Moskovskij gosudarstvennyj lingvistitjeskij universitet (Moskvas statliga lingvistiska universitet) / MGLU

Transkript

1 Svar lämnade av :42:36 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Moskovskij gosudarstvennyj lingvistitjeskij universitet (Moskvas statliga lingvistiska universitet) / MGLU Kafedra skandinavskich, niderlandskogo i finskogo jazykov (Institutionen för nordiska språk, nederländska och finska) Moskva professor Sergej Vanjashkin sgvpost@yandex.ru 2. Land Land: Ryssland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Höstterminen: 1 september - 25 januari. Vårterminen: 7 februari - 30 juni. 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 30 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Extraämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 3 professor Sergej Vanjashkin docent Natalia Krakopolskaja Alexandra Parchomenko Docent Andrej Korovin från Moskvas statliga pedagogiska universitet föreläste i svensk litteraturhistoria på åk Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Ja Svenska studeras på MGLU:s tolk- och översättarfakultet som första eller andra främmande språk, i 10 resp. 9 terminer (8 resp. 7 terminer för de som får en fyraårig bachelorutbildning). I båda fallen är svenska ett examensämne.

2 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Det är svårt att mäta intresset för svenska för att man bara i viss mån kan välja det språk man kommer att studera, och då bara första språket, d.v.s. det språk man läser som huvudämne. När vi har en nybörjargrupp med svenska som första språk har alla tio till tretton elever vi får faktiskt valt svenska, men hur många andra som velat studera svenska får man aldrig veta. Ett annat tecken för intresse för Sverige och svenska är de som vill läsa svenska som valfritt ämne, och sådana finns ju varje år. Tyvärr blir det ofta svårt att finna tid som passar både elever och lärarna därför att de sökande läser på olika årskurser och olika fakulteter vilket betyder att en del har ordinarie lektioner på förmiddagen och de andra på eftermiddagen, dessutom på olika håll i staden. I första hand därför att de fått läsa det som första eller andra språk. Men jag minns Varför läser inte ett enda fall då någon elev var missnöjd med att han eller hon fått läsa svenska. studenterna svenska Vanligen tycker de om språket, och så småningom även om landet, dess kultur och vad är deras litteratur. Många hoppas att de kan finna användning för sina kunskaper i svenska motivation? när de utexaminerats, och det visar sig att många faktiskt gör det. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Alla som läser svenska som examensämne tillhör tolk- och översättarfakulteten och utbildas till översättare och tolkar med kunskaper i två främmande språk (med svenska är kombinationen praktiskt taget alltid svenska-engelska eller engelskasvenska). Någon regelbunden uppföljning av studenterna och deras sysselsättning görs inte. Men lärarna har kontakt med många av sina före detta elever och på så sätt vet vi att ganska många jobbar som frilansöversättare och/eller tolkar med både engelska och svenska, en del frilansar som översättare/tolkar vid sidan av en fast anställning. En f.d. elev arbetar på Sveriges ambassad i Moskva, flera stycken har varit anställda på ryska UD. Våra f.d. svenskstuderande har arbetat på Rysslands ambassader i Stockholm och Helsingfors, generalkonsulaten i Göteborg och Mariehamn, handelsrepresentationen i Sverige. Åtta av de svensklärare som har arbetat på institutionen genom åren hade utexaminerats från MGLU. Flera stycken arbetar eller har arbetat på svenska företag i Moskva. Även de som arbetar i massmedierna har ibland användning för sina kunskaper i svenska. Om ja, på vilket sätt? 7. Undervisningens uppdelning Under de två första läsåren får studenterna timmar svenska i veckan (uttal, grammatik, konversation, skriftlig och muntlig framställning, hemläsning); fr.o.m. åk 3 minskar antalet språklektioner samtidigt som det blir mer och mer träning i översättning och tolkning. Den praktiska språkundervisningen kompletteras av föreläsningar och seminarier i Sveriges historia, geografi, statskunskap, litteratur och kultur, språkteori, stilistik, språkhistoria, översättningsteori m.m. Under det gångna läsåret undervisade Natalia Krakopolskaja i praktisk svenska på åk 1, 3 och 4 samt i den grupp som läser svenska som tillvalsämne. Hon tog också hand om en del undervisning i översättning från svenska till ryska på åk 3. Alexandra Parchomenko svarade för praktisk språkundervisning på åk 1, 3 och 4 samt tog hand om hälften av

3 översättningslektionerna på åk 4. Sergej Vanjashkin undervisade i översättning och tolkning på åk 3 och 4 samt i den grupp elever som läser svenska som tillvalsämne. Andrej Korovin tog hand om föreläsningskursen i svensk litteraturhistoria. 8. Undervisningens innehåll På åk 1 3 används Svenska för nybörjare, Svenska utifrån, Svenska 123, Rivstart, Sverige på svenska, Deskriptiv svensk grammatik, samt ryska läroböcker i svenska och en del kompletterande läromedel (Tänk efter, Prepositionsboken, Att bilda ord o. dyl.). Svenska nätresurser, inkl. SI:s webbplats, tidningar och böcker som Samhällsguiden och Samhällsboken används på högre nivåer då man tar upp teman som har med olika aspekter av svenska samhällslivet att göra. Tidningstexter är oumbärligt material även på översättningslektioner. De skönlitterära böcker som vi har i klassuppsättning används för hemläsning. Inspelat material används för det mesta på åk 1 och 2, då man ägnar mycket tid åt uttalsträning, och i mindre utsträckning även på senare stadier som hörförståelse- och tolkningsövningar. Dessutom uppmanas eleverna att regelbundet lyssna på svenska radioprogram på nätet och titta på SVT:s nyhetssändningar. Kursplanerna och material för grupper som läser svenska som biämne skiljer sig inte mycket från dem som används för svenska som huvudämne, det blir dock betydligt mindre språkteori för det är huvudspråkets institution som i första hand svarar för den språkteoretiska utbildningen. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Många klassrum har ingen annan utrustning än whiteboard, men det är inget problem att låna band- eller CD-spelare eller beställa ett rum där man kan titta på video eller DVD. En del lektioner hålls på universitetets Nederländska center (som också är institutionens lokal). Där har man DVD- och videospelare, datorer, svenska ordböcker och annan svensk litteratur. Men de flesta av våra böcker finns på universitetets bibliotek där de kan lånas av både studenter och lärare. Lexikon, uppslagsböcker och en del kurslitteratur finns även tillgängliga i läsesalarna. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? 11. Arrangemang I maj fick universitetet besök av Sveriges ambassadör i Moskva Peter Ericson och pressrådet Per Enerud. Efter ett kort samtal med MGLU:s rektor kom de till Beskriv föredrag, institutionen för nordiska språk där de träffade svensklärarna och nästan alla elever kulturevenemang m.m. som läser svenska. Men i allmänhet ordnas det tyvärr sällan några arrangemang på som institutionen haft universitetet som har med Sverige och svenska språket att göra. Men våra lärare och

4 under året. svenskstuderande besöker Rysk-svenska centret vid Ryska statliga humanistiska universitetet där de deltar i konferenser och seminarier, lyssnar på föredrag, träffar svenska författare, firar Lucia osv. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Mycket aktiv kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Sveriges ambassad informerar oss regelbundet om svenska kulturevenemang i Moskva och bjuder till olika arrangemang som ordnas av ambassaden eller dess kulturavdelning. Man kan också låna böcker och svenska filmer på DVD. 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Inga utbyten med universitet/högskolor i Sverige Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Inga publikationer under det gångna läsåret. 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? SI:s stöd är ovärderligt. Tack vare SI får våra elever delta i sommarkurser som är av stor nytta och ger dem en chans att få en egen bild av Sverige. Mycket nyttiga är även konferenser för lärare som SI arrangerar i både Sverige och Ryssland. I november 2015 deltog Alexandra Parchomenko och fyra elever i studiebesöket People2People Ryssland som var enormt lärorikt och intressant. Och slutligen, utan Svenska institutets hjälp hade vi aldrig fått alla de läroböcker, ordböcker och annan litteratur som vi använder i undervisningen.

5 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja