Lektor i svenska (deltid, 50 %): Fredrik Ahnsjö (t.o.m ) Sarah Weitkamp (fr.o.m ) Timlärare: Maria Müller-Netrell

Transkript

1 Svar lämnade av :17:12 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Universität Augsburg Sprachenzentrum Augsburg Sarah Weitkamp 2. Land Land: Tyskland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Vintertermin 2015/2016: 01. oktober mars 2016 Föreläsningsperiod: 12 oktober februari 2016 Tentamensperiod: februari - 31 mars Sommartermin 2016: 1 april september 2016 Föreläsningsperiod: 11 april juli 2016 tentamensperiod: 11 juli - 30 september 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 100 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Biämne institution?du kan välja fler alternativ Extraämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 2 Lektor i svenska (deltid, 50 %): Fredrik Ahnsjö (t.o.m ) Sarah Weitkamp (fr.o.m ) Timlärare: Maria Müller-Netrell 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Ja I några studieämnen/-program ingår det att studenterna läser flera språk, varav ett kan vara svenska. I andra studieämnen ingår även en fri del på ett visst antal ECTS. Dessa kan t.ex. vara språkkurser. Beroende på studieämne kan studenterna tillgodoräkna sig 4-6 ECTS för varje slutförd svenskkurs. Alla kurser avslutas med ett

2 skriftligt prov på 90 minuter. Studenter som inte kan tillgodoräkna sig några ECTS för sina studier, har möjlighet att få ett skriftligt intyg på den slutförda språkkursen. 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenskan är stort och har sedan några år tillbaka ökat kontinuerligt. Särskilt på de grundläggande nivåerna A1 och A2 är det mycket större än antalet kursplatser vi kan erbjuda. Men även på B-nivån finns en efterfråga som säkerställer institutionens kursutbud. En stor del studerande, framför allt på A-nivån, vill samla på poäng. Några av dem behöver läsa ett valfritt språk inom sitt respektive studieämne och läser därför svenska. Några har redan tidigare varit intresserade av Sverige, t.ex. genom semestrar, skolutbyte, personliga kontakter mm, men förvånansvärt många har aldrig varit i Sverige tidigare. Rätt många har för avsikt att studera en eller två Varför läser terminer i Sverige eller göra en praktik där. Utbytesplatserna på Svenska universitet studenterna svenska brukar vara eftertraktade inte minst för att studierna på svenska universitet är vad är deras gratis och utbudet av engelskspråkiga seminarier och föreläsningar stort. Även om motivation? utbytesstudenterna i regel endast besöker engelskspråkiga föreläsningar under sin studietid i Sverige, läser de svenska för att kunna använda språket på fritiden och i vardagssituationer. Ganska många som kommer tillbaka från en Sverigevistelse vill fördjupa sina språkkunskaper. Många anser kunskaper i ett s.k. litet språk som ett plus när de söker jobb. Därutöver gäller svenskan fortfarande som något exotiskt, men också ett för tyska modersmålstalare lätt språk. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Rätt många av de studenter som läser svenska studerar bachelor-programmet ANIS ("Användningsorienterat interkulturellt språkvetenskap"), där det - vid sidan om engelska och ett av de romanska språken - ingår att läsa ett tredje språk, som kan vara svenska. Andra program som inkluderar språkstudier är t.ex. "Europeisk kulturhistoria", "Konst- och kulturhistoria", "Media och kommunikation" mm. Allt som allt kan man dock konstatera att studenterna på våra svenskkurser kommer från universitetets alla fakulteter. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Vet inte Om ja, på vilket sätt? 7. Undervisningens uppdelning Institutionens kursprogram är uppdelat i olika nivåer vars indelning och innehåll bygger på den gemensamma europeiska referensramen för språk. Hittills har det erbjudits svenskkurser på nivåerna A1-B2, varav kurser på nivåerna A1 och B1 enbart anordnas på vinterterminen, kurser på A2 samt B2-nivå enbart på sommarterminen. Varje språknivå (A1-B2) motsvarar en kurs på 4 veckotimmar. Under läsåret 2015/2016 ingick följande svenskkurser i språkcentrets kursprogram:

3 Vinterterminen 2015/2016: Svenska A1 (2 parallellgrupper) Svenska B1 Sommartermin 2016: Svenska A2 (2 parallellgrupper) Svenska B2 Antalet kursplatser per kurs är 30. Efterfrågan efter kursplatser, framför allt på kursen Svenska A1, är flera gånger större än antalet platser vi har att erbjuda. Tyvärr fattas dock finansiella medel för att kunna utöka vårt kursutbud. 8. Undervisningens innehåll Svenskundervisningens innehåll vid Sprachenzentrum orienterar sig vid europeiska referensramens beskrivningar av de olika färdighetsnivåerna A1-B1/B2. Under de första två kurserna (svenska A1; svenska A2)används Rivstart A1/A2 text- och övningsbok som kursbok, uppföljt av Rivstart B1/B2 på tredje och fjärde terminen (kurserna på B-nivå). Det tillkommer en ansenlig mängd eget material, t.ex. kommunikativa uppgifter och språkspel, autentiska texter hämtade från nätet eller tidningar och (lättlästa) skönlitterära texter. Information och material som Internet tillhandahåller är också en fast del av svenskkursernas materialresurser. Kurserna är allmänspråkliga och omfattar träning av alla fyra färdigheter: hörförståelse, läsförståelse, samt muntlig och skriftlig språkfärdighet. På lektionerna står den muntliga kommunikationen i fokus; särskilt ofta förekommande är olika typer av paroch gruppuppgifter som bygger på kommunikationen kursdeltagarna emellan. Större skrivuppgifter samt läsning av längre texter, inlärning av glosor och explicit inövning av grammatiska strukturer sker mestadels hemma. Särskilt hörförståelsen behöver tränas intensivt, både på lektionerna, och, med hjälp av material på internet (radio, teve, lärobokens hörfiler) även hemifrån. Eftersom avslutningsprovet enbart är skriftligt, testas alla språkfärdigheter (hör/läs/skriv) förutom den muntliga. Därutöver prövas studenternas grammatiska och lexikala kunskaper. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. De anställda lärarnas (lektorernas) kontor har telefon, dator med högtalare och hörlurar samt skrivare med skannerfunktion. Lektorn i svenska delar rum med lektorerna i ryska, arabiska och turkiska, vilket ger rikliga tillfällen till utbyte av idéer och frågor kring t.ex. didaktiska och metodiska frågor. I timlärarnas gemensamma arbetsrum finns internetuppkopplade datorer, skrivare, och skanner tillgängliga. Undervisningslokalerna är utrustade på olika sätt, beroende på deras ändamål: Institutionens alla språklabbar är utrustade med whiteboardtavla, overhead, projektor, rullgardiner, högtalare samt stolar och bord till 30 kursdeltagare plus lärare. Alla deltagarplatser har egna hörlurar som kan styras genom språklabbfunktioner/-program ifrån lärarens dator/arbetsplats. Lärarplatsen förfogar över dator med internetuppkoppling varifrån kursledaren kan styra videooch audiomaterialet. De övriga lärosalarna har tavla (ofta whiteboard) och dokumentkamera, ibland overhead, samt i de flesta fallen även internetuppkopplad dator vid lärarplatsen plus högtalare och projektor. Lokalfördelningen sker på så sätt att varje språkkurs vid minst ett lektionstillfälle per vecka äger rum i ett av språklabben, så att varje kurs regelbundet har tillgång till språklabbsfunktionerna. P.g.a. det begränsade antalet lärosalar respektive det höga antalet språkkurser äger det rum språkkurser från morgon till kväll, dvs. mellan kl. 8 och kl , fem dagar i veckan. 10. Budget Har din institution egen budget eller

4 möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Nej Tyvärr förfogar Sprachenzentrum över ingen budget för läromedelsinköp alls. I vissa fall kan det ansökas om inköp av läromedel vid universitetets bibliotek, men även den möjligheten är mycket begränsad. Därför är läromedelsstödet från SI så erhört viktigt för oss. 11. Arrangemang Beskriv föredrag, Vi försöker arrangera fester kring de viktigaste svenska högtiderna: I somras kulturevenemang m.m. anordnade vi, lärarna och studenterna gemensamt, en midsommarfest. Till jul ska som institutionen haft det anordnas ett Luciafirande. under året. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Nej 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Karlstads universitet Linnéuniversitetet Lunds universitet Malmö högskola Stockholms universitet Umeå universitet Örebro universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som

5 sker. Är det t.ex. De utbyten som sker är studentutbyten inom ERASMUS-programmet. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Institutionen har inget forskningsuppdrag och som en följd av detta finns inga publikationer med anknytning till Sverige och svenskan. 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Läromedelsstödet från SI är oersättligt för oss. Vi hoppas på att med hjälp av Si:s stöd kunna köpa in nytt material för att både förbättra vår undervisning och kunna erbjuda studenterna tillfälle till självstudier med bra och aktuellt material. Ett mål vore t.ex. att köpa en klassuppsättning skönlitteratur. Därutöver skulle det verkligen behövas övningsmaterial i grammatik och ordkunskap samt material till att träna på hörförståelse. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Ett glädjeämne är att intresset för att läsa svenska ständigt ökar. Tråkigt däremot är att så många studenter som söker till våra nybörjarkurser i svenska inte får någon studieplats på grund av dem begränsade resurserna. Det vore verkligen roligt att kunna erbjuda fler svenskkurser framöver. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja