1. Adress- och kontaktuppgifter. 2. Land. 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16

Transkript

1 Svar lämnade av :56:19 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: KU Leuven Instituut voor Levende talen Leuven Maarten Lemmens 2. Land Land: Belgien 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 21/09/ /01/ /02/ /07/ Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 22 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Extraämne institution?du kan välja fler alternativ Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 1 Maarten Lemmens 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja Kommentar 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Svenskkursen kan väljas som tillvalsämne (som en del av studenternas program)

2 Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? eller som fristående kurs. I första fallet ingår kursen i slutexamen, i det andra blir det ett extra betyg. Sen i år ska alla anmäla sig som KU Leuven studenter även de som kommer utifrån och bara läser svenska. I så fall har de ett credit contract för en enstaka kurs. Fördelen med detta är att alla nu har tillgång till e-platformen Toledo (KU varianten av Blackboard) som underlättar saker för läraren fanns det ingen icke-ku student; alla studenter var heltid-universitetsstudenter, de flesta av dem studerar språk och litteratur; fanns det 1 student som läste historia. Intresset för svenskkursen fortsätter att vara relativt stabilt, även om det blivit lite mindre under de senaste åren; skälet är som sagt att studenterna har fler möjligheter att välja emellan vilket har gett ett mer komplicerat kurserbjudande med fler oförenliga kurstider. Studenterna har olika skäl för att välja svenska; de flesta gör det därför att de är Varför läser intresserade av att lära sig ett annat (germanskt) språk. Några få gör det av andra studenterna svenska professionella skäl (t ex vill söka en utbildningsplats i Sverige eller i ett svenskt vad är deras företag) eller av privata skäl (svensk pojk- eller flickvän, turism, o. dyl.) eller för att motivation? de vill läsa svenska böcker på originalspråket. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Majoriteten av våra studenter studerar språk- och litteraturvetenskap (Bachelor eller Master) som väljer då svenska som tillval. Färre studenter anmäler sig för fortsättningskursen eftersom den kräver mycket tid och det blir svårt för studenterna ibland att kombinera den med sina studier och/eller magisteruppsatsen. För de flesta finns det ingen direkt användning efteråt; några kommer att hitta ett jobb som översättare i vilket fall det blev nyttigt, andra hamnar i företag där svenskan kan vara något extra. Oftast blir det däremot ingen direkt anknytning till deras jobb. Nej Om ja, på vilket sätt? 7. Undervisningens uppdelning Båda kurser omfattar 52 timmar undervisning (13 per termin; 2 timmar i veckan); det är det dubbla jämfört med andra tillvalskurser som terminsvis undervisas. Att välja svenska betyder alltså extra lektionstimmar i jämförelse med andra tillvalsämnen, vilket tyder på studenternas stora motivation. Nivån ligger också lagom högt, programmet är omfattande och går snabbt. Slutnivån på nybörjarkursen ligger på B1, slutnivån på fortsättningskursen på C1. Som en student som deltog i en SI sommarkurs skrev när hon kom tillbaka: Jag var överraskad om hur mycket jag redan kunde säga på kursen efter svenska I och II. Det fanns vänner som studerade skandinaviska språk som huvudämne och som hade samma nivå som jag, som bara studerat svenska som extraämne. Flera studenter fortsätter med svenska på kvällskolan i Leuven (CLT) efter att ha följt två år på universitetet; efter nivåtesten hamnar några i tredje året, men andra i fjärde året, vilket bekräftar den höga nivån på ILT:et. 8. Undervisningens innehåll Följande grammatiska moment m.m. har behandlats Nybörjarskurs (Första året) - substantivets böjning: en/ett, pluralis, bestämd/obestämd form - (inte) någon / (inte) något / (inte) några ingen / inget / inga - adjektivets böjning: /-t/-a,

3 oregelbundna former, komparation, böjning av adj. + subst. efter visa ord - räkneord: grundtal och ordningstal - adverb - verbets konjugation: alla grupper, presens, imperativ, perfekt, imperfekt, pluskvamperfekt - personliga pronomen - demonstrativa pronomen - relativ bisats med som - indirekt anföring och indirekta frågor med frågeord el. med om - ordföljd: omvänd ordföljd i huvudsatsen, vandrande adverb i huvudsats och bisats Fortsättningskurs (andra året) - possessiva pronomen, sin/sitt/sina hans/hennes/deras - substantivets och adjektivets böjning efter vissa ord (t ex. den här vs. denna) - relativbisats med där/dit, vad som - andra typer av bisats: därför att, eftersom, när, fast(än), - verbets s-former: reciproka verb, deponenta verb, s-passivum - perfekt particip (inkl. löst och fast sammansatta verb) - prepositioner: rums- och tidsprepositioner, efter vissa ord (t ex. förtjust i, sur på, van vid, osv.) - tempus harmoni - hypotetiska om-satser - informellt och vardagligt språk - fortsätt övning på betoning och prosodi Materialet som används på lektionerna är av varierande slag. Förr använde jag som bas använde för båda kurserna "Svenska Utifrån". Jag gick aldrig inte igenom hela boken, utan använde mig av speciellt utvalda delar. Eftersom "Svenska Utifrån" inte längre finns har jag sammanställt eget material, där jag anpassar saker från olika källor. Nybörjarskursen börjar jag för övrigt med några kapitel ur Svenska för Nybörjare I; den är säkert lite föråldrad och tråkig, men fungerar faktiskt utmärkt som basmaterial. En kort översikt: Nybörjarskursen (Svenska 1) Texter och övningar utvalda texter ur Svenska Utifrån; Svenska för Nybörjare I & II; enkla tidningsartiklar och web-texter; Enspråkiga övningar i svenska 1 (Skriptor), Skönlitterära texter (t.ex. Pippi Långstrump, Bullerbyn, Den lille farbrorn, Sagan om rödluvan); Utdrag ur Rapport, Lilla Aktuellt, osv. Språklabsövningar Svenska Utifrån; Svenska på svenska; Svenska för Nybörjare (IS-övningar, del I & II); Vi ses! Vi hörs!, (inkl. prosodiövningar); B. Thoréns Övningar i svensk basprosodi; fragment ur filmer eller tvprogram (t.ex. Vi alla barn in Bullerbyn, Wallander, Fanny och Alexander, Solsidan) eller annat AV-material. Filmvisningar fragment ur olika svenska filmer eller tv serier. Fortsättningskursen Texter och övningar utvalda texter ur Svenska Utifrån; Enspråkiga övningar i svenska 2 (Skriptor); Bygg upp ditt ordförråd 2-3; texter ur tidningar, veckotidningar, VI-tidning osv. Skönlitterära texter (Stig Dagerman, Tage Danielsson, A. Lindgren, Louise Boije Af Genäs, Jonas Gardell, Ulf Lundell, Sandro Key-Åberg, Stig Claesson, Jonas Jonasson, Fredrik Backman, osv). För diskussionerna utgår jag ofta från reportage från Rapport, Nyheterna, DN WebbTV, o. dyl. Språklabbet Svenska Utifrån (muntliga övningar); Svenska för Nybörjare (urval ur IS-övningar, del II); Svenska mönster; SI-material: Svenska röster; Stackars Pettson (Sven Nordqvist) Filmvisningar Vi tittar alltid på några svenska filmer under året och pratar om dem under kursen började jag också med en ny övning: studenterna får därtill välja en film ur lärarens privatsamling DVD:er och skriver en sammanfattning och utvärdering. Jag upprepade detta i år, och det blev en stor succé. Fortsättningskursen kräver mer individuella övningar. Varje student ska förbereda och muntligen inför gruppen redovisa (på lätt svenska, så att alla hänger med) en eller två tidningsartiklar (numera finns de flesta svenska tidningarna på nätet). Andra delen av terminen ägnades åt mer fria presentationer. En bra övning är Lärare i tre minuter där studenterna har ungefär 3 minuter att prata om något de vet eller kan, helst något som de kan lära de andra. Det blir alltid mycket roligt, och studenterna och mycket kreativa. Under andra terminen ska varje student också ge en presentation av mer personligt inslag; de får prata om vad som helst, bara det är förknippat med deras egna liv. Oftast pratar de om familjen, resor de gjort, hobbyer, osv. Alla använder powerpoint numera. Det blir en otroligt bra övning för dem, och jag blir mycket nöjd med resultaten, imponerad helt enkelt. Förr gjorde jag så att vi hade 2 presentationer varje vecka, men sen några år gör studenterna

4 sin presentation under samma lektion; det var stor succé och en väldig bra upplevelse för alla. Det ger ett intensivt samband mellan studenterna som förstärktes med att jag blev så imponerad av deras presentationer. Jag avslutar lektionen med en liten powerpoint om mig själv, med kort på min familj o.dyl. vilket de tycker är roligt. Studenterna i svenska 2 ska också läsa en svensk roman och de skriver en utvärdering på minst två sidor. Romanerna kan väljas ur det skandinaviska biblioteket eller efter eget förslag. För andraårsstudenter är detta uppenbarligen ingen lätt uppgift, efter bara en termin med 26 timmar svenskundervisning, men de flesta klarar det förvånansvärt bra. Det hela är avsett som språkövning och inte som litteraturstudie; de kan välja vilken bok som helst bara den är svensk och ingen översättning från ett annat språk. Peter Pohls böcker är rätt populära, och så är det med deckare av Mankell, Marklund, Läckberg eller Viveca Sten och chickliteraturen av författaren Kajsa Ingemarsson. Några läser svårare romaner av Åsa Larsson, Jonas Jonasson, Karin Alvtegen eller Majgull Axelsson, bland andra. Ofta gör de så att de läser först en bit på nederländska och sen börjar de med det svenska originalet. Även om de ibland läser boken på nederländsk översättning, läser alla hela boken på svenska också. Alla säger att början är lite svårt, men att det går mycket bättre efter ett tag; de tycker att det är en bra övning. Den rabatt vi får genom SI:s lärarförteckning gör det möjligt för oss att köpa nya böcker till biblioteket (vi har inte mycket pengar, tyvärr) och många studenter köper en pocketutgåva själva så att de kan läsa den i lugn och ro. De flesta säger att de ska läsa fler svenska romaner, vilket är ju precis meningen med det hela. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Lokalförhållandena är rätt bra. Jag använder inget språklabb längre, men gör sådana övningarna i vårt vanliga klassrum. Det funkar jättebra, därför att lokalen också har möjlighet att använda AV-material. Lektionerna ges med hjälp av PowerPoint numera, och all musik och alla filmfragment har jag på dator. Det blir rätt enkelt. Lokalen erbjuder också direkt tillgång till Internet, så det blir möjligt att lyssna på svensk radio, titta på nyheterna, slå upp ord eller leta efter uttryck på webresurser, osv. Individuella uttalsövningar, hörförståelseövningar och dyl. bes de göra hemma med hjälp av vår e-platform Toledo (en variant av Blackboard). 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Nej Det finns bara lite pengar för inköp av nytt material; rabatt vi får genom SI för inköp av böcker är väldigt viktigt. Vi har aldrig ordnat föreläsningar med externa föreläsningar; det blir ofta för svårt för studenterna att följa med när det är på svenska, och vi har ingen svenskinstitution där det undervisas litteratur eller lingvistik på avancerad nivå, vilket gör att sådana föreläsningar blir lite utan kontext. Jag fick höra att man kan också få stöd för föreläsningar på engelska, vilket öppnar ju möjligheter, men vi har inte hunnit fundera på riktigt om saken. Kanske blir det något för framtiden.

5 11. Arrangemang Beskriv föredrag, Därför att läraren inte var närvarande i december hade vi ingen julfest i år, men i kulturevenemang m.m. stället hade vi en svensk kväll under våren. Det blev en informell händelse utan som institutionen haft föredrag o. dyl. men var väldigt roligt. Vi har filmvising, sjunger svenska sånger och under året. visor, och pratar. Läraren bjuder på mat och dryck. Det var en rätt rolig kväll. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Under de senaste åren har jag då och då fått en inbjudning från ambassaden för en föreläsning eller så, men de sista två åren har de blivit mycket färre. Nej Ett sånt samarbete borde kanske eftersträvas med tanke på att det inte längre finns pengar kvar för att behålla svenska mycket längre än Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Inga utbyten med universitet/högskolor i Sverige Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: inget. 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Vi har inga forskare i svensk lingvistik/litteratur. En del av M. Lemmens forskning är av typologiskt slag där svenskan kommer in ibland. Genom hans tjänst som professor i lingvistik i Lille 3, Frankrike, samarbetar han också med f.d. doktorand M. Hellerstedt som fick en tjänst som maître de conférences i Lille Vi hoppas att utvidga detta projekt med stöd från Agence National de Recherche (ANR) i Frankrike. 16. Stödet från Svenska institutet

6 På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Som sagt är rabbatten vi får genom SI för inköp av böcker väldigt viktig för oss. Vi borde kanske också fundera på vilka andra möjligheter finns för att stödja vår verksamhet, med tanke på att universitetet tänker radera svenska från programmet pga brist på finansiella resurser. Som det ser ut nu ska svenskundervisningen sluta 2019, när Maarten Lemmens' kontrakt utgår. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Svenskundervisning har alltid varit rolig och mycket givande. I år har sakerna blivit lite svårare därför att fakulteten hotade att radera svenska från programmet och avskeda Maarten Lemmens innan hans kontrakt utgick. Hela situation var väldigt dåligt hanterad av fakulteten, vilket blev helt oangenämt. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja