During this surey the princes f the cuntry were successiey sureyed in the years

110 06 NLS ERK NLSSON s: J The tabes cer six increment regins (tabe, figure ) and represent nestried, mainy eenaged stands n frest and incuding pasture fres and. Since the materia representing the increment regin T T has nt been subject t stand type diisin, the yied tabes presented are based n the aerage prprtin f pine, spruce and birch in a the stands except mixed frests with predminant admixture f deciduus species and pure stands f deciduus species. The materia fr the increment regin T VT V has been gruped in stands accrding t the fwing definitin: Pin e frests: The prprtin f pine in the tta basa area f the frest is estimated t exceed seen tenths and that f deciduus species is maximum tw tenths. Spruce frests: The prprtin f spruce in the tta basa area f the frest is estimated t exceed seen tenths and that f deciduus species is maximum tw tenths. Mixed cniferus frests + mixed frests with cnifers and deciduus species: The prprtin f cniferus species in the tta basa area f the frest is estimated t exceed three tenths. The aerage ccurrence f arius species in the materia supprting the yied tabes is presentedin tabe z (ad). The site cassificatin is based n the Jnsn system (Jnsn, 94) with a diisin in eight site casses, V. The estimate f density in nestried stands with a mean height exceeding 5 m, which must be cnsidered rather subjectie, pertains t the s caed ume density, i.e. the rati between the ume per hectare f the actua stand and the ume accrding t the Jnsn intensity tabe (94). n ther stand types the yied density is estimated. The yied tabes are diided in tw density grups ne f which representing the better haf f the sampe pt materia with respect t density. The ther grup represents ne degree f density bew "the better haf part" in the decima scae. Tabe exempifies hw the density gruping has been carried ut. Grup A represents degrees f density nt incuded in the yied tabes, grup B is the "wer density cass" and grup C is "the better haf" f the area (apprx. s per cent). Density grup D is representing stands which hae been excuded frm the cmpiatins because erdensity has hampered deepment. The materia supprting the yied tabesis presentedin tabe 4, ad. The ume cmputatins are based n fixed series btained fr arius site and age casses n the basis f the arge ume functins deeped by Näsund (Näsund, 940, 947) by cmputing mean aues fr each diameter cass. The ume series are presented in appendix. The arithmetic mean

111 s: PRODUKTONSöVERSKTER OJ heights c rrespn<ing t the ume f arius sizes f trees in increment regin T V is reprted in appendix. The aerage distributin f the timber ume by diameter grupsisexpressed in tenths (tabe s, ad). The same tabe shws the mean reatie ane f the standing timber at the price ra tis :.8, J:.6, and : 0.4, accrding t the system f reatie prices nw generay used fr arius kinds f frest eauatin. (Kung. Maj :ts prpsitin nr 40, 944 ) The fwing scae f reatie prices has been appied. ncrement regin Price rati Diameter cass, cm srrssbbs4+ r:.s 64 ss g s rs 5 10 T T :.6 4 4S 70 g O 0 40 : ss C' :.S ss g s OS 5 10 T VT V :.6 0 s 70 g O : ss 5 45 r6 The reatie anes cmputed hae then been fitted graphicay, prided the series btained are cnsidered as deepments; they ma y indicate the increment f ane if the imprement f quaity is negected. The cmputatins f increment are based n per cent anes cacuated by means f the Näsund esser functins and represent Syear perids (SOU 947:6). The accuracy f this methd has been subject t a specia inestigatin by the authr "On the accuracy f increment cmputatins based n the radia increment at breast height and terminaearers in cmparisn with that f seetined increment" (9S9) The increment anes represent discunt anes (S years) weighted by ume and pertain t ume under bark. Crrespnding increment per cent anes fr ume er bark are sighty wer. The mean increment per cent ane fr ume er bark has been estabished at 97 per cent f the increment per cent ane fr ume under bark. The increment per cent anes fr deciduus species hae been btained after raising the basa area increment per cent anes by means f a factr k= the rati between the ume increment per cent ane (p ) and the basa area increment per cent a.ue (p g) fr pine. After data reqnired had been cnerted accrding t abe, they were cm pied t y] ed tabes accr<ing t the exampe shwn in tabe 6. The cmputatin f the annua increment at the midpint f the myear perid is demnstr ated by fig. and by the expanatry ntes in tabe 6. n presentatin the yied tabes cmprise ny the cumns,,, and s. The density degrees reprted in the tabes pertain t the highest and west mean density

112 108 NLS ERK NLSSON s: r anes btained by interpatin. The highest mean density is usuay btained in the west age cass and the west mean density in the highest age cass. n the yied tabes cntaining the density degree nearest t' the better haf (the "wer density cass"), the density degree f the west age cass is presented (tabe ). The cumns nt reprted (6 and 7) hae been cmputed with the assumptin that the arius age casses represen t a deepment. Athugh unreaistic, this assumptin can certainy be a basis feasibe fr practica appicatin in many cases. t has therefre been judged desirabe t demnstrate the prcedure used in cnjunctin with the cmputatin f depetin and tta yied. Hweer, it must be stressed that anes cmputed in this way shud nt be used unti the feasibiity f the assumptin has been tested in each particuar case. Chapter V. Anayses f the surey materia The anayses f the surey materia hae primariy been intended t faciitate a judgement f the mst feasibe gruping f materia in additin t site dassificatin e.g. regina diisins, cassificatin f stands, gruping f density, atitudina znes etc. nitiay, the site cass f a caity in nrthern Sweden eidenty did nt equa crrespnding site cass in suthern Sweden with respect t standing timber r increment. t was therefre necessary t diide the cuntry in arius regins, s caed increment regins. This diisin is based n the resuts f the first and the seend natina frest surey. nestigatins are currenty being carried ut by the department f frest surey with the bject f estabishing a regina diisin n the basis f the radia increment registered at the natina frest surey (E. Hagberg, 1959). These inestigatins may eentuay ead t a regina diisin mre differentiated than the ne currenty appied. Sme preiminary yied tabes differentiated by atitudina znes are presented in Ch. V: fr the princes f Nrrbtten and Västerbtten n the basis f the third natina frest surey. These tabes may eucidate the imprtance f atitude" fr the regina diisin. ~ A cmpiatin f tta yied at the stand ages 100 years and 10 years in T T and at 8 years and 100 years in T VT V has been carried ut t shw the discrepancies between the yied tabes with respect t arius increment regins (Tabe 78). Tabe 7 thus shws that the increment regin T (the nrthern inand) has a wer yied than regin T and T (cast regins) in a site casses. The stand diisin defined by the prprtins f arius species is affected by the disadantage f nt aways being a fina cassificatin aid fr the whe deepment f the stand. Yied tabes differentiated by stand diisins mre than any ther diisin therefre represen t

113 50: PRODUKTONSöVERSKTER 109 n yied deepment. This is particuary the case f mixed stands where the high prprtin f deciduus species ccurring in the yung ages usuay is decreasing with rising age. Een the prprtins f pine and spruce in a mixed cniferus frest may change with age t make a pure pine frest. The site cassificatins carried ut at the natina frest surey ma y ny be cnsidered as a diisin f the si tes in t casses representing simiaryied capacity and appicabe within imited regins ny. The present system f site cassificatin des nt admit an absute expressin f the yied capacity in m sk per hedare and annum. Hweer, i t ma y be f practica interest t cmpse the mean yied cmputed at a stand age f 100 years frm the yied tabes with the "idea yied capacity" presented by Jnsn and with the nrms appied at the genera prperty assessment. The cacuated mean yied during 100 years and 10 years within increment regin T T and during 8 years and 100 years within increment regin T VT V is reprted in tabe 10 (ab), which shws that the mean yied is msty higher fr the nger prductin perid. This, hweer, must nt be accepted as an eidence that a reatiey ngrtatin perid shud be used. t is essentiay a resut f the fact that the yied tabes are n deepments but a representatin f a steadiy impred seectin. f the ' idea yied capacity" accrding t Jnsn and the "nrma si te quaity" accrding t the genera prperty assessment were prper y presented, the mean yied accrding t the yied tabe fr the better haf shud be f a magnitude between these aues. The better haf cannt be cnsidered t represent idea yied cnditins, whereas, n the ther side, it is betterthan the aerage. Such a cmparisn has been presentedin tabe and tabe 1. The mean yied isthere reated t the yied capacity accrding t Jnsn (= 100). The tabes and 1 shw that the yied tabes present aues between thse f the idea site quaity and the nrma site quaity fr the better haf part. Eight cases f mainy gd sites shw a mean yied exceeding that f the idea site quaity. The mean ume f standing timber at a prductian perid f 10 years and 100 years and at 100 years and 8 years, respectiey, has been cmputed fr each density grup and yied tabe. An accunt f these aues is presented in tabe 1, ab. Cmparisns between tabe 1 and tabe 10 shw an amst direct prprtinaity between mean ume f standing timber and mean yied f the better haf in reatin t the nearest wer degree f density. Tabe 14 shws an anaysis f the density eauatin. Befre the cmputatins f increment, it has been necessary t anayse extensieythe ariatins f the increment per cent aues at different grupings f the materia. The main bject has been t cassify the differentiatins f the materia, which are essentia, and gruping that might be cnsidered. These anayses are reprted graphicay in the figs. 48.

114 O NLS ERK NLSSON 50: Chapter V. Yied tabes The finished yied tabes are reprted in this chapter. A summary f the cmbinatins f stands, areas and site casses cered by the yied tabes is shwn n page 74 Dube accunting f tabes cmputed fr gruped materia representing tw regins r mre is indicated in this summary by discntinuus ines between the increment regins. Same preiminary yied tabes based n the third natina frest surey are presented fr the princes f Nrrbtten and Västerbtten. The tabes r8r cntain certain campiatians pertaining t these preiminary tabes. Chapter V. Cmparisns with preius yied tabes This chapter cntains sme camparisans with tw preius Swedish yied tabes based n the resuts f the first natina frest surey, iz. the Jnsn type scheme and the Nis Hagberg yied tabes fr westcked, eenaged mixed frests in midde Sweden. The camparisans are shwn graphicay in the figures Ns. g1.

115 s :r NLS ERK NLSSON Litteratutförteckning ANDERssN, S.0., Prduktinstabeer för nrrändska tapanteringar med ika stamantal Licentiatahanding i skgsskötse (stenci). Ciijägmästarnas förening, Fastighetstaxering a skgsmark ch äxande skg. De. EDE, E. ch LANGSAETER, A., Prduksjnsunders0keser i granskg. Meddeeser fra det nrske skgsfrs0ksesen, nr 6. EKLUND, B, 1954, Arsringsbreddens kimatiskt kingande ariatin hs ta ch gran inm nrra Serige åren Medd. från Statens skgsfrskningsinstitut, Bd 44:8. Farestry Cmmissin, 190. Farestry Cmmissin Yied Tabes fr Scts Fine and ther Cnifers. Her Majesty's Statinery Office, Lndn. FREs, JöRAN, Prduktin ch mppstid. studier öer ymprduktin, ärdeprduktin ch markärde grundade på några ika grupper a prduktinstabeer. Kung. skgshögskan, nstitutinen för skgseknmi. Serien Uppsatser nr. HAGBERG, ERK, Taxering a skg. Skattenytt 1951: 8O Orienterande undersökning öer rikets uppdening i reginaa mråden med edning a id riksskgstaxeringen registrerad radietiäxt. Senska skgsårdsföreningens tidskrift nr HAGBERG, NLs, t98. Taxatariska anayser a de meansenska bandskgarna. Senska skgsårdsföreningens tidskrift. LVESSALO, Y., 190. Ertragstafen fur die Kiefern, Fichten und Birkenbestände in der Siidhäfte n Finnand. Acta frestaia Fennica nr 15. (Finska med tyskt referat.) JNssN, BENGT, Om barrbandskgens ymprduktin. (Licentiatahanding i skgsskötse. stenci.) JNsON, TR, 19!4 Om bnitering a skgsmark. Senska skgsårdsföreningens tidskrift. JNsN, TR ch MmN, ARVD, 198. Beräkningar rörande de senska skgarnas framtida akastningsmöjigheter. Biaga A ti SOU 198: 58. Kraftedningsskadeersättningssakkunniga, Betänkande angående grunder för bestämmande a ersättning för intrång a kraftedning i skgsmark. stenci. Kung. Maj:ts prpsitin 191. Försag ti förrdning m amän fastighetstaxering år 19; gien Stckhms stt den r8 mars 191. Kung. Maj :ts prpsitin, Försag tiag m ändring i kmmunaskatteagen den 8 september 198 (nr 70) m. m. gien Stckhms stt den mars (Nr 40 år 1944) Kung. Maj :ts prpsitin, Försag ti förrdning m instruktin för ärdering a skgsmark ch äxande skg id taxering a fastighet (skgsärderingsinstruktin) gien Stckhms stt den juni (Nr 440 år 1951.) Länsjägmästareföreningen, 195. Anisningar ti utfrmning ch metdik för skgshushånings ch skgsårdspaner samt enbart förrådsinenteringar, sm upprättas genm skgsårdsstyresernas försrg. Västerås 195. MATERN, B., Metder att uppskatta nggrannheten id inje ch prytetaxering. Medd. från Statens skgsfrskningsinstitut. Bd 6 Nr r. M0LLER, C. M., 19. Bniteringstabeer g bnitetsise Tirekstersigter fr Bg, Eg g Rdgran i Danmark. Dansk Skfrenings Tidskrift, XV. Nrrands skgsårdsförbund, Praktisk skgshandbk Stckhm. Sjätte uppagan. NLssN, NLsERK, Riksskgstaxeringenamän rientering. Sensk antmäteritidskrift 1958: Om nggrannheten id tiäxtberäkning grundad på mätning a radietiäxten i brösthöj d sam t tppskttsmätning i jämförese med sektinskuberad tiäxt. (Stenci.)

116 NLS ERK NLSSON 50: NÄsLUND, MANFRED, Funktiner ch tabeer för kubering a stående träd. Ta, gran ch björk i nrra Serige. Med d. från statens skgsförsöksanstat. Häfte : Funktiner ch tabeer för kubering a stående träd. Ta, gran ch björk i södra Serige samt i hea andet. Medd. från Statens skgsfrskningsinstitut, Bd 6 Nr PETTERSON, H., Barrskgens ymprduktin. Medd. från Statens skgsfrskningsinstitut. Nr 45 ScHWAPPACH, 191. Ertragstafen der wichtigeren Hzarten. Neudamm. Statens ffentiga utredningar, 19. Uppskattning a Seriges skgstigångar erkstäd åren Redgörese agien a riksskgstaxeringsnämnden. SOU 19:6. statens ffentiga utredningar, 198. Utredning rörande skgsnäringens eknmiska äge med försag ti åtgärder för höjande a näringens bärkraft. Åtgärder för främjande a en ändamåsenig irkesprduktin. Biaga A. (Se Jnsn ch Mdin.) Statens ffentiga utredningar, Dmänstyreisens försag ti grunder för ärdering a skg id taxering a fastighet m. m. SOU 1941:. Finansdepartementet. Statens ffentiga utredningar, Betänkande med försag ti grunder för taxering a skgsmark ch äxande skg agiet a 1947 års skgstaxeringssakkunniga. SOU 1949: 6. Finansdepartementet. Statens ffentiga utredningar, skgstiståndet hs ika ägargrupper. Utredning grundad på riksskgstaxeringens materia. SOU 1958: 45 J rdbruksdepartementet. Sensk författningssaming, Nr 8. (Nrmaförrådstabe.) Sensk författningssaming, Nr 595 (Nrmaförrådstabe). WrEDEMAN, E., Ertragstafen der wichtigeren Hzarten. Hanner.

117 Biaga. Appendix r. Kuberingsta på bark för bnitets ch åderskasser krrespnderande mt prduktinsöersikterna. Vume er bark fr trees in site casses and age casses crrespnding t the yied tabes. 8MSSs:r

118

119 s: PRODUKTONSöVERSKTER 5 Tiäxtmråde T T. ncrement regin T T. Ta. Pine. Kuberingsta på bark. Tree ume er bark. Bnitet Site cass Åderskass Age dass Diameterkass pb. i cm. DBH.b. s r rs d! pb. dm' incuding bark V V V V V VV X+ () Samtiga A V V VV X+ () Samtiga A V V VV X+ () Samtiga A V V VV X+ () Samtiga A 1 (4) 14 s S ' r6s SS 10 5 ss g6 15 (4) ( 40) (4) (94) ss ( g6) (4) (SS) (S4) (09) (544) (7SS) ( 0) ( 4S4) ( 914) () (0) (S) (r66) (10) (469) (67) ( 05) ( 44) ( ) S 14 4S O 0 (10) rs S4 s g S r s 645 s4s S S 905 1S S4 S 10 47S 6S (4) SS S7 76 () (S) (66)!(145) (S) (444) (65) (905) ( 195) ( 50) () (19) S rs 11 rs 54!5 6 6S ss s S ss g S '70 r s ! S S 4 6 ss s (4) 6g S5 6 () (S). (61) (1{) (55) (45) (60) (S6s) ( 4) ( 450) () rs S6 r4s (g) (0) SS ss s r 64S 7SO SrS ( 16) S Sg () (9) (6) (10) (S) (9) (560) (69) (S70) (90) r

120 6 Tiäxtmråde T T. ncrement regin T T. NLS ERK NLSSON Kuberingsta på bark. Tree umes er bark. 50: :Gran.. Sprure. Bnitet Site cass Åderskass Age cass Diameterkass pb. i cm. DBH.b. s r ±sz1 zs1 s dm p b. dm' incuding bark V V V V V VV X+ () Samtiga A V V VV X+ () Samtiga A V V VV X+ () Samtiga A V V V ::_V X+ () Samtiga A (S) () () () z () ' sr 11 (z r s) 14 r6 6r zz (r 89) r sr ( 761) r r r8 ( 874) (19) 75 r ( 8g) (19) (6) (156) (16) (47 ) ( 44) (r) (59) (15) (45) (405) (6) (796) (995) ( 0) r6 65 rs O , O ' ss 17 ss ' sr s s 00 r8 6 ' gr r z8 r z6 408 ' r ' 597 Ba r g r (16) (58) (!6) (45) (96) (56) (755) ( 00) ( 6r) sss O z s O S 54 S r r r8 ss B6s 0 r8 6ö g r zbs r (S) (5) (14) (6) (70) (50) (68) (870) ( 165) S _ g (170) (50) g (60) S 47 10! (560) s B z r ,! z 750 (90) (17) s z ( 88) (!4) (4) (109) (01) (40) (454) (651) ( O) 14 sr 61 zu r 69

121 50: PRODUKTONSöVERSKTER J Tiäxtmråde T 1T. ncrement regin T T. Björk. Birch; Kuberingsta på bark. Tiee ume er bark. Bnitet Site cass Åderskass Age cass Diameterkass pb. i cm. DBH.b dm pb. dm' incuding bark 45+ V V V V V VV Samtiga A V V VV Samtiga A V V VV Samtiga A V V VV Samtiga A. V V VV Samtiga A () () () () () () () () () () ! 400 (670) r (86) 9 8g g66 ( 140) (0) 9! ( 60) (0) (95) !7 (760) ( cig) ( 50) (185) OO ( 400) !5 6g !6 57 (8) g ( 150) ( 0) g6 ( 90) (8) (87) (185) g8g '( 10) () 5 54 u8 00 (00) (500) (700) (575) (780) (60) (805) 0 68!66 8 (460) (645) (840) 0 (6g) (68) 94 (470) 66 (85) ! 40! (640) 810 (O) (4) f 00 (00) ! ! (6) !6 61 J g !0! 4 44 g _, 614 6!4 J

122 n8 NLS ERK NLSSON 50; Tiäxtmride T U. ncrement regin T. Ta. Pine. Kuberingsta pi bark. Tree ume er bark. Bnitet Site cass Åderskass Age cass Diameterkass pb. i cm. DBH.b. s 1 51s1s14 dm8 pb. dm incuding bark 45+ V V V V VV Samtiga A V V VV Samtiga A V V VV Samtiga A V V VV X+ Samtiga A '[ ! ( 500) "( 610) 8 g8! ( 750) 9 JOO ! ! u8! B ( 450) 6 84! ( 50) ( 65) O ss ( 6) ( 65) 4 77! s ( 80) 4 B ( 460) Ss O (5) O!84 7 5! ! ! ( JOO) 68! (!0) ( 90) g

123 50: Tiäxtmr:åde T. ncrement regin T. PRODUKTONSöVERSKTER Kuberingsta på bark. Tree ume er bark. 9 Gran. Spruce. Bnitet Site dass Åderskass Age dass Diameterkass pb. i cm. DBH.b. s O rs1 zzs[s414s+ dm pb. dm' incuding bark V V V V Samtiga A V V Samtiga A V V VV Samtiga A V V VV X+ Samtiga A z ss S S Sr 1S sr s S0 ( 450) S S0 ( 570) 5 S ss S ( 690) rs S S7 ss s S S S9 S ( 10) S ( 470) 1 S 77 0 ss ( 50) S S S rs O ( 0) z s S0 050 ( 90) 9 67 rss S 44S 647 SS 140 ( 400) S S. 5 ' r8 57 S S95 ( 8) 8 6 S ( 50) S ( 70) rs s s O91

124 !0 NLS ERK NLSSON 50: t Tiäxtmråde T V. ncreinent regin T V. Tat. _Pin~;. Kuberingsta på bark. Tree ume er.bark. Bnitet Site dass Åderskass Age dass Diameterkass p b. i cm. DBH. b. s r rs[ 5[ 5[41 dm p b. dm' incuding bark 45 V V b.j a b V V Samtiga A b a b. V V Samtiga A a b V V Samtiga A a b V V VV Samtiga A a b V V VV Samtiga A 4 r s 55 rrs S7 r Sr 14 4S S s ss 7S s s O ss 651 sr 9 rs.5 rs S 170 S6 47 6rS 8sr r8s 4S OO S S r8 sr rs! (6r) 71 q r66 S r S S r6 r S S Sr r s S r6r S s s ( 470) 5S ( 450) 5s6 497 ( 00) S r r 9 (1) (4) r6 46 rr r8 5 S 0! ss 9 09! S S j

125 50: PRODUKTONSöVERSKTER Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. T au..j?ine. Kuberingsta på bark. (frts.). Tree ume er bark Bnitet Site cass Åderskass Age cass Diameterkass pb. i cm. s r rs z zs: dm p b. dm' incuding bark DBH..b V V a b V V VV Samtiga A V V VV Samtiga A! DO r6 47! O r!!0! r ! r ! (00) O r69 0 (440)!5 (175) (0) r

126 1 Tiäxtmrde T V. ncrement regin T V. NLS ERK NLSSON Kuberingsta på bark. Tree ume er bark. 50: Gran. Spruce. Bnitet Site cass Åderskass Age cass Diameterkass p b. i cm. DBH.b. s S ] dm p b. dm' incuding bark 45 V b V Samtiga A b a b V Samtiga A b a b V Samtiga A b a b V V Samtiga A a b V V VV Samtiga A S S S 9 5 s6s S (5) S S S 90 SS 5ss S (15) S (86) SO S gs 14 S s s S7 05S S 76 SS 4S 55 S S S S S s S xss S 19 4S 55 7SO S ss (11) S S5 6Sg S5 15 4S S SS S S SS S S1 49 6s S S S 41S S SS 7S

127 50: PRODUKTONSöVERSKTER Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. Kuberingsta på bark. (frts.). Tree ume er bark. Gran. Spruce. Bnitet Site cass Åderskass Age cass Diameterkass pb. i cm. DBH..b. dm pb. dm' incuding bark 1 s 1 r 1 rs V V a b V V VV Samtiga A a b V V VV Samtiga A 14 5 (114) 17 r r ];57 61 (45) (8) s (04) 14 s6 109 (06) O 061

128 4 NLS ERK NLSSON 50: Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. Björk. Bi ch. Kuberingsta på bark. Tree ume er bark. Bnitet Site dass Åderskass Age dass Diameterkass pb. i cm. DBH.b. s O r s 0 5 dm pb. dm incuding bark 0 5 V V b a b V Samtiga A b a b V Samtiga A b a b V Samtiga A a b V Samtiga A a b V Samtiga A (r) (r) (r) r8 (65) r8 67! r6z z r86 7 sr 0 (51) 0 Sr r r r r O r 16 0 (10) (q) (1) _164 (1) !

129 50: PRODUKTONSöVERSKTER 5 Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. Ta. Pine. Bnitet Site dass V Åderskass Age dass b a b V V Samtiga A b a b V V VV Samtiga A a b V V VV Samtiga A a b V V+ Samtiga A Kuberingsta på bark. Tree ume er bark. Diameterkass pb. i cm. DBH.b. s r S z zs 0 5.J 4:4s s7 dm p b. dm' incuding bark S (49) (107) 19 6r S S zs S7 1S4 S s (9) (9) s6 7S (9) (r) () 405 6r s s DO 0 r 6r 19 7! ! S7 ~ r6 5!07 190! 64! ! s6s Sz 7J s S75 OO 00 z6 ss rs r rs z s (S) (9S) S 90 s s Ss 070 O 6 S 6 r s 7S S OO 170 S 54 9D S75 7 SO z6 405 ss 7Ss S!6 S Ss r 090 z6 ss! S 900 r rs 7 S7 rs 10 4SO ZO 19 s ss!,041 ' 6z u; r6 47 9! rss 95 rs 57!! z S9S 7! s z s z6s S r 60! '1 (~96)1!JO 7 555

130 6 NLS ERK NLSSON 50: Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. Gran. Spruce. Bnitet Site cass V Åderskass Age cass b a b V V VV Samtiga A b a b V V+ Samtiga A b a b V V+ Samtiga A a b V V+ Samtiga A Kuberingsta på bark. Tree ume er bark. Diameterkass p b. i cm. DBH. b. 5 r dm pb. dm incuding bark! 45! r8 68! S ! 84 r g r 6 Sg ss s (4) OO !5 5 (6) (r8) (0) r s 7441 r81 (4) (5) r r s s 1 77 r sr s OO ! r r S ss ! s S 19 65! (40) (607) (80) ss 000! r 80 s !0! ! !

131 5: PRODUKTONSöVERSKTER 17 Tiäxtmråde T V. nerement regin T V. Björk. Birch. Kuberingsta på bark. Tree ume er bark. Bnitet Site cass Åderskass Age cass Diameterkass pb. i cm. DBH.b. s sdm p b. dm' incuding bark V b a b V Samtiga A b a b V Samtiga A b a b V Samtiga A a b V Samtiga A JO Sr (78) ! ~n

132 r:z8 NLS ERK NLSSON 50: J'.iäxtmråde T V. ncrement regin T V. Ta. Pine. Kuberingsta på bark. Tree Dume er bark. Bnitet Sitecass Åaerskass Age dass 5 Diameterkass pb. i cm. DBH.b. r 15 0, 5 0" dm p b. dm incuding bark V. b a b V Samtiga A b a b V V Samtiga A b a b V V Samtiga A b a b V V Samtiga A b a b V V Samtiga A s () (r6) S (500) (700) 90 S S5 i OO 0 90 ss ss S S s4 7 S 46 6!9 775 OO 00 ss S 6 49S 69S 97! S 05S 60 6 (50) 6 S4 070 S !50 S S ss S s 0 S5 S9 4O r6r S 55 0 S S47 S4 400 ss S (5) s 75 O S O S 7 4s 9 5 4S 55 S6 S 44 6r SS 6 S S OO S S S s ss S S s rrs 9 9S 40 5ss S ss S 7O (SO) (950) 6 s S O

133 s: T~äxtmråde T V. ncrement regin T V. PRODUKTONSÖVERSKTER aran: spruu. Bnitet Site cass Åderskass Age cass Kuberingsta på bark. Tree ume er bark Diameterkass pb. i cm. DBH.b. s 1 SJ z1 zs1 Js1 404s+ dm pb. dm' incuding bark b a b V Samtiga A b a b Y V Samtiga A : b ~ a ; b V V V Samtiga A b a b V V Samtiga A b a b V i gmsss:r Samtiga A ' S 48 (0) 6 S71 80 ss ''' 4SS 607 Bs S S S 4 0 9S s s 4 OS 6 4SO S ss S7S 840 S Ss (00) 1 6, z6s 94 S OS 14SO 7 g ss z 777 zs 0 6SO s6 8z SO 7SO (s) (10) (8S) s6s Ss ?4 ( 7s> ( 6s> ss S 4 84 S zbs 4S S sz 7SO 01 7S SOO S S 78 4S s O S ' z () (7) (8S) : 6 4S 710 sgs 050 i.. : 16. _:s_:! 1(4_. 6! 40 j 6s j 8 0, (1 SO) ( 450) ' 4 6 4S OS ; ' 7 s 11 ' (550) (S90) (70) 75 z6 (45) (650) (180) 89 (40) (655) 405 ss

134 10 NLS ERK NLSSON 5: Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. Björk. Birch. Kuberingsta på bark. Tree ume er bark. Bnitet Site cass Åderskass Age dass Diameterkass pb. i cm. DBH.b. s r r s z z s dm pb. dm incuding bark V b a b V Samtiga A b a b V Samtiga A b a b V Samtiga A b a b V Samtiga A b a b V Samtiga A ', 14 4S O '47 17 g S go ss 76 gz g S ! OO r g S g5 s s 7SO g s r g z s ',1 65 g! q SS g OO ss r6s 70 S g s 150 ss S s g S S g~ r r6 1 4 g g6 r g 0 54!07 rgs S 6 g S OO 7S 55 z s go Sz 00 S ( 10) g g 40 ss 14 4 g 170 (50) 17 4g z r g z s 41 50! ss gO gS 66 7SO OO r SO g (g) (S) 1 41 (g) (15) (150) (17) 4g (S) 57 (5) S 6S (10) (5) (50) (450) (6) 15 5.!O g1 zg 40 s6 750 ( 050)

135 Biaga z. Appendi:< z. Grafiskt utjämnade aritmetiska medehöjder krrespnderande mt kuberingstaen för tiäxtmråde T V. Graphicay fitted arithmetic mean heights crrespnding t the ume f trees in increment regin T V.

136

137 50: PRODUKTONSöVERSKTER 1 Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. Ta. Pine. Grafiskt utjämnade aritmetiska medehöjder satande mt kuberingstaen i biaga 1 för tiäxtmråde T V. Graphicay fitted arithmetic mean heights crrespbnding t the ume f trees cacuated fr increment regin T V. Bnitet Site cass Åderskass Agecass Diameterkass p b. i cm. DBH. b. s Höjd i m. Height m a,8 7,0 a,8 7,8 10,1 1,0 1,5 b 4,0 8,6 11,7 1,6 15, 16,4 17,0 4, , 15,8 17,6 18,8 19,6 0, 0,5 0,5 V (4,1) (9,8) (1,9) 17,0 19,0 0, 1,,0,, (4,1) (9,8) 1,9 (1],4) 19,4 0,9 1,8,5,9,9 V (4,1) (9,8) (14,5) (18,1) (,4),0,0,8 4,4 4,5 Samtiga A,9 9,0 1,4 15, 17,9 19,6 1,0,, 4,0 b,8 5,7 7,6 8,7 a, 7,1 9,0 10,4 11, 11,9 b, 8,6 11, 1,8 1,9 14,7 15,,8 9, 1,5 14,8 16, 17, 18, 18,7 19, V,9 10,7 1,7 16,1 17,7 18,8 19,7 0,5 0,9 5,0 10,7 14,0 16,5 18,4 19,7 0,8 1,5,0 V 17,5 19, 0,4 1,4,,7 V Samtiga A,6 7,6 11, 14, 16,7 18,6 0, 1,5,6,4 a,1 6,7 8,4 9,8 10,7 11,4 b 4,0 J,7 10,0 11,8 1,9 1,6 14, 14,7 4,0 8, 11, 1,1 14, 15, 16,1 16,7 17,1 V 4,0 8,4 11,5 14,0 15,6 16,9 17,8 18,4 18,6 8,4 1,0!4,7 16,5 17,6 18,6 19, 19,7 V (9,) 1,5 15,6 17, 18,5 19,6 0,5 1,1 Samtiga A, 7,1 10,4 1,4 15,5 17,1 18,5 19,6 0,6 1, a,8 6, 7,9 9, 10, b,5 6,5 8,8 10, 11,,6 7,0 9,5 11, 1,5 1,6 14, V 4,0 7, 10,0 1,1 1,5 14,9 16,1 16,9 17, 4,0 8, 10,8 1,8 14,1 15,5 16,6 17,4 17,6 V 8,1 11,4 1, 14,8 16,1 17,1 17,7 17,9 VV 8, 11,5 1,7 15, 16,6 17,6 18,1 18, Samtiga A,0 6,6 9,8 1,1 1,9 15,4 16,6 17,7 18, 18,5 a,8 5,6 b,4 6,1 7,8 9,0,5 6,4 8,5 10, 11,6 1,7 1, V,5 6,8 9,0 10,7 1,1 1,0 1,5 V,6 6,8 9,4 11,1 1, 1, 1,8 14,0 V,6 J,5 9,8 11,5 1,7 1, ,8 14,9 VV 7,5 9,8 11,5 1,7 1,7 14,4 14,8 14,9 Samtiga A g*msss:r,0 6,4 9,0 11,0 1, 1, 14, 14,9 15,4 15,5

138 14 NLS ERK NLSSON 50: Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. Ta. Pine. Grafiskt utjämnade aritmetiska medehöjder sarande mt kuberingstaen i biaga för tiäxtmråde T V. (frts.). Graphicay fitted arithmetic mean heights crrespnding t the ume f trees cacuated fr increment regin T V. Bnitet Site cass Åderskass Age cass Diameterkass pb. i cm. DBH.b. s Höjd i m. Height m a b,1 4> ~ 6,0, ,6 9, 10, V, ,6 9, 10, 11, V,7 5,9 8, 9,8 10,9 1,0 1,6 V,7 6, 8,7 10, 11,5 1,6 1,4 VV 0, 8,7 10, 11,5 1,6 1,4 Samtiga A, , 9,8 11, 1,4 1,,0 4 6, ,5 V,0 4. 6, ,5, ,8 8,4 9,8,O V V, ,0 10, 11,5 VV, 5.4 7>4 9,0 10, 11,5 Samtiga A,6 s, 6,7 8, 9,4 10, 11,0

139 50: Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. PRODUKTONSöVERSKTER 5 Gran Spruce. Grafiskt utjämnade aritmetiska medehöjder sarande mt kuberingstaen i biaga för tiäxtmråde T V. Graphicay fitted arithmetic mean heights crrespnding t the ume f trees cacuated fr increment regin T V. Bnitet Site dass Åderskass Age dass Diameterkass p b. i cm. DBH. b. rs s r 5 Höjd i m. Height m. b,0 7,5 11,7 14,9 17,0 r8, r8,7,0 7,7!,0 r6, 9, 0,9,,0,, V,1 8,1 1,1 17, 0,8,1 4,6 5,9 6, 6,,1 8,7 14,8 19.4,5 4,6 6,5 8,1 8,8 9,0 Samtiga A, 7,5,8 15,7 19,1 1,{,0 4,5 5, 5,8 b,5 6,4 8,8 a,5 7, 10,0 1,1 1,4 b,5 7,, 14,0 rs,6 r6,8 17,6,1 7,5 1,0 15,5 17,6 19, 0,4 1,4 1,7 V,5 7,5 1, 16, 19,5 1,!,,0,,5 7,5 1,0 17, 0,6,5,8 4,8 5, Samtiga A L,8 7,5 11,7 5,5 r8, 0,5,1,,9 b,7 6,6 9, 1!,0 a.,7 7,!0,!,1 1,6 14,5 b,7 7, 0,8 1,0 q,s rs,s 16,,7 7,,5 14,4 16, 7,7 19,1 0,0 0,6 V,7 7,7 1,0 15,5 17,9 19,4 0,7 1,6,,7 7,7 1,0 15,8 18,6 0,{ 1,6,6,1 Samtiga A,7 7,0 11,! q,8 17, 19, 0,7 1,{,5 b,5 5,7 8, a,7 6,s 9,,5 1,0 b,7 6,9 10,0 1, 14,0 15,,7 7, 0,8 1, S, 16,6 17,8 r8,9 V V,7 7, 1, 14,1 6, 17,8 19,0 19,8,7 7, 11,4 14,6 16,8 18,4 19,7 0,7 V,7 7,,4 14,8 17,0 r8,6 0,1 1, Samtiga A,7 6,9,8 14,0 6,{ r8, 19,6 0,8 a,5 s,9 8, 10,,9 b,5 6,{ 8,9 11,0 1,7,5 6,s 9,6 1;,0 1,9 15,4 16, V,5 6,6 10,1 1,5 14,5 15,9 r6,8,5 6,9 O,{ 1,1 rs, 16, 16,7 V,5 7,0 10,7 1,7 15,6 17,0 17,9 VV,5 7,0 10,7 1,7 15,6 17,0 17,9 Samtiga A,5 6,4 r, 1,0 S, 16,5 17,6

140 NLS ERK NLSSON Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. Gran. Spruce. Grafiskt utjämnade aritmetiska medehöjder sarande mt kuberingstaen i biaga för tiäxtmråde TV. {frts.). Graphicay fitted arithmetic mean heights crrespnding t the ume f trees cacuated fr increment regin T V. Bnitet Site dass Åderskass Age cass Diameterkass pb. DBH.b. r rs s Höjd i m. Height m a b,6 6, 9,0 10,7,8,8 6>4 9.4,7 1, 14,5 V,8 6,s 9>4 11,7 1, 14,5 V,8 6, , 14,0 15, V,8 6,7 10,0 1,0 14,6 15,7 VV,8 6,7 10,0 1,0 J4,6 15,7 Samtiga,8 6, ,1 1,7 15,0 A a b V V V VV t Samtiga A, s.8 8, 10,,6

141 PRODUKTONSöVERSKTER 17 Tiäxtmråde T V. ncrement regin T V. Björk. Bir ch. Grafiskt utjämnade aritmetiska medehöjder sarande mt kuberingstaen i biaga för tiäxtmråde T V. Graphicay fitted arithmetic mean heights crrespnding t the ume f trees cacuated fr increment regin T V. Bnitet Site cass Åderskass Age dass Diameterkass p b. i cm. DBH.b. s Höjd i m. Height m. V b 4 4 8,8 a 4 4 8,8 1,0 14,1 15,5 b 4.6 O,O 1, 15,1 16,5 17,4 10, 14,0 16,5 18, 19,1 19,9 V 10, 14, , 0,7 1,8 10, 14,5 17,4 19, 0,7 1,8 Samtiga A 4, ,5 16, 18,{ 0, 1,4 b, 7, 8,8 a.7 8,{ 11, 1,7 b.7 9,1 1,1 1,8 15,1 15, , 15, 16,6 17,7 18,5 19, V ,4 16, 17,6 18,9 19,6 0, ,5 16,5 18,4 19,6 0,6 1, Samtiga A.5 8,8 1,4 14,9 17,1 18,6 19,6 0,4 b.7 7. a , b.7 8,6 10,8 1.{ 1,8 14,9.7 9,0 11,6 1,6 15,1 16,5 V 9,0 1, 14,5 16, 17, 18, 9,0 1,6 14,9 16,5 17,9 18,7 Samtiga A.4 8, 11,4 1,8 15,8 17, 18,5 a,9 6,1 8,1 b,9 6, ,7, ,6 1, 1,5!4. V , 1, 14,5 15, , 1, 14,5 15, Samtiga A, ,5 1, ,8 a b V V Samtiga A, , 1,1 1,5 i

142

143 Biaga J. Appendix Förteckning öer itteratur innehåande resutat från den senska riksskgstaxeringen samt därpå grundade utredningar. ~List f iterature cntaining resuts frm the Natina Frest Sureys and specia studies based n these sureys.

144

145 PRODUKTONSöVERSKTER A. Officie resutatsredisning. (Krngisk rdning.) 1. Kmmissinen för försökstaxering: Värmands skgar. Betänkande agiet a kmmissinen för försökstaxering. Stckhm rgr4.. Riksskgstaxeringsnämnden: Uppskattning a Seriges skgstigångar erkstäd åren rgg. SOU* rg: 6. Riksskgstaxeringsnämnden 1g7: Riksskgstaxeringen a Västernrrands äns skgar år rg8. Tidskriften Skgen nr 1g4. Särtryck. 4 Riksskgstaxeringsnämnden rg7: Riksskgstaxeringen a Ljungans, ndasäens ch Ångermanäens fdmråden åren 1g8 ch rgg. Biaga ti NST* H V rg4. 5 Riksskgstaxeringsnämnden 1g7: Riksskgstaxeringen a Jämtands än åren rgg ch 1g4. Biaga ti NST H V 1g4. 6. HAGBERG, ERK: nentering a edskgstigångarna inm Åsbrgs, Östergötands ch Kainar än. Medd. från 1g7 års riksskgstaxeringsnämnd. SVT* H 1g4. Särtryck: 7 Riksskgstaxeringsnämnden 1g7: Riksskgstaxeringen a Västerbttens än ch Nrrbttens äns kustand åren rgg ch 1941 samt taxeringsresutat från skgarna inm Nrrbttens äns appmark. Biaga ti NST H rg Riksskgstaxeringsnämnden 1g7: Riksskgstaxeringen a Gäebrgs än år rg4. Biaga ti NST H 1g44. g. ARMAN, VALTER: Några preiminära resutat från riksskgstaxeringen a Bekinge, Kristianstads, Mamöhus ch Haands än. Serien Uppsatser nr 1. SVT rg48: 6. Särtryck. r. HAGBERG; ERK: Riksskgstaxeringen a Kpparbergs än. Medd.* Bd 7 Nr g. (Stckhm 1g48.). ARMAN, VALTER: Några preiminära resutat från riksskgstaxeringen a Jönköpings, Krnbergs ch Kamar än. Serien Uppsatser nr 17. SVT 1950: 4 Särtryck. 1. TERSMEDEN, CARL: Några föreöpande resutat m riksskgstaxeringen a Götebrgs ch Bhus än samt Värmands än. Serien Uppsatser nr 1. SVT rg51 :4. Särtryck. 1. HAGBERG, ERK ch TERSMEDEN, CARL: Riksskgstaxeringen a Västserige åren rg4g1g51. Medd. Bd 44: 4 (Stckhm 1g54). 14. Riksskgstaxeringen a Östra Meanserige åren rg505. Medd. Bd 45: 4 (Stckhm 1955.) Varje år redisas issa huudresutat från riksskgstaxeringen i skgsstatistisk årsbk arjämte issa erfarenhetstabeer finns intagna i Praktisk skgshandbk En uppdening a materiaet på mindre enheter än än finns idare redisad i Prmemria från stckhmsmötet maj 1g56 rörande 1g57 års fastighetstaxering. En sammanstäning a taxeringsresutaten från de 5 första åren a den nya taxeringen rg557 kmmer att pubiceras i Meddeanden från statens skgsfrskningsinstitut. B. Metdikredgöreser, sammanfattningar m. m. 1. ÖsTLND, JsEF: Erfrderig taxeringsprcent id injetaxering a skg. SVT 1g. Särtryck.. HAGBERG, ERK: Den andra riksskgstaxeringen a Nrrand. Öersikt a under ika år taxerade mråden samt uppgift m hittis aämnade rapprter, redgöreser ch pubicerade resutat. NST H: 4 rg4. * s u NST SVT Med d. = statens ffentiga utredningar = Nrrands skgsårdsförbunds tidskrift = Se~ska skgsårdsföreningeris tidskrift = Meddeanden från statens skgsfrskningsinstitut

146 4 NLS ERK NLSSON 50! SOU: Vid andra riksskgstaxeringen a Nrrand åren rg84 anänd metdik ch härm unna erfarenheter. SOU rg47: 6. 4 MA TERN, BERTL: Metder att uppskatta nggrannheten id inje ch prytetaxering. Medd. Bd 6 Nr r. 5 NÄsLUND, MANFRED: Seriges skgstigångar. ndustriens uppysningstjänst serie C rg5r: HAGBERG, ERK: Riksskgstaxering efter ny mde. Skgen rg5:. 7 Statens skgsfrskningsinstitut rgrg5. Kap. V. Ad. för skgstaxering. (Histrik, Taxeringsmetder, Värmand enigt tre taxeringar, Panäggning a den tredje riksskgstaxeringen.) Medd. Bd 4 Nr r. (Stckhm rg5.) 8. Mamöhus äns skgar enigt de båda riksskgstaxeringarna. Mamöhus äns Skgs ch Betesårdsförenings medd. rg5:. g. Den nya riksskgstaxeringen. ndustriens uppysningstjänst rg55: r. Nrdiska skgsuninen (HAGBERG, ERK): skgstigångarna i de nrdiska änderna. SVT H rg58. Särtryck.. LUNDQVST, MAGNUs: Atas öer Serige. stckham g5g. Bnitets ch trädbeståndskartr. 1. NLssN, NLSERK: Riksskgstaxeringen en amän rientering. Sensk antmäteritidskrift rg58: SOU: skgstiståndet hs ika ägargrupper. Utredning grundad på riksskgstaxeringens materia. SOU rg58: 45 Jrdbruksdepartementet. 14. NLssN, NLsERK: Några resutat från nu pågående taxering i Mamöänet. Med d. från Mamöhus äns skgs ch betesårdsförening rg5g:. 15. HAGBERG, ERK ch ARMAN, VALTER: Skgarna ch skgstiståndet id peridens sut. Ur Seriges skgar under r år utgien a Kung. Dmänstyresen under jubiiumsåret rg5g. r6. HAGBERG, ERK: Tiståndet i Seriges skgar. (Föredrag id skgseckans öppnande på Knserthuset den g mars rg5g). SVT rg5g:. 17. Orienterande undersökning öer rikets uppdening i reginaa mråden med edning a id riksskgstaxeringen registrerad radietiäxt. SVT rg5g: r8. NLssN, NLsERK: Om ngrannheten id tiäxtberäkning grundad på mätning a radietiäxten i brösthöjd samt tppskttsmätning i jämförese med sektinskuberad tiäxt. (Stenci rg5g.) C. Fastighetstaxeringsfrågr ch skgsärdering. r. SOU: Dmänstyreisens försag ti grunder för ärdering a skg id taxering a fastighet m.m. SOU rg4r:.. Kung. Maj :ts prpsitin: skgsärderingsinstruktin m. m. Kung. Maj :ts prpsitin nr 40 rg44. HAGBERG, ERK: Typskgsinenteringen ch därid erfrderiga bestämningar a bnitet ch reati skgstigång. Sensk skattetidning rg44: 7g. 4 SOU: Taxering a skgsmark ch äxande skg. rg47 års skgstaxeringssakkunniga. SOU rg4g: 6. 5 HAGBERG, ERK: Vid prtaxeringarna erkstäda bedömningar ch dära föranedda ärden i jämförese med primäruppgifter från rg45 års fastighetstaxering... SOU rg4g: 6. Bi.. 6. Vissa statistiska sammanstäningar för beysande a reatia priser ch prisniå. SOU rg4g: 6. Bi. V. 7 HAGBERG, ERK ch MALMGÅRD, MARTN: Beräkning a ärdefaktrer ch anayser a anänt grundmateria. SOU rg4g: 6. Bi. V. 8. HAGBERG, ERK: Betänkande angående grunder för bestämmande a ersättning för intrång a kraftedning i skgsmark. rg5 års skgsnrmer. Bi B. (Stenci.) g. Den föresagna skgsärderingsmetden. SVT 1g5: r. r. Kung. Maj :ts prpsitin: Skgsärderingsinstruktin. Kung. Maj :ts prpsitin nr 440: rg5r.. HAGBERG, ERK: Riksskgstaxeringens bnitering a Småandsänen. Skgsägaren 1g51: Taxering a skg. skattenytt g5: 8O. 1. Värdering a skg i praktisk tiämpning. SenskLantmäteritidskrift rg54: 1.

147 50; PRODUKTONSöVERSKTER 4 f. HAGBERG, ERK ch 0LHAMMAR, GösTA: Utredning med jämförese rörande tiämpningen id 195 års amänna fastighetstaxering a des gäande metd, des den uta 1951 års riksdag besutade nya metden för taxering a skgsmark ch äxande skg. (Stckhm Stenci.) 15. Kung. Maj :ts prpsitin: Skgsärderingsinstruktin. Kung. Maj :ts prpsitin nr 71: HAGBERG, ERK: Beräkning a önsamheten i skgsbruket. Medd. från Jrdbrukets u tredningsinsti tu t 956: bi.. 7. Den nya metden för fastighetstaxering a skg, dess grunder ch uppäggning. Fastighetstaxering a skgsmark ch äxande skg. Utg. a Ciijägmästarnas förening 1956, de L r8. Fastighetstaxeringen ch skgen. skgsägaren 1956: skgsuppskattningsmetder id skgsärdering. Sensk antmäteritidskrift 1958:56. z. NLssN, NLSERK: Aerkningsprgnser ti grund för skgsärdering. Sensk antmäteritidskrift 1958: 56.!. LARSSON, ULF: skgsärderingens tekniska utfrmning. Sensk antmäteritidskrift 1958: 56. Efter arje fastighetstaxering har pubicerats en utredning rörande taxeringsutfaet. (SOU 196: 5, 194:, 1950: 4, 1956: 57). D. A erkningsberäkningar, råarutigångarna m. m. r. SOU: Betänkande med försag angående åtgärder för ett bättre utnyttjande a andets skgstigångar. SOU 19: z. z. SOU: Betänkande angående råaruförsörjning, prduktin ch arbetaranta m. m. id skgsindustrierna. 19 års skgsindustrisakkunniga. SOU 195: 6.. statistiska centrabyrån: Undersökning angående skgsaerkningen år 197 Stat. medd. ser. A band V: 6. 4 PETTERsN, HENRK: Aerkningsberäkningar för öre ch meersta Nrrand. Medd. Bd 6 Nr. (Stckhm 1947.) 5 HAGBERG, ERK: Undersökning öer aerkning a barrskg inm Ljusnans, ndasäens ch Ångermanäens fdmråden under tiden mean de båda taxeringarna. NST 1945 H L 6. SOU: Barrskgstigångarna ch skgsindustriens råaruförsörjning. Södra Seriges skgsindustriutredning. su 195: HAGBERG, ERK: Tigången på småirke. SVT 1950: L 8. Barrskgstigångarna ch skgsindustriens råaruförsörjning i södra ch meersta Serige. Sensk Papperstidning 1954: r r. 9 SOU: Kenirke. Södra Seriges skgsindustriutredning. SOU 1954: 9. r. SOU: Skgsindustriens utbyggnad. Södra Seriges skgsindustriutredning. SOU 1956:. NÄsLUND, MANFRED: Ett aerkningsprgram för Nrrbttens skgar. (Ur >>Mrgndagens Nrrbtten>>, Stckhm 1956.) r z. HAGBERGNLSSON: A erkningsberäkningar för skgsindustriernas samarbetsutsktt. skgsindustriens irkesutredning 1958, kapite. stckham NLSON, NLs ERK: Utredning angående förrådet a öskg i Nrrbttens än jämte beräkning a möjiga aerkningskantiteter. Biaga 5 ti SOU 1960: 7 Trnedasutredningen. Andra deen. Försag ti åtgärder för näringsiets utecking. Sciadepartementet. q. Mamöhus äns skgar i en framtidskakyl Medd. från Mamöhus äns skgs ch betesårdsförening 1960: E. Kuberingstabeer. r. NÄsLUND, MANFRED: skgsfrskningsinstitutets mindre tabeer för kubering a stående träd. Ta, gran ch björk på bark. Utg. a Statens skgsfrskningsinstitut, Västerås 1946.

148 144 NLS ERK NLSSON 50:. NÄsLUNDHAGBERG: skgsfrskningsinstitutets större tabeer för kubering a stående träd. Ta, gran ch björk i södra Serige. (Stckhm 1950.) skgsfrskningsinstitutets mindre tabeer för kubering a stående träd. Ta, grail ch björk på bark. :a marb. upp. (95L) 4 skgsfrskningsinstitutets större tabeer för kubering a stående träd. Ta, gran ch björk i nrra Serige. skgsårdsföreningens försag. Stckhm (195). 5. Länsjägmästareföreningen: Anisningar ti utfrmning ch metdik för skgshushånings ch skgsårdspaner samt enbart förrådsinenteringar, sm upprättas genm skgsårdsstyresernas försrg. Västerås 195.

149 Biaga 4 Appendix 4 Jämföreser mean beräknade genmsnittsförråd för den bättre häften samt id tidigare fastighetstaxeringar tiämpade nrmaförrådstabeer. Cmparisns between mean umes cacuated fr the better haf and umes f standing timber accrding t "nrma ume tabes" used at earier prperty assessments.

150

151 50: NLS ERK NLSSON 1 47 Jämföreser mean beräknade genmsnittsförråd för den bättre häften samt id tidigare fastighetstaxeringar tiämpade nrmaförrådstabeer. Cmparisns between mean umes cacuated fr the better haf and umes f standing timber accrding t "nrma 1 ume tabes" used at earier prperty assessments. Vid tidigare fastighetstaxeringar enigt den ädre metden åg de s. k. nrmaförrådstabeerna ti grund för bestämmande a den reatia skgstigången. Därid sarade tabeförrådet för en iss fastighetstaxeringsbnitet ch för denna faststäd mppstid mt reatia skgstigången 1,0. Man har fta diskuterat, huruida nrmaförrådstabeerna re att betrakta såsm ämpiga riktpunkter för skgsskötsen. Vid 1951 års fastighetstaxering sänktes nrmaförråden, sm arit förändrade sedan 19. Sänkningen ar en föjd a att de tiäxtprcenter, arpå de grundades, höjdes. (Sensk författningssaming 1944: 8 ch 1951: 595.) samband med denna sänkning framhös emeer~id (Hagberg, 1951), att nrmaförrådstabeen inte ar asedd att tjäna sm nrm för ämpig strek på irkesförråden, utan att den endast ar att betrakta sm en hjäptahe för bestämmande a ärdet på skgen, sedan en iss justering a bniteten erkstäts. M an kan nämigen definera nrmaförrådet såsm det genmsnittsförråd, sm under iss mppstid erfrdras för att erhåa en irkesakastning = fastighetstaxeringsbniteten id tiämpande a en för mppstiden faststäd genmsnittig tiäxtprcent. Nrmaförrådet är atså giet sedan fastighetstaxeringsbnitet ch tiäxtprcent faststäts. (Fastighetstaxeringsbniteten: tiäxtprcenten) 100 = nrmaförrådet. Upphsman ti nrmaförrådsknstruktinen är Tr Jnsn ch tiägagångssättet öerensstämmer med det sm tiämpades id knstruktinen a JnsnMdins typschema. (Kung. Maj:ts prp. nr 14, 191.) Nrmaförrådstabeerna hade föjande utseende:

152 19 års nrmaförrådstabe: Tab., utisande streken a ett nrmat sammansatt ch sutet irkesförråd för ika bniteter ch mppstider. +> ],~ Virkesakastning per hektar i kubikmeter (bnitet) U > ~~ ~ ~,5,7s,[,zs,5.75[z,z,z51,5z.75[.i j6,6, , ~ ~ Nrmat irkesförråd per hektar i kubikmeter 6 5, B g B, B O g 0 6 OO, OO , , OO ,'f z Z_6 9 _z års nrmaförrådstabe: +> ].~ U p.. ~ g. ~~ e U Tab., utisande streken a ett nrmat sammansatt ch sutet irkesförråd för ika bniteter ch mppstider. ;;; U cd :g Fastighetstaxeringsbnitet,5 ci,751,j,5,5,7sz,z,z51z,5,751, i5.506,6, ,8,5g, Nrmat irkesförråd per ha i kubikmeter 6 6,5 8 5 g g OO B 5,0 O B g OO O OO g 75 B OO , B Sg 97 " O , : 77 87: g , B , H 1> 00 z H ' r.n tt :; H ~ z H ' r.n r.n z "'!<,.

153 50:. PRODUKTONSöVERSKTER 49! tabe A redisas issa jämföreser med genmsnittsförråden för den bättre häften (tabe a) ch 9 års respektie 95 års nrmaförråd för mråden med ika reduceringsfrmer från Jnsnbnitet ( = ideabnitet) ti fastighetstaxeringsbnitet ( = nrmabnitet). Tabe A. Virkesförråd per hektar enigt ika nrmaförrådstabeer ch enigt prduktinsöersikterna. Tiäxtmråde T ch T : Växttid Jnsnbnitet år V V V Fastighetstaxeringsbnitet (B n,95,1s 1,55 =,70 B;,z)... 1,06 Virkesförråd m skfha 19 års nrmaförrådstabel.. r {100 9S års nrmaförrådstabel s Genmsnittsförråd för T S 54 0 Genmsnittsförråd för T... { s4 ss Tiäxtmråde T : Växttid Jnsnbnitet år V V Fastighetstaxeringsbnitet (En =,S Bi,z)...,40,5 1,S Virkesförråd m skfha 19 års nrmaförrådstabe... { S års nrmaförrådstabe... {100 ss S ss Genmsnittsförråd för T... { ss 55 Tiäxtmråde T VT V: Växttid Jnsnbnitet år 1 1 V V ii Fastighetstaxeringsbnitet (En =,S5 r Bi)... S,916,Ss,i.S1z,S91,11 1,5 Virkesförråd m skfha 19 års nrmaförrådstabe... 1 S4 1S års nrmaförrådstabel... S 17S ss Genmsnittsförråd för taskgar inm { S S TV S Genmsnittsförråd för granskgar inm TV.... S S

154 150 NLS ERK NLSSON 50: Det framgår a jämföreserna att genmsnittsförråden för den bättre häften 1 de festa fa igger mean 19 års ch 1951 års nrmaförrådstabeer. Man kan dck spåra en iss tendens när det gäer reatinerna inm ika bnitetskasser. nm bästa bnitetskassen är bättre häftenförråden iband högre än 19 års nrmaförråd ch i sämsta bnitetskassen iband ägre än 1951 års nrmaförråd. Denna tendens stämmer öerens med ad sm framkmmit id studium a tabe ch 1. Enigt dessa åg medeprduktinen för den bättre häften iband öer ideabniteten på de bästa bniteterna medan den på de sämre bniteterna åg betydigt ägre ch i närheten a fastighetstaxeringsbniteten ( = nrmabniteten). Man kan nu stäa frågan, iken a nrmaförrådstabeerna sm öerens~ stämmer bäst med prduktinsöersikterna för den bättre häften 19 års nrmaförrådstabe eer 1951 års? Tidigare har knstaterats att reduceringen från jnsnbnitet ti fastighetstaxeringsbnitet synes ha arit någt för stark på gda bniteter i södra Serige ch någt för sag på dåiga bniteter i nrra Serige. Reduceringsfrmerna ändrades dck inte 1951, utan ändringen asåg, sm an sagts, endast den genmsnittiga tiäxtprcenten. För de äxttider, sm finns representerade i sammanstäningarna an, ar ändringarna föjande: Växttid år Tiäxtprcent ,7 s, 100,0 4,0 10,4,1 Ändringarna ar såedes så pass stra sm mkring 0 % Ti jämförese med dessa prcenter redisas i tabe B ktuttrycken årig irkesakastning: tiäxtprcent, ari de i tabe A redisade irkesförråden kan uppösas. Den beräknade medeprduktinen enigt tabe 10 a representerar därid den åriga irkesakastningen hs prduktinsöersikterna ch sarar atså mt de fastighetstaxeringsbniteter sm enigt reduceringsfrmerna erhåes för de ika bnitetskasserna. Sm framgår a tabe B öerensstämmer de beräknade prcenterna öerraskande ä med de, sm faststädes för beräkning a 1951 års nrmaförrådstabel Variatinerna kan sammanfattas såunda: Växttid år r års tabe s, 4,0,1 Prduktinsöersikterna 4,J5, 4,04,4,44,0

155 PRODVKTONSÖVERSKTER Tabe B. Virkesakastning (fastighetsknitet eer medeprduktin): tiäxtprcent. Tiäxtmråde T ch T : Tabe/öersikt Växttid Jnsnbnitet V V V 19 års tabe... {!00,95:,0,r8:,0 1,55:,0 r,6:,0!0,95:.4,r8:,4 1,55:,{ r,6:, års tabe... {100,95:4,0,18:4,0!,55:4,0 6:4,!0,95:,!,!8:,! 1,55:,! r,6:,1 P T... {100 4,:4,,70:4,! 1,90:4,1 1,10:4,4 10 4,10:,4,80:,6,:,7!,0:4,0 P T... {100 4,40:4,0,00:4,,10:4, 1,0:4,4 10 4,5:,5,10:,7,10:,6 1,0:,9 Tiäxtmråde T : Tabe/öersikt Växttid Jnsnbnitet V V 19 års tabe... {100,40:,0,5:,0 1,8:,0 10,40:,4,5:,4 1,8:, års tabe... {OO,40:4,0,5:4,0 1,8: 4,0 10 >40:,1,5:,1 1,8:,1 P T... {100 4,90:4,,1: 4>4,00:4,4 10 4,90:,6,10:,6,10:,8 Tiäxtmråde T VT V: Jnsnbnitet Tabe/ öersikt Växttid 1 V V V 19 års { 8 8,9:,7 6,8:,7 5,10:,7,8:,7,89:,7,1:,7 1,5:,7 tabe 100 8,9:,0 6,8:,0 5,10:,0,8:,0,89:,0,1:,0 1,5:, års { 8 8,9:5,0 6,8:5, 5,10:5,0,8:5,0,89:5,0 z,rz:s, 1,5: 5, tabe 100 8,9:4,0 6,80:4,0 5,10:4,0,8:4,0,89:4,0,1:4,0 1,5:4,0 PTV:1 { 8 7,5 :4,7 5,9: 4,7 4>40:4,9,00:4,9!0:4,9 1,40:4,8 OO 4,40:4,1,10:4, z,z: 4,1 1,6: 4, P T V: { 8 rz,z: 5,1 8,90:5, 6,0:5, OO Det framgår ckså kart att de tidigare tiämpade prcenterna arit aseärt för åga. Den höjning, sm utfördes rgsr, har giit prcenter, sm mtsarar eer någt understiger de prcenter, sm har beräknats för prduktinsöersikterna. Skinaderna mean rgsr års nrmaförråd ch de för öersikterna beräknade genmsnittsförråden kan, sm anaysen isar, het tiskrias den skinad, sm knstaterats mean fastighetstaxeringsbniteten ch den för öersikterna beräknade mede prduktinen.

156 5 NLS ERK NLSSON s:! Det framgår a denna utredning att 1951 års nrmaförrådstabe inte bör betraktas, sm någn ämpig riktpunkt för skgsskötsen. Enigt tidigare anfört citat (Hagberg rgsr) är den endast att betrakta sm en hjäptaben för bestämmande a skgens taxeringsärde. Vid en gien måsättning beträffande mppstid ch eftersträad medeprduktin trde dck den tiämpade tiäxtprcentserien kunna ara ägedande för beräkning a däremt sarande genmsnittsförråd id jämn åderskassfördening.