Vinterterminen: 17 oktober februari 2017 Sommarterminen: 24 april - 29 juli 2017

Transkript

1 Svar lämnade av Anonym :12:56 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Albert-Ludwigs-Universität Skandinavisches Seminar Freiburg im Breisgau Lotta Karlsson 2. Land Land: Tyskland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2016/17 Vinterterminen: 17 oktober februari 2017 Sommarterminen: 24 april - 29 juli Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2016/2017. (Endast siffror) 250 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Extraämne Sverigestudier Annan "Gäststudenter" Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: Skandinavisches Seminar: ca 120 studenter, Sprachlehrinstitut: ca 130 studenter 3 Lotta Karlsson Kristina Kotcheva Alex Gribble 5. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Studenterna på Sprachlehrinstitut läser språket för att de vill studera i Sverige. Många av skandinavistikstudenterna tänker sig ett arbete inom bok- och förlagsvärlden, inom turism eller på företag som har med Skandinavien att göra. Lärarstudenterna önskar starta frivilliga kurser i svenska (s.k. Arbeitsgemeinschaften) på sina respektive skolor. Många av studenterna hoppas kunna arbeta i Skandinavien i framtiden.

2 Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Intresset för språket i sig är stort och stabilt. Vi upplever en liten nedgång när det gäller huvudämnesstudenterna. Eftersom kurserna i svensk litteratur och realia bedrivs på svenska (C1-nivå) och inte är obligatoriska för biämnesstudenterna finns här färre deltagare än tidigare. Studenterna som läser skandinavistik som biämne har ofta europeisk etnologi eller något annat språk (germanisitk, anglistik, romanistik) eller historia som huvudämne. Studenterna på Sprachlehrinstitut studerar alla möjliga ämnen men medicinstudenterna är troligtvis i majoritet. Nej Om ja, på vilket sätt? 6. Undervisningens uppdelning På skandinaviska institutionen erbjuder vi fyra språkkurser och två tematiska kurser. För huvudämnesstudenterna ingår de fyra språkkurserna i en språkmodul (för biämnesstudenterna de tre första språkkurserna). Sedan i år består de tre första språkkurserna av fyra veckotimmar uppdelade i två block i veckan, den sista språkkursen består tyvärr fortfarande bara av två veckotimmar vid ett tillfälle i veckan. Progressionen är snabb och målnivåer för kurserna är A2, B1, B2 och C1. De tematiska kurserna, litteratur respektive realia, erbjuds varannan termin och har skiftande innehåll. Lektorns undervisningspensum är 16 timmar (i praktiken 20 timmar eftersom grundkursen bara räkans som två timmar fast den i praktiken är fyra) Lektorns pensum ska täcka all svenskundervisning på institutionen. Universitetets språkcentrum erbjuder ca 6 språkkurser per termin på tre olika nivåer (A1, A2, B1). Vanligtvis består de av 2 veckotimmar/ett lektionstillfälle men det erbjuds även kompaktkurser med 4 veckotimmar/två undervisningstillfällen. Universitetet har regeln att en lärare maximalt får undervisa 6 timmar i veckan vilket gör att Sprachlehrinstitut behöver två svensklärare. 7. Undervisningsmaterial För alla språkkurser försöker vi ha en någorlunda jämvikt mellan momenten: LÄSA SKRIVA LYSSNA TALA ORDFÖRRÅD GRAMMATIK REALIA Läs- och skrivuppgifter får studenterna till största delen sköta hemma för att vi på lektionerna ska kunna ägna oss åt samtal, hörövningar, grammatik och ordförråd. Alla dessa moment (utom realia) ingår även i kraven för att kunna uppnå godkänd kurs. Grundkurs: Läromedel: Välkomna! (neu) (Klett Verlag) + Übungsbuch zur schwedischen Grammatik (Ramge, Gottfried Egert Verlag), läsning av två svenska barnböcker, svensk barnfilm Innehåll: dialogövningar, ca 5 skrivuppgifter, gemensam högläsning av svensk barnbok, presentation av svensk barnbok Fortsättningskurs 1: Läromedel: Välkomna (Klett Verlag) lektion 11-18, Übungsbuch zur schwedischen Grammatik (Ramge), läsning av Astrid Lindgren-bok, LL-bok och en gemensam svensk ungdomsroman, artiklar, svenska filmer Innehåll: kortare muntliga föredrag, ca 5-7 skrivuppgifter, bok- och

3 filmdiskussioner, sammanställning av ordlistor, miljödiskussion Fortsättningskurs 2: Läromedel: Språkporten (Monika Åström, Studentlitteratur) kapitel 1-3, Übungsbuch zur schwedischen Grammatik (Ramge), läsning av nyare svensk roman, svensk film, artiklar Innehåll: text- och romandiskussioner, ca 4 skrivuppgifter, ett längre muntligt föredrag (10-15 minuter), översättning Fortsättningskurs 3 (Sprachpraktische Übung): Läromedel: Språkporten (Monika Åström, Studentlitteratur) kapitel 4-8, artiklar, läsning av svensk klassiker, svenska låttexter, Språktidningen Innehåll: muntliga diskussioner och debatter, ca 3-4 skrivuppgifter (argumentation, textanalys, blogg, recension), svensk litteraturhistoria Litteraturkurs: Temat för litteraturkursen växlar och förra temat var "Naturen i litteraturen". Här försökte vi få en överblick över hur den svenska naturen gestaltats i litteraturen över en lång tid. Vi började med ett utdrag ur Linnés lappländska resa. Därefter tittade vi på lyrik från medeltiden fram till idag. Skönlitteratur vi läste var: "I havsbandet" av August Strindberg, "Händelser vid vatten" av Kerstin Ekman och "Skumtimmen" av Johan Theorin samt ett utdrag ur "Nils Holgerssons underbara resa" av Selma Lagerlöf. Studenterna valde ett tema att fördjupa sig i som skulle redovisas muntligt och skriftligt. Exempel på teman var: "Naturen hos Tove Jansson", "Naturen hos Tomas Tranströmer", "Ekokritik - vad är det?", "Övernaturlighet hos Johan Theorin", "Tre versioner av dikten "Stemning"", "Naturen hos Harry Martinsson", "Naturen i Strindbergs skärgårdsromaner", "Naturen i Elsa Beskows barnböcker", "Naturen hos Verner von Heidenstam". Realia/Landeskunde: Denna kurs försöker ge en överblick över Sveriges historia och samhälle. Vi läser boken "Svensk historia" av Olle Larsson & Andreas Marklund och studenterna håller föredrag om olika teman. Exempel på denna termins teman: "Sveriges kultur på 1700-talet i jämförelse med idag", "Skansens betydelse för svenska traditioner", "Utvandringen till Amerika", "Svenska innovationer - från dynamit till Spotify", "Svenska folkrörelser", "Sverige och andra världskriget", "Folkhemmets uppgång och fall". 8. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Vi är en liten institution och har relativt små lokaler som dessvärre är något utspridda. Huvudbiblioteket delar vi med tyska institutionen. Undervisningen sker till största delen i ett av rummen i biblioteket vilket fungerar bra under vinterterminen men pga värmeförhållandena knappt är uthärdligt under sommarterminen. På expeditionen har vi tyvärr platsbrist vilket är synd eftersom vi språklektorer försöker att bygga ut ett utlåningsbibliotek för studenterna där. Stämningen är dock mycket god och tack vare vår stora takterrass kan vi även fira terminsstarter och avslutningar på denna. 9. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Ja (om ja, skriv en kommentar) Vi har möjlighet att från universitetet få stöd till maximalt två gästföreläsningar per termin/institution (hotell och resa). Det finns ingen fast summa avsatt till bokinköp till institutionsbiblioteket men vi kan ansöka om medel till sådana inköp.

4 10. Arrangemang Årets litteraturkurs i svenska, norska och danska avslutades med en workshop. Inbjudna författare var Johan Theorin, Erlend Loe (No) och Rasmus Nikolajsen (Da). Inbjudna var även våra grannuniversitet. Utöver författarnas presentationer och ett Beskriv föredrag, gemensamt författarsamtal hade vi även en musik- och lyrikkväll där vi följde kulturevenemang m.m. årstiderna i musik, dikt och bild. Skadninaviska kören sjöng och studenter från olika som institutionen haft språkkurser framförde dikter på danska, isländska, norska och svenska. Under under året. sångerna visades årstidsspecifika bilder i bakgrunden. Under symposiet redovisade även litteraturstudenterna sina fördjupningsteman. Det blev ett mycket uppskattat evenemang med ca 70 deltagare. 11. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag och organisationer? Vet inte 12. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: 13. Utbyte med lärosäten i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Högskolan Dalarna Linköpings universitet Linnéuniversitetet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten? 14. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Se hemsida:

5 15. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Vi är som alltid mycket tacksamma för stödet från SI. Personligen vill jag verkligen tacka för den givande svensklärarkonferensen i Berlin i maj. Läromedelsstödet är mycket uppskattat eftersom vi då kan köpa in böcker och filmer till vårt utlåningsbibliotek som är till stor nytta för studenterna och språkundervisningen och för detta har universitetet inga pengar. När det gäller våra utbyten med universitet och högskolor i Sverige har vi fått ett allt större problem med att våra studenter inte får gå på svenskspråkiga kurser. Här skulle kanske SI kunna vara till en hjälp när det gäller att informera universiteten om betydelsen av de skandinaviska institutionerna ute i världen och betydelsen av den forskning som sker och de kunskaper som finns här. Ytterligare en punkt är att många tyska studenter gärna vill göra praktik i Sverige och inte vet hur detta kan organiseras. Här skulle vi gärna önska information och hjälp när det gäller hur vi kan hjälpa dessa studenter vidare. 16. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Eftersom intresset för Sverige är stort i Tyskland är det tacksamt att bo i Tyskland som svensk. Jag är särskilt glad för att intresset för de svenska traditionerna är så stort bland studenterna. I år blev skandinaviska kören inbjuden att sjunga sin luciakonsert i en kyrka i Schwarzwald och det blev en mycket välbesökt och uppskattad konsert. Vi flyttade även vår traditionella luciakonsert till en större lokal (universitetskyrkan i Freiburg) eftersom besökarantalet (och deltagarantalet) är för stort för vår gamla lokal (som egentligen är ett mycket mysigt källarvalv). När det gäller antalet studenter som väljer att studera skandinavistik (framför allt som huvudämne) har vi sett en nedgång det senaste året. Här hoppas jag att detta bara är tillfälligt och att detta inte ska få några konsekvenser när det gäller personella neddragningar eller ämnets fortlevnad här på universitetet. 17. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja