From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 25 augusti 2015 16:50:22 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by eromare@gwdg.de 8/25/2015 4:50:21 PM (23:59:59) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Georg-August-Universität Institutionens namn: Skandinavisches Seminar Stadens namn: Göttingen Namn på rapportförfattaren: Elisabeth Romare (FD) E-post till rapportförfattaren: eromare@gwdg.de Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (http://svenskaspraket.si.se/for-larare/universitet-med-svenskstudier/) Land Land: Tyskland Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/15 Vinterterminen: 151001-160331 varav föreläsningstid: 151026-160212 Sommarterminen: 160401-160930 varav föreläsningstid: 160411-160715 Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 52 Antal biämnesstuderande: 0 Antal extraämnesstuderande: 12 Antal doktorander: 1 [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 65 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 1 Ange lärarnas namn: Elisabeth Romare (FD) Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning?
Kommentar, för de studenter som har valt svenska som språk. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Det finns ett oförändrat stort intresse för att läsa svenska, både som valt språk inom skandinavistiken och som komplement till annan utbildning. Begränsningen av antalet deltagare på nybörjarkursen samt det kompletterande utbudet av svenskkurser på ZESS (Zentrale Einrichtung für Sprachen- und Schlüsselkompetenzen, en inrättning som också tillhör universitetet, avlastar dock i viss mån seminariet. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? För skandinavisterna är språkinlärningen en förutsättning för fördjupade studier i skandinavisk litteratur och kultur.icke-skandinavisterna är ofta starkt motiverade att lära sig svenska eftersom språkstudierna för deras del mestadels utgör en direkt förberedelse för studier eller arbete i Sverige Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Ofta kombineras skandinavistikstudierna med ämnen som germanistik, allmän språkvetenskap och litteraturvetenskap men även med ekonomi, statskunskap och juridik. Eftersom studenterna har två huvudämnen i bachelorutbildningen väger båda lika tungt. I masterutbildningen sker däremot en specialisering. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Många skandinavistik-studenter hamnar efter avslutade studier i branscher, där de kan dra nytta av sina språkkunskaper, t.ex. på förlag, på bibliotek, i turistbranschen, men även i företag med verksamhet inriktad på Sverige. Några söker och får arbete i Sverige. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Nej Om ja, på vilket sätt? Undervisningens uppdelning Vinterterminen: Svenska I (6 vt), Svenska III (4 vt), Svenska IV (2 vt), Litteraturkurs (2 vt), Erstellen wissenschaftlicher Arbeiten in der Wahlsprache (handledning enskilt eller i grupp. Sommarterminen: Svenska II (4 vt), Svenska IV (4 vt), Reliakurs (2 vt), Oberkurs MA (2 vt), Danska, norska, svenska i kontrastivt perspektiv (1 vt), Erstellen wissenschaftlicher Arbeiten in der Wahlsprache (handledning enskilt eller i grupp). Undervisningens innehåll Svenska I: Vi använde Lehrbuch der schwedischen Sprache (Gundlach / Vortmeyer: Buske 2005), ett omfångsrikt och informativt läromedel. Kursen avslutades med ett skriftligt prov. Svenska II: En del av terminen ägnades åt fortsatt arbete med läroboken från Svenska I. Därutöver lästes Bröderna Lejonhjärta som tjänade som underlag för muntlig och skriftlig produktion. Kursen abslutades med ett muntligt och ett skriftligt prov. Svenska III: Kursen omfattade 4 veckotimmar. Inom ramen för den skriftliga språkfärdigheten slutförde vi läroboken från Svenska I / II. Därefter repeterade vi tyngre avsnitt i grammatiken, t.ex. passiv och perfekt particip och översatte enklare litterär text. Övningarna i muntlig språkfärdighet baserades på romanen "En komikers uppväxt" av Jonas Gardell. I mån av tid läste vi också tidningstext och övade argumentation. Under terminens lopp höll varje kursdeltagare slutligen ett kort referat om någon aspekt av Sverige. Ämnena valde studenterna utifrån boken 46 texter om Sverige (Hadenius / Lindén, Sthlm 2005). Svenska III avslutades som helhet med ett muntligt prov.
Svenska IV: Kursen omfattade 4 veckotimmar och syftade främst till att utvidga ordförrådet och träna skriftlig och muntlig språkfärdighet. Detta skedde dels med utgångspunkt från kapitlet Klimatsmart ur Språkporten BAS (Monika Åström, Lund 2011), dels genom läsning av svenska noveller från August Strindberg till Jonas Hassen Khemiri. Novellerna förbereddes hemma, analyserades under lektionerna i mindre grupper och diskuterades sedan gemensamt. Vissa textavsnitt fick de studerande också översätta till tyska. Novellernas författare presenterades i muntliga referat och en skriftlig novellanalys gjordes av varje student. Viss översättning till svenska tränades också under kursen. Svenska IV avslutades som helhet med ett skriftligt prov. Svenska IV: Som utgångspunkt för muntlig och skriftlig produktion användes tidningsartiklar, nyhets- och andra TV-sändningar liksom kapitlet Typiskt svenskt ur Språkporten (Monika Åström, Lund 2006). Kontrastiv kurs: Lektionerna genomfördes av den danska, norska och svenska lektorn tillsammans. Kursen syftar till att ge fördjupad kunskap om de skandinaviska ländernas språk och kultur och en ökad samnordisk språkförståelse. Med utgångspunkt i parallelltexter (bibelöversättning) identifierade och analyserade vi likheter och skillnader mellan danska, norska och svenska i avseende på ordförråd, uttal, morfologi och syntax. Vi uppmärksammade också s.k. falska vänner och belyste språkhistoriska processer som varit relevanta för utvecklingen av de tre språken. Dessutom behandlades interkulturella aspekter, t.ex hur skandinavier umgås med varandra, hur de uppfattar varandra och vilken självbild de har. De skandinaviska kungahusen berördes också liksom partisystemen i respektive land. Litteraturkurs: temat för vinterterminens kurs var kärlek (genom tiderna och med förhinder). Vi läste och diskuterade Carl Jonas Love Almqvist (1838): Det går an, Victoria Benedictsson (1885): Pengar, Hjalmar Söderberg (1912): Den allvarsamma leken, Gun-Britt Sundström (1973): För Lydia och slutligen Lena Andersson(2013): Egenmäktigt förfarande. Inom ramen för kursen höll deltagarna ett muntligt referat, betygsatt för bachelorstuderande, ej betygsatt för masterstuderande. Realiakurs: Sommarterminens kurs hade temat Minoritet och Migration. Vi behandlade utvandring och invandring genom tiderna, framför allt den svenska utvandringen till Amerika och tidigare invandring till Sverige (tyskar, skogsfinnar, valloner, italienare, finnar m.fl.) Vi fokuserade också på Sveriges fem minoritetsspråk: finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch och ägnade kursens sista del åt den aktuella invandrar- och flyktingsituationen. Förutom aktuella artiklar läste vi valda kapitel ur STFs årsbok 2009 samt utdrag ur Wilhelm Moberg (1949): Utvandrarna, Katarina Taikon(1977): Katizi Barnbruden, Mikael Niemi (2004): Populärmusik från Vittula, Susanna Alakoski (2007): Svinalängorna liksom Jonas Hassen Khemiri(2003): Ett öga rött. Inom ramen för kursen höll deltagarna ett muntligt referat, betygsatt för bachelorstuderande, ej betygsatt för masterstuderande. Oberkurs(MA): Denna masterkurs som ges under sommarterminen är en översättningskurs med fokus på översättning från svenska till tyska, även om motsatt rikktning också förekommer. De studerande arbetade under kursen med olika textgenrer i syfte att utveckla en känsla för svenskans olika stilarter och de pragmatiska skillnaderna mellan språken. Dessutom stiftades bekantskap med översättningsteori, t.ex. Rune Ingo: Konsten att översätta, Lund 2007. Kursen avslutades med ett skriftligt översättningsprov. Erstellen wissenschaftlicher Arbeiten in der Wahlsprache: Varje masterstuderande ska enligt den nya studieordningen skriva en vetenskaplig uppsats (Haupseminararbeit) på sitt skandinaviska huvudspråk. Undervisning ges i form av språklig handledning, individuellt eller i mindre grupp. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Bra, trevliga och tämligen nyrenoverade lokaler. När grupperna är stora måste undervisningen förläggas till större undervisningslokaler utanför seminariet. Den svenska och norska lektorn delar ett rymligt arbetsrum. Det stora och välskötta institutionsbiblioteket är en tillgång. Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? (om ja, skriv en kommentar), böcker och läromedel i begränsad omfattning. Möjligheten för lektorer att bjuda in gästföreläsare från Sverige utan externt ekonomiskt bidrag är i det närmaste obefintlig. Detta eftersom universitetet endast och i bästa fall betalar resa inom Tyskland och en övernattning. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Lucia firades på ett traditionsenligt svenskt sätt (morgonen) och med nyare samnordiska inslag (kvällen). Midsommar var en samnordisk fest. Seminariet gästas varje år av ett flertal föreläsare, främst från Skandinavien och det tyskspråkiga området. Från Sverige gästades vi under vinterterminen av prof. Edgar Platen från tyska institutionen vid Göteborgs universitet och under sommarterminen av litteraturvetaren Staffan Bengtsson från Uppsala universitet. Båda besöken stod i samband med föreläsningsserier vid Skandinaviska seminariet. I juni månad ägde ett lärarutbyte med Göteborgs universitet rum. Camilla Håkansson,f.d. svensk lektor i Kiel och numera adjunkt på Institutionen för svenska språket i Göteborg besökte Göttingen under fyra dagar och föreläste bl.a. om det svenska utbildningssystemet, om flyktingmottagandet i Sverige och om
universitetsämnet Svenska som andraspråk. Camillas besök var mycket uppskattat både av mig och av studenterna. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Varken mycket eller lite kontakt Vi får regelbundet inbjudningar och information från ambassaden i Berlin och det är alltid möjligt att vända sig till ambassaden med förfrågningar eller förslag. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Nej Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Linnéuniversitetet Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. I Uppsala och Växjö handlar det främst om studentutbyte på bachelornivå. Till Göteborgs universitet skickar vi masterstuderande för en eller två terminer. Bl.a. består möjligheten att avlägga en s.k. internationell monomaster i skandinavistik. Då studerar man först i Göttingen och sedan i Göteborg och handleds i den avslutande masteruppsatsen av en person från vardera universitet. Dessutom har vi både lärar- och forskningssamarbete med Göteborgs universitet. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: För studenter med norska eller danska som valt språk finns utbyte med universitet i Norge (Bergen, Kristiansand och Trondheim) och Danmark (Köpenhamn och Århus). Vid våra partneruniversitet Trondheim och Århus finns möjlighet att avlägga en s.k. internationell monomaster (jfr. ovan: Göteborg). Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Publikationer och forskning inom institutionen med svensk anknytning: Hoff, Karin / Sandberg, Anna / Schöning, Udo (Hg.), Einleitung. In: Literarische Transnationalität. Kulturelle Dreiecksbeziehungen zwischen Skandinavien, Deutschland und Frankreich im 19. hrhundert. Würzburg 2015. Hoff, Karin: Interieur und Intimität. Edvard Munchs Beitrag zum Theater der Moderne zwischen Oslo, Paris und Berlin. In: Literarische Transnationalität. Kulturelle Dreiecksbeziehungen zwischen Skandinavien, Deutschland und Frankreich im 19. hrhundert. Würzburg 2015. Hoff, Karin: Brücken in den Norden. Literatur- und Kulturvermittlung als Aufgabe der Skandinavistik. In: Lamping, Dieter (Hg.): Geisteswissenschaft heute. Die Sicht der Fächer, Stuttgart 2015, 325-343. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på?
När det gäller SI:s stöd till verksamheten vill jag förutom lektorskonferenser och gästföreläsare även framhålla det bidrag till bokinköp som vi erhållit de senaste åren. Exkursioner till Sverige är en populär och viktig del av verksamheten. Eftersom studenterna förmåga att betala ofta är ytterst begränsad och universitetet bara har ett mindre belopp avsatt för sådana ändamål vore det önskvärt med ett större bidrag från SI:s sida. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats?