1. Adress- och kontaktuppgifter. 2. Land. 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16

Transkript

1 Svar lämnade av :40:11 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Helsingfors universitet Finska, finskugriska och nordiska institutionen Helsingfors Johan Franzon 2. Land Land: Finland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Höstterminen augusti-december undervisning 31 augusti-16 oktober, 26 oktober-11 december. Vårterminen januari-maj undervisning 18 januari-4 mars, 14 mars-6 maj. Tenatmensveckor däremellan (veckorna 43, 51, 10 och 19). 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 664 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?du kan välja fler alternativ Biämne Extraämne Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: NNS: 61 studenter (huvudämne + biämne) av vilka 5 är doktorander i NNS av vilka 40 är huvudämnesstudenter (doktoranderna ingår i denna siffra) NPO: 474 studenter (huvudämne + biämne) av vilka 5 är doktorander i NPO a vilka 245 är huvudämnesstudenter (doktoranderna ingår i denna siffra) NLI: 53 studenter (huvudämne + biämne) av vilka 9 är doktorander i NLI av vilka 34 är huvudämnesstudenter (doktoranderna ingår i denna siffra) NPK: 76 studenter (huvudämne + biämne) av vilka 2 är doktorander i NPK av vilka 34 är huvudämnesstudenter (doktoranderna ingår i denna siffra) 25 professorer n Lindström, nordiska språk Ebba Witt-Brattström, nordisk litteratur Ritva Hartama-Heinonen, svensk översättning (t.f.) Beatrice Silén, nordiska språk (t.f.) Camilla Lindholm, nordiska språk (t.f.) Hanna Lehti-Eklund, institutionens prefekt universitetslektorer, -lärare Andersen, Claus Elholm Andersen, Hadle Oftedal Franzon, Johan Green-Vänttinen, Maria Hilmisdóttir, Helga Huhtala, Anne Lindström

2 Tiedemann, Therese Nordman, Lieselott Nyqvist, Eeva-Liisa Palmén, Helena Rosenberg-Wolff, Carita Söderling, Trygve Dessutom timlärare och undervisande doktorander, docenter, forskardoktorer, professorer emeriti, se webbsidan 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Universitetet erbjuder examina, humanistisk kandidatexamen och filosofie magisterexamen, i nordiska språk, nordisk litteratur, svensk översättning, tre läroämnen inom finska, finskugriska och nordiska institutionen. Undervisning på svenska ges också i vissa andra läroämnen, eftersom Helsingfors universitet är tvåspråkigt finskt och svenskt. 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset är detsamma såtillvida att varje år antas ca 60 huvudämnesstudenter till de tre läroämnena. Varför läser Motivationen är närmast kopplad till det Finlands tvåspråkighet. De flesta planerar att studenterna svenska bli svensklärare i finska skolor. Andra vill bli modersmålslärare i svenska skolor, vad är deras översättare, språkvårdare, kulturarbetare eller arbeta med annat där kunskaper i motivation? svenska är till nytta. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? De vanligaste biämnena för våra studenter är pedagogik samt något annat språkämne, vilket ger lärarbehörighet. Svenska modersmålslärare ska ha både nordiska språk och nordisk litteratur i sina studier. Översättare ska förutom svensk översättning läsa finska, översättningsteori och -teknologi och gärna ännu ett språk. De blir behöriga lärare i Finlands skolsystem eller kan erbjuda sina tjänster som översättare eller andra arbeten som har med litteratur, språk eller kommunikation att göra. Universitetet gör emellanåt uppföljningar, och även institutionen har med ojämna mellanrum gjort enkätundersökningar. 7. Undervisningens uppdelning Studierna uppdelas i grundstudier (25 sp), ämnesstudier (45 sp i huvudämnet, 35 sp i biämnen) och fördjupade studier (80 sp i huvudämnet, 60 sp i biämnen). Efter HuKexamen på 180 studiepoäng kan man ta FM-examen på 300 studiepoäng (150 i huvudämne och biämnen vardera). Professorer undervisar ca 5 timmar/vecka,

3 universitetslektorer ca 10, universitetslärare ca 12 och därutöver engageras timlärare (t.ex. doktorander) för 2-4 timmar/vecka. 8. Undervisningens innehåll Kurslitteraturen är omfattande och av universitetsmässigt/nordiskt/svenskt normalformat. Webbresurserna är de allmänt använda inom svenska och nordiska språk och översättning. I början av studierna kurser med färdighetsträning (Tala och skriva), med institutionens egna läromedel. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. De tre läroämnena inom institutionen med anknytning till svenska är belägen i Forsthuset, Unionsgatan 40, Helsingfors. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? (om ja, skriv en kommentar) Institutionen har basfinansiering från universitetet/staten och söker kompletterande finansiering från andra källor. Bokinköp görs genom universitetsbiblioteket. Projektmedel för forskningsprojekt kan ibland komma undervisningen till godo genom gästföreläsningar. 11. Arrangemang Kontinuerligt hålls högre seminarier i nordiska språk (ca 15 ggr/år), nordisk litteratur och svensk översättning. Därutöver doktorsdispitationer: Thorunn Blöndal: Where grammar meets interaction. Collaborative production of syntactic Beskriv föredrag, constructions in Icelandic conversation Martina Huhtamäki: En fråga om kulturevenemang m.m. prosodi? - Prosodiska drag hos frågor i Helsingforssvenska samtal Maria som institutionen haft Vidberg: Ortnamn i kontakt i Helsingfors - Finska inslag i bruket av gatunamn i under året. svenska kontexter. Arrangemang med nordisk anknytning: Siri Pettersen, fantasyförfattare från Norge Ett symposium om Karl Ove Knausgårds verk Min Kamp i Helsingfors Universitet Symposiet Nordisk samtidslitteratur och det senmoderna samhället Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Ingen kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat?

4 Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Vet inte Samarbetet med Sverige gäller i första hand vetenskapliga kontakter, forskningsprojekt, personliga nätverk och Nordplussamarbete, mer sällan det privata näringslivet och föreningar. (Rapportförfattaren har själv forskat hos Svenskt visarkiv, Musik- och teaterbiblioteket, Stockholm. Professor Witt-Brattström ger ut böcker på Norstedts förlag, artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet av flera personer har också förekommit.) 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Inga utbyten med universitet/högskolor i Sverige Studenter reser till Sverige och övriga Norden genom Nordplus. Enstaka utbyten kan ha ägt rum under föregående läsår, men uppgifterna är för närvarande svåra att Skriv gärna en fastställa. Forskningssamarbetet är det sedvanliga i Norden: konferensresor, större kommentar om vilken och mindre samarbeten i projekt. Forskningssamarbete förekommer särskilt med typ av samarbete som Stockholms universitet, t.ex. följande arrangemang: Internationell textworkshop för sker. Är det t.ex. handledare och doktorander. Finska, finskugriska och nordiska institutionen & studentutbyte, institutionen för svenska och flerspråkighet, Lammi Följande lärarutbyte eller forskningsprojekt involverar deltagare från universitet i Sverige: Juridik på svenska i forskningssamarbeten. Finland: perspektiv på språk och rätt Interaktion och variation i pluricentriska språk - Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Avhandlingar inom läroämnena: Thorunn Blöndal: Where grammar meets interaction. Collaborative production of syntactic constructions in Icelandic conversation. Martina Huhtamäki: En fråga om prosodi? - Prosodiska drag hos frågor i Helsingforssvenska samtal. Maria Vidberg: Ortnamn i kontakt i Helsingfors - Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter. Större publikationer i bokform: Nordman, L., Landqvist, H., Nordman, M., Laurén, C. & Kvist, M. (2016): Juridik på svenska i Finland. Perspektiv på språk och rätt. Vasa: Scriptum. Novel Districts: Critical Readings of Monika Fagerholm. Malmio, K. M. (red.) & Mia, Ö. (red.) (2016) Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Acta Translatologica Helsingiensia (ATH); vol. 3: PAX. Hartama-Heinonen, R. (red.) & Kukkonen, P. (red.) (2015) Finska, finskugriska och nordiska institutionen. Witt-Brattström, E. (2016): Kulturmannen och andra texter. Stockholm: Norstedt. Ett axplock av vetenskapliga artiklar av institutionens forskare och forskarstuderande: Franzon, J. (2015): Three dimensions of singability. An approach to subtitled and sung translations. I: Text and Tune. On the Association of Music and Lyrics in Sung Verse. Teresa, P., Canettieri, P. & Valenti, G. (red.). Peter Lang. Fremer, Maria (2015): Men kör såhär, så slipper du göra bort dig: Hur svenskans du-reform återspeglas i reklamfilmer. Språk och stil : tidskrift för svensk

5 språkforskning 25. Lehti-Eklund, H. & Saari, M. (2016) NU and NÅ: A Family of Discourse Markers Across the Languages of Europe and Beyond. Auer, P. & Maschler, Y. (red.). De Gruyter Mouton. Nyqvist, E-L. (2016): Bestämdhetsformer och artikelbruk hos vuxna svenskinlärare. I: Nordand. Syrjälä, V. (2016) Språkbrukarnas syn på lingvistiska landskap i Svenskfinland. I: Folkmålsstudier: Meddelanden från Föreningen för Nordisk Filologi 54. även: Malmio, K.: Finlands författare höjer tonläget. I: Svenska dagbladet 21 dec I övrigt se på institutionen i universitetets forskningsdatabas: Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? SI stöder verksamheten fint på de sätt som hittills erbjudits: emellanåt inslag av bokgåvor, stöd till prenumeration och föreläsningsbesök. 17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Största svårigheten under läsåret har varit det statliga beslutet att markant skära ner universitetets budget. Kännbarast har varit friställanden i personalen: förutom avslutandet av tidsbundna anställningar, projektanställningar och timlärarengagemang har 570 fast anställda tvingats gå under år 2016, i huvudsak ur den administrativa personalen. För institutionens del blev resultatet två något i förtid pensionerade professorer och institutionens amanuens, som miste sitt arbete. Dett och annan underbemanning gör att vissa siffror kring studentutbyte är svåra att komma åt. Ett glädjeämne är möjligen att verksamheten ändå fortsätter. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats?