HT 14/9-19/ VT

Transkript

1 Svar lämnade av :01:02 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Université Rennes 2 Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: UFR Langues, Centre de langues Rennes Durdica Hruskar durdica.hruskar@gmail.com 2. Land Land: Frankrike 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 HT 14/9-19/ VT 11/1-23/ Höstlov 26/10-31/ Vinterlov 15/2-20/ Tentamensperioder : "contrôle continu" - två skriftliga tentor och en muntlig tenta under HT och två skriftliga tentor och en muntlig under VT Omtentor (för båda terminerna) 6/6-21/ Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 113 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Biämne institution?du kan välja fler alternativ Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: Det finns inga huvudämnesstuderande. Studenterna som läser svenska gör det som tillvalsämne, antingen som obligatoriskt främmande språk i en kandidat- eller magisterexamen (licence respektive master), eller fristående. Efter de tre årens studier erhåller studenterna i fristående kurser det för Rennes 2 specifika Diplôme Universitaire de Langues (DUL). 1 Durdica Hruskar 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja Kommentar

2 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för att läsa svenska var stort i år (72 nybörjare) och har förblivit stabilt med en klar ökning varje år. Svenska är mycket populärt som tillvalsspråk jämfört med de andra "små språk". Varför läser En del väljer att läsa svenska av rent intresse och har kommit i kontakt med svensk studenterna svenska kultur genom filmer, serier eller genom läsning av svenska deckare. Andra läser vad är deras svenska för att de är intresserade av Sverige, svensk natur, svensk musik eller motivation? nordisk mytologi. De flesta har aldrig varit i Sverige. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Svenskstudierna kombineras ofta med engelska, konst, film- och teatervetenskap. Det görs ingen uppföljning av studenterna. Om ja, på vilket sätt? 7. Undervisningens uppdelning Språkundervisningen är uppdelad på tre årskurser med fyra veckotimmar under första årskursen och tre veckotimmar under följande två årskurser. Masterstudenter följer undervisningen tillsammans med årskurs 3. Under en av veckotimmarna på nivå 2 sker undervisningen i språklabb. En timmes undervisning i språklabb räknas som en 0, 66 timme. Lektorn i svenska har hand om all undervisning och undervisar minst 192 heltimmar per läsår. Det blir cirka 100 övertimmar per år. 8. Undervisningens innehåll Som läromedel har använts bland annat Rivstart A1+A2, Rivstart B1+B2, Text i fokus och Svenska utifrån. Med åk 3 används mer autentiska material i form av tidningsartiklar. Förutom läromedlet används också eget material samt olika webbsidor. I undervisningen används även länkar på SI:s webbplats, en del från svt.play och annat från nätet. Nästan alla undervisningssalar är utrustade med en projektor. 9. Lokalförhållanden Undervisningslokalerna är gemensamma och administreras gemensamt av fakulteten. De är av varierande kvalitet. I de flesta undervisningssalar finns en svart tavla och kritor. Nästan alla salar är utrustade med en projektor. Gemensam AV-

3 Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. utrustning (TV, DVD, bärbara storbildsprojektorer) finns att låna och måste bokas, hämtas och installeras vilket gör att man, förutom CD-spelare, inte använder sådan utrustning så ofta. Språklabben är omoderna och ofta för små så att studenterna är tvungna att sitta tätt. Detsamma gäller en del undervisningssalar. Därför blir det svårt att genomföra aktiviteter som kräver mer plats. En del salar är också olämpliga för språkundervisningen på grund av dålig akustik. Studenterna har tillgång till ett "Mediatek". Mediateket fungerar som en service för språken som undervisas på universitetet. Här har studenterna tillgång till referenslitteratur och ordböcker såväl som till läroböcker med ljudinspelningar och svenska filmer. Här finns också ett fåtal exemplar av de läroböcker vi använder. Svensklektorn har eget arbetsrum på institutionen där det också finns ett bibliotek med svensk och nordisk skönlitteratur som byggts upp via gåvor från SI och privatpersoner. Lärarna har även tillgång till ett lärarrum där det finns datorer och skrivare till förfogande. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? 11. Arrangemang Den 21 mars höll Tore Otterup, fil.dr i svenska som andraspråk, f.d. lektor i svenska som andraspråk (Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet) en gästföreläsning om «Flerspråkighet i Sverige». Föreläsningen riktade sig i första hand till studenter i svenska 1, 2, 3 och Master men den var även öppen för allmänheten. Föreläsningen finansierades med SI:s bidrag för inbjudan av gästföreläsare. Den 30 mars höll Sylvain Briens, Professor vid universitetet Paris- Sorbonne, en gästföreläsning om «Tystnaden och känslor i nordisk teater och film». Beskriv föredrag, Föreläsningen riktade sig i första hand till studenter i svenska 1, 2, 3 och Master men kulturevenemang m.m. den var också öppen för filmvetenskapsstudenter och allmänheten. Föreläsningen som institutionen haft finansierades med SI:s bidrag för inbjudan av gästföreläsare. I mars månad under året. tillbringade Barbro Wallgren-Hemlin, universitetslektor i retorik vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, en vecka vid vår institution och undervisade genom Erasmusprogrammet om lärarutbyte som vi upprättade för två år sedan mellan Rennes 2 och Göteborgs universitet. Hon besökte vår institution även förra året. Hennes besök uppskattades väldigt mycket av studenterna. I december hade vi ett Luciatåg och fest som genomfördes på universitetet. I juni firade vi Midsommar på en äng vid universitetet. Det firades med midsommarstången, dans, musik och buffé med mat och dryck. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Ingen kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat?

4 Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Linköpings universitet Lunds universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som Erasmusavtal om lärarutbyte mellan Rennes 2 och Göteborgs universitet. Alla andra sker. Är det t.ex. gäller studentutbyte. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? En student på nivå 3 har fått SI:s stipendium för en sommarkurs i svenska (Ålsta fhsk). Två gästföreläsningar som ordnades i mars månad finansierades med SI:s bidrag för inbjudan av gästföreläsare. Eftersom studenterna som läser svenska inte har några kurser i realia, litteratur o.dyl, är gästföreläsare mycket välkomna. Universitetets resurser är begränsade, varför stödet från SI är mycket välkommet och uppskattat. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att

5 läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja