Vinterterminen 2015/2016: 19 oktober februari 2016 Sommarterminen 2015: 20 april juli 2016

Transkript

1 Svar lämnade av :41:26 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Zentrales Sprachlabor (ZSL) Zentrales Sprachlabor (ZSL) Margret Dotter 2. Land Land: Tyskland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Vinterterminen 2015/2016: 19 oktober februari 2016 Sommarterminen 2015: 20 april juli Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 169 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Extraämne institution?du kan välja fler alternativ Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 5 Margret Dotter (lektor) Christina Modig (timlärare) Susanne Kemner (timlärare) Carsten Otte (timlärare) Vjollca Potoku (timlärare) 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Nej Vid Universitetet i Heidelberg kan man inte läsa svenska som huvud- eller biämne. Vi har därför inte några forskarstuderande eller disputerande. Samtliga svenskstuderande läser svenska som extra ämne vid sidan av sina regelstudier. 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet

2 Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Det sammanlagda antalet aktiva svenskstuderande sjönk tyvärr med 15 %(nu 169 studerande))under det gångna läsåret. Detta är en trend som är gemensam för alla språk som undervisas på ZSL och ses som ett resultat av högskolepolitiken som nu ger de studerande mindre tidsmässigt utrymme till ämnen utanför läroplanen. Vi är dock nöjda med att svenskundervisningen har kunnat stärka sin position bland övriga språk. Med 10 kurser per termin tillhör den svenska sektionen inte längre gruppen "små språk" utan har avancerat till gruppen "medelstora språk". Detta tyder på ett alltjämt stort intresse för att lära sig svenska i Heidelberg. Svenskkurserna på ZSL vänder sig till dem som senare vill studera sitt huvud- eller biämne vid ett utländskt universitet, tillbringa en eller två terminer som utbytesstudent i landet eller planerar att påbörja en yrkesverksamhet i det ifrågakommande landet. Anledningen till det relativt stora intresset för Sverige ser Varför läser jag i ett tilltagande utnyttjande av EU:s Erasmus och Sokrates program samt i det studenterna svenska ökade intresset att göra en del av den praktiska läkarutbildningen på ett svenskt vad är deras sjukhus. Sedan vårterminen 2008 erbjuder vi en mycket uppskattad motivation? konversationskurs på B2-nivå. Många studenter söker sig till denna kurs för att upprätthålla och fördjupa sina kunskaper i svenska efter det att de antingen har genomgått de fyra kurser som erbjuds vid institutet eller har tillbringat en tid som Erasmusstudenter i Sverige och därigenom tillägnat sig kunskaper i svenska på B2 nivå. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Svenskkurserna på ZSL är öppna för studenter från alla fakulteter. De flesta av våra studenter läser medicin, etnologi, sociologi eller specialpedagogik som huvudämne, men även sport, psykologi, politik, fysik, kemi, matematik, juridik och översättningsvetenskap/tolkning förekommer se ovan, fråga "vad är deras motivation" Nej En officiell uppföljning av studenternas sysselsättning efter examen sker tyvärr inte. Personligen håller jag emellertid e-postkontakt med flera av mina före detta elever och får oregelbunden feedback av förtjusta studenter som återkommer till Tyskland efter en tids vistelse i Sverige. Dessutom fungerar den ovan nämnda fortsättningskursen "Svenska Salongen" på B2-nivå som ett litet kontaktnät. 7. Undervisningens uppdelning ÅRSKURSER Varje termin erbjuds följande kurser vid ZSL (kursmål enligt Europarådets nivåskala inom parentes): Grundnivå: 1. Grundkurs I (A1) 2. Grundkurs II (A2) 3. Påbyggnadskurs I (B1) 4. Påbyggnadskurs II B2) Fortsättningsnivå: 5. Konversationskurs Svenska Salongen (C1) MOMENT Grundkurs I (A1) Inlärningsmål: Variationsrik introduktion i svenska språket för nybörjare. Förmedlar grundläggande ordförråd och grammatik för enkel basiskonversation. Fokusering på talat språk, utan att läs- och skrivfärdigheter försummas. Interkulturell information samt värdefulla tips för vardagen i Sverige. Mål enligt den gemensamma europeiska referensramen (CEFR): A1 Kursinnehåll Grammatik: artikel, pronomen, substantivoch adjektivdeklination, verbkonjugation (presens, preteritum och perfekt), hjälpverb, prepositioner, adverb, tidsuttryck, ordföljd. Kommunikation:

3 hälsningsfraser, presentation, inköp, vägbeskrivning, släktskap, resor, klockan, skriva meddelanden Uttal och prosodi, Aktiva övningar i hörförståelse och talfärdighet Grundkurs II (A2) Inlärningsmål Intensifiering av grundläggande kunskaper i svensk grammatik och ordförråd. Övningar i läs- och hörförståelse, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift samt interkulturell kompetens så att vardagssituationer i Sverige kan bemästras. Mål enligt den gemensamma europeiska referensramen (CEFR): A2 Kursinnehåll Grammatik: fördjupade kunskaper i olika tempusformer (preteritum, perfekt, pluskvamperfekt, modala hjälpverb, futurum), partikelverb, oregelbunden adjektivdeklination, adjektivkomparation, tidsprepositioner, indefinitpronomen, ordföljd, bisatser, relativsatser, indirekt tal Kommunikation: inköp, telefonsamtal, uttrycka åsikter och känslor, överenskommelser, samtal om yrkesliv, CV, brevskrivning Uttal och prosodi, Aktiva övningar i hörförståelse och talfärdighet Påbyggnadskurs I (B1) Inlärningsmål språklig kompetens i vardagliga situationer, hör-och läsförståelse, interkulturell kompetens, samtalsteknik. Mål enligt den gemensamma europeiska referensramen (CEFR): B1 Kursinnehåll Grammatik: verbets S-former (passiv, reciproka och intransitiva verb, deponens), konjunktiv, konjunktioner, presens partcip, supinum perfekt particip, syntax Kommunikation: referat, läsning av ett litterärt verk Uttal och prosodi, Aktiva övningar i hörförståelse och talfärdighet Påbyggnadskurs II B2) Inlärningsmål Användning av grammatiska strukturer i ett kommunikativt sammanhang, fördjupning av läsförståelse, avancerade former av skriftliga och muntliga rapporter. Fördjupning av ordförråd och realia (kultur, historia, politik, litteratur, musik) Mål enligt den gemensamma europeiska referensramen (CEFR): B2 Kursinnehåll Intensiva kommunikationsövningar, argumentation och diskussion, korta presentationer, uppsats. Uttal och prosodi. Fortsättningsnivå, Konversationskurs Svenska Salongen (C1) Inlärningsmål Interaktiv seminarium för att träna, utveckla och stärka de muntliga språkkunskaperna (ordförråd, förståelse och flytande tal). Förbättring av kommunikationssäkerheten Kursinnehåll Intensiva kommunikationsövningar, argumentation och debatt. I kursinnehållet ingår grupparbete, presentationer och impulsreferat. Vi diskuterar aktuella frågor i det dagliga livet i det moderna Sverige. Att tala fritt och med glädje vinna förtroende och rutin i det svenska språket är fokus i denna kurs. LÄRARE Vi har ett team på fem lärare vid den svenska sektionen: en lektor och fyra timlärare 8. Undervisningens innehåll Vi använder gärna texter och länkar på SI:s webbplats i undervisningen. Vi tackar för och uppskattar att vi nu äntligen fått ett informationsblad PÅ SVENSKA Svenska Språket. Men återigen måste jag säga med eftertryck: VI SAKNAR FLER FACTS SHEETS PÅ SVENSKA!!! Sedan SI:s hemsida omarbetats finns de gamla Fact Sheets på SVENSKA inte längre kvar!!! Vart har de tagit vägen??? Det är av stor betydelse för våra studenter att de kan informera sig om Sverige på SVENSKA!!! Vi ber fortfarande vänligen om återinförande! Vi använder följande läromedel i undervisningen: Grundkurs I och II - Rivstart A1 + A2 Natur och Kultur (Text- och övningsbok + CD) - Per Bergström, Grammatiksånger - Videofilmer från Vi ses! Vi hörs! 1 Påbyggnadskurs I - Rivstart B1 + B2 Natur och Kultur (Text- och övningsbok + CD) - August Strindberg Fröken Julie - Per Bergström Grammatiksånger - informationsmaterial från och - aktuella tidningsartiklar och radioprogram, musik och DVD filmer från Sverige Påbyggnadskurs II - Rivstart B1 + B2 Natur och Kultur (Text- och övningsbok + CD) - informationsmaterial från och framför allt om svensk barnomsorg, familje-, skoloch jämställdhetspolitik - aktuella tidningsartiklar, radioprogram, musik och DVD

4 filmer från Sverige. Svenska Salongen - informationsmaterial från och - aktuella tidningsartiklar, radioprogram, musik och DVD filmer från Sverige 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Vad det gäller undervisningslokalerna vid ZSL så är vi verkligen lyckligt lottade: Förutom att varje undervisningssal är utrustad med modern datautrustning inkl. TV, DVD, Dator och Internetuppkoppling har samtliga undervisningssalar utrustats med interaktiva tavlor s.k. smartboards som ersätter tidigare beamer. Det är en enorm teknisk stegring av möjligheterna till innovativ modern undervisning. För eventuella nödfall finns även traditionella whiteboards i salarna. I ett mediotek har studenterna möjlighet att arbeta självständigt med dataprogram, CD:s samt DVD- och videofilmer. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Nej 11. Arrangemang Institutet har hitintills på grund av dålig ekonomi ingen möjlighet att arrangera kulturella evenemang i egen regi. Många kulturella aktiviteter har liksom tidigare år Beskriv föredrag, ägt rum i samarbete med Deutsch-Schwedische Gesellschaft Heidelberg e. V. (där kulturevenemang m.m. rapportförfattaren personligen är ordförande). Studenterna inbjuds till föreningens som institutionen haft konserter, författaraftnar, lucia- och midsommarfiranden. (efter att ha övat bl.a. under året. Små Grodorna i klassrummet) och har även möjlighet att besöka en svensk adventsgudstjänst. Genom dessa arrangemang hoppas vi kunna föra svensk kultur lite närmare den tyska publiken. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Ganska mycket kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Kontakten med honorarkonsulatet i Stuttgart kunde vara lite bättre. Kontakten med Sveriges Ambassad i Berlin fungerar bra. Vi får inbjudningar till evenemang i huvudstaden Berlin, men eftersom avståndet är ganska långt (63 mil) kan dessa erbjudanden för det mesta tyvärr inte tas i anspråk. Förslag på samarbete med ambassaden: Vi skulle vara tacksamma om flera av Svenska Ambassadens arrangemang kunde förläggas till södra delen av Tyskland. För möjlighet till samordning mellan olika institutioners svenska evenemang vore det väldigt bra om tidig information kunde ges om vilka svenska konstnärer, författare och musiker som kommer när till Tyskland. De skulle då kunna uppträda på mer än ett ställe, vilket inte bara skulle medföra delade resekostnader utan även ge möjlighet till att hoppa på

5 evenemang som initierats av andra institutioner. I nuvarande läge arbetar varje institution för sig. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Ja (om ja, skriv en kommentar) se ovan. kulturellt samarbete med Deutsch-Schwedische Gesellschaft Heidelberg e.v. 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Karolinska institutet Linnéuniversitetet Lunds universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som Samarbetet sker huvudsakligen genom Erasmusstipendier, men det finns även några sker. Är det t.ex. utbytesstipendier genom DAAD (Deutscher Akademischer Austausch Dienst). studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Vi har inget utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige. 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Inga publikationer eftersom det inte erbjuds några examenskurser på Zentrales Sprachlabor i Heidelberg. 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? 1)SI:s lektorskonferenser i Stockholm är alltid är mycket inspirerande och av stor betydelse för att vi svensklärare ska kunna driva en modern och optimal svenskundervisning utomlands 2) Specialiserade lektorskonferenser inom varje land. 3) Eftersom det institutionella stödet från Zentrales Sprachlabor för läromedel strukits är vi hänvisade till det läromedelstöd vi får av Svenska Institutet. TACK! 4) Finansiellt stöd till kulturella arrangemang TACK!!! 17. Övrigt: Flera tyska medicinstudenter vill tillbringa en del av sin praktik i Sverige ( Das praktische Jahr ) och flera sjukhus i Sverige skulle gärna ta emot dem. Men tyvärr Glädjeämnen och/eller omöjliggörs detta p.g.a. att det inte finns några fastlagda rutiner i den svenska svårigheter administrationen. Det handlar egentligen bara om att få en universitetsstämpel på

6 praktikintyget. Den krävs för att praktiken ska vara giltig i Tyskland. Skulle SI kunna medverka till att lösa detta problem? 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja