:e årgången. Häfte N:r 8

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 8

2 -521- Meddeanden från Kung. Örogsmanna:: säskapet nr Med anedning av förest[tence va au arbetande edamöter, meddeas härmed föjande utdrag ur Säskapets stadgar: Ti arbetande edamöter kunna endast väjas marinens kårer och stater tihörande ä1nbets- och tjänstemän, vika äro kända för framstående skickighet uti någon av de vetenskapsgrenar, som faa inom området för säskapes verksamhet. Antaet i tjänst ' id marinen varande arbetande edamöter må ej överstiga sjuttiofem. 5. Försag ti arbetande edamot kan, vid viket säskapets ~) rdinari e sammanträde som h est utom vid det i november tnånad, göras. av heders- e er arbetande edamot. Vid ordiarie samm::n1träde i oktober m{mad meddear sekreteraren ''.idscri jt i Sjöväsendet. 34

3 -523- uppgift på dc personer, som sedan nästföregående n av ar. betande edamöter bivit föresagna. Va ti arbetande edamot anstäes endast vid ordi nari e. sammanträdet i november månad Som av utdragen framgår, böra atså skriftiga fiirsao h från dem, som önska avgiva försag men ej hava tifit!e :i t närvara vid ordinarie oktobersammanträdct, vara Säskapet tihanda före sagda sammanträde, som äger rum den '7 instndande oktober. Vasammanträdet äger rum den 4- november, och kom m~< utom Karskrona tjänstgörande heders- och arbetanek eda. möter i aktiv tjänst att i vanig ordning erhåa vascd'sför. sändeser omkring två veckor före vadagen. I detta samman. hang må erinras om vikten av att dc i nämnda försänr rsc meddeade va1föreskrifterna noga föjas ; vid 1941 års va m a~ c J 2 % av försändeserna kasseras. Beträffande försag ti va ou heders- eer 1-.:orresfJo ndemnde edamot hänvisas ti stadgarnas 4, enigt viken s~\ dant försag kan avgivas vid viket Säskapets or dina rir sa m manträde som hest. Vaet äger rum nästpåföjande ordinarie sammanträde. Av praktiska skä är det dock önskvärt. a tt jämvä försag ti heders- och korrcspondcr"andc cc amiitcr ingivas föi e oktobersamm.anträdet. Försag adresseras ti Säskapets vaniga a d res s: Kung. Örogsmannasäskapet, Karskrona. Karskrona i september T. Hagman. Sekrctcra n'. Några synpunkter beträffande det fast an::: städa manskapets utbidning och under:: officersutbidningen vid fottan. Med hänsyn ti den omäggning, som för närvarande pågår eer paneras hetr~iffande utbidningen av det fast anstäda manskapet samt underofficersutbidningen vid fottan, synes det vara av intresse att något närmare skärskåda detta probem och söka draga ut de konsekvenser, som därav kunna förväntas uppkomma. Enigt 1941 års försvarsutredning samt Kung. :Maj:ts proposition n:r 210 ti innevarande års. riksdag har man tänkt sig att ovanstående utbidning i stort sett skue äggas efter nedanstående injer. Samtiga för fottans vidkommande erforderiga rekryter, av försvarsutredningen beräknade ti ett anta av 1,050 och av Kung. Maj :t minskat ti,000, a v ses sammanföras ti en för fottan gemensam sjömansskoa föragd ti Karskrona, varvid förutvarande Karskrona grenadjärregementes kaserner skue utnyttjas såsom föräggningspats. Enigt nu gäande bestämmeser är antagningsådern för rekryt ägst 17 år, viken emeertid föresås sänkt ti 16 år, enär man numera torde kunna anse, att med den uppäggning, som utbidningen under första året avses erhåa och med den vecking, som den tekniska materieen numera tagit, det rent

4 -524- kroppsiga arbetet för sta mm a nskapet under detta ar id. t h e. höver medföra större ansträngningar, än at en normat nvt'ck. a d 16 å rs ynging vii bör kunna uthärda detsamma. De ss. utom skue man hä1 igenom vi11na, att en ynging, som h:~r för avsikt att söka sig in Yid f otta 11, omedebart 'fer ~\ s iu. tade skostudier kan söka sig in och såedes icke heön-r,.; och vänta för änge. Rekryeringsperiodcrna, vika f. n. som rege äro \' ra per år, fö rcsc1s minskas Li minsta möjiga anta, ämpigast ~;ynes vara att endast en väjes, viken i S<t fa skue förtiggas Li den 1 oktober. Försvarsutredningen framhåer dock, a det torde kunna visa sig erforderigt:, at mer i1n en t rkr~ t e. ingsperiod b ehöves och föresår i så fa den februari och den jui utöver förut angiven, dock framhåes, a re kr ~ tcring vid annan tidpunkt än den oktober endast bör sk ' i minsta m öjiga omfattning. Vad sjäva utbidningen vid sjömansskoan b etr:i 'J'ar, framhåes det absout nöcv~indiga av att sörsta möjiga omsorg nedägges p å den första utbidningen, viken biwr den grund, på viken utbidningen i övrigt kommer att bygga under senare stadier. Den första Licen av utbidningen vid sjömansskoa n, omfattande c:a 6 månader, avses för samtiga eever a tt a nvändas för att bibringa eeverna ei1 grundägg: dr amänutbidning och fysisk och discipinerande fostran.?\[an syftar at under denna tid kunna bibringa eeven m otsvarande kunskaper i ämnena moccrsmft, matem a tik, historia med samhäsära och geografi, som i högre amänt Järnverk '' h f a s i kass 2 4 (3"). Efter denna grundäggande och för samtiga eever gem ensamm a utbidning Yictagcr en i viss m ån differentierad utbidning i huvudsak gående ut på, att dc oika yrkesgren ar na skoa bibringas en sådan utbidning, som är av b etydese för deras kommande tjänstgöring inom oika områden. En nyhet är, att för däcksavdeningen avses införas en amän sjömansutbidning å segefartyg. Sjäva yrkesutbidningen : 1 '~ ses i övrigt ansuta sig ti r edan befintiga utbicningsorgnni i"''t:: sa tiou er, Söisom artierisko ~1, radiosignaskoa, minskoa, signaskoa, ubåtsskoa och raciosko:l Av dessa avses de tre senare be dr i vas i ansu ni ng 1 i sjömansskoan och e c ö niga 50!11 r ege å särskit rustade skoförband. Ovrio- erforderi n n ~ yrkesutbidning skue föräggas ti örogsvarv, sjukhus, mäss, kök, förråd e er musikrum. Vid a utbidning ti ctabisscment tihörande ör ogsstation och örogsvarv är avsikten, att eeverna 5koa bibeh å a sin föräggning i sjömanss.k oan, varför något ökat för äggningsutr~ mmc i sjöm a nsk å rens kase; ner såunda icke sku<' upp komma. Sedan rekry ten på sätt ovan angivis crh[t it sin t'i.irsa utbi dning, iir han undci' det kommande året di sponibe fö r sjökommendering m. m. och får nu i egen skap av 2 k. sjöman som rege för fö r ~ a gangen konfronterats m ed det vnkiga örogsi vet ombord å s tricsfart~ r gcn. Efter ett års sjökomm cndt'ring o. e. avses underbefäsutbidningen gcnomgas, varvid så gott som utesutande m iitära ämnen skue k omm a i fr[tga. Genom at utbidningen an ordnas p å detta sätt, anses a tt underbefä s.utbidningcn i vis<; mån kan förägga s ombord (i uppgjorda personafördeningstabåer räknas med att icke mindre än 50 % av underbefäseeverna skoa erhåa sin utbidning ombord). :\Ian fram håer härvid, att systemet med underbe'iisuhid ningt ns föräggande ombord redan prövats och a resutaten därvid i hu vudsak varit goda samt at man genom ett dy ikt fiirfaringssätt kan ern å större kon tinui te t vid s jökommcnceri no arna. Efter den earei ska unccrbcjiisubid~1ingcns avsua~dc, :wsc..; b<:fordran äga rum ti korpi a och efter genomgåendet av viss:1 Yrkeskurser sker utnämning ti närmast högre underbefäsgrad, furir. Efter utnämningen ti furir är vederhörande disponib <: för sjökommendering o. d. une er två år, då han sår inför sin n ästa utbidningsperioc, nämigen utbidnino'cn ti underu L b 0.. teer, viken är den, som i föreiggande försag utvisar den s_~orsta förändringen i förhåande ti vad som hitintis tiai' at 'I ('t.... f.. "< s. ' an c erstravar 1ar, a tt. utan att c ersatta een

5 526 ~pcc iaubidning, som erfordras för dc oika förwar>.grena rna ordna utbidningen ti underofficer efter ensarade principet: {;Ch med utnyttjande av en gemensam undervisnin gsansatt s;\ ang deta är möjigt för hea försvarsmakten. Försaget innebär att ti ct försvarsväsendes iiruvcrk skue sammanföras samtiga underofficerseever vid fiirsvars. maken och åta dem d~irsäccs under två äsår gcnomga en utbidning i amänbidande ämnen, som skue mos va r<t en i viss mån begränsad reaexamen. Vardera äsåret omfatta r c:a 7 månader och under resten av året är eeven disponibe för sjötjänstgöring och genomgång av yrkesskoor. Efter desset två år avses eeven kommenderas ti genomgång av m annens underofficersskoa (gemensam för fottan och kustarivric), ~om pag[u oika ång tid för oika kategorier, men som dock atid beräknas vara avsutad innan näs.ta årskurs agn sin början. Huru undervisningen i detaj tänkes uppagd fnunga r icke av betänkandet, dock angives såsom huvudprincip'l at genomgång av styrmansinjen för fottans däcksavden ing bii r medföra samn1a kompetens som genomgång av navigaionsskoh~ns s,yrmanskass samt a t examen ä stamunccrohjcl'rsinjcn å m askinavdeningen bör motsvara övermask1 ni stpxamcn under det att mosvarande kurs ä rcscrvunccroticersinjcn skue komma i pariet med 2 maskinistcxam~.:n Yid navigationsskoa. Hårvid föruisättcs at genomgång av s,tyrmansinjcn ska vara friviig och baseras på at vcdcrböran<k är i besittning av vissa kva ificerade betyg i matematik och 'vsik från försvarsväsendets hirovcrk. Frågan om patsen för föräggandet av marinens underofficersskoa är ännu icke avgjord. Försvarsutredningen 'i""c så r för sin de Karskrona, varest man tänkt sig utnyjandet av dc okaer, som för närvarande eisponeras av m arinens sjukhus, men vika skue biva disponiba i och med at en p a nerad sammansagning av marinens och änets sjukansta ter konuner ti stånd. Ifrågavarande försag har dock i viss mån frångåtts av Kung. Maj:t, så ti vida att det förordas en förnyad undersökning av ämpig pats för nuu-incns under officerss koa, varvid man särski t bör taga sikte på at kunna!äsa denna fråga i samband med förfyttningen av Stoekhoms.. o"ssta tion. Anmärkas bör jåmvä, att man icke tänkt si ' O o o ~do n fö r äggning av eeverna i skoans etabissement åtmin s- n,,0 ' tone icke vid en föräggning ti Karskrona, utan man förutsätter a tt dc festa sjäva söka sig en bostad utanför skoan och att det fåta, som eventuet skue önska biva föragda genom k ronans försorg, skue beredas pats i redan befintiga kaserncia b i sscmen t. I och med genomgången av marinens uneerofficersskoa uppnår eeven kompetens för befordran ti underofficer av 2 graden. \Iec en rekryteringsdag föragd ti den oktober sker det a a t så tidigast vid sutet av S:c anstäningsåret. Här ovan har änmats i mycket stora drag en redogörese för ga ngen av den tänkt~ ubbidningen för en rekryt vid fottan inti dess han biver kompetent för befordran' ti underofficer. Det åters[u nu att något närmare beröra vissa detajer i denna u tbi dningspan, vika måste timätas betydese vid strävandet av att för fottans manskap och underofficerare skapa rn fu god och tiräckig kader av oika grader. Ge neret kan uppstäas såsom m å för a utbidning, att den ~k a vara så tirättaagd, att man därigenom har möjighet a tt skapa en individ, som vä ämpar sig för det speciea ka, som utbidningen har ti uppgift att tigodose. Översatt på detta speciea område föjer såunda, att utbidningen ska vara panerad på sådant sätt, att den har förmåga att på för tjänst en ämpiga idpunkter dana sjömän av oika grader, VäJ kapaba at fya de krav, som måste sättas på en man 0 11bord på fartyg av oika typer och inom oika yrkesgrenar. ~,~_an synes nämi gen vara berättigad ti det antagandet, att darest en m an kan vä hävda sin pats ombord, är han också VäJ användbar i and. Den t ic en är förbi, då man genom a tt tiämpa en enhetig

6 -528- utbi dning k unde skapa en a round man, som Yii ~i j<td " c \,_.. )111 för samtiga ombord förekomm ande göroma..\an mastc nu~ mera Li gripa en viss. differentiering, viket också skett g' IH trt skapandet av oika yrkesgrenar med ofta väsentigt oi ka ut bidning. Det igger dock vikt d~iruppå, att denn a di fferentiering icke drives för ångt, ty man måste atjämt fastsa, at t varje ombord kommenderad man måste besitta vissa standa rdegenskaper, b. a. måste man kunna ford ra, ntt varje m an \ ' t' att uppträda ombord å fartyg och i båtar, vare sig han ti hii r däcks- eer yrkes.avdcningarna. Vidaremasteman förutsiia en viss standar d av amänbidning, som m~tste ~m~ es Ya ra h u. vudvikoret för at en man ska vara i stånd att, åtminsmw på ett skapigt sätt, kunna ösa även sådana uppg ifter, för Yi ka han icke direkt bivit skoad, men som oms.tändighcerna kunna komma att stä a honom inför. Huvudvikten m åste dock äggas på varje ma ns spccia u i bidning, så att han på ett tifredsstäande sätt kan taga hant om och nyttiggöra de instrument m. m. av oika sag, som h: bivit satt at sköta. Man får icke gömma bort, att m öjigheten att direkt eda varje man eer shindigt hava honom unde r ögonen på sådant s~i, som i rege kan ske vid jänstgiiring i oika befattningar i :md, icke ~ir tifinandes ombord. Diir må :te varje man vara kapabe, att, utan att fråga n ågon ti råds, sjäv best}imm a vad han ska göra vid hastigt uppkommande oväntade situationer. Och under honom står, iin n i en mera bygsam befattning, m ånga gånger sädana rcdsk:tp, vars feaktiga funktionerande på grund av m annens hristantk kunskap eer oförm åga att fatta ett sjävshindigt besut kunna utöva ett katastrofat infy tande på h ea fart~ ge ts iysd ugighet och rätta funktionerande. Om såunda huvudvikoret för a utbidning vic f o bt n måste vara, att därigenom danas sjöfok, som vä kunna fy a sina uppgifter ombord, finnas dock andr a synpunkter ti vika hänsyn måste tagas vid utbi dningen s panäggande. Det är ett numera amänt erkänt faktum, a tt ungcomc: t uneer dc senaste decennierna genomgå tt en i ögonen faande förändring. Hur uvida denna för~indr i ng ka n anses Yara yckig e er om den kan eer bör edas in på a ndra banor, det hör icke ti denn a uppsats., här måste endast konstateras at så skett. B. a. måste man ägga märke ti, ~tt ungdomen av i dag p å ett sä, viket ic'e förut ti närmesevis ske pa det sä ttet, m ycket noga tänker efter, innan den sår in på en bana. f!an vi h a fu t kart för sig, vika fördear kan ha n vinna och vika möjigheter s.tå honmn t i buds, om han ger sig i n på den ena e er den andra banan. De' gar icke ängn att ocka en man enba rt med»sjömannens h ~ir iga iv >>, man måste framägga för den ~ökand e nakna fakta, Yi ka han i sin ur underkastar en mycket noggrann j~imförese med Yac som star at vi nna på undra områden. Deta givetvis under vi kor, at man en dast vi söka efter dc bästa eementen, Yiket ju i'ir en given förutsättning för at en vä tirättabgd utbidning ska bära dc frukter, som man har anedning att förvänta sig ay cens.amma. De' är därför av wtydesc att kunna påvisa, att den utbidning, som man givn den ungt aspiranten både vid staren och även sedermera under h ans :mstiini ttg, är a \' sadan beskaffenhet, att een skapar förulsii.tningar för honom att med viss säkerhet kutina skaffa sig arbete i de civi<!, chirest han av t'n eer anna n :\nedning icke vi e'' pa grund av bri..:tande ans t ä ni ngsmiij ighetcr icke kan få fortsä ta med det m iitära. Det bör i detta sa mmanhang erinras om, at yrkesutbidningen för de oika kategorierna inom fioan sk:tpar myck et oika förutsättningar för a tt inom d' civia kunna ut nyttjas ~åsom en merit vid ~ökande :w en anstäning. Dd är en stor skinad mcbn Yad en edare och en aricrim:1tros kan framhigga i detta avseende. :\fan maste därför se ti. att den standard över huvud Laget, som skapas genom utbidningen, är av s{tdan art, att enbart een kan vara ett pus Yid sökandet av civianstäning, åtminsonp bör een be6i.ttiga ti att utan föregående kurser o. d. söka in vid vissa utbidningsanstater vid exempevis post, teegraf, pois etc. Den sökande tager dock icke bott hänsyn t i vad wm kan bjudas honom i utbi dningsavscende, han fäster också 111 Ycket stor vi d, vid viken Lidpunkt han normat k an heriik-

7 na att J'a gcnomga och avsuta en utbidning, Yiken wriiiga. h onom ti befordran eer uppfytning i högre önegrad. :\i):. han fått detta kart för sig, gör han sjäv sina jämförcst'' 111 ec[ andra yrken och i detta faet igger det vä närmast ti hands för honom att jämföra, hurn det är stät vid dc ÖY riga va. pengrenarna. Det torde därför vara av stor betydcs(', :t ut. bidningen vid fottan ägges p ä sådant sätt, att normaa iine. uppfyningar och befordringar kunna ske efter ungefiirige n samma tidsperioder som inom övriga vapensag. Det biir d~i r för icke få förek omma, att utbidningen vid den ena fiirs, ::u sgrenen fördröjes i förhåande ti vad som sker vid den a!hra, ej heer a t möjigbeten at p å ordinarie tid genomgå för upp. f y tning i högre önegrad erforderiga skoor b ortfat>r p[ 1 grund av kommenderingsbehov o. d. för and t a ändmna, h. a. för upprä tthåhmdet av Yissa fartygsrustningar m. m. Kadern måste därför v::tra sa beräknad, att mindre e er kanske ii rc sagt sannoika förändringar i fartygsrustningarnas omfattning ick e kunna tagas ti intäkt för att personaens ordinarit oc h individen förespeg a d utbidning och därmed även utkomstmöji ghet biver idande därpå. Vad åter möjigheten heriiffar, att eft er ungefärigen samma idsperiod kunna kom1na i'raga ti befordran, som gäer för andra vapensag, så måstp man nog, om ~iven motviigt, räkna m ed, att sådan a förhå:den kunna Länkas uppkomma, vika icke gör det a möjigt, men i s{t fa m åste individen på n ågo t sitt håas sk adesös h iirför, Yiket b. a. kan ske genom att kortare tid edordras för a komma ifråga ti öncförhöjni11g efter skeed befordran, viket ju giver en viss, o m också icke fuständig, kompensation. Ovanstående amänna Yikor för utbidningens u ppiiggancc i stort torde kunna anses såsom normgivande och ii\'cn utgöra en förutsättning för, att m an vid en vapengren ska hava m öjighet att fya sina k aerar med ett sådant ma terie, viket äger erforderi ga förutsättningar för att under fredstid kunna så formas, at det under orostider och krig visar sig Yä kunna f~ a de krav, som m an rätteigen bör kunna stii ::t på detsamma. Är dft den nu panerade utbidningen så ti " ttaagd, att man kan anse at förutsiitning ::una h ä rför kun- 1a j "? na " nnscs vara.or 1an en. Det torde uan tvive Yara en ratione förbättring av rekrytens utbidning, som ernås genom skapandet a\ en för fottan gemensam sjömansskoa, även om man måste sba sig tveksam inför m öjigheten av att kunna fut genomföra det av fö rsvarsutredningen uppskisserade programmet, viket närmare ska upptagas ti beh a nding i det föjande. Vad som då först m åste diskuteras. är den föresagna r c krytcringsticcn den oktober och tanken p å att ti denna tidpunkt praktiskt taget föriigga a r ekrytering. Av försvarsutredningen föresagna övriga rekrytcringscagar, den februari och den jui, avs.es nämigen endast böra komma ifråga, däres t antaet rekryter icke k an fyas vid den stora rekryterin gen den oktober. Skäct ti att just den oktober föreså~; sasom. huvudsakig rekryteringsdag är, at vid samma idpunkt avses anstäning av sammansk ap ske vid s~t v~i armen, kustartieriet som vid fygvapnet. Försvarsutredningen anför dock sjäv, att starka skä taa för ett bibehåande av den november såsom r ek ryter ingsdag för huvudparten a v fouan~ manskap. Såsom framgår av een tidigare ämnade r edogöresen, ayscs sjömansskoan pågå ett år, varefter rekryten i samband med uppfyttning ti 2. kl sjöm an ska sjökommenderas för att då för första gången på avar koufroneras m ed dc fartyg, varifrån han sedermera sk a kunna göra sin insats. At förägga denna idpunkt ti den oktober m åste, m ed h änsyn ti då pågående övningar och skoor å dc rustade fö rbanden, anses vara mycke t oämpigt, varför starka skä taa för a t huvndrekrvterin <ren bör förä w as ti tidpunkten omkrin<r een J b bb -n november. En yttedigare konsekvens är, att a avgång ur tjänst med p å h et å r gäande anstäningskontrakt även kom- 111er att ske den oktober, viket jämvä kommer att m edföra stora oägenheter.

8 Om saunda starka skä kunna förebringas för en fiir. skjutning av rekryteringstiden ti omkring den 1 non'jnwr måste dock hänsyn tagas ti viket som är viktigast, an ti ngp ; 1 gemensam antagningstid med övriga vapensag för at däri. genom kunna göra sig gäande i kon k u rensen eer r P n a tjäns tes ynpun k ter. Det är givetvis svårt att ytra sig om den hcydc se. \OJn man hör timäta konkurcnscn. Man får nämigen ickp h nnda för den möjigheten, att, vid en för fottan senare VPrksiid rekrytering, ce s,ökance kunna komma att i reativt stor om. fattning utgöras av 5ådana, vika vid övriga vapen:,;ag ~w \' eer annan anedning icke bivit antagna. Ä andra sidan bör man vä åtminstone i viss utsträckning kunna utgå från, at den, som har för avsikt at söka anstäning vid fottan, icke åter sig avskräckas f1 ån en månads senare antag11ing, detta dock under den uttryckiga förutsättningen, att en anstän in g vid fottan kommer att för den sökande medföra mins,t ika goda förm~ncr som dem, vika erbjudas honom vid ett anna n pcnsag. ~fee andra ord möj,ighcten av att efter genomgängna skcor vid anaoga tidpunkter komma i åtnjutande av i ky ii r ciga avöning!'förmaner och därefter normat kunna riikna med befordringar ti högre grader i u ngefär samma a k t ~o m vid övriga vapensag. :'den det är icke endast ovan angivna synpunkter, ~o nt äro av IJC'tydcse vid b cs tämm~mdct av ämpig rekryteringsdag. Vid sjömansskoan rör det s,ig nämigen om en rpkryt' ring av icke mindre än 1,000 man om året. ~1ed stö( a v hit intis vunna erfarenheter torde man kunna säga, att en ddik icke är möjig at verkstäa på en g ~mg, fr::nnför a då m an vid samma tidpunkt har att räkna med en rekrytering ti samtiga övriga vapensag. Hesuaten från de senaste arens rekryteringar vid Karskrona örogsstation giva vid h anden, att man behöver inkaa mean 2 1/z. ti 3 gånger så många man för prövning som vad som ska antagas. Därest samma beräkningsgrund användes för hea antaet rekryter, skue detta betyda, att man skue b ehöva att för prövning inkaa icke mindre än mean 2,500 och.1,000 man, viket nwt [!I gnnoikhc icke torde biva möjigt. Att återigen sopa e er ~ö re nk a dessa prov Er icke förpkomma, då desamma visat sig f,n av avgörande betydese för garing av de sökande mava a eriaet. Ett eyikt tiv~igagångssätt skue endast hava ti ;'öjc, att nwn med a sannoikhet måste företaga rätt så stora aauringar under utbidningens gång, viket ä sin sida medför, =tt det erforderiga antaet rekryter adrig konune r att b iv a fyt, varigenom vakanser jämv~d ~tt efter hand uppkommer band övrig persona. Det torde dessutom vara utesutet att på ett ekonomiskt sätt kunna usa frågan ang[cndc anstäande av erforderigt an ta civia ärare om det ens praktiskt går att genomföra, därest rekryteringen endast förägges ti en tidpunkt. 1\fan måste såunda även ur denna synpunkt dea upp rekryteringen på fera tider. För at komma ifr~m oägenheterna av at avgång ur tjänst med en rekryteringsdag av den oktober kommer att ske vid ~.amma tidpunkt, föresås i Kung. Maj :ts proposition, att det första anstäningsåret räknas ti 13 m~mader och de återstående ti 12 månader, varigenom en förskjutning, som bättre övprensstämmer med fottans övningsår, kom.mer att äga rum. Givetvis måste man därvid tise, att edorderiga tider för öncuppfyttningar jämkas på sådant,,ätt, at icke sämre vikor i förhåande ti övriga vapensag därigpnom uppkommer. Enigt vad som ovan framhåits., torde emeertid möjigheten at verkstäa endast en rekrytering om å ret eer att ens förägga huvuddeen därav ti endast en period icke förefinnas, varför probemet om anstäningsdatum och anstäningstid icke kan ösas enbart med hänsyn ti dagama een oktober och den november. Försvarsutredningen föresår sjäv såsom ämpiga övriga rekryteringsdagar den februari och den jui, varför det synes ämpigt att något närare undersöka, vika konsekvenser detta kommer att medför a. Någon pan för huru den föresagna ytterigare månaden för rekryutbidningen ska utn.\'ttjas föreigger icke direkt,

9 men av ordaagen i Kung. ~i[uj : ts proposition kan m a n dr \" den sutsatsen, att den är avsedd för att utöka m öj ig hc:t~~~ HU giya rekryten utbidning i umänbidande ämm'n. ~Lee~ andra ord kan man för detta första avsnitt räkna 11C' en tid tw 7 månader och torde vä även kunna utgå från, < t si\ skue biva faet för samtiga rckrytkontingentcr, vare sig de antagas den oktober eer den februari eer den jui. Proportionen mean däcksavdeningen och yrkpsav ccl ningcn tihörande persona är i stort sett 55 : 45, vik P! _ satt i siffror skue betyda, att rekryteringen ti däcksanetningen hör varje år omfatta c:a 550 man och ti \TkC'san ej. ningen c:a 450 mun. Ur utbidningssynpunkt vore dc't gi w t vis. det mest rationea, därest den ena kategorien i sin w hct kunde antagas vid en tidpunkt och den andm vid en <~nna n. :\Tågon möjighet härti torde dock icke förefinnas, uan man m [tse atid räkna med att en viss förskjutning kommer at äga rum trots därmed förenade oägenheter. Det gä C'r dock a tt tise, att denna förskjutning gives en så iten omfa ttning ö;om möjigt och dessutom uppdeas på de oika yrkesgrenam:t, s<t at utbidning och m öjighet att verkstäa erforderiga ko m menderingar i 1ninsta möjiga grad söras därav. Den grundäggande utbidningen är densumma fö r sa mtiga yrkesgrenar och i sin hehet föragd ti sjöm unsskobn. Här a v föjer, med 7 m ånaders tid ansagen härti, a L de n, som antages een oktober, är disponibe för övrig utbidni ng omkring den maj. Mot ~.va rund e tider skue biva för fchruarikontingenten den september och för juikoning('nen den februari. Dessa sena re tider än1pa sig dock icke t'iir vidareutbidningen och icke h eer för kommande underbefii.sutbidning utan bör för den sku såsom rekryteringsdata yitjus omkring den 15 mars och den 15 jui, varigenom. m an sående tider komma att ändras ti den 15 oktober rcspektiyc den 15 februari. Den särskida utbidningen varierar rätt så u v sevärt för dc oika yrkesgrenarna och ingriper på ett mycket varierande sätt i behovet av furtyg m. m. såsom utbidningsputtfornw r. Lämpigaste rekryteringstiden för däcksa.vdeningen synes reir- - :J85- fö r under aa förhåanden Y ara den ok ober, <hi rest n u >> i3- J11ånaders [u et» godtages. Från däcksayddningen kunna dock undantagas yrkesgrenarna ubåts.- och radiorekryter, Yikas särskida utbidning medgiver en rekry tering jämvä den 15 nuu :-;. 1'i denna senare tidpunk t bör ämpigen föräggas ä Y en rekryteringen a v persona tihörande ekonomi- och hantverksavdeningurna under det att rekryteringen ti maskinavdeningen i sin hehet bör ske den 15 jui. Däres t ovnn angiven rekryteringsuppdening tiämpas, skue behovet uv rekryter komma a t fördeas reativt jämt över hea året och man utny ttjar jämyä den tidigare gjorda erfarenheten, at rekrytering uv edare, radiomatroser samt ekonomister och hnnverkare vä å ter sig föräggas ti undra tider än under hösten. Med deta system ernås även att manskapets avgångstider (anstäningstiden beräknas atjämt sk e efter h ea år p us extramånaeen under första året) biva jämnare fördeade över året, framför at undviker man den reativt s tora tiströmningen ti civia utkomstmöjigheter, som tidigare har kännetecknat hösturna och vika, med hiinsyn ti dt såsom rege rådande mindre goda tigång ti arbetspatser, visat sig vara en stor nackde. Det måste dock framhåas, a tt med här föresaget rekryteringssätt antaet erforderiga byten å furtygen komma a t biva fera än om endast en r ekry teringsdag väjes., man a andra ~:idan biver det varje gång ett minskat anta och för varje gång endast omfattande vi ssa speciea yrkesgrenar, viket icke torde vara någon nackde utan snarare tvärtom. En ytterigare konsekvens är, at kompetensdagar för uppfyttning ti högre sjömanskass m ås.tc ansuta sig ti tiderna för rekrytering och därav föjande tider för anstäningens upphörande. Jämvä måste, med hänsyn ti möjigheten att i rätt tid erhåa öneuppfyttningar, underbefäsutbidningens början omäggas, ti viket återkommes i det föjande. Däremot torde tidpunkten för underofficersutbidningens hö rjan Och nästföjande år i försvarsväsendets äroverk ricke kunna ändras, viket å sin sida medför att de oägenheter,

10 -536- ~om redan JJU förefinnas för fottans persona i fö rhat t 1 < e ti Ö\Tiga ntpensag, i viss mån komma a ytterigare 'ii rsto. ras och för den sku erj'ordrn. kompensation i något :n \~'' n de. fi:irti å terkommes emeertid ävenedes i det föjan de. L;nderbcfäsutbidningcn är nästa steg, varti den d te' ~; jöman~ s k o ans genomgå ng nyvorcnc 2. k. sjömamh'i avses kommenderas, sedan han under ett å r disponerats för sjiikomm cndering m. m. Vid denna utbidning anser man sig, en. igt vad som tidigare påvisats, nästan het och h :'i c kunna hygga på een, utbic ni ng, som eeven tidigare erhå i t i sjömansskoan i amänbidande ämnen, varför underbchisuthicningcn avser att så gott som utesutande omfatta miitiira iimncn. Denna fråga kan icke bedömas ossryckt ur sitt sammanhang uan m ~tstc ses i samband med een vidare utbidningen, varför det är növä ndig att redan här taga i heraktande nästa steg i utbidningsavseence. Sccan underbefäsutbidningen genomgfttts och vederbörande varit disponihc för sjökommendering under två år, är det meningen, att han ska kunna kommenderas ti försvarsväsendets äroverk fö r att pi1börja sin underofficcrsutbidning. Denna kommendering ~; ka emeertid föregås av prövning, varyic den sökan de förutsättes besitta samma kunskapsmått, som h an i sjömansskoan bibringats i dc amänbidande ämnena samt dessutom ska h an kunna uppvisa viss färdighet i ett utändskt språk (engeska eer tyska). Dzt är såunda a t obse rvera, att den aspirerande underc fficcrseeven, 4 1/:2 år efter det han i sjömansskoan bi]) i ngas Yi ss utbidning i amänbidande ämnen och därefter icke p{t nägot sätt (åtminstone i ytterst ringa omfattning) fått den ytterigare befäst genom obigatorisk undervisning, ska arägga prov i dessa och dessutom uppvisa färdighet i ett uiindskt språk. För~; varsutredning e n anvisar såsom botemede för dessa påtagiga brister genomgåendet av friviiga kurser, vi 1J,;t s.ktdc bekostas av statsmede och för persona kommenderad i ]and och å fartygsdepå skue utgöras av hiviiga kurser i amänbidande ämnen samt dessutom ett språk. Ombord skue för een sjökommenderade personaen anordnas studiecirkar i vika utbidning skue ske per korrespondens. Det kan icke hjäpas, att man stäer sig ytterst skeptisk mot m öjigheten att kunna reaisera ett sådant program, utan att hea grunden för underofficersutbidningen vid fottan snedvrides. Man måste nämigen komma ihåg, att det här rör sig om reativt unga män (22-24 år), av vika man knappast har rättighet att begära, att de i gemen besitta een ambition, som et friviigt b edrivande av studier fordrar. Tyvärr får man antaga, att een sannoika föjden bir, att den, som besutat sig för att söka genomgå underofficersutbidningen, i sista stund söker hafsa i sig så m ycket, att han nödtorftigt kan kara inträdesproven, viket icke kan sägas vara ti nytta för den fortsatta utbidningen. Lika farigt synes vara, att man genom att så in på denna väg, icke erhåer tiräckigt med aspiranter, som kunna kara proven och därmed riskerar underofficerskårens rekrytering. Den utvägen, som i detta fa står ti buds, nämigen att minska på fordringarna eer verkstäa direkta kommenderingar ti försvarsväsendets äro verk utan föregående prov, får uneer inga förhåanden tigripas. Ty därmed åstadkommes endast, att uncerofiicerskårens standard i sin h eh et sän kes, så att een för framticen icke på ett tifredsstäande sätt kan fugöra sina tjänsteåigganden. För att råda bot på här påtaade oägenheter, synes endast en framkomig vi:ig vara möjig, nämigen att på ett ra tionet.sätt ägga om uneerbefäsutbidningen i förhåande- ti vad.som av försvarsutredningen föresagits. Försvarsutredningen framhåer, att den av dem föresagna i nderbefäsutbidningen ombord under de senaste åren prövats och att resutatet i huvudsak varit tifredsstäande. Detta :111åste dock minst sagt sägas vara en sanning med mocifikai:ion. Förhåandet är ju det, at, för att kunna upprätthåa T idskrift i Sjöväsendet. 35

11 nödvändiga rustningar i samband. med den förstärkta ö r snwsbcrecskapen och därav föjande krav på bemanning nv fartygen, det varit nödvändigt a tt i stor utsträckning u tnyttja jämvä den persona, som skoat genomgå undcrbcfäsu hidning. Den i gäande skoregemente föreskrivna utbidning1 n i amänbidande ämnen har uärvid huvudsakigen b aser:) h på genomgång av korrespondenskurser och har i myckt'.~ o r utsträckning måst föräggas ti eevernas fritid. Vid sjökommendering mås e varje man i förs ta h a n d hibringas s.ådana färdigheter, att han kan vä fy a sin pa ts eni gt fartygets stridsfördcningar. Utöver deta m åste h; n detaga i ombord. förekommande vaktgöring och arbeten. kträffande det senare kan man visserigen tänka sig, a t en \ i~s reducering av eevernas deagande häri kan sk e, m en!wträffande vaktgöringen torde en sådan åtgärd i dc f es ta fa vara omöji g a tt genomföra, åtminstone under icke cxercisi d, med andra ord s.agt under manskapets fritid. Av det sagda framgår, a viss tid måste ombord amao ti stridsfördeningars genomgående, drabbnings.cxerci~, st ridsmässiga övningar m. m. uti viken samtig ombord kommt n cerad persona måste detaga för a resutatet av övningarna ska biva tifredsstäande och fartyget bibringas erforderig stridsberedskap. Härti kommer a tt varje n\an m {tse d'taga i vaktgöringen, som dessutom för eeven huvudsa k igt' kanuner att biva föragd ti >> fritiden >>. Man måste fråga s'ig, huru under sådana förhaanden t' underbefäsutbidning onrbord sk a kunna orduas med goda resutat, at giv-etvis under förutsättning att gäande fordringar icke minskas. För s var~.utredningen taar sjä v om J ii( vändighcten av att det ugn och den sjävständighet, som kriivcs för arbetet utom ärorummct, beredes en eev. Man hu r at skä att fråga sig, huru är de stät i detta avseende mnbord å ett fartyg? Resutatet: av dc s. k. brevkurserna ombo rd h ar också enigt vad en sammanstäning av desmnnh utvisar, varit mycket varierande. Detta har växa! mean n n negativt och oika grader av positivitet. - G39 - Un derbefäsutbidningen är en mycket viktig detaj i manskapets utbidning och utgör den grundsten, på viken den vidare u tbi dningen ti underofficrr måste bygga. Hir prövas eevens fönn~tga a t föra befä, h~ir berhses den kännedom om materieen, som han sedermera biver sa t a t sköta och vars bandhavande han i sin tur ska Eira ut ti andra. Undcrbefä]su Ubidningen måste jämvä vara karaktärsdanande och syfta ti a tt h os den enskide individen väcka den ~1Isvarskänsa. som erfor dras för att han sedermera ska kunna s ~itas p å mer eer mind re ansvarsfua och kr ä vande bcfa t ni ng ar. Det är såunda av den ara sörsta beyde ~e, att underbefäsutbidningen kan bibringas vederhörande på ett sådant sätt, a t han verkigen beredes tifäe at ti fuo draga nytta av densamma. Härti kommer, eni gt vad tidigare p åvisats., den absouta nödvändigheten a i uneerbefäsutbidningen i n ägga reativt omfattande undervisning i amänbidande ämnen, viket at gör, att undcrhcfäsubidningen ti sin första hävt m åste föräggas ti okaer i and för sft vitt ändamået med densamma ska kunna ernås. ~1 ö ji gh e t at vid en senare tidpunkt kunna ordna frivi i ga k urser i första hand för dem, s.om önska hereda sig t i I genomgång av underofficersubidningeu, tonk vara större, sedan den bivande eeven i försvarsväsendets äroverk bibringats gedignare och m era ändamå senig utbidning i ti digare genomgångna kurser. Huruvida dessa friviiga kurser s.koa göras. obi gatoriska för dem, som ~öka in ti försvarsväsc ndets äroverk, torde vara en fråga, som icke nu kan bedömas. Där est så skue visa sig erforderigt för att kunna skapa tiräckigt materie för inträde i denna skoa och därvid söka bibehåa de sökande på en hög nivå, bör givetvis den å tgär- den vidtagas. Efter behandingen av dessa mera amänna synpunkter På underbefäsutbidningens organiserande och omfattning, återstår det att undersök a i vad m å n denna p å ett ändamåsenigt sätt kan an suta tig ti en sjöman sskoa organiserad på sätt ovan föresagits.

12 Enigt vad som behandats i samband med sjöman-.skoans organisation och uppdeandet a v rekryterings perioderna, för. utsättes första anstäningsåret omfatta 13 månader, Yara,- föjer att man erhåer materie för underbefäsutbidningen den t november (däcksavdeningen utom ubåts- och radio matro. ser), den 15 apri (ubåts- och radiomatroser samt ekonomioch hanvcrksavdeningarna) samt den 15 augusti (maskinavdeningen). Härav föjer, att däcksavdeningen (utom ra. dio- och ubåtsmatroser) påbörja sina yrkeskurser omkring den 1 maj, viket sammanfaer m ed vad som nu iir faet, och viket visat sig vara ämpigt. Ubåts- och radiomatroserna samt ekonomi- och hantverksavdeningarna påbörja sina yrkeskurser omkring den 15 oktober, Yikct också med ätthet torde kunna inpassas i een nuvarande organisationen. Vad så ti sist maskina vceningen beträffar, sk u e deras yrkeskurser påbörjas omkring den 15 februari, \ i kc t också torde vara himpigt och icke möta n ~tgra sv;'righrtn a reaisera. Genom en uppdening av umerbefäsubidningen pa oika perioder vinnes jäm.vä den fördeen, att undervisningen i and och i samband därmed erforderiga föräggningsutrymmen fördeas över en ängre Lidsperiod ti båtnad för arbetsförhåandena å örogsstationerna, vika för närvarande äro sy n nerigen ojämnt beastade. Behovet av instruktionspennna kommer även att mera jämnt fördeas över hea året, Yi ke t torde vara av betydese och ti förde vid panäggand't av kommenderingarna. Detta avsnitt om underbefäs u ~bidningen kan dock icke anses avsutat med mindre 1nan även tager upp ti behanding frågan om huru ansutningen ti undcrofficcrsuthi dnin«en bör ske. Som redan tidigare framhåits torde nagot avs~cg från den av försvarsutredningen föresagna tiden för undervisningens början vid försvarsväsendets äroverk icke kunna tänkas, då ju detta är en instutition, smn omfattar hcf försvaret. JVIed hänsyn ti det reativa ringa anta, som b: räknas kommenderas ti denna utbidning, synes ingen ""arighet böra föreigga, att i rätt tid kommendera eit h ea c iicks ,,Jeninge n sam t ekonomi- och han tverksa vdeningarna, ä ven f \C för dc båda senare avdeningarna samt ubåts- och radiomatrose r den disponiba tiden för sjökommende1ing efter underbefäsutbidningens avsutande kommer att minskas med c:a 5 månader i förhå::mdc ti vad som erhåes b eträffande däcks:n deningen i stort. För maskinavdeningen kommer det i stäet att biva erforderigt att utöka motsvarande Lid med c :a 2 månader. Med h änsyn ti här ovan påtaade oika tidpunker efter sin första anstäning, som dc o ika manskapskategorierna kunna komma i fr ~tga ti kommendering ti försvarsväsendets äroverk, synes det vara nödvändigt, a viss hänsyn härti tages vid bestämmandet av den tid, som erfordras för uppf yttning i önegrad i och med att eeven i marinens uncerofficersskoa erhåi t sina sutiga betyg, d. v. s. erhåit kompetens för befordran ti underofficer av 2. graden. Ti denna fråga sk a dock återkommas i samband med behandingen av undcrofficcrsu bidningen. Vid genomäsande av försyarsutrcdningcns betänkande fäster man sig omedebart vid, att: det påtngiga intresse, som ägnats utbidningen av b. a. armens uneerofficerare samt skapandet :w för dcs.sa ämpiga okaer m. m., på intet sätt motsvaras av vad som man agt ned på motsvarande utbidning vid marinen. En vä ordnad underofficersutbidning utgör dock ett absout vikor för att standarden ska kunna håas uppe och för att marinens uneerofficerare skoa kunna motsvara dc förväntningar, som man är berättigad att stäa På desamma. Det torde även i detta sammanhang böra fram håas., att, speciet fottans underofficerare, mycket tidi.gt Och vid fera tifäen måste pacetas på sådan a befattningar Och på sådana patser, varest dc het och hået äro hänvisade ti sina egna besut och icke hinna inhämta kompc'ttcrandc Order från högre hå. Denna \iävständighct i befi=isföringcn,

13 ~ om ofa förekommer, är därför e y tterigare krav pa ~1 1 1 un. derofficersutbidningen så tirättaägges, att indiyidcn diirunder verkigen bibringas de kunskaper och de karakitr <;da. n ande egenskaper, som i.i ro erforderiga för a tigodose d('ssa krav. Sjäva principen för den föresagna undcrofficersut bid ningen, så ti vida som den omfattar först ett Lvå -arigt fiirsvarsväscndcs äroverk och därefter en för marinen genjrnsam undcrofficcr ss.koa, synes hava aa förutsättningar för att kunna eda ti e t gott ufuidningsresua i a s~ nn er h~t om genom den föregående utbidningen erforderi g underbyggnad skapats, så at underohiccrsccvcn verkigen biver i stand ~ ~ t på e t ämpigt s ii I tigodogöra sig, vad som u ndrr dessa tre år ämnas honom. ~f ee h ä nsyn ti a tt tiräckiga uppgifter angående den ty<1åriga utbidn ingen vid försvarsyäscnccts äroverk icke J ii rcigger i vad rör detajerna b eträffa nde de o ika ämnena, saknas anedning att här närmare ingå på ämncsfördenin~ en o. d. Som h ehet synes dock ä roverke s amänna upphiggning Ya ra ~indamåsenig. I\ [ahi.inda kan ce vara av intresse att i d'a sanunnnhang påpeka, att eevernas anta fr{m m arinen är de t största (av 790 eever beräknas 32:i var a från armen, 860 'ran marinen och 07 från fygvapnet), viket,,yncs herötiga ti att marinens representation därs-tä des göres starkare i1 n Ya d som föres agits a v försvarsutredningen ( kompanichef, 1 -.tiifi)rer~idande kompanichef och kom.paniacjutan). Försv:1rsutrecningens behanding av det sista staci' ::ty underofficersutbidning, marinens mu.erofficerssko1a, inskrii n ker sig i stort ti en beräkning av antaet ec, er, erforderig prrsona samt vissa uppgifter angående ikvärdighet med i IWYi gati ons~ k o a avagda examina, varom uppgift Jämnats i den första Tedogörcsen för m anskapets u tbi dning i s tort. Dessutom b e handas r eativt ingående möjigheten av a tt förägga denna skoa ti Karskrona, under det att däremot andra i samhand m ed utbidningen vikiga frågor m er eer mindre skjuta s åt sidan Det h ar i det föregående fram h å is, hurusom patsen för underof ficersskoans föräggning ännu icke erhåit någon definitiv ösning, varför det synes o nödigt att i deta sammanhang upptaga denna fråga ti behanding, utan här ska endast p åp ekas n ågra mera amänna frågor, varti hänsyn synes böra Lagas, oavsett ti viken pats underofficersskoan än biver föragd. Band dc vikor, som höra uppsätas för att ett fugott resuat ska kunna utvinnas av det sista utbidningsåret, tordc speciet nedanstående förtjäna uppmärksamhet: samtiga eever böra föräggas ti skoan, föräggningsokaerna böra vara a v sådan bcskaffcn het, att de h er eda trivsamhet, vid ~idan a v föräggningsokaerna böra finnas vä ordnade h ygieniska anordningar i form av tvättrum, duschrum (badrum) och 1oi ettanordningar, eevernas mathåning bör ske i egna matsaar utesutande avsedda för dem, skookaerna böra vara av sådan beskaffenh et, a tt de vä ämpa sig för undervisning, vare sig denna sker i amänna ämnen eer spcciaämnen, dc egn a studierna böra kunna bedrivas i okaer, som äro s-eparata från såvä färäggningsokacr som skookaer, tit'äc a idka såvä utomhus- som inomhusidrott av oika sag hör vara berett inom det egna föräggningsområdet, samt i direkt ansutning ti föräggningsområdet böra bostäder beredas för chefen och souschefen för skoan jämte vaktgörande befä och underbefä. Frågan angående internat eer ej kan givetvis diskueras och oika s.ynpunktcr framdragas för såvä det ena som det andra aternativet. Försvarsutredningen tager för sin de m ycket ätt p å denna fråga och anför i stort sett e ndast, att eftersom å tskiiga av eeverna kunna förväntas hava bidat famij, så synes i stor utsträckning föräggning utom kasern böra 1edgivas. Detta synes icke vara något bärande skä, ty hu Vudsaken bör ju vara, huruvida utbidningen kan anses biva

14 bättre eer sämre vid utnyttjandet av de oika a ternai\ ' i. Det torde icke råda något tvive om, att det är av särdees sto r betydese, såvä för u tb idningens ef'fektiva bedrivande so 111 för skapandet av samhörighet mean ti skoan komm ende. rade eever, att dessa föräggas tisammans och i direkt ansutning ti sina undervisningsanstater. Hänsyn ti att fe r; 1 av eeverna äro gifta synes icke behöva tagas, då ju dt'ssa eever, därest skoan är föragd ti den pats, varest dc hava sina hem, kunna disponera ördagar och söndagar för famijen. Ligger skoan å andra sican på sådan pats, varest v ed,_ ~ rh( i. rancc icke har sitt hem, synes det vara ur aa synpunker ämpigast, därest dessa eever kunna sammanföras på ett så. dant s.äu, att de verkigen känna, att de bida en enhet, Yi ke t endast torde vara möjigt genom en föräggning ti skoan..\ I repiera på at eeverna sjäva skoa skaffa sig bostäder synes under inga förhåanden vara att förorda. Övriga framhåna vikor torde knappast tarva någr:j nii r mare förkaringar. Anmärkas ska endast, att därest m an Yi åstadkomma en fugod utbidning, så får man också se ti :1 t föruts~ttn i ngarna härför finnas. Beträffande tidpunkten för utbidningens p~1börjand c i maritjcns underofficersskoa finnes ingen anedning att frång<t det datum, som bäst ämpar sig m ed hänsyn ti fottans övningnr i övrigt, nämigen den november. Därav föjer även a t ti d punkten fö r kompetens ti befordran ti underofficer :1 Y?. graden ernås samma datum. I det föregående har framhåits, at man b. a. ur k onkurenssynpunkt måste tise, att de fördear och förmåner. snm stå att vinna vid en vapengren, böra motsvaras av vad som kan vinnas vid en annan. Jämför man i detta avseende een tid vid viken underof\ficersutbidningen tidigast kan Ya ra aysutad, finner man, at fottan i detta avseende är sämre ottad än n ågot annat vapensag. Med den av försvarsutredningen föresagna uppäggningen av utibidningen ernås kompetens för befordran ti underofficer av 2. graden först vid 8 :e anstäningsårets utgång under det att vid samtiga övriga yn pcnsag detta ernås med det 7 :e anstäningsårets utgång. ~ fr d ]en bär föresagna uppäggn ingen av u tbidningen biver siff \,11 densamma, nämigen vid 8:c anstäningsårets sut, för ~äck s a v d c ningcn (utom r adio- och ubåtsmatroscr), för ekonomi- och hantverksavdeningarna samt radio- och ubåtsmatros-er c:a 5 månader mindre samt för maskinavdeningen c:a? månader ängre. För att ämna vederbörande skäig kom ; ensation för denna missgynnade stäning i förhå:jnde ti I övriga vapengrenar, synes vederbörande, efter befordran ti underofficer, böra i och för uppfyttning i önegrad få ti,0doräkna sig 12 månader respektive 7 och 14 månader, varir> genom paritet med övriga vapensag uppnås. Hänsyn ti a t t första an stäningsåret omfattar 13 månader förutsättes red:jn tidigare h ava tagits., varför här bortses därifn"m. Därest en utbidning av fottans manskap samt undergfficersutbidningcn uppägges i stort sett efter dc injer, som här ovan uppskisserats, synas aa.förutsähningar finnas, för att man s.ka kunna skapa en fugot kader av oika grader, samtidigt som man jämvä tagit hänsyn ti kr.nkurcnsmöjigheterna gentemot övriga vapensag och därjämte kan anse sig hava ti godosett aa berättigade krav på, a t den vid fottan meddeade utbidningen av vederbörande bör kunna utnyttjas såsom en m erit vid sökandet av anstäning inom det c i via ivet. Givetvis kunna här anförda tider för rekrytering m. m. ändras på i vad avser dc kategorier, som därvid böra komma i fråga, påpekas bör dock, a tt här föresagna tider hava vats med h änsyn ti de erfarenheter, som man tidigare ha vunnit. Ti sist må endast framhåas, a t, jämsides med stam Uanskapets utbidning, måste hänsyn även tagas ti dc värnpiktigas, så att deras inkaesetider på ett ämpigt sä ansuta sig ti behovet av persona för sjökommendering, ti ~ång ti okaer för undervisning m. m., så att ating fyter 111 i vartannat. G. Ägren.

15 dii refer faren oförändrad p å rak kurs. Vi antaga a wmp!ssen vid s tarten befinner sig i vioäge samt at vikoret Gyrokompass och fartygsmanöver. (Med vederbörigt tistånd önrsatt frå n tyska språk't a1 kmnnt"tö r. kapten O. A. Simonsson.»( reisekompas3 und Schiffsmf nöyc r.. T. W. Geekeer, Kie. Ingenieur-Arehiv 4:de bandet 1933 sidorna (i(i oc h 127, J uius Springers förag, Berin \V 9.) 14. Den cämpace kompassen ombord å ett {aryg i riirrsc. Sor ]Jå m/; /:urs och i/,"[ormig fnrökni ny. De under IöregCtende punkt 1:~ h :iredda Ionnerna t'r,juda j ~imy ~i möjigheter Li at undersöka de Iö.rhåanden under Yi]; a en dämpad g:-tokomp:1ss arbetar ombord ~ c fartyg som ii r i rörese. Om hastigheens nordkompo:;ant är kons.an h ehöyl'' man endast, i ikhet med vad faet är ifråga om den odämpade kompassen, för erh{tande av den amänna ösningen, tifoga fnrtnsaget a 0 ti ösningen av den homogena differentiaekvationen för a; en rörese med konstant fa rt];omposant i nordriktningen har inet infy ande p å fi och {f. Et.första exempe på acceeraionens inverkan pa den dämpade kompassen m å vara föjande: Ett far Lyg på IGes atitud (5! 0 20') tager med ikfonnig acceeration upp farte 11 frtm O ti 30 knop 1 ) inom oppet av 5 minuter och bibehåer 0 } ""' ~{ (e. v. s. '1' 0 = 84,.! min) är tppfyt. De ~istnämnc a o: 1,,iJ!koret borgar för att utan dämpning inga acceerationsutsag smc förefinnas. Under acceerationen skue gyroaxen ikformi gt v rida sig mot väser Ir ~m dc:n ursprungiga nordriktningen ti dess vinken m e an denna och gyroaxen dter 5 minner antagit sitt sutiga värde a 0 = 3 16'. Under den fortsaha röresen hos fartyget 1111.ed konslant fart skue denna vinke ie<c föriindras. Den strecj.;ade injen i fig. 14 a visar detta händeseföropp. Kompassen vore atså,icke behäftad med n ~tgra fe enär värdet pft e~: 0 ä r känn. Hur den dämpade kompassen där emot förhfer sig under samma omständigheter fram g ~tr av den fu dragna kmvan. Ordinatorna angivas i fig. 14 a des i b ft gminuer des äyen i mutiper av odavvikningen XN. H ärigenom bir diagramme amä ngitigt och är användbart i eke h o t t för nu ifrågavarande sifferexempel För översagsber ä kningar av X hör föjande obscneras: om faren p:\ M tidsminuter ä ndms med K knop ii r x = 3 ~ när ;c mätes i hagminuter ( exakt vore X = 3,00i ~~ ). F (81). De vid föjande beräkningar anviinc a yärdena på dämpnmgskonsanerna mosvara ungefär dem som förekomma hos de Anschi.'ttz-kompasser som vanigen sauföras, d. v. s. x = 3; - w 1,2. F I föjd h ärav är o: ~ = 0,607; % = 0,393; M= - 0,24; ~ =- o,n; w w w= 0,773. N 1 ) 1 knop = 1 sjömi/timme= 1,86201 km/timme= ;51,4~5 c,n/se \(

16 'O t min F ig. H a. ( -.wän gning förorsakact av en ikformig acceeration. Farten ökad f rån O ti 30 knop på 5 minuter c2 + 0,0497 a - 1,0445 b - 0,8356 c ' C, = - 0,0309 a - 0,9043 b - 0,1021 c B 2 = - 0,0199 a + 1,4178 h,- 0,73-!2 c (82) B, = + 0,0567 a + 0,0511 b - 0,4562 c f De övriga föja av (III), (II) eer (IX), (IV), (V), (VI) eer (I). De värden med vika C~:, fi och B vid tiden t = o avvika från jämviktsvärdena hava betecknats med respektiv-" a, b och c. Vid häredningen bör ITaA.1 nu i fortsättningen skij a m ean v ~t oika stadier eer periode:r. Den tid under viken acceerationen verkar kommer al betecknas såsom p e rio d I ( >>manöver», >>anopp >>) och den tid under vi< en in svängningen i vioäget pågår såsom period II ( >>återhämtnings tid >>, >> insvängning.stid»). Period I. Om acceerationen är konstant och periodens ängd T 0 ti att bötja m ed ii.r vafri biva differentiaekvationerna fö j ande: Fig. 20 '10 6'0 t mti7 Vätsk ans 10väng ning i dämpning3kären vid f artygets rörese en ig t fig. 14 a. Om T., = 84,4 min bir :vr - 1 se i:$357 \. ' L - se]r ' N - ] OJi se'- varigenom T bir 109,2 m inuter. Haveringstiden för ujän1- ningen inom dämpningsvä tskan bir då enigt ekvartion (12) h = 466 sek. Med dessa värden erhåer man med hjäp av formerna (79) o. s. v. för i ntegraionskonstanerna i (76) = +F U 2 sin cp. cos cp + F (% d' 1? d 2 1? do ([tä + F ~ + w 2 ert + % F w 2 1? = w 2 - i;) "/. t,n; = - FU 2 sin cp cos cp + F ~. XN. J (83) Betecknar man ekvationens homogena ösning med (H) hi de am änna ösningarna rt. ::::::::: (H)_ Vx. R U oos r.p' P = (H) + ~. ~: sin cp. cos cp + fj ::::::::: (H) - ~ U g, ( - ~ R:,) X N; % w' s m cp cos cp % R w' X x. 1 (84)

17 -550- S umman av partikuärösningarna med avseende ;i_ r; och i) (eer vi ke i1r detsamma, smnman a Y dc amänna ösn ingarna efter de oändig Emg Lid förf utit) måste vara vinen mean een szcnbara och sanna horisonten d. Y. s. X N r\ s[t bir: rz = 0 - R"' (J jämviktsäget före acceerationen x o; (J + 1 "C' sin t9 w ' - (j) i % ({) c os cp; 1 U' sin och % r p c os cp jämviktsäget under acceerationen b t,----. "U.--. -co_s_ (p' + x. w' S1 rp. cos cp x. R~.)"..,_,; U'. ( J "' ) 1 U' -.L..:!: g_ S1 m. COS m 1 R,. X N x c,)' ' ' x w' Hii. rav föjer, at kompassen omedebart som acceeraioucn härjar vid tiden = o visar föjande avvikeser från dc under acceera tionen guande jämviksvärdcna, nnmigen: a = o; b [ 1 g J x~; f x t w" g x c - - H.w'. N % (S.i) Genom att insäla dessa värden i (82) erhåer man incgraionskonstantcmas värde för svängningsckvati onen under period I. SutJi.gen måste även hänsyn tagas Li nödvändigheten av a t fö jande ikhet må5e gäa, nämigen w 2 =i Svängningsekvation en bir atså för t. ex. rz föjande. rz = o: 0 + [ 30,283. e-t/ sin (t '+ 10 ~ 1 J- om t i:i r mät se.; under. - 25,721 e-t/ 1119 ] XN (86) p enna ekyaion represeneras ay den uppttgäende grenen,. drn i fig. 1-! a hedragna kunan. Faru tsaget rz 0 = n ~(eer fartutsinges Lih äx om Yiss hastighe före- :::::~ R U cos rp redan vid nceecrationens början) inbegrires häri. 0YansåkOID. t [ J ' ' "' v.. n dc u ttryc ( mo m paren cs som Jnu 1 p 1ceras me u ' K ar ~ e t fe som orsakas av dämpningen och zommer i forsäu- 1"'c11 nt betecknas med 'Z 2. Ska särskit framhävas at det J " rör sig om feet z 2 under period I kommer detta at b etecknas n 1 ec Fig. 14 h Yisar väskans mosvarande svängning i förh åande i gyroaxen (symmetriaxen) d. v. s. föroppet av /}. För nu förei ggande exempe torde det vara tiräckigt, a eni gt ekvation (SG) a ng i Ya siffervärdena för =c: 300 sekunder. Scdan denna id förfutit hava u tsagen n [ fö jande v.ärden. nämi gen a= a 0-1,262 XN; (3 = - 0,00;)5Xx; ~~ = + 0,361 Xx. Fig. 15 visar förhåandena enigt ekvation (86) (under en ängre tidsperiod) sedan fartu tsaget 'Zo subtraherats. Den streckdragna injen i sistnämnda figur visar en approx imaiv ö-sning S om konuner a givas nedan i punkt 16 (ekvaion 91). Fig. 16 visar gyroaxens ('Z, /1)-rö,rese så ä nge acceerationen 'erkar på samma sätt som i f,ig. 4 gäer för den odämpade k0mpasscn d. v. s. ~med en,n-gånger förrstorad eeva Lion med bortseende från dcjt ikformi,g v~i.xande farusage't. GyroJ.xen vandrar ut från violäget 0 1 och svänger, om acceerationen P ~tg å r tiräckigt änge, in i et nyu vioäge 0". Ekvationerna (83) t i (85) visa emeertid a man kan undvika denna för ~kjutning av jämviktsäget d. v.. s. att man zan åta O, och 0, sam anfaa, nirnigen om R~, = x v iket innebär ah man ~ör To = j/ x. 84,4 min (= 53 min). Där-med är emeertid Intet vunnet, ty svängningarna <'X, fj och {} undvikas därigenom På intet sätt. Dessutom erh åer man mycket stor a acceerationsutsag o: 1

18 ~2I.20 u- 15 AR 10 x, f- v / /- v 5..z~~ =f- =_ r ,... / / / ----~ O O 25 JO J5 '10 ' , ta min <'ig 1c5. <'eet a" under en ikformig acceeration. Period II. När acceerationen upphört, äro jämviksviirdena, om man bortser från skinaden i fartusag, åter desamma som före acceerationen. De ovan angivna, vid acceerationens sut uppnådda utsagen, äro de värden a, b och c fran vika. insvängningen nu sker. Man får därför i ekvation (82) införa a 1,262 Xx b 0,0055 X N e + 0,361 Xx. (Det hör obseneras.a XN vid en acceeration mot nord är negativ). I forts~~tlningen bir häredningen exa(t densamma. som för period I. Lösningen av (/. ger den sinusformade kurvan i fig..t a. Den väg utefter '"iken gyroaxen å ter s' änger in i O, är redan visad i hg. 13 så som exempe på en insvängningskurva. Kurv.an ingår jänwä i fig. Hi. Fig. 1- a visar.att feet (/. 2 når si maximi-värde först under period II d. v. s. efer de acceerationen upphört. L'nder period I tvingades en de av dämpningsvälskan över fr:'n det norra ti de södra käret viket åsadk om en precession i1 L ost av den norra gyroaxeändan som härigenom v;red sig mindre hastigt å t väs än som mosvarade farfesökningen. Vid acceerationsperiodens,sut var denna minskning 23'. Under den därpå föjande perioden II for sättes emeertid vikten av den välska, som srtrörmma över at ver\'a såsom»motor» för en precessionsrörese åt ost, så ~t feet yledigare ökar. Fce.ti onen upphört och bir då 3,79 Xx = 68,2'. A erinsv. iin gnin~c n ' uppnår si maximum först 12,2 Lidsminuter efter del accecra jänw idsägert antager då mer och mer fm'men av en dämpad ~ in u ssvän gni ng emedan den a periodiska termen: (med elt) s{ smån ingom avtager. (L > M). Emeer Lid kommer dämpningen knappast Li synes vid del första utsaget 1t molsidan (Yäs t). Detta utsag är atjämt 3,15 XN = 56,7' och uppn ~1s först 58 Lidsminner efter det au acceerationen upphört. 15. Sörsta J'e uic anopp JTii~ c ikformig acceeration.. Om.acceerationen ptgår Ltiråcdigt änge uppnår, såsom framgår av kmvan å fi g. 15, feet a 2 1 sitt maximum efter c:a 36 tidsminuer. Dera fe uppgh ti 17,6 XN. Den funkti on som svarar mot denna kurva i fig. 15 kaas nedan tis vidare f() d. v. s = f() XN. 2. Om suthastigheten (farten) ska antaga et givet vårde (K knop) kan denna, at e fer acceerationens storek, uppnås inom en ängre eer kor.are tidrymd. U11der sådana omständi gheter uppsrlår fdgan viken den anoppstid ta är, vid viken feet r/.21 uppnår e max1mum vid sutet av acceerationsperiod I. Enär acceerationen, om suthasrtigheten är given, bir omvänt proportione mot anoppstiden, bir detta beroende av maximum hos funktionen f (t). Dea igger vid ta = 23 mit nuer. Värdet kan angivas ti (/. 21 = 1,77 K om a 2 1 är angiven i bågminurer och suthas ti gheten K i knop. I praktiken äro båda dessa ex trema värden av föga betydese enär det icke är feet under eer vid sutet ay anoppet som intresserar utan maximifeet över huvud tagel. Detta inträffar emeertid un der pe1 iod II när ta < 36 tidsmim1er. i. För a kunna hesvara fr :"1gan rörande maximifeet under period II m åste de insvängningskurvor karäggas, vika efter varierande aeceerati onstider ta föra tibaka ti det ursprungiga jämviktsäget. Fig. 16 visar en de sådana insvängning.skun.or, nämigen de som g.äa för acceerationsiderna 5, 1 O, 20, 30 och 36 minuter. Vidare å erfinnes i f i g. 17 maximirsage sf1som funmion av anoppstidens varaktighet. Om Tidscrift i S jöväsendet. 36

19 _f!_ XII 70 F. 16,Gyroaxeutsiaget under en ikformig acceeration och axens g... återimsvängning i det ursprungiga jämviktsäget vid acce1erat0ner av varierande varaktighet ta. ta < 10 minuter kan denna kurva approximativt ersättas av -en rät inje: CI..2II = 0,75 ta XN.. upp Enigt ekva:ion (30') är det genom acce eratwnen nådda tiskottet i fartutsaget på Ries atitud Lf fo = 2,176 ta ZN Härav föjer at maximifeet under period II J "o CI..2II = 2,\J (87) Om såunda acceerationen inte varar under,ängre tid än O Li 12 minuter kan man förvänta sig e t maxim m n i acce ]erationsfee s:1som en föjd av dämpningen. Dea fe uppgår ti c:a j 3 av motsvarande ändring i fartutsagert f 0 Ovan insa tes värdet av fartutsaget för IGes aiud enär den i fig. 17 använda faktorn 0,75 ävenedes gäer J{ies atitud. Enär emeertid båda de i ovanstående häredning använda faktorerna äro proportionea mot fcos rp [varvid fö.rutsäes, att w 2 = ~; jfr å ena sidan ekvationen (30') och å andra sidan häredningen i punkt 13 ti och med ekvation (79)] gäer forme (87) även fö' varje annan atitud. 4. Ti sist kan man även, i ikhet med under 2, under. söka på viket sätt maximifeet är heroende av anoppes varaktighet, när suthastigheten har et givet värde. I denna aysikt bör varje funkionsvärde av kurvan enigt fi.g. 17 divideras med t. Så änge den approximativa formen (87) gä er år (i7. 2 )max konsant och ohei,oende av ta. Om acceerationen minskar, varigenom anoppstiden proportionsvis ökar, avager maximifeet så småningom. Samma frågor kunna stäas även med avseende på eevationen. Dessa frågor äro nämigen av betydese fö' rymdkom.. passen. Svaren framgå även av fig Vid ikformigt fortgående acoeeraion inträder e nuaxinmm i eevationsfeet fh 1 efter c:a 73 minuter. X" x / 15 :..--- ~, f= v N\ - v ;t>v r- / o di.jo.j5 ~o ta min Fig, 17. ::Maximiutsaget a 2 så.som funktion av acceerationens varaktighet ta. "

20 Om en giyen suthastighet ska uppnås bir feet m ax i mat i samma ögonbick som acceerationen upphör, om acceerationen varat under en tid av 54 minuter. Då är /hr = 0,088 1( 3. Vid kortyariga anopp (ta < 10 ti 12 minuter) är de; sörsta eevationsutsaget (i perjod I) (J L "o (88) 2II Vad angår maximifees beroende av anoppets varaktighet gäer för (J vad sags rörande a. De i denna och föregående punkt angivna tavärdena gäa emeertid endast för de dämpningsförhåanden som gäa för det behandade exempet; i vissa avseenden gäa de dessutom endast för Kies atitud.?vied avseende på denna sistnämnda inskränkning kan man dock ätt företaga korrektion. Ovan har redan tidigare påpekats, at en ändring av atituden icke inverkar på integrationskonstanterna Ai, Bi och Ci och dänned icke heer på svängningsekvationerna.!nder föru s ätning at man istäet för (/_ insätter varaben ajr/. 0 (eer (/_//-). I\Ied andra ord acceerationsfeen äro ika vä som fartutsagen proportionea mot 1jcos g;. Härvid förutsältes dock att vikoret w 2 = ~ aid är uppfyt. Vad angår dämpningskonsantens infytande visar det sig i praktiken vid va av densamma at endast ringa margina finnes (jämför även punkt 20) varigenom icke heer vrärdena p[t feet r/. 2 variera i någon högre grad. Icke desto mindre önskar man jus karägga feets beroende av vaet av dämpningskonstanter. 1\ågot enket samband som är äru a bedöma finnes dock inte, varigenom man het är hänvisad ti att genomföra hea beräkningen at e~crsorn föru~sällnin,garna variera. Deta innebär ett högst avsevärt räknearbete. Med hänsyn h örti kan nedansående appmximaiva ösning anses praktisk. Densamma gäer dock endast fö-r period I och endast fö' }<Joortare acceerationstider (ta< 10 ti 12 minuter) men sparar i dyika fa den omsändiga noggn11nnare berräkningen och ger for t och enket startvikoren för period II Approximativ ösning är de räinjiga anoppet vid if;formig acceem i on. Denna.approximativa ösning utgår ifrån, at man kan bortse från eevationsvinkens fö-rändj in g under den tid acceerationen varar under förutsättning att acceerationen icke är at för ångvarig. I ekvation (5) a = (J - XN + '19 är nämigen då såvä XN som (J konstant varför d {) d t Härigenom får (8) ydesen med ösningen o = Oo do ert e-f t (89) (901 i ikhet med i ekvation (11) där ju gyroaxen var fixerad. Om kompassen vid tid t = o var i vioäge är /J 0 =- (J 0 D d. v. s. eni gt (5) o 0 = - XN varför även (91) (3 0 D har h~ir de värde som ekvation (75) angiver. Ekvationen (3 h) horfaer enär hänsyn ju ej ska tagas ti förändringar i (J. Den tredj. c ekvationen viken är tiucräng1icr i. b ~ förei ggande fa d. v. s. (3 a) giver, om man för (J inför k;nsanten (J 0 D och insätter det vii.rde på,19 som erhåes ur ekvationerna (5) och (91) - f3od (S - C) -f-- S XN - C XN -f- C %N e-ft = = B da - I3 U sin m. d t 'r På grund av ekvation (75) taga första och sisa t:ennen ovans[endc ekvation ut varandra, varigenom erhåes r/. = ~ XN J( t- ~ -f- ~ e-ft) dt. d Om fartyges fart fäore acceerationens bö-rjan var ( VN ) 0 och :t emot denna fart svarande fartutsaget var ( (/_ 0 ) 0 och om VIdare ökningen av hastigheten är bnt = LvN ooh av fartfeet 4vN Y= L r/. 0, erhåes, med beaktande av ekvalionerna (2) och (13)

21 S z t _ w~ d v,_ B -N - U cos fp g varigenom för a erh ~tes -558 Rw" Rw" C ( a = ( ao)o + g.. d ao - g. L a o tf - R w' -o.- j ':o (92 ) b - e-ft) Ft (93 ) De båda första termerna angiva med samma noggrannhet som i ekvation (34) värdet å farutsaget jämte acceerationsutsaget a 1 under de att sista termen angiver det på grund av dämpningen uppkomna acceerationsutsaget a 2 Såu n d::~ bir C/.2! = - -0'- Rw 2 C ( - e-ft) ( 9 L ao S - Ft ~ i) b DeLLa under föru tsittning a t (ta ;::; 10 ntin). Denna approximativa ösning ~i r streckdragen i mi ta e fig. 15 vannid man antagit att (J) 2 = ~ Av figuren synes at ösningen är vä godtagbar för en tid a\' c:a 10 minuter. Feet är efter 4,7 minuter 0 /o efter 8 m inuter J 0 /o och efter minuter 10 /o. Om acceerationen varar ännu kortare tid, t. ex. 3 miuucr, kan man serieuvedda parentesen i ekyaion (9-!) och c rs~ i a parentesen med dess första term. P ~t så sätt erhåes CI.2I = -- R w" Dea unde<r förutsättning att (ta < 3 min). g F t 2 (95) Beaktar n1an att { L VN t är den under acceerationen tiryggaagda vägen s,_ om staren skedde under föru tsättningen v = o föj er d ~irav att Rw" C ti, a2 = g. s. F v (ta < 3 min) eer om w 2 = ~; är C/.- ' 17 o c "2 - cos qj s F w. s". (ta < 3 min). (95'') Sistnämnda forme.giver a 2 i b ~tgminu e r om fartökn ingssträckan införes mät i disansrninuer. Feet vid acccera tianens sut är atså proportionet mot produken av de båda diirnpnin.gskonstanerna ~ och F och även proportionet mot den under acceerationen tiryggaagda vägen. (Det verkiga J11axin1ifeet som uppträder först under period II är dock som visats under punkt 15: 3 i första approximati<onen proportionet n 1 ot fartdifferensen). Fät beräkning av tiståndet under peri od II är emeertid ä\'en zännedom om värdet å {} nödvändigt. Ur ekvation (5) föj er at {} + Pon = a+ ZN. Med stöd av (91) erhåes atså {} + Pon = XN (1 - e-ft). (96) Med hjäp av dc under punmerna 14 och 16 häredda forme!1a kan man iivcn undersöka vafdia manövrer vika h ärröra från en sammansätning av ikfo-rmigt acceererande rä<reser. 17. S trä!g ösning för rörese under gir me e cämpac kompass. Beräkningen för kompassens exakta.instäning under och efter gir utgår från ekvationerna (15). Om de under punkt 10 och i fig. 7 använda betec.knin.garna införas erhåer i deta fa stö rningsfunktionen ti ekvation (15 a) föjande u tseende - ( u 2 - io U :C's rp X. [cos T + x ~. sin r]. (97) Om det posi Liva värdet av hea den framför den andra paren tesen stående faktorn.is vidare kaas K bir K = + (u ~ - ~) ~w_'_ z eer m ed hänsyn ti ekvation (47) R U. cos rp K = + (u2 _ g) r u' R R. U. cos rp Differentiaekvationen för rx bir då d' (t d2 d R. w' (98) "o--- +F n+ 2 a ( F ) dt' dt' w dt +x F w 2 a=- K cos r + x -;i- sin r.(99) Det rör sig såunda i'som v.id den odämpade kompassen on tvångsstyrda svängningar. Lösningen ti den homogena ekvation som visar den dämpade egensvängningen,och viken g

22 - 5GOiii nödvändig för uppfyandet av begynnese vikoren, iir re d::~ tidigare angiven under punk 13 ovan. Den parikubra ös 1 : ningen ger den tvungna svängningen som är heroende cnb 11 n av dc yttre krafterna men icke av randvikoren. Den pa rtikuära ösningen måse då bcsämmas. :Man kan häreda den med ansatsen a = A 1 sin r + A 2 cos T där zonsanerna A 1 och A" sökas. (100) Införes ikheten (100) i diffcrcniaekvaionen (99) erh;tas föjande två ekvationer, nämigen A 1 u (u 2 - w2) + A 2 F (u~-- % w 2 ) = + K A 2 u (u 2 - w 2 ) + A 1 F (u"-% w 2 ) = +%-. K vika äro tiräekiga för at bestämma A, och A". Ur desamma erhåes nämigen ( g ) Rw' A 1 = [A Ru' g ( w ) + F' ( w') u : v v % u' -% u::! där [Ad= ( ~r F' (t. w' )2. - _j_- - u-., u' % 7. F ( - %) - u F A J ( -.JL) Re.)' Ru' g -% u v (101) (102) ( OJ) Härvid måste emeertid Lcc~n en för u och v noga beak tas. Tecknet är positivt när röresen sker medsos d. v. s. vid styr - bordsgir. På motsvarande sät1 erhåas de partikuära ös ningarna för fj och{}, Om fj = B 0 + B1 sm r + B 2 cos r och {} = C 0 + C 1 sin r + C~ cos r bir - fod ( - Rgu2Y [A2] (105) (OJ) Ekvation (100) visar at gyroaxen utför en odämpad harmani sk svängning omkring meridianen med samma frezvens som den p:hrycka svfu1gningen d. v. s. m ed den period som angives av 360 gir. Dem framträder ensam endast i dejt fa att giren fortsäller så änge at egensvängningen redan uphtnats genom diimpningen. Om v. ~ir dena (102) och (103) införas i ekvation (100) visar denna gyrc:1xcns totaa utsag rl fran meridia'en d. v. s. summari av farutsaget a 0, acceerationsutsaget u 1 och utsaget a 2 förorsakat a v dämpningen. Aeceerationsutsage kan undvikas om w 2 = ~. Dea vi kor m ~t sc vara uppfyt. Farutsaget inbegripes i sinus<jomposanten i ekvation (100). Göres avdrag för dess värde enig ekvation (-:19) kv:u:s:r usagc u 2 Dess bttda komposane: med sin r och eos r kunna sammanfaas: (A1 - ~) sin T+ Az eos T=- A sin (T + 'f'a) där fasvinken 1;n. (se nedan) hesämmes av ikhejten tg j = 2 A c F L"A2] ~ " S u -----=-----'-'~ A1- ; I_A1J ----w~' - - u' (OG) Vid den numeriska behandingen som huvudsakio en uä-..., ' " Ver heräming av koefficienterna [A,] och [AJ antages fter

23 F ' 'd' C 0 60~ t <' " - = 1,2 men 1cke sasom t1 1gare s =, u an -~-:::::: -.:::_ UJ ' 3. Enär dämpningskonstanterna atid inom Lämigen snäya grän_ ser igga omkring dessa värden (jfr punkt 20) och dtt en förändring av dämpningen inom sagda gränser icke förändrar resutaten något nämnvärt räcker detta exempe för a giva en bid av de verkiga förhåandena. Svängningarnas am,pitud och fas äro enbart heroende av förhåandet mean impusfrekvensen u och kompassens egen frekvens w. Fig. 18 visar»resonanskur\can >> för u 2 d. v. s. ampituden för (.(2 S~ SO funktion av förhåandet u ' Ampi_ tudens värde är starkt förslorat i fö-rhåande ti farutsaget för att göra framstäningen oberoende av far tyge~s hastighet v och atituden. Man kan se att de påtryckta svängningarna vid Om ~ ir så iten att man kan bortse s:'.yä fr ~m rn 2 som u P i jämförese med u 2 d. v. s. om girens period t* är i ten i förhåande ti egensvängningens period 1' 0 hos den odi1mpade kompassen så bir och såunda om w 2 _ ~ v. C F v a = V S1 T -r- tf. u. V. COS T. Första termen är farutsaget (49), andra ermen acce crati onsfcct fö rorsakat av dämpningen a 2 C F v (107) a 2 = S. u. V. cos T. (J fr ek vation (121) och (122) nedan.) Om värdet p å~ ökar y tterigare, titager ampituden 2 u hastigare än vad nyssnämnda approximativa forme an ge r. UJ w gir med kort period äro obetydiga men antaga nämnbara värden om girens periodta närmar sig egensvängningens (resonans) ,0?5 rtf fuj2.0 Fig. 18. Resonanskurvor för a 2 och (5 2 vid gir. Om - = bir ampituden för a 2 ika stor som farutsau.., N" GJ o gets amp ttll( u 0 ar u = c:a 1,2 uppnas ett maximum. Man erhåer atså u et största värdet på a 1 om 360 -giren tager c:a 100 minuter. I stort sett är då ampituden a gånger så stor som ampituden u 0. Detta gäer för dämpningskonstanterna : = 1,2; ~ = ~. Ju krafti gare dämpningen gör cs des o mer fö rskjues maximum upp över ~ = och desto mindre skarpt framträder resonansen e. v. s. ju mindre starkt faande är kurvan från maximum. F ör bedömandet av resonanskurvorna för jämvä anura dämpningsförhåanden äro i fig. 18 inritade begynnesetangenterna enigt ekvation (107) jämte två punkter I och II som represenera synnerigen extrema dämpningsfa nämigen I II F 1,6; c (,J s F w 0,9; c - s Aa kurvor gå p unkten ( ) 0,8; 0,5. 1 genom ({:? u ' a o I fig. 19 är fasvinken tpn framstäd såsom en funktion av Denna fasvinke (jämför även (117) och (117') nedan).

24 -564- so m iniför ts i ekvation (106) ovan, angiver huru m ycket igger före fartutsaget a 0 i fas. Fasvinken hänför sig at 2 så i detta fa icke, i ikhet med vad annars brukar vara "<1 1 1 : igt, ti impussvängningen som i detta fa är acceernti meridiankomposant bn. (Detta har gjorts. ay rent praktisk. skä. Fartutsaget är n ä migen atid känt (det 1mhte ju kor~ ri geras) under det a acceerationskomposan en b N 11äs te häredas. Då även absouta värdet av a2 a tid angiws så. som en mutipe av a 0, är smunda kännedomen om ' nhart fartutsaget tirfyest för a t bestämma n 2 m ed h äns~ 11 ti såvä fas som storek. ) I fö rhåande ti acceerationens meridiankomposant bn skue fasförskjutningen vara ': 2 större än 1f'a. - För _!:!._::::. u = o är tpa = ~)0 ; vid girar där omoppstiden sk u ip Yf.ra mycket kort är a 2 proportione mot cos T. Feen äro stiirst i gircirkens nord- och sydpunkter eer med andra ord när fartyget styr ost- e er västkurs.er. Tiager t '; och d~ir mcc även : bir fasförskjutningen större i första approxim: tionen i enighet med (117 ') n edan varför man iive n ka11 siita 1 P 0 - ') 0 (~)..t_ ~,.- ~ L U ' e n ~ (108) Deta närmevärde är henedes inriat i fig. \). D' är db " 1 w < 1 d t"' < J8. F.. anvan art sa ange u -g-. v. s. :.. m Jnukr. 'Or (,) u = bir fasförskjutningen 180 d. v. s. acceerationsfeet är ika stort som m en har motsatt tecken mo f a r tut saget, så att a 0 och a 2 kompensera varandra. Av ansatsen (J = Bo + B, sin T + B, cos T = Bo + + B sin ( + 1! 1 {3) föjer m ed viircen (104) å eevationens aj pitud att C F w' v ampitud fj = f: S w u" V J/ [A 2 ]. (109) F o d o (,) / - GJ 1 ppör sma var en pa u ar [A 2 ] = ; om u...:_ T u går j/ [A 2] ti 1,018. Ampituden (J såsom en funktion ay -; (;) 72. di o...- o / '(J / Jfx_ / -- o./.l!tjj]_ '(J / / ~ / ~ / o ~ ~... / o 0,5?O 7.5 [! (=r) 2, u 7ö Fig. 19. Fasförskjutningen hos a 2 och (J 2 f örhåande ti fartutsaget a 0. framg år av fig. 18. För~ = 1 är ampituden (J =.5t. d. v. s. v u ~ [jfr (112) J ika stor som X. Besonanskurvans maximum igger GJ i punkten - = 1,35, eer med andra ord, den tvungna n eevationssvängningen bir störst när tiden e för en 360,0 -gir uppgår ti c:a 114 minuter. Den sörsta ampituden är då i stort sett ampitud p 2 = 1,4 -'. i' Fasförskjutningen ' 1 Pf1 hos eevationssvängningen i förhåande ti fartutsaget framgår av fig. 19. Den bestämmes av F u w' -%,U2 o (110) Deta föjer ur förhåandet ~ 2 om värdena trån ekva- tion (104) insättas. Proximationen sättas tg 1p~ = ' + - u ( = - ctg 1 Pa). F För små värden å w kan i första apu (110') Ständigt gäer dock att tg 1fa tg ' 1 f fj = - varför exakt gäer att

25 tp, - 1Pp = ~)Q o (t i ikhet med vad som sagts i ekvation (20) med ay spc nde } fria svängningar. Aven uneer påverkan av påtryckta svä.,' 1 11 nin.gar beskriver symmetriaxen en eips vars. axar ii. ro j),. a. raea med dem i fartygets koordinatsystem. Svängningarna f} skoa här icke behandas utföri"aro 5 c. Med hjäp av (104) kunna dock aa häredningar göras. Fas. förskjutningen i förhåande ti faruts.aget är nämigen den. samma som för eevationssvängningen ( förutsat att ro 2 = i). Av särskit intresse är den 360 -gir som h ar s~m1n1 a frekvens som kompassens odämpade egensvängning. :?ied u= w giva ekvationerna (105) C1 =o, Ce =o och därigcno 111,. 9 = _ U 2 sin cp. cos cp x w 2 f} är såunda konstant e. v. s. något utbyte av Yätska mean de två vätskekären äger icke rum viket är sam ma fö r håande som om samma11'bindningsröret vore tisutet (F= o). Detta verifieras genom föjande resutat. Ekvationerna (102) och (103) giva ösningen A 1 = o och Ae = o d. v. s. den partikuära ösningen bir et. = o. Ekvationerna (104) giva B1 = = o och Be = X och därigenom fj = fod+ XN" Lösningen är atså exakt densamma som för den odämpade kompassen (med vafri insvängningsperiod) som med en omoppstid av 84,4 minuter föres utefter en cirkeinje [jfr (42) ]. Skinaden mean de ständiga eevationerna (nämigen fo i det ena och fod = ;3 : i det andra faet) är obetydig. Vid nämnt sag av gir finnes atså ingen skinad mea n en kompass med och en kompass utan dämpning. Med hän syn ti den asimutaa instäningen reagera de på samm a sä som om de vore fast uppstäda i and. Något fartutsag upp står icke och en fartkorrektion å skue införa ett fe av motsvarande storek. Dessa förhåanden hava s.in förkaring så som angivits i punkt 10: 3 ovan genom tyngdkraftens skenbara up ph ä vande genom centrifugakraften. Förhåandet ie vara detsamma om man vade en av de i punkt 10 5 ~t.. berörda eipserna såsom bankurva och overfor densamovan. 111ed konstant ythastighet. Ja Utföres en gir på tiden 84,4 minuter gäer för odinjens.,v 1 kning ekvation (52) och om W2 = i gäer m ed stöd a' av (21 ) att (112) Enigt (52 ) ernås med hastigheten v en odinjens avvikning X =--= ~ ~ ~g I siffror är X = 0,224 K (113) 0111 K är farten i knop och X odinjens avvikning i!bågminuter. Samma ta som angiver X i hågminuter angiver samtidigt radien i sjömi ti den gir som med den givna hastigbeten m otsvarar en omoppstid av 84,4 minuter. Detta föjer av definitionen på en sjömi såsom ängden av den båge på jordytan som motsvarar en vinke av en bågminut, om man dessutom beaktar att x samtidigt angiver hava öppningsvinken y för den kon, som genereras av den jordradie, viken utskär girens bana på jordytan (fig. 9). 18. Approximativ ösning för fart under gir. Denna approximativa ösning förutsätter i ikhet med den enigt punkt 16 ovan, att man medan manövern pågår kan bortse från förändringar i fj om manövern är av kort varaktighet. Om giren sträcker sig över någon större cirkebåge (kvartsci1'ke, havcirke eer t. o. m. heh varv) betyder en dyik förutsättning, att u :> w och i föjd därav F > w. I motsats ti beräkningarna enigt punkt 16 ovan är XN nu icke ängre konstant men är känd i egenskap av (periodisk) funktion av t. Av (5) och (8) föjer, om fj är konstant, att e ({3 + {)) d t - F ({J + {)') + F x N (114)

26 -- 5()8 - Om man i ikhet med vad tidigare skett betecknar u _ ningsvinken ((3 + tj') mean vätskeinjen och sanna hor~ sonter m ed 1' och insätter värdet för X)i (48) får ek v ati~ : ncn föjande ydese ~ + F d t '' = F x c os T. (115) Denna ekvation skijer sig från ekvation (90) enigt punkt 16 ovan därigenom att i högra edet står en periodisk störningsfunktion. Tvungna svängningar förekomma atså. Ski\1. naden mean ifrågavarande ekvation och den vaniga diffe. rentiaekvationen för en materien punkt som påtryckts sväng. ningar bes.tår enbart däri, att acceerationstermen saknas. Denna har emeertid enigt punkt 5 ovan visats vara u tan betydese för vätskeströmningen varför man bortsett härifrån. För att erhåa en amängitig önsning av (115) måste dessutom ti den homogena ekvationens ösning v = 1'oe Ft fogas en mot den oavkortade ekvationen svarande partikuär ösning. Detta kan göras på vanigt sätt varigenom föjande amänna ösning erhåes -Ft + F u.sint + FcosT (G) '' = Vo e ' X u e + F". Inför man en hjäpvinke 1 P som definieras av u - F sin 1f' = -== cos 1p = -== ta1p =- ~; Vu + <'/ t u 2 + F 2 ' F kan man skri, a (116) under formen 1' = ''o. (117 ) (i') Då nu ifrågavarande approximativa bcdikning föruhiittc r at u > F kan man approxin1ativ ersätta (117) m ed sin 1 1' = ; F u cos 1p = - u och tg If' = -- F Om vid girens början (= o) a, (3 och tj hade sina viktsvärdcn, måste, om t = o insättes, erhåas 1 1 = o. med är värdet å v 0 fasts.]aget. Ekvation (116') bir 1 = Vu' : F ' X [cos (1:0 + 'P). e-ft- cos (T+ 'P)"!- (117') jätn D ii r- (G") - 5G9- För ÖYcrg-ang 'n'tn 1' ti o kan (3 a) unyjas. Ins~it cs hhr istäet för (3 värdet på den konstanta eevationen (3 0! från ck, a ti on (75) erhåes sambandet u = ~,(x )i d t - ~ j' v d. (118) Den första termen ti höger om ikhetstecknet är i ikhet m ed i ek va tio n (92 ) förändringen Ja 0 i fartutsaget (inbegripet acceerationsfeet r1 1 om. w 2 == Ji) den andra är acceerationsfeet at förorsakat av dämpningen. D. v. s. S_ f' Rd C_ j (110 ) BJ XN d = -g--. /1 a 0 ; - BJ v dt = a 2 " Insättes. i si stnämnt uttryck värdet å 11 från (116') erhåc!s efter enke hyfsning där Fe försummas vid sidan av u" C R w" v {F a2 = -i g V u _sin (r + If')- sin (To + 'P)] - - ( - e Ft). COS (To + 'P)} (120) Integrationskonstanten är vad på ett sådant sätt att när = o bir även a2 =o. Genom enke trigonometrisk omformning erhåes. därför + C Rw' v [ F ( ut) a2 = S g. V 2 u cos r0 + V' (- e-ft) cos (To + 1f')].. ut Stn 2 (120') Vad avser den periodiska deen av denna ösning (partikuä r ösnin!!) Yisar en J'ämförese med den sträno a ösnitf'en enigt punkt 17 at det approximativa värdet är användbart så "" w ~ _, b b 1 < ange u = e:a -g- d. v. s. så änge t _ 28 minuter. Den -aperiodiska deen (ösningen ti den homogena ekvationen) är :användbar för en m.anövertid om högst c:a 10 minuter. Detta,föjer av en jämförese med den stränga ösningen enigt punk 'crna 13 och Under förutsättning att w och F äro tiräckigt små i.ja11förese med u kan man ytterigare förenka ekvation (120) :~ cnom att ~: ätta 1p = ~ Ekvationen Htr då föjande utseende 'idscri[t i Sjöviisendei. 37

27 -570- C R. w 2 v [F <Z2 + S - g-v u ( cos T - cos r 0 ) + + (1 - e 1!'t). sin r 0 ]. (12t 1 Ersäcr man sutigen ( - e Ft) m ed F t såson 1 j " örst ~ edet i serieutveckingen erhåes C F Rw' v a2 =s u g y(cos r - cos r 0 + u sin To) (122) Den periodiska deen av denna ekvation är identisk 1ed den -enigt ekvation (107 ). Med avseende å den partikuära ösningen erbjuder den. na approximativa ösnin!! i föphåande ti den strär1o 1 ] 0..., ~'-~ S ningen enigt punkt 17 ovan ingen nämnvärd förde i s~ n ncr. het om man för de påtvungna svängningarnas ampitud och fasvinke använder kurvorna enigt fig. 18 och 19. D c~s för. de igger dock däri att den för girar m ed k ort varaktighe in. besparar den omständiga stränga beräkningen av övcrb gra. de dämpade egensvängningar (under period I). bjro f ( fe<z +1,70 to -zu fe< +295 ;o z x v <,ato ;o zx -\:. ~210 -zx. {"'z -~02 10 ~2 "~+N fu2 ~-5, x {"'2 ~+1'(0 ;o-z"?0t Y=- 5,9J 10 'xv 1 fu \ Y =+5J81o-zx:? v=- 70,.J JO "'x~~ :.?Jaz=- JO,qJ to-' " fc<z = 'x ~ Y -0,59 70-zJ: C ' 1 \ v ~ ~ '::"'j ;~v.., /'~ rjj,tno-x r p;.:o iz Fig. 20. a 2 och ' vid cirkegir av 4 minuters varaktighet ~1) mrd början å kurs ost b) med början å kurs syd. Som exempe på användningen av dc häredda fo rj erna må föjande två anföras: I. Cirkegir medsos med början på kurs ost r 0 = o. II. Cirkegir börjande med kurs syd r 0 = ;. F ~ q... k b.. k. o F C _ :.-, or numens era nmg antages. ater att w= t,2; s Cirkegirens Yaraktigwt sk a vara 1 miuutcr. I fö jd hårav ---;-;- = 21,10 ;,, = 17,b8; 'P = 93 15'. 1 u - o ]Jiif ~.c Resutaten av beräkningarna enigt ekva ti on {120) fram ''å av fig. 20. Därstädes äro i perefcriens kardinapunktcr ~ärd e n a å aj och ' angivna under cirkegirens gång. Yt terigare utredning i detta stycke må a nstå. Dock bör framhå ig s huru avsevärt mycket ogynnsammare den pft kurs syd börjande cirkegiren II är än een cirkegir smn hörja r p< kurs ost. Det igger nära ti hans a t göra en jämförese mean resutaten av dessa exempe med dem enigt punkt 16, avseende ett rätinjigt anopp. En 90 gir m ed farten v från r. =o ti r = 90 eer fr{m T = 90,o ti T= 180 skijer sig frå n ett under samma tid företaget r ä tinjigt anopp med ikformig acceerati on från VN = o ti VN = v endast genom att i de förstnämnda faen förändrin gen i v N sker sinusformigt mot i senare faet injärt. Fig. 21 a visar tre oika sätt som ge den ifrågavarande totaändrin gen hos h astighetens nordkomposant. Fig. 21 b visar motsvarande diagram över föroppet av VN. Dc su tvärden å v och a 2 som erhftas p å nyssnämnda tre sätt äro föjande: Sätt I 1' = 0,0538 x: a 2 Si.itt II 11 = 0,0544 x Sätt III J! = 0,0552 x: c v a2 = o,o v; c v f2 = o,o3i S s. v Vid första approximering, i den mån det år tiå tet att att sätta tp = ~ och antingen r 0 = o eer exponentiauttrycket i (121) får ersättas med den förs ta tennen i serieut Veckingen, är v proportione mot VN (eer a 0 ) och därför a2 enigt (119) proportione mot den yta som i fig. 21 b är innesuten mean fartkurvan och t-axen. Dc tre sätten i fig.

28 a föra därför vid en första approximering fram ti ~a ~ ~ sutvärden 1' under de" a tt fren u 2 förba a s.ig som 1: : : ( ~ - ] ). N Fig. 2:j_ a. Jämförese Fig. 2 b. <'a rt-jöroppd. 11wJan 90 gir och rätinjigt anopp. Beräkningarna för det av gircirkefärden Iförorsakade insvängningsstadict (period II) måste ske i enighet m ed dc i punkt 13 ovan angivna ekvationerna. Som bcgynn es ev~ir d c a och a införes sututsaget enigt (120), (121) och (122 ). k gynnesevärdet c för{) föjer ur {116'). Enät hänsyn ej ages ti förändringarna i (J, m åste b sättas ika med o dett a fa röreseperioden ä r mycket kor i förhåa n de ti ~ompa ssens egenperiod äro de approximativa formerna (107) och (122) tiräckiga för hcriiknancct av dc pi\tr~ c da svängningarna. ~Ian får därför om man förutsätter OJ2 = i C F cu v ampituden a 2 = s w u v Det visar sig härvid att acceerationsfeet på grund av dämpningen icke spear m'\ gon ro vid dessa prov (a mpituden a2 < 1''). Beräkningarna enigt punkt 17 och 18 förändras icke om fartyget istäet för ah framföras i cirke framföres utefter en kroki nje sammansatt at h :1 vcirkar i enighet med fig. 22. Nord Fig. 22. Krokinje som för kompassens vi.c kommandr är identisk med en cirkekurva. 19. Vafria periodis.:a manövrer. Enär Yid för egående undersökningar av gång i gi rcirke endast fartens nordsydkomposant speat någon ro under det att intet behövt sägas om ostvästkomposanten kan emcv rt id mot fartformen (45) YN = - v sin r svara icke endast cirkeinjen såsom bana utan även ytterigare ett oändigt :w La andra kurvor; t. ex. även eipserna enigt punkt 1 O ovan. Om farten inte har någon ostvästkomposant över huvud taget uppstår en penderörese i nordsyd-riktningen; eer ostvästkomposanten är proportione även den mot sin r, erhåes en penderörese i någon annan riktning. Detta fa förekommer i praktiken när kompasserna gungas i p ende~ gunga så som brukar ske vid prövning av kompasser. E n~ 1 1 Man kan ernc rtid m ed :-;öd av de hittis h ~ire dda furmerna även undersöka yerka n :w sådana maniiyrer för vika fartens nordkomposant är en fuständigt godtyckig periodisk funktion av tiden ; VN= vx (). En dyik godtyc!:. ig funkti on behöver för deta ändam<i endast givas formen av en Fouriers serie d. v. s. framstäas såsom en summa av trigonometriska funktioner. Dc sökta funktionerna u, fj och N erhåas såsom summan a v ösningarna för dc oika termerna i denna utvecking (»partiasvängningar») och dessa oika ösningar äro kända genom former och kurvor enigt punkt 17 ovan. Man kan reda sig med ett synnerigen begränsat anta enner ty översvängningarnas infytande avtar med t i I tagande frekvens icke endast därför att koefficienterna vid Fouriertvccking av VN biva mindre utan dessutom därför att mnpi-

29 ude'a hos kompassystemets tvångssvängningar starkt a\ ta"a med tita ~"ande frekvens. Med andra ord: ösningar f~.' b ~ ~ or a, {J och B konvergera hastigare än Fouricrutveck Ii n gen av farten. Exempe: Ett fartyg framföres med en fart av 30.(i knop på IGes atitud (fartfeet är då 200') först en timme pa kur, nord och efter gir (under c:a 5 a 10 minuter) en timme p; 1 kurs syd o. s. v. Man söker då dc tvungna svängningarna vid en pendande gång av detta sag. FouricrutveckingPn för hastighetsfunktionerna enigt fig. 23 är föjande : 4 _ ( '') t.,) 3t + v:..; = -v Sin~"- -r -.'' s1n ~7ft'' '.-t er t* > J. ') _ nt -f- n Sin - / t'* +...)... n =, 3. 5, 7 ( 120) JOt faren -. v därför ett faruts-ag fo = 254'7 så att oc 1 er ) ituden för den grundäggande svängningen atså bir a!u ' a 2 = 0, '7 = 247'0. F asförskjutningen i förhåande ti ao finner man enjj o t fig. 19 vara VJr, = 241. Den första partiasvängningen bir " föjakt Igen ' a 2 = 247'0. sin ( r tt..,). På motsvarande sätt finner man även övriga partiasvängningar. Aa erforderiga data återfinnas sammanstäda i nedanstående tabe. Sju termer hava medtagits i vareera koumnen. t* GJ _'!:_ 2001 amp a 2 amp a 2 n - - n tt u er amp "o Tids- Båg- Bågminuter minuter minuter 1/) 120 1, ,7 0, ,0 241 o JO 50 go t min ,474 84,9 0,405 34,4 124, ,284 50, ,9 109,9'' 7 17,14 0,20B 36,4 0,164 G,O 104,1 9 13,33 0,158 28,3 0,127 3,6 100, ,91 0,129 23,2 0,104 2,4 98,8 13 H,23 0,100 9,G 0,088,7 97,5 'i g. 23. F a rtiöroppe t y j d penc ande gång a nor e-- och s.n ktt r-< r vid FouriPrutvecking med sex t erme r. Periodens ängd är t''' = 120 minuter. Föjaktigen gä... 6J t '" er för n = en ))grundäggande)) svangnmg u = T =j)(j6:j:- o = 1,4218. Ur resonanskurvan för n~ i fig. 18 kan man utäsa att mot deta värde för ~ ampitud 7 0. svarar en ampitud n2 = 0,970 X Mo farten v svarar e1t fartnsng fo = 20 ' Sedan man beräknat värdet av ifrågavarande pm tiasvängningar punkt för punkt och adderat desamma crh:cr Uan den' enigt fig. 24 återgivna funktionen för den tvungna svängningen a 2 Kurvan avviker knappast märkbart (mindre än 1 / 2 / 00 ) från en sinuskurva med 120 minuters period och Vars ampitud är 188,03' = 0,9402 a 0 Tio minuter (exakt 9,97 Ininuter) efter varje gir erhåes ett maximiutsag, viket är VJ = 240,1 1\ 80,03 min.

30 J o~l-l-~~l-~ ~------\---~m~o z J /.Yes "'i" iordfohr- >4 Fig. ~,J. Tvungen u-syängning vid en pendande gång I'H n," d-." dkurser om he period är 2 timmar. Fart :3(),(i knop. Denna svängning framträder icke ensam omede bart efter girens början utan först efter en eer tv å perioder. Fiir:;t överagras den av ösningen för dc homogena ck\'aioncrna d. v. s. de dämpade cgensv~ingningar s.om förmeda överga ngen från det ursprungiga vioäget ti den odämpade tvån g s~y iing ningen. Antag at he:: een peneande gången starini pa kurs nord, Man vet då med stöd av vad som sagts i punkt 1-t (fig. 14) ävensom med stöd av ekvation (87) punkt 15 a e nwximiutsag om c:a 0.34 a 0 uppträder på grund av den fii r,a acceerationen varvid det knappast bir någon 'skinad om fu fart nås på 3, 5 eer 10 minuter. Uneer gången p:t" kurs syd som börjar efter en timme är maximiutsaget sött(\ niim igc n c :a 0,55 a 0 Näs a gång på kurs nord är utsaget 0,80 ((o och från och med då ha egensvängningarna minskat diirhiin. :d dc tvungna svängningarna i ovan angiven form äro (k cnr8 som återstå och hava då ampituden 0,94 a 0 Detta exempe visar i viken grad det är möjigt a genom periodiska manövrer få gyrokompassens fe at springa i vädret. Den för exempet vada frekvensen hos den pen c ance gången igger tämigen nära een ogynnsammast möjig:t (resonansfrekvens). Denna är dock något ägre. För g[tng i gircirke vore een ogynnsammaste perioden c:a 100 minu ter: Motsvarande maximiutsag ii r 1, a 0 Feet a 2 kan iiyc avnnsammastc fa icke biva mycket större än a 0 Ar perioden däremot kortare, c:a 30 minuter, kanuner maximifeet att förbi avsevärt mindre och kommer adrig a t iintsiga det första utsaget (0,34 a0). OoJ 10. Minskandet au kompassens restutsa(j. D ii mtminqsurkopparen. Dc i inedningen nämnda högre fordringar som modcmt fartygsartieri stä er på gyrokompassen hänföra sig mindre ti noggrann inriktning i och för sig som desto mera ti a inriktningen förbir konstant. Fordringarna gå därför ut på att utsagens hastighet ~: icke få översiga ett Yisst Yärdc t. ex. 2 eer 4 b{tgminuter per tidsminu. Dc ovan h~iredda formerna äve11som dc i figur<'nta atgivna kurvorna medgiva undersökningar huruvida dessa forc:'ringar fyas vid varje tänkbar vafri manöver.. 1 ndersökcr man därför det i punkt 14 behandade ikformigt accecr<' radc et pa us ags 1asg 1etcn t- uppgar 11 ) Jagtmnucr per anoppet från O ti 30 knop, finner mun, att det största viixd o d a., " 'I ' o tidsminu. Detta värde uppnås vid s utet av p<'riod I. Ska en på förhand hes~imd fartökning (om K knop) uppnås genom acceeration, bir mosvarande maximiviirdc å _(\;~" s.tön-c ju kortare tid en ta för anoppet tir. Maximivärdet n~irmar sig därvid en viss bestämd gräns som med stöd a v ekvationerna (95), (30') och (81) kan visas vnra. (d"") 1111 dt I\. där sifferk onstanten är vad på ett sådant sätt att ~1 ( 12-!) ~' erhå es i b ågminuter per tidsminut. I dca fa skue atså ovannämnda fordringar icke vara ruppfyca. Det bör dock erinras att det i deta fa rör sig om ett m aximivärde som gäer endast för ett kortare ticsmomcnt. Redan 3 minuter efter

31 ~1 cceeratioucns upphörande har utsa!.!shastighcten ned.,... ~ u "' 1 III 4 bågminuter per tidsminut och k onuncr, ~tv cn om svän n n in o. f'. " c-f t - na f ort ara, 1ckc att överskrida nämnda värde. I fortsättningen komma emeertid dessa f6tgor :\\- ar t i ~ riteknisk och taktisk natur ej att beröras enär avsik>n ed dessa rader eneast varit att karägga dc r ent matematiska och numeriska grundvaarna. Vi man minska dc av dämpningsanordningarna orsak::t ce :cccerationsusageu m ~t s.tc man i första hand försök a ~ö ra deta genom minskad dämpning. En viss gräns för c d~ Jikt fiirfaringssätt finnes dock genom een fordran man masc s i ä a på en något så när kort insvängningstid i m erid i;~ n en. Såvä för det ikformigt acceererande anoppets period 1 som för cirkegiren visa ekvationerna (94) och (115) jämte fiij anc c att a2r är proportione mot ;. Förhåa ndena uneer p croc II äro mindre överskådiga enär dc oikar ta de hc g ~-I c scvikoren spea stor ro. Emeerid visa ett anta cx mpc för vika siffer_räkning utförts, att ä ven det n1.aximiusag som uppträder i denna period är mycket nära proportionet m ot c. s. Inverk an av F är mindre enke men samtidigt av mindre vikt. E ndast under m ycket kortvariga manövrar (2 it :~ minut ~r) är u2r även proportione mot F i enighet m ed yac forme (95) och (122) såvä som forme (1 07 ) visar. En effektiv minskning av utshgct o 2 fordrar atså i första ha nd.. c:. a tt vare et a v ----s- mmskas. Detta medför emeertid sasom framgår av E 1 = konstant fig. 12 och i enighet m ed yac ovan visats i punkt 12, en förängning av insvängningstiden E. Det gäer atså att finna en ämpig kompromiss m e an de v å mot varandra stridande fordtingarna. Vid va av F m~. stc man em eertid taga hänsyn ti maximiförutsättningen (7 4) Några försöksvis utförda räkningar visa att man kan minska acceerationsutsagen o 2 med c:a 30 ti 40 % på bekostnad av en med c:a 50 % föränge insvängningstid. Detta ernås om man tager To = 78 minuter (se nedan) E_ ru = O, 85 och Om emeertid en dyik Cttgärd kan anses föro = 0,.±9. -s deaktig är tviveaktigt. Säkerigen skänker det inga förde- ]ar att ytterigare avvika från gängse brukiga konstanter (dc,. 1111ma som använts i exempen) enär insvängningsticen un ;{er sådana förhåanden hastigt titager, utan a tt m otsyarance minskning i utsaget ernås. Den omständigheten att n2 har motsatt tecken mot acceerationsutsaget o1 när T o < 84,4 minuter eeer ti ankcgången att väja T o på ett sådant sätt at dc båda feen het eer devis upphäva varandra. I verkigheten förhåer de t sig även på det sätct a t man vid viss dämpning för vafri tidpunkt för varje manöver k an erhåa ut -r o 2 = o. Uppstäer m an denna fordran för t. ex. sutet av ett ikformigt acceererat anopp av 5 minuters varaktighet så m åste under vaniga dämpningsförhå anden T 0 vara 79 minuter. Mot ta = 10 minuter svarar T 0 = 74 minuter. Väger man dessa ågärders. för- och n ackdear mot varandra så visar det sig at det ej torde vara at rekommendera att väja någon annan period för een odämpade svängningen än 84 minuter. Ett fö r många år sedan väckt försag (M. H. Beghi11. Eude theorique des Gompas gyrostatiques An schi.itz et Sperry, S. 128, Paris 1921) går ut därp~'t att bibehåa een nödväneiga d ämpning~n, men att urkoppa densamma under p å geånde m anöver med fartyget. Detta kan ske genom en avstängning av förbindeseröret mean vätskebehåarna t. ex. genom en på cckromagneisk väg manövrerad venti. Denna tanke har, även om den i ensaka fa kunnat förverkigas, tis vidare ej vunnit amännare spridning, men har uneer senare år åter framträtt med krav på reaiserande. Huruvida en sådan dämpningsurkoppare som manövreras antingen för ~and eer på mekanisk väg kommer att arbeta tiräckigt hföritigt ooh i vad m å n dess inverkan p å kompassen (t. ex. genom spänningsvariationer) uneer den tid dämpningen är ttr~opp ad kommer att i övrigt inverka skadigt på kompassen rnaste avgöras genom praktiska försök ombord. Så ångt doktor Geckecr i Ingcnicur-Archiv.

32 ! -- Vid upprepade LiHicn ha under senare ar inom \ar na. rin ett ~. < k t b eh ov framträtt ay a t p å svenska sprak'i ~\ t tig[mg ti n ågon mera ufö rig r edogörese rörande gy ro k _ ]Xt;;o.;'ns teori. Detta behov hoppa s över~åttnr e n nu h a\'a fyt. "' Smntidig hava dc uppstäda teserna i möjigaste mån g' n 1 gås och granskats. För den yärdc'ua hjäp som diir,i 1 t Himnats översättaren av fi. d:r Sture Hom, Karskrona. ut. ta a-; härmed ett Yarmt tack. Det kan k o nsta teras at ;;amti ga dc nautiska o ~ h dd'd. ningsekniska probe m som i.iro h }in'örbara ti gyrokompassen kunna behandas och bedöm as. m ed hjäp av förc igga nd' former. A tt kommentarerna, so m på utä ndskt sprak iiru jiimföresevis sv:'irhcmästradc, d essutom nu äro Li gii ngig<t i svcm.k tcx. hör därför bereda ett ö-wt nnn tekniskt inr'ss' rmk offi cerare och ingcnjiirer goda J~iij ighc Pr a niir marr intränga i hithörande probem. Sut igen k an n}imnas n den o va n hnörda däm p ni ngsur. k oppar<'n n umera konstruerats och förek omm er i savii h' som havautomatiskt nförnndc. Atgärdcr iiro ~w marin 'iir vaningen virbtgnf för att pröv ~ urkopparens pr ;d;. i~d'a värdr. Uppgifter angående främmande (U F M n:r 7-8/42) martner hämtade ur fack- och dagspress av J\Iarincns pressdetaj U!JLIPr ticen :16 juni-15 augusti Jnnehået i här återgivna uppgiftc,r står het för de som käa angivna, pressorganens räkning. I. Aktuea spörsmå, översikter, jämföreser m. m. En modern pansarkryssare. Initi?.tivct ti u tveckingen P.v vad som kan kanas för en ny pau.sarkry.s:sp,rc kom icke från de edande fottmakterna utan från Tyskand, vans fotta efter förra värdskriget var strängt begränsad båc'e e å det gäde fartygen.s anta -och deras storek. Då tyskarn<1 ~tädes inför probemet att bygga ett i aa avseeneen e':fektivt örogsfutyg med ett depacement av ema.st 10,000 ton, kons t ru erade ce Deutschand-kassen, av viken t,\ p een första enheten s jösattes Det har nyigen -omdöpts ti Liitzow. :Niec samma storek som dc enigt fördragen bestäjmca kryssarna förenade detta skepp, sam popuärt feaktigt kaats»ficksagekcpp >>, god strids förmåga och hög fart rned det bästa skydd, som kac ern~t.s pä fartyg -med så itet tonnage, Det hade en sag krah, &om var överiigsen a a andra typers utom sagskeppets; dess bestyckning var ämpig för fö r-sva r m-ot krys Sa res kanoner, och det hade tiräckigt stor fart för att hinna upp eer undkomma de s agske"pp, som då funuos. Mycket få a v een tidens örogsfartyg, och endast m ycket stö rre sådana, kunde hoppas att r.nsanuna mer utsikt ti framgån g konkurrera med Deutschand. EmeUertid betyder icke detta, att det nya fartyget var en ideatyp, " 0 n bör kopieras av andra mariner, t.v trots a sin skickighet och o

33 - 582-,cina.stora penningansag kume ty.skarna ikvä icke ut.eöra unt] q. 1 er k och konstruera ett 10;000-tons.skepp, som i aa ay:seemen kunde 'i'[t.,,ig med andra två, tre gånger.så.stora. Uneer normaa fört[ia nde" d. v..s. i en tid av OP.vbrutet örogsf:utygoob_, ggande, obumct :~ 1 -.Yit~~: gränser, sku e Deutschand troigen ioke ha b_v ggt:s as. D' a rtifi: cica vi ik o r, uneer vika c'et ISk apace.s, tvingade dess kon.;truktörer att Jör.söka.sig på det omöjiga. Uneer Jönsöken att giva Lh t ia fp.rtyget.såvii ett sagskepps >" Om en kry'.<:oares egenskaper kunde Le ej göra fu rättvisa åt n ågondera hå!j.et. För att för.so Lien i i:t,';ska fottan wed fartyg av stor.sagkraft gåvo Le Deutschand 2!--, < 111 ka. n oner, viket begrämmcc dera.s anta ti G i e ndast tv[t torn. Fö r att go en så,stor aktionsradie åt fartyget, att det ock,så sku. e k u:m; göra raider mot hance,,sjöfarten, använde c1e di e.sc rnotorer, Yika vore tyngre ~\n turbiner. På så säit reducerades också far ten. O('h u;u ~,. det att Deutschands tunga artieri gav hrtyget större arti eri.>i.nk:t ~in någ on t nsat kry ~.sa n ha r, Yar det t'n nackde för Deutschand, att antaet grova kanoner var itet och edh r..st.igheten ångsam, da cet,skue bekämpa mer än ett fartyg av -een typen.samtidigt. Trots,<ina.'Z'3 ('' kanoner ver det ikvä ingen verkig jämike ti ett sagc;kepp_ Enda,, t emedan e e fc.sta av dess eventue a motståndare i den kn.ssen \ oro gama oeh hade åg fart, hrc e det överhuvud taget några u.sik. t er. Så.snart nya -och s nabbare.sagskepp byggdets, för,orace de t de fe.s ta av sina fördear, emedan det saknade een större fart,.so m.<ku11b 1a kunnat ersätta dess brister i andra av.seencen. Det upphörd-e därför att vara en pansarkrys.sare i ordets egent'iga betydese oc IL bö: n u.sn:uaro betraktas som ett kustöi-&varsfartyg. Vic e e n ti< då Deutschand byggdes, utgjorde cet emeertid een bä.sta kom]hondssen mec hänsyn ti ed begränsade depacementet, och Let tjänar8 att fästa uppmärkrs amheten på även ett itet ISkepp,s.s agkraft. Yir be Lö manco t av Deutschand.som fartygstyp må.st e) man konnna ihåg, P.tt dess bri.stor ej 1-'å mycket berodde på feaktig uppfattning f rån kon.stmktörcrnas -s id a som fastmor på nödvändigheten f,tt giira en ko.mpromi.s.s och håi a sig inom bestämda gränser. ur cee':s goda egen.skaper gjone intryck pi't andra b ey i,<j,~ av det faktum, att Frankrike om edebart svarade med att bygga Dunierque, ett fartyg mer än två gånger så stort.som det ty.sk a. idå fransmännen konstruerade detta nya fartyg, officiet kaat sagskepp, hade do uppenbarigen endast de nya tyska pans,arskoppcn ~ tankarna och Ön'.ka.de framstäa en enhet,.som utan minsta t vive 1 varje avseene-e,,.kue bi överägset Deutschand. Härvidag yckades de vä, viket var att vänta med ett depacement av.2:6,5-do ton ; ty typen ha r en bestyckning av å t ta,3:3 om kanoner och är mycket bättre skyedad än det mindre fartyget och har en fart av u ng e f~ r knop mot Deutschands Ien den fran.s:ka marin8ningen va r tydigen en atför.stor beundrare av den tyska produkten och förutsm ej vid den tiden, år 19.31, början ti en ny epok i sagskeppens historia.j eer 6 år senare, ej h eer teneensen mot ökad fart för det m-oderna sagskeppet. De voro tifredsstäda med en [ar t, som åg ett gott stycke ÖYer Deutschands och över varje annat då exi,sterande sagskepps, med undantag av ce t re brithska.sagkry.ssarnas, Hood och de två Renowns. Så snart Hottmakterna bes öto att återupptaga byggr.ncet av.sag.:;.kepp och att använd~ hea det tiåtna depacementet av 33,,0<00 ton, bev Dunrerque automatiskt gammamodigt. De större futygen kunde het natu: igt förses mec ~ro.nu nwr pansar, en tyngre b e.st yckning och U:vä göra samma fart, :s:ärcskit tärför att tekniska framdeg möjig;5jorce kraftigare maskiner utan ah öka vikten. Som ;-erkiga.sbg.okepp ht: fartyg av Dun erque-knssen en.dast iten möjighet att göra sig gäanc e mot en ~'i;oo O-t o ;mare. Som bott och bart pan.sarkry.ss.are skue de km1.ske kunna tjäna ett nyttigt äncam å, om de ej voro för ång.sanuna för ntt tiböra ien typen_ Dun{erque utgör re.sutatet av en tankeförvirring i den Jeaktiga beräkningen att konstruera ett fartyg rmec tanke p å enda.st en ev. motståndare i.stäet för grunda panen på funcbrnenta::t principer. Samma kritik kan riktr..s mot ce två t y.ska fartygen av Scharnhorstkb~.sen, sär~ kit om ce'2..s fart, som -officiet uppgivits, eneast iir 27 knop. Om de, å andra.sidan, kunna göra.34 knop, som angivits : inofficiea rapporter, kunna de anse.s so'm en nwcbet bii.ttr 8 ö,,ning på probemet och betraktas som gan.ska goda exe,mpe] p å modenfl pans<trkry.ssare. Denn::; diskussion sys.sesätter.sig ej med probemet om. jämförese av oika storekar inom sagskeppc.skas.sen. Det är het naturigt, att det nyare och större fartyget ati-e kommer att äga fördeal framför.ce ädre och ång.snmmare. Men eftersom de festa fotto! be,stå av enheter av båda sagen, nya och gama, är probmnet det samma för båda p~nter. Här taas om den medestora typen, cet fart:vg, som a vsiktiigt göres mindre än,det samtida si agskeppet a v 110 ''_!R.storek, ehuru det ];;:an vara avsevärt större än.samm r, periods vaj11ga kry.s.sarc. Et ~ sådan t fartyg, som är mindre än motsvarande sagskepp, å.ste nöd-v ändigtvis nöja.sig med minskad sagkraft jämfört mer de_~ större enheten. Inom vissa gränser kan cet mät~.sig m el det s~~rre. fartyget ifråga om be.styckning, men cå måste det få en avsevart :minskad bepan.sring eer fart eer bådadera eer också kan det få samma pansarskyde men svagare bestycknin'g och ägre fart. I båda faen bir det avgjort uncer äg.set det.större fartyget. Endast högre fart,.som gör det i.stånd ai.t undvika strid med en starkare

34 mot tånc:ue, er.s,itter i 1 is.s grad dc oundvikiga bristerna i an. ra avseenden, åven ou ~. sådan Jart 1nå.stc köpa.s med ytterjgare iniskni.ng :w bepansring och bes tyc; kning. Då det ju emeertid ej iir någon 1n ening att bygg,t s agskep p, so Ja knappqst kunna göra n<'t got annat ån fr, d.ii de,möta andra s agskepp, år det tydigt, ah '~ a ret bir, att».omå sagstkepp» e.i h a något existen.sberättigandc i en ;:-to: maktsfotta. Ji'artyg, som äro av.sedda fö r bekämpande av en annap f ottas t uuga enheter,!j åste iiga ett maximum av sagkraft O:h ut: håighet jiimte amsenig fa rt, viket at eneast k an uppnås 1-(c'no.!n ett m ax i ma t de p acemcn t. SUJmma resonemang taar mot e et»snab_ ba sagskepnet» - e. v. s. ett, s om kan uppnå en fart avsevärt öve r medetaet för dcs.s kass, t.r auting en måste artileri eer bepansring offras för att ge fartyget så hög fart, eer också m åste det få större depacement. Faet Hood är mycket beysande för c'essa :förhåanden. Om 8.tså det m edestora hrtyget ej kan tj:.ina n åg'~ JI,I'tigt 'incamå.som» itet s a g~kepp >, 2_r det enda ate'nativet att ko :.Struer~ det som en p8,11.3arkrys.3:'e. Denrra. suts8,ts för oss tibab1. ti den urspruegigr, frågan: Vad ~i r,syftet med pansarkryssaren, och vi ka egenskaper bör känneteckna een? Pr,nsarkrys.:;aren.ska fra mför ah. i jäna som cda,nde spanin gs fartyg och fö r att stödja jagarna i L0 ras verkoamhet. En uppgitt är emehertic utesuten: pansarkryssaren är icke r_v,;;.edl a tt bekämpa dag:skepp av modernt sag. Med amr,1 ord, Len ska icke tänkas so.m sagkryssare eer snabbt s agskepp. De&> vaniga byte är fienc en.s äha och tunga kryssare, medan een ~ ka anfaa sag.ske pp en La.st u nder särski t gynncsamma förhåa n: en. Den får a fså en bq~ ~ ~in s ac m'n bctyd e ~ e u uppgi:t, viken i ra g ~ir fut ut ika viktig som någonsin, och därför är. pansarkr ~-.s:sn reu fortfarame en nödvändig och önskvärd typ av ödog.sfartyg, Yar3 återupp i vande kome r ::ttt fya -ett bestämt behov i den mo ck rna fottan. ViL ko:1.strnktioncn av en moce.rn typ av pansarkry:ssarc' Jåste man tag a med c'essa hktor8r i be räkningen. Man bör icke st.dv:t efter att skapa ett itt-t s agskepp utan ett :fartyg, som är fui.-<lincig t kapabet att taga upp strid med f era kr ycsga r ~ och jagare.~a m tidig-t, e it det är dem överägset i.sagkraft och ti räckigt sk.ncat b åde mot deras kanoner och f,, gbornbc, och har e n fart, som ungefär mo tsvarar kryssarnas och övrrträffra sagskeppens. Man bör icke vänta sig, att det ska kunna besegra ett sag>skepp, ej heer att ret s ka kunna motstå ehen f rån g rovt artieri. På denna typ är Lo rd Fis chers uttaa n de:»s nabbhet är bepansring» fut tiämpigt. Ptt samma gång må&te fartyget vara så itet och biig t som möjigt. sf att man utan vidare kan våga sätta in det fö r utförande av mind re uppgiftc'r, för vika cien vaniga krys.sr.ren ej.sku e vara.sbrk n o' 111ecan sbg.skcpp2t sku e vara för Yär c dut. en \ ' i kow1n a a ts:1 fram ti föj a n-lie an1 än n a egenskaper, som J 10 dcrn p au.'arkryssare bör ha: Bestyckning. Dess kanoner m åste göra der, överägs,cn va rje kr,rg.sare eer kombination av kryssare oct bör giva den åt ~~n.o:to n c någon chans i en kort sammandrabb ning mec ett sagbkepp. ~ et betyder stor t anta kanoner och hög edhastighet snar are äu stor ]canonkaiber. Huvudbet3tyckningen bör dädör utgöras av åtminstone ka noner.(i -1 torn), men hest 1.'2 kanoner, med en kaiber av 20,.3-8 gq,,.:j c1n. Den för: v:wiga kaibe rn av :24 cm skue åter kunna anvtincas för detta ;indamå. Natudigtvis skue en större kaiber ha sina fö'ear. men cärigcnmn s kue far tygets storek ökas i motsva rande grad. Principen skue vara, att, inom ovan angivna gränse r, et.s törre anta mindre kanonor är bättre än ett mindre anta met g rövre kriher. Det sku e na turigtvis också finnas en ::;ta rk sekunrär bes tyckning mot mindre fartyg och fygpan. BeJJansring. Denna kry.ssa recs pansar bör het skydea een mot vr.rje 2,!1n ~ n itt eer tung kt ~.s,o::t r es ed, bör e rbjuda n ågot s: när goctt utsikter t i framgång i strid mot f artyg av de.ss egen kass och bör g 2. rantera den s;ikerhet mot åtminstone mede tunga bou11 ber. Det b ~.,b miijig>e ub åt.~s kvd för ett Jartyg av e en storeken skue natu r i.gt'i.s Y8.ra oumbärigt. Att s.ky.cca pansarkrys.s aren mot.sagskepp en.~ kanoner skue vara omöjigt och onödigt, eftersom crabbningr. r med fartyg av det saget m åste betraktas som uneantag och icke o m ordinära krav, på \ i ka panerna sk.oa grunda sig. amänhet ska man vid pansaret:s fördening fö ja samma principer, ~ o m ti ämpas vid konstruktionen av s iag,skepp, L. v..s. vattt-ninjepansar Ungs hea fartyget med den tyng.sta bepansringen över c vitrja dearna. Det synes vara viktigare att skyeda fartyget iings h0h vatteninjen mot projektie1 rrv iten kaiber än öka bt-pansringcn i mittpa rtiet. Fart. I amänhet un gcf~ir den samma som k ryssares. Denna fart må:ste emeertid vara O 0 /n och hest 1.5 o;o högre än moderna sag.>ke pp.s. Unc e 1 nuvarande förhi\.arrden skue detta betycr åtminstone 3-b eer 3.3 knop. Såcan fart är tekniskt fut möjig och skue i0ko kriiva någon särskit hög vikt iör maskineriet. viket exempifieras av de amerikanska 1 angarfartygen av Yorktown-k assen. d Fyg. Efters-om pansarkrye,sare n ofta skue komma att använas sjävs tändigt, på s to''t avstå nd från huvuc :>tricskrat<'rna och 0111 Ganåt ti och med acef.s: <'n,<am, är ämpig och tiräckig utrustning n:.ec fyg nödvändig. Aktionsradie..Stor vikt bör äggas vid aktionsradien, då man Panerar pansukryoo:aren, åt minstone 1.2,000 sjömi, h est mer. Storek. Min3ta möjiga sto rek och enkeh et i kon. truktionc'n Tidsk?-i[t i SjöväsendeL 38

35 -586- ii.r c t.synnerigen viktigt krav, eiter.som åg kostual - j.i<~tn'ö t., ed.<ag.skcppet -.skue vara en av ty]}ens.största fördear. < 1 e Vid en smnmanstiining av de krav.man bör stäh J!'i denna typ få r man ungefär föjande egenskaper: Bestyckning: 12 st. 24 cm kanoner, 16 st. 13 cm kanonpr. Bepansring: 1.51} nem däckepansar, 200 mm vahe nin.i'pansar,!ornen 2.30' mm. Fart: 30 knop. Aktionsradie: 15, 000 sjömi. Dessa cgentkaper kunna inrymmas på ett fart.1 g m rr nn~\' Li,- 20,,000 tons depacement, d. v. s. ett fartyg ungefär två ganq er så stort som de nuvan:nde krys.sarna och häften så stort.'otn dr cerna sagakeppen. Ett sådant fartyg.skue absout kunn a utföra eu pansarkryssares aha normaa uppgifter. Naturigtvis skur en ök. ning av en eer fera av dessa faktorer resutera i en starkare enhet men också en större och dyrare. Såunda skue f artyget 'id ett depacement av 30,000 ton kunna bestyckas med 12.st. 30,5 <!m kanoner, ett 1<80 mm pansardäck och ett 25{) mm vatteninjepan.,ar med samma fart av 35 knop. Med hän >Yn ti de uppgifter. för Yika pansarkryssaren är avseed kan det starkt ifrågasättas, om r'ipt ök ar~.stricsvärdet gör en sådan ökning av storeken berättigad. Det exakt a antaet pansarkr,v.ssarc i förhåande ti,~jag.,kc pp och mincrh kryffiare måste, arie ra efter dc oika [ottorna.-< be hov. Troigen.sk u e häften.så många sag"'kepp vara ti r,icki.d i re fe.sta fa. De skue kunna användas antingen i grupper eer.större förband och bida ryggrad för fottans kryssantnka. sonr oe;k-n.-kue om f a t ta hangarfartyg, ätta kryssare och jagare; ~ Her ock.sn skue cc kunna insättas enskit.som stöd åt jagarförban.c. De skurt' vara en id eatyp för tjänst pi\ a vs t å n d från fotta n.s h t \' urj,st.nk n r or h 15ngt från sina baser. Det är intressant att obse rvera, att enigt vissa ryktc'n.japan bygger just en sådan fartygstyp. I Förenta Staterna ha,() C'nhcter av en medestor typ kösträckis; det finnes ej några data tigii11giga för denna typ. Tyskand och Frankrike ha redan fart.1 g U\' 'Hitna typ, ehuru de icke fut monsvara de krav,.som böra stäa., på en pans arkryssare. Eftersom pansar.kr;rssaren är stratecriskt och t ak tiskt nödvändig för en modern fotta är det emeertid t ydigt att denna typ är ett aktuet fottönskemft, som fö:rmocigen snart kom mer att förverkigas. Emeertid får man hoppas att vad betri:ifffr Förenta,staterna" fotta, det verkigen bir en ~ans'~rkry~sts a re 111od at vad den termen innebär och icke ett andra kassens sagskepp USNI Pr.oceedings, november j 941.) rr Byggnadsprogram och budgeter, uppgifter angående persona och materie m. m. Engand. Engeska.s keppsvar v ha,;.eja n krigsutbrjuet i genomsnitt everarat ett örogsfartyg varannan dag. En offjcieu översikt visar ntt minst.±1:3.5 fartyg, som icke voro i tjänst i september 1939, nu äro fär digstäda. ::'1cd hänsyn ti de nya fartyg, som gått förorade, må 13 t EJ varven ti' amiraitetet ha evererat mer Lii 3(}0 f>~rt yg p [t 30 månader. Omkring '80 /o av dessp. fartyg ha kojn.nit från va'v på dc brittiska öarna. (Daiy Expreoo, 15 jui 19,12.) En jaga re t ihörande de f ri a grckis ka styrkorna vii k en byggts j EngHnd in,sattes een 10 augusti i tjän.st i närvar o av een grekiska k onungen. U. S. A. (~euter, 10 augusti 19<J2.) Presicent Roosevet undertecknade een 10 jui bien om rckordan.sag på 8,5 mijareer doar för utvidgning av fottan. Mer än 500 krig.sfar~yg med stor aktion>sracie.skoa byggas, däriband hangarfartyg samt 1,000 ubåtsjaga r8 och torped båta r. Av be.oppet S'ka 7,3 mijarder cj.o] ar ansås ti' nya hangarfartyg på L'a rnmanagt 5'00,000 ton, kry.s.sa re på 500,000 ton s amt jagare och e-skortfartyg på 900<,0CO toi!. Resten.ska användas för att bygga patruj.fartyg ;n.ec huvuduppgift att bekämpa ubi'ttdar:m. Detta är det störs ta iottutvidgmngsprogram.som någon nation givit Eig in på. Roosevet ud dprtecknade s amtidigt agföri'.ag ct om byggande av hjäpfartyg på ett ~an1manbgt tonnage av 1,200 J000 ton. (Reuter, 10 jui 1942.). Representanthuset har antagit agförsaget Om an,sag på 97:5 :;tion er c oj.a r, viket bemyndigar marinministern att anäg.ga minst t Vr. n;ya op er ationsbaser för mrrrinf]yget, fra;mskjutna baser för fotan.samt andra ku stan äg~ningar. (Reut-er,.22 jui 1942.)

36 -588- ta i en. Beriner Hör,;en-Zcitung.s RoJJtkorresponJent meddear '\f 'i. ta itaienska kryssare trätt i tjäu.:>t under een.senast e tiden. I ~r~:\: tro sig initienue 'kr.et.sar veta, att een itaienska 33,000-tonnure:; Imp0ro redan trätt i tjänst och att de.;s.sy.sterfadyg 'on1a kan \">in. tas vara kart. n>ir.som helst (Aftonb a.de t, -+ jui 1\J 1~.) UvvgiHe r om att två nya itaien.ska sagskepp - ImpL'J'u och {oma - s atts i tj>inst äro troigen förhmstac e. På auktoriativt hå i Loneon framhåer man i dag att vad man vet om arbct.sakten i Itaiens.s<.;:cpps.byggnacsverksamhet Och om dessa båca far " gc-; 1i: stånd före krig;sutbrottet t yder på att Roma möjigen kan va ra fä r L1igt men att det är högst tviveaktigt att Impero nått dt.si\ 1ant.sta c i um att det skue k unna sättas i t j änst. EnLigt fö re igga nt ~ informationer äro Roma och Impero 35,000 tons sagskepp av.oamma typ.som Lttorio, viket bev avarigt.s kadat i Tarento. Japan. (Reuter, 15 jui HJI ~.) Byggandet av krigsfartyg för een japanska fottan har utör., uneer en.sådan se,kretes.s, att cet är omöjigt att ti handahåa fu,ständiga (at2". Man tror emeertid, att åtminstone fem sau:ske]jij håa på Rtt bygg-2"s, eer ~ edan äro,~ j ö,satta. m ecrä,knat,;ki,~stin>>.~ jösa tt i Knrp een 30 november oc; >>Takamuta, - sjö~ att i apri 1\Ji,Q. i Yoko.suka. Av de tre ätenstående iir ett under byggnad to5 Mitsubi,shi i Naga.sa ki, ett ann:;t hos Kawa.saki i Kobe. och det tredje i Kure. Det är mycket möjigt att ett.sjätte sagskppp ka ha påbörjats i Yokosuka. D epacementet på dessa fa r tyg antas vn ra 45:000 ton, fart 30 knop och h uvudbestyckning 9.st. 40,.5 cm. Man misstänker att ytterj.igare fyra fartyg avsedea för sagfottan i det närmaste äro färdiga. D es.sa fa rtyg,s kon,struktion är' grundad på de ty.skb" f icksagskeppen. Ett av ces.sa fartyg ä1. förmochigen >>Kasino,, sjösatt 1940 av Mitsubishi, och ett annat är, Hachijo >, viket förmodas ha sjösatts 941 i Sa.sebo. Enigt fra u.sk ~L käor skue det :fi\ r.sta av de.,sa fartyg ha öpt av.stapen i Y oko 3ukn juni H38 under nitgot av najnnen, h_ a ;ce.ku ru" eer >> Kade.kuru,, r]cn.. dessa namn aro fönnod igen feaktiga, eftersom det icke finn.s 1 pj~~ r a såda11a ord i det japans ka.språket. D e,s.sa Jartygs L'epacement ~;. ~e,s. va ra c:a 1-:i, OUO ton, wvucb e:styck JJing 13 st. åq,.. j cm kanoner 1 "~mt 150 mm pan.sar. Det :'\tc:.s.tår att.sr huruvida c e japad.ska ~n a ri n a myndig;heterna komma att dämpa.s in entusiasm ee r ej för denna fartygstyp n. ed hänsyn ti det öce som mötte >> Gr a t Spee,. Vad beträfbr hang:.ufartyg, tycks Japan, fö rutom tie 1938 Lirdigbyggda,,Soryu >> och >>HirYU )) på 10,500 ton, ila byggt ;inu ett av sam ma typ, nämigen, J(or\'>. T vå andra,,,sjwkak n > oct >> ZLLk aku", på 20;000 ton, sjö.s.>:tt es 1.939, oct m:<n tror nit b\ gga mk\ av tcr',sed::m c'e.sis har påbörja t.s. Det är forthrae höj ~ i dunke vad Japan gör med a1.secnde på k rys3are, trotc'> att det är vi.s.st att de H.3() fuborcal1e >>Tone" O(: { J'ikurnn>> be tydigt 1Skija sig Jrön de f:n a föt sta 'art,ygetj av, ~fogami»-k assen. På dc.<..sa f a r t\ g ä r h e a akt.er.skcppet. av,secd tör att,star ta.sjö!'y g p\ an - een n a ilp tir häm tal från een.svenska ki., sst' e',gotand». För att möjiggöra dettf anang e JJa!g har huv!cbe.styc.kningen be1stående av 1~,st. 1:'i cm kanoner g rupperat.s f örut i. fy ra t rippetorn, och d'nna t~ p av p\acl ring >i r J'öremå fö r stark kritik, emedan det bara brhöw: en PuLa trtiff 'ör att.s>itta rtt hrt : orn eer f era ur funktion. Infnrmatiouer 1a äve~1 er]jå\ ht,s O: fem kr\.s.sare av en n.1 typ, vika.s byggance. p~börjacc :3 cc.senr..si E' tv~\ <ren. I nga e:-::a k ta dat:1 ha er:1its, WU mun antar att Lie äro på omkring 9,000 ton. j\iöj Jig:cn är "T m;arw>, >''. jö.satt i Yokosuk c, i jur: i Hqo. on av de:5s a. Anch :t av denna ka&s :kunna va ra»in.sid'ri:f'>> oc:h,,s!lmia >>. vii:ka hårh ha sjö.sa tt.s i O.sA k a. Fjorton n~ a torprckryss:'e av >> Kag erd>>-ka,:jsen på ~.000 ton ha byggts Lc ty~l senaste!\ ren, och rtt ika.stort anta är nu unc\.cr b'o., - nar 1JTb ' t... ~J- ~ j.. ". a.a ~r t.,\ c,,,, 1a b,vggt.s 1.storre anta, att dom a a v numren ~Om öpa -från, J-9 >> t i, J-2(h>. Den,största av Le 2.Sa ä r, I-1J6,>> p:'\ i{80 ton, 8.st. torpectuber och 1 st. 1A,3 cm k a non. Den.sjö.s.atte,s i nre een 28 jui 1938 och f ubordaeks L'en 30 mar.s 1~J.JO. Maskineriet ~~~:eckar :OO O hkr, s om ge Lrrt i vtäge a1 20 knop. Hur mi\nga. atar av denna typ japanerna håa p å att b;~rg.ga är något.som Ingen ännu,s:'\ ängp kmmat utforska. Två fartyg, som ursprungigen registrerat.s.som krys.sare, "Kas.- 1 f!m a" och» Y 1...a t orv>, J u.s 1 ut ]' Jgen :f:uhorcat.s :som.sko.skepp med en art av 18 knop, h et och hået otiräckig för kryssare. D e äro på. 5'880 t t ' on, 4.st. 14,5 Cm kanoner,.2.st. 12,5 cm v-kanoner, 1 8 st. torpecnber.. o c 1 nn'e t an {a,s vara av.sec 11 c a s om m1nutäg.gare. Intet annat,s k a k an t" am;:as ' f :or.. att )ygga.s,,o.skep p med hknan.ce egen.s.kaper.

37 Minutäggare av mindre typer byggag J'ortfarande och under,:., t.. senaste ihen ha en he rad satts i tjänst. Dc äro 7:20-ton, f ar(\ 1 ~ 1 20 knop och,2 st. 12 cm kanoner. ~, (US~I Proceeding.s, decontber 1\111.) Då och då Ht vi höra, att japaask& örog.sartn~ :iro ~a rukta 1, _ 8 värda, att de fartyg för fartyg, bn för ton äro Li1 er!jg.m",,iita ut. äncsk2. motsvarigheter - detta av det skäec stt cle äga It ra iitära och tr.kti.ska egenskaper på ea given.sto r ek än tartyg i n~gon annr.n fotta. Detta kan i vis," mån vara sant ifråga om j apan,e rnas ubåtar och 8 tn!,ga kryssare..men åt os.s också une ersöka Yad de ras konstruktörer av örogsf2.rtyg ha,skapat i fdga om ätia kn,sare innpon vi gör upp s ut.summa 1. De gama pansarkryssarna Y.ok ur 111 ; och Iwate, beprövade veteraner från ret r.\.:;k-japancska k riget 1\101- (),), ~omma icke JEngre att användas :som övning,s,fartyg, ty jap;tttema hr. nyigen.skaffat.sig två nya fartyg, byggda nte.sutnmc,.;nm ÖYning.sskepp för kadetterna. De.ssa s kepp äro Katori och K n:-h itrtn, byggda på.mitsubi.shis varv i Yokohama oc1 fn1borcja.de,sommaren 19<4!(), De Circ av sr.mma typ på 6,800 ton och ha stor aktion-r :uio oc1 en fu: beräknad' ti' 18 knop. Dcs,\'Ckningen, tirii<.ok i;.: [ör övning,siincam;\1, b'ostår av fyra 11 cm kanoner i enketorn ha kmn tunt pansar, tv:"t 12,7 cm v-kanoner och ungefär åtta kulsp; n tor. F:na torpedtuber Jör övning.sändam51, troigen 60.,9 cm, äro mon1pr ade i par p;'\ varje fartyg. Vi se atdt att re:>rm två fartyg inte n![, :~ ro de modcrn:j kryssare, som marina orostiftare tii!.s. n,vigpn Y<" nt ha dem til _\.v.sju iitta ko E,o a re, s.o1m bcoi'rtadco> i 3JJI'ii H37, r:pjo ''I Pr:rde.o.5 ha bivi~ kö.strä.ckta under , av vika 2, som vi \?i. iiro övning,stadvg oe;h ce andra 3, Hasicate {.sjösatt i cc cc1nw r 10:39), Ka,shima.(.s jö.satt i januari H-W} och Ara.shi (sjögat.t i apri H Ji >!11.se.s vara ätta kryssare på omkring 7:000 ton. Man har vid h~ ggan dri a1' ce.s.sa fartyg ärt av een minch e c ckace J\fognmi-ka.s,,.en. Det '~ägs att de ha.samma be.stc'ckning.som een itaien.ska Garihn dik2.6sen (tio 15 cm kanoner i två dubhe- och två trippetorn). yars ritnin.~ n r köptecs från Itaie! Doms fa rt kan tr.oig en jätnfö ras med andra japanska kryss:arm {33 knop), och dorns pan,sar består troigen b.ott av tunn,skydccspåt,.som täcker,cje m e.st vitaa dearna, iknande de itaien.ska fartygen,s bepam;ring, ett myc0et,svagt skydd för en modern kr.\-stsare. Jian har anedning fömnoc'a att cj.e.ssa fa r typ; iksom ce övriga ha en kratig torpedbes tyckning på tov :i3 cn e~r, mer troigt, 60.9 cm tuwc i trippeupp2täning Cskc ccn tr av arpå t) o ch två k a tajuter för J yra eer fera.sjö Uygp an. Utan P;i\ e är v-artieriet k r aftigare än på någon tidiga re j apan.sk kry.st sare. o ' t o o I c enna typ S 9 V.saEima ns ona 1gen - i o ' o -:ra hgt art en - oeh torpedbestyckning på beko.stn:::c av csrkydcet. J:panerna vit! het erjket icke ära sig in.se far:m av atför tungt :::rtieri ptt.sina fartvg. Ytterigare två kry&sa re av denna kas.s kö,sträekte.s ett år s~nare och några troigen något tyngre kryesare (7,500 ton) tore ha,,jös atts eer vnra kara för,sjösättning (Tsugru, sjösatt i juni i9jo kan vara en av dem). Hur många av dee.sa kry.s,sare som äro une e r byggnad är n a turigtvis ic,ke k än t. Dettn oan nybyggnaccr. Vi över O'å nu t i i tjänst vnrancc '2 f kry,s.sa re. Det finn.s.se~ 8,.50.0' tonnare ~v Mo gpomi- eer 1Iikuma-ka.sc' 2 1 {16 st. 1.3 cm kanoner, 8,s.t. 12,7 cm v-kan, ~.st. 33 cm torpedtuber, '2 kataputer med 4 sjötygphn och en fart av.33 knop). De ma ivp 1ar vi.s<lt oti.jfrcclsstäarrde egenskaper vid prov och i tj:in.st. De n!a s-tar:.;:t O.:h in för,'ivgga för en.så tung bect.vckning. På g run d av deras tunga öve"byggnac, beroende på en ahö1 kr::dti.2, titagen bryggkon:itruktion pus vikton av he,styckningen, bevo tre kanoner horttsgna nyigen. Det onktat iro de,.sa fartyg ännu för tunga uppti och äro icke as så starka.com det k~.n syna,o. Det jå:s:t:\,~ c1tt ce.sist: två, Chikuma och Tonc, omä!drahs ti f,vgpankr,1 s'2.re oc1 ha aa sina kanoner pacerade i fyra trippc!orn fö, ut, en :vtter.~t Ovanig företeese. De ära 'fönr med sig 9 t i 1.6 s jöfygpan. Vi.on r,sig Lenna anordning av fb gpiankry.,-,sare g ynn.snnt iorce man ko11ma att åte11finna een ho.s {]e ecance ~~.i öm!kternr. i fmmtiren. 1fogarnis.skydd be,står av ett vstteninjepan.::.r.r, som. på c:a 190 fot,s änge möjigen icke är tjockare än /.ö mm och.s Om e1vs.st ti.cker m:::skin- och pannrum. Dick en ä.ro enca.st 5[) mm och torn och bryggor iiro med a sannoikhet icke bättre skyd.cnce. Den~ s trecr1bbj.a '"k rov och yttprpan.sar!(tih,s.](vec mot torpedering) utgöra ikvä ett vis,si sk,i'cd Jot minor och torpeder. På cet hea bget synas dessa fn~ tyg mvckct.svaga b:'\ce i fråga om horison ioe t och v ert i kat skn d i.i ämföre.se med bri tti:ska och amerikanska kn,s.sare by.a:gca un(e mamma period. En tr3ff fråu c! 1.5 cm kanon."rkuc.sända!em ti tavet.s botten ika hastigt,<.om dr.n itaienska kr.\.s.sarcn Caeoni s jönk den 19 jui 1940, när een uce oturen Rtt.stöta på c1en myc.kct ]ång,sammare au.straien:ska krc ssaren Sydney, ett fart.vg av samma artieristyrka men något bättre.skyccat ~v vattcninj epe.n,~otr. I 'fråga om artiheri, bepa'sring, aktion,sracie och sjövärdig,het övertrumfp. kart een nmerikans:ka Br~okyn-kassen och de brittiska Southampton- och Befa.st-ka,s,serna, JIIIogami-kasJSen, 80 utgör Japs.n.s förnämsta Hitta kry,ssare. Sedan finns det 18 iidre ~'Y&Jare av Kum a-kpbsem?., byggda 92;Qo._.,2:6. De äro på 5,100 ti D,200 ton, be.st~ c ka c e med,s,ju 14 cm kanoner, två R cm och.~e~ ku-

38 sprutor, JuHvti' och ett sjöfygvan. D e ha även 8 torpedtuhet.. mi_ nor o ch Sii knups fart De.s.sa ha t. o_ m. ännu,sämre Skyt,J ;in Mogami-k assen. Va tteninjepan.sarct inskränker sig tih c h!itpt omrfde med öo mm pan.sar; däckspansaret är icke kratftigare. F.i~i t''. Juftvärnet iir!svagt cerats aktionsratie omkring hähen av den en g;, eska.arethu.s :.t s- kja~.sens, som ]rar nä.stan s amma dimensioner. o'h t\,~ iiro 1 uycket,så rbara för een äta.sie bomb eer en jagares hret,c-ida. De äro u tan tvive underäg.,;ua --"meritka.s gama O.harna o ch :En gand., b[ha Emarac-kas.se r. (U.SXI Proceet ing.s, oktober H ~1.) D e 1 ökad.e betydest>, isom man i.japsn timätpr ku6ti'ör>'\'f r't, kommer ti uttr.vck i ett rnereame från marinrniei.steriet. Yari upp,, sp,o; att r e geringe~1 he.sutat, att ett anta.speciea kuströr-, a r.3. f artyg Ekoa bygga.s. Hittis har man :som. rege använ t sig U\' ii1 e r_ å ri!!n s ;1.g,skcpp och kr_y"',san; i cc t japanska ku.stförgvarct..( B Pring.skP Ti JencP, ~..i u i H4 2.) - G93 - [ J1'a rinen. Detta fartyg, so tir p i'r 600 ton, gjorde Iöre kri.gpt ' ' ~rutjän st på Jangtsdo( n. S( n ar( iin rt.dtaces dpt ti Fiip]'i- Jii '.. iir det.. u... kt ' V H.stncen o;n 'rrpghor.san- Ps a \ artrc:~, ;:ana rna. ncnn,.... ertic kunde det 13nabbt barga.s?,\- Japanenu. Emc (V ö ki.sdte' r I3 eoh;ter te-r,..) 2 ugu.:,:ti H~ :Z.) Norge. P å ett stort briths,kt vmv h ar norska Hottister doa 11 juni hi.s.se,t een norskg fagg!n ]J i en ny jag are, vij.ken hyggt.s t:iir een norska fotbns räkning. Då nor.ska regeringen.sog.sig Ied i Loneon, var det bott 13 nor.:'ka fartyg son'. kunde bege sig ti Storbritannien. I dag räknar chn nor.:;.ka fottan sammanagt 60 fa rtyg omfattande jagare, ubåtar, minsvepare, eskortfartyg samt snabba vaifångarfart;-g vikp, användas Jör patruuppdrag. (R0uter. 17 juni 1942.) Tivaron >cv tvi't jap::;ms k~! >> rrr.vs ti,:;ka >> hangartartyg har rekanrgjort.o. De två :27,000-tonnarna - 1\:a.s ivara och Izurno - ]r,t ic ke' r'tppo.derat.s.stinkta,,skadalr e Pr cn.s s om etagame i n ågon ottstr.:d hitti!.', och härav cnrr rr.an den sutsalse n att de 'orfarandt ut" öra en vic1ig styrka i den japans,ka f.oh an. ]<'art.vgen voro irir u hö rjan av.secca so vassagl ran Etngaru men bevo a drig färdi g~t;ic a Jör rtta thcarnå. Redan innan ce öpte av.stapen ourby.ggt.s Lk Ha.s tigr etcn iir,större än Uir Jart_,-g vika ombyggts. för t111iihir J,r uk. Dc görr uppåt 2 -. knop, ha en Hinge av 1':!0 fot, en brrd e R\' SN Eot och ett djup av -H3 fot. })p Lriva.s av tltrbiner på -1 5;000 hiistkrnfter Oc h e kunna ta omhorc onrkriug?},?} ygpan varcera. Ptt hasi:s a v de,senaste i n form a tinne rna f r :'m.j a p an fördaer Pt.so rrr retta and förutom te två nämnda hangarfartygen ha Ytterigare två 18,000-tonnama. Yawata och Hitta,,samt ~ ' ttprigar P några på nwan 7- c ch jq,coo ton. Man får också räkna m ed att Ptt e er f\~a(' hangarfartyg byggts i hemighet. (K, a Dagigt A ehama, 27.iuni ) Det ancra USA-örog-.sf Ht.yget, kanonbi ten Luzon,.som ticip:n r J ti hörce den amerikan.stka.o.sta.sien-e.s kadern, in:fij~jiva t es härom,jsg'en i fottba.sen C?..vite ('J1:e_nia) uneer namnet >>Karat.su >> med een japan Hoand. Drottning \\Ti.hemina var i en 6 augusti tij.hs amman.s Juec pro.sicj.ent Roosevet närvarande Yic sjösättningen av en ubåt som byggt' för NGderänc emas räkning i enighet medåne-och uth.rrningsagcn. På Hooscvt ts förs ag döptes i'nrt;-gd ti >>Drottning Wi'mina». (Reut.er, 6 a ugu.sti 19~.). Den.spans.ka regeringe1.1 har avsubt ombyggnaden av c e ör og,s Ja; tyg, s-om å terstå från inbön1es,kriget, Och påbörj q t byggandet a v ~,IOO tons jagarna AL:;va och Linier s och tre ubåtar. Unc1er tiden a två minutäggare på 1,700 ton, E.oo och Triton. fubordats och ~att.s i tjän.st.. (RPvis ta de Marina.)

39 Förf:ns namn Bokens tite Förteckning under tiden 1- :H jui ny.inkomna böd:er Förf:ns namn Bjcröw, Torsten Watar i, M:ika Sveriges geoogiska uud,e J'ISÖk ning Je.osen, Havor \Vir,kkunen, Paavo Rodzianko, Pau marinstabens bibiotek Bokens tite Lagtima riksdagen W-!1. D årg. 3J6. Sthm I s-ovjetspionaget.s s ku gga, från finsbw. Sthm mo 203/19J:Z Edhand.vap.en (Uj\IJ:F:IC} J-- ) Deut<Och and im K arnf. Februari O\'h März-.Lioferung. Berin 194 ~. Karta över den magnetiska d<pki nationen i(kompae&e ns missvisn ing) i Sv,erige, gä ande för epok ' n i Jui Sthm Sverige officerare h:da fätmarsikaken, friherre Gustaf ~1 an nn heim. Ivcrfor har For.s.var.svi jen forbdt det danske Fok? K0benhwn 191 :!. Iangö beägras. Hetsingfors 1 HJ ~. Andan inom Finands kä1111panre nrm<'. Sthm Mannerheim krigaren och män niskan. öv~rs. från eng. Sthm w~ 2. P erson aförteckningar m. m. för armen, marinen och f ygvapnet; U\' Kung. Ma j :t fö r budgetåret 191:2-43 fast.städa een 30 juni i!h'2. _ -, ~ Lan tför.svaret go 2140/H42 Dammar k, :Mari neinisteriet Danmark, det kongeige canske.sokort-arkiv Berggren, S. Feischer, Wif'ic Gie.se cöreskrifter b ctr~if'anle Järvaring och vård av intcudentu'naterie. Sthm Bihang ti kavaerireg. D. 1. Sthm La erebog i S01nandskab. Kohentavu Laerebog i ~avigation. Uarbejd et ti Brug ved Undervisningen på S0officersskocn at K..i\J. Srei11 sen. K0ben havn Nutida ingenjörtrupper och deras uppgifter i fät..1\jedborgarkuns,kap-om rik.<=:jörsvaret. Sthm Japan värdserö vraren. Övers. från eng. Sthm Die Kriegsmnrino ruft. Berin j()j1

40