Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Ja

Transkript

1 From: Netigate Sent: den 1 september :33:48 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by anna.schaffner@ds.uzh.ch 9/1/ :33:47 AM (03:22:04) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Universität Zürich Institutionens namn: Abt. für nordische Philologie Stadens namn: Zürich Namn på rapportförfattaren: Anna Schaffner E-post till rapportförfattaren: anna.schaffner@ds.uzh.ch Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Land Land: Schweiz Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/15 Höstterminen: 1 aug jan 2016 (undervisningsperiod: 14 sept dec 2015) Vårterminen: 1 feb juli 2016 (undervisningperiod: 22 feb juni 2016) Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 22 Antal biämnesstuderande: 33 Antal extraämnesstuderande: 49 Antal doktorander: 2 [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 106 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 1 (+ 1 tutor + 1 gästprofessor) Ange lärarnas namn: Anna Schaffner (svensklektor) Adrian Sommer (tutor) n Anward, Linköpings universitet (gästprofessor) Svenskämnets ställning vid lärosätet

2 Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Språkkurserna bildar kärnan i ämnet skandinavistik. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenska, Sverige och hela Skandinavien har varit konstant stort under många år. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? - Bilden av Sverige som ett modernt, öppet och kreativt land spelar en viktig roll, vilken förmedlas genom litteratur, musik, film, mode och formgivning. - Kunskaper i svenska som nyckel till Skandinavien. - Studier och arbete i Sverige ter sig lockande. - Vänner eller familj i Sverige. - Svenska språket ligger nära tyskan. Man kan lära sig det ganska snabbt. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vanliga ämnen i kombination är medievetenskap/journalistik, tysk språk- och litteraturvetenskap resp. jämförande germansk språkvetenskap, men allt oftare ser vi även populärkultur, datalingvistik, historia och statsvetenskap. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? I ett land som Schweiz, där många talar flera stora språk, kan man profilera sig med kunskaper i ett språk som t ex svenska. Vi ser att åtskilliga som studerat svenska är verksamma inom förlagsväsen, kultur, medier och PR. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Nej Om ja, på vilket sätt? Vi har börjat lägga upp en strategi för en uppföljning. Undervisningens uppdelning Grundkursen i svenska omfattar fyra terminer (Svenska 1-4). Samtliga kurser äger rum varje termin och omfattar 2 lektioner/vecka vardera. Till Svenska 1 och 2 ges även tutorat (1 lektion/vecka vardera) vilket leds av en student med mycket goda språkkunskaper. I samtliga kurser sammamställer deltagarna en portfolio, vars innehåll är anpassat efter kursens innehåll och mål. Alla kurser avslutas med en skriftlig tentamen. Allmän information om Sverige ingår i samtliga kurser. Svenska 5 är beteckningen på en språkkurs som studenterna (på egen bekostnad eller t ex med hjälp av SI-stipendium) deltar i i Sverige under den undervisningsfria tiden. En ytterligare språkkurs (Danska/norska/svenska 6) ges varannan vårtermin. Vi skandinaviska lektorer erbjuder då gemensamt kursen "Interskandinavisk kommunikation". Undervisningens innehåll Svenska 1: Vi arbetar med lärobok (På Svenska 1! Folkuniversitetets förlag) och börjar bygga upp ordförråd och grammatik. Förhållandevis mycket tid ägnas åt ljudlära och prosodi genom dialoger, rim och ramsor och sånger. Hör- och läsförståelseövningar, uppsatsskrivning och diktamen ingår också i undervisningen. Svenska 2: Liknande upplägg. Här utvidgas och fördjupas de kunskaper som förvärvats i Svenska 1. Vi börjar även med kompletterande texter, både lättlästa och autentiska (tidningsartiklar, sångtexter, dikter eller novell/utdrag ur längre litterär text). Under höstterminen 2014 följde vi TVserien "This is how I roll" och samtalade och skrev kring den. Svenska 3: VI arbetar med lärobok (Rivstart B1/B2) och läser längre och mer komplexa texter. Grammatiken är en viktig del, men i fokus står den muntliga och skriftliga språkfärdigheten, d v s att få tillfälle att under lektionerna använda sina kunskaper i samtal och diskussioner, att formulera sina tankar skriftligt (korta texter på lektionen och längre texter som hemuppgift). Inom ramen för undervisningen försöker vi i någon mån bevaka aktuella händelser, debatter och snackisar.

3 Svenska 4: Hösten 2014 var Finland huvudgäst i Frankfurt och senare även vid schweiziska Zofinger Literaturtage. Temat för Svenska 4 var därför "Finlandssvenska noveller" och utöver de litterära texterna läste vi om svenskan i Finland och om Sveriges och Finlands gemensamma historia. Våren 2014 var temat realia. Vi läste om Sverige i dag och utgick från SI:s skrift "Det här är Sverige". Parallellt med den läste vi Lena Anderssons "Var det bra så?". Parallellt med Svenska 4 hade mina skandinaviska lektorskollegor sina kurser (Danska 4 och Norska 4: realia). Under terminen hade vi en gemensam kvällsträff, då de studerande fick berätta om sina respektive länder. Till varje kurs hör en studie- och samarbetsplattform, där det finns en länksamling som studenterna kan använda (t ex till SI, SAOL, Lexin, Språkbanken, SVTPlay, 8 sidor, musikvideor etc.) Där finns även de webbresurser som tillhör läromedlen. I början av kurserna presenteras länksamlingen aktivt och under terminens gång ger jag i uppgift att t ex ta reda på saker via länkarna. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Abt. für nordische Philologie delar lokaler med germanisterna i en av unversitetsbyggnaderna i centrala Zürich. De fyra lektorerna (danska, norska, isländska och svenska) delar rum med institutionens sekreterare. Lektorerna har även tillgång till ett annat arbetsrum i en närbelägen byggnad. Arbetsplatsen är utrustad med en Mac. Samtliga tjänsterum ligger i anslutning till de ljusa och relativt moderna undervisningslokalerna och det stora biblioteket. Rent allmänt kan man konstatera att antalet studerande vid universitetet har ökat under de senaste åren, vilket har lett till att lokalsituationen är ansträngd. I hörsalarna finns all teknisk utrustning installerad, men i undervisningsrummen måste man ansluta sin laptop själv. Institutionen har en laptop som man kan reservera och låna; det är dock många delar den. Det finns ett samlingsrsum för med pentry för personalen. Studenterna på tyska seminariet har även ett gemensamt uppehållsrum med soffor, arbetsplats och tidningar, Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? (om ja, skriv en kommentar) g kan föreslå och önska böcker till biblioteket, men för att själv kunna köpa in böcker som jag använder i min undervisning är den bokgåva, som ambassaden i Bern ofta har givit oss, av stor betydelse. Vid gästföreläsningar är det SGSS (Schweizerische Gesellschaft für skandinavische Studien) som är partner. I första hand betalas ett arvode samt en hotellövernattning. Resebidrag kan ges endast i undantagsfall. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Varje höst- och vårtermin ordnas en spel. respektive en filmkväll. - 2 oktober 2014: Kathrin Hubli, doktorand vid vår institution, berättade om Tove nssons liv och verk inom ramen för svenskundervisningen oktober 2014 gästade Kjell Westö universitetet i Zürich och läste och samtalade med publiken på tyska oktober 2014: Exkursion till Zofinger Literaturtage, där Johanna Holmström läste ur och samtalade kring sin roman "Asfaltsänglar". - November: Filmkväll. "Den bästa av mödrar" december 2014: g reste till Stockholm med en grupp om 22 studenter. På programmet: bl a Riksdagen, Nobelmuseet, Thielska galleriet, Stadsbiblioteket (Asplund) och en teaterföreställning "Namnet" av Jon Fosse på Dramatiska Högskolan. Och naturligtvis julmarknaden i Gamla Stan. - Det årliga luciafirandet på institutionen februari 2015: Filmkväll "Min så kallade pappa" april 2015: Föredrag med översättaren Klaus-Jürgen Liedtke: "Landstreicher im Gesiste. Der Weg eines Übersetzers." - maj: Arne Dahl gästade universitetet och föreläste på tyska om svensk kriminallitteratur maj 2015: "Interskandinavisk" exkursion till symposiet "Lilliput or Legoland?" i Freiburg i.b (med benäget stöd av SI) maj 2015: Dr. net Duke, Albert- Ludwigs-Universität Freiburg, föreläste om "Germanische Interkomprehension und die skandinavischen Sprachen. Chancen und Perspektive für die Mehrsprachigkeitsdidaktik im Nordisktik-Studium" juni: Exkursion till Danmark och Skåne augusti 2015: " Sagas and Space. The 16th International Saga Conference" i Zürich och Basel med närmare 300 deltagare från hela världen.

4 Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Ganska mycket kontakt g har en god, löpande kontakt med ambassaden i Bern som varje månad informerar om evenemang med svensk anknytning som äger rum i Schweiz. Min kollega Lotta Sigurdsson och jag har tät och regelbunden kontakt, vilket jag uppskattar mycket. Under våren samarbetade jag även med Sprachenzentrum inom ramen för dess ERASMUS-utbyte med Helsingfors. Den lärare som kom till Schweiz undervisade även fyra lektioner hos mig. Sedan flera år tillbaka arbetar jag även nära samman med mina skandinaviska lektorskollegor. VI utbyter erfarenheter och strävar efter att samordna kraven inom språkkurserna. VI stämmer gärna av med varandra och för ofta vår talan gemensamt. I det sammanhanget hade vi under vårterminen 2015 en mycket trevlig kontakt med våra kollegor i tyska Freiburg, dit vi gjorde en exkursion i maj. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Nej Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Linköpings universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. Vår svenske gästprofessor är n Anward, Linköpings universitet. I övrigt är det student- och forskningsutbyten. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Kontakt/Projektsamarbete med Albert-Ludwigs-Universität i Freiburg i.b. ("interskandinaviskt: se ovan) Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Walter Baumgartner: "Gibt es den Elch/Fins elgen? Aufsätze zur neueren skandinavischen Lyrik " (Beiträge zur Nordischen Philologie, 2014). Hans-Peter Naumann: "Die metrischen Runeninschriften Skandiaviens", BNPh Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Varmt tack till Svenska Institutet för dess välvilja, intresse och öppna kommunikation samt för kompetent stöd, inte bara finansiellt, och information i olika sammanhang. g uppskattade mycket att få delta i både i konferensen i München samt i lektorskonferensen på LIdingö, som är betydelsefull för uppdateringen både av mina ämneskunskaper och mina kunskaper om samhälle och kultur. Nätverkandet är ocksyå väsentligt för ev. framtida samarbeten och inte minst som utbyte av erfarenheter - och inspiration!

5 Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats?