Nordiska språk vid Helsingfors universitet

Transkript

1 Nordiska språk vid Helsingfors universitet En introduktion för läsåret NORDISKA SPRÅK Svenska som modersmål Finska, finskugriska och nordiska institutionen Humanistiska fakulteten Helsingfors universitet

2 Innehåll VÄLKOMMEN TILL NORDISKA SPRÅK! EXAMENSSTRUKTUR Examensstruktur för ämneslärare Examensstruktur för översättare Magisterexamen INDIVIDUELL STUDIEPLAN (ISP) OM STUDIERNA Studieavsnitt Universitetsstudier frihet och ansvar Modell för preliminär studieplan BIÄMNEN FAKULTETENS GEMENSAMMA STUDIER MOGNADSPROV ÖVRIGA STUDIER HANDLEDNING Tutorer INFORMATION OM KURSER OCH UNDERVISNING KONTAKTUPPGIFTER... 18

3 VÄLKOMMEN TILL NORDISKA SPRÅK! Med detta häfte välkomnar vi på Nordiska språk dig som inleder dina studier hos oss nu i höst. Samtidigt vill vi informera dig om hur studierna är uppbyggda samt ge information om undervisningen på modersmålslinjen i en lättillgänglig form. Nordiska språk kallas de fem sinsemellan besläktade språk som talas i Norden: danska, färöiska, isländska, norska och svenska. Alla dessa språk får du bekanta dig med hos oss! Men en speciellt viktig roll i dina studier intar dock ditt modersmål, det svenska språket. Det är med hjälp av det vi vandrar genom den nordiska språkhistorien, viker av till dialektala landskap, utforskar vägen från tanke till språk och dyker ner i en sjö av interaktion, kommunikation, röstvård och samtal. En examen i nordiska språk öppnar många dörrar till arbetslivet såväl i Finland och övriga Norden, som internationellt. Populära yrkesval utgör bland annat arbetet som modersmålslärare eller översättare, men en utbildning hos oss ger dig dessutom färdigheter att jobba som språkvårdare, konsult, informatör, tolk, redaktör, forskare och mycket därtill. Som blivande språkexpert är det du som formar din framtida yrkesroll! Denna börjar du redan forma under din studietid då du kombinerar ditt huvudämne med fritt valda biämnen. Malin Modersmålslärare läser nordisk litteratur och pedagogik som biämnen, Öivind Översättare byter huvudämne till svensk översättning efter grundstudier i nordiska språk och läser sedan finska och översättningsvetenskap som biämnen, Linus Lingvist samlar på språk och studerar tyska och engelska, medan Jeanette Journalist vill förädla sina journalistiska anlag och läser ett biämne vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Vi önskar dig en inspirerande och givande studiestart! * * Bilden är ett av de många gratiskort, som du kan få på Kulturkontakt Nord. Besök Kulturkontakt Nord runt hörnet på Kajsaniemigatan 9 och ta även en titt på webbplatsen 2

4 1. EXAMENSSTRUKTUR Vid Helsingfors universitet avlägger man examina i två steg. Först avläggs en lägre högskoleexamen (kandidatexamen) och sedan en högre examen (magisterexamen). Alla studenter har studierätt till högre högskoleexamen, men du måste ha avlagt en lägre högskoleexamen innan du påbörjar magisterstudierna. Tanken är att du ska klara av en kandidatexamen i de humanistiska vetenskaperna med tre års heltidsstudier. Filosofie magisterexamen beräknas ta ytterligare två år. Till sin omfattning består kandidatexamen av 180 studiepoäng och magisterexamen av 120 studiepoäng. För att fullgöra en kandidat- och magisterexamen inom sammanlagda fem år ska du således avlägga omkring 60 studiepoäng per år. En studiepoäng (förkortas sp) beräknas motsvara 27 timmars arbete (som arbete räknas både självständiga studier och delaktighet i undervisningen). Studietakten och arbetsmängden varierar dock mellan studerande beroende på både individuella faktorer och på studieinriktning. Med hjälp av välplanerade studier på heltid kan du dock effektivera och få ut mer av dina studier. Som stöd i studieplaneringen hjälper vi dig att redan i början av hösten göra upp en individuell studieplan (ISP) som sedan följs upp under din studiegång (läs mer om ISP i kapitel 2). I den första individuella studieplanen ligger fokus på studierna inom kandidatexamen. KANDIDATEXAMEN I DE HUMANISTISKA VETENSKAPERNA (180 studiepoäng) Ämnesstudier i nordiska språk 45 sp (inklusive kandidatuppsats + proseminarium 10 sp) Ämnesstudier 35 sp Grundstudier i nordiska Ämnesstudier språk tot sp sp Grundstudier 25 sp Grundstudier 25 sp 25 sp sp Huvudämne 70 sp Biämnesstudier sp Fakultetens Övriga studier gemensamma studier Ovan ges en översikt över kandidatexamen i humanistiska vetenskaper med nordiska språk som huvudämne. I ditt huvudämne ska du avlägga minst 70 sp: först grundstudier 25 sp och sedan 3

5 ämnesstudier 45 sp. Därtill omfattar en examen biämne(n), fakultetens gemensamma studier och övriga studier. Som studerande får du själv välja biämne(n) och vad du avlägger som övriga studier. Fakultetens gemensamma studier på 25 sp utgör dock obligatoriska kurser för alla studerande vid humanistiska fakulteten (se fakultetens gemenamma studier kapitel 5). Som biämne kan du antingen välja att läsa grundstudierna (25 sp + 25 sp) i två separata läroämnen eller fördjupa dina kunskaper i ett läroämne genom att avlägga både grund- (25 sp) och ämnesstudier (35 sp) i läroämnet (se biämnen kapitel 4). De övriga studierna utgör i sin tur valfria universitetsstudier och kan antingen bestå av separata kurser som inte bildar en studiehelhet eller flera kurser i samma läroämne som bildar en studiehelhet (som till exempel ett biämne). 1.1 Examensstruktur för ämneslärare En stor del av studerandena i nordiska språk siktar in sig på utbildningen för ämneslärare i modersmål och litteratur. Ämneslärarbehörigheten förutsätter en högre högskoleexamen och för att bli lärare i modersmål och litteratur ska grund- och ämnesstudierna i följande läroämnen ingå i din examen: nordiska språk, nordisk litteratur och pedagogik. Därtill ska du också avlägga fördjupade studier i ditt huvudämne. I översikten nedan ser du examensstrukturen för kandidatexamen i de humanistiska vetenskaperna med lärarbehörighet som mål. KANDIDATEXAMEN I DE HUMANISTISKA VETENSKAPERNA (180 studiepoäng) huvudämne: nordiska språk NNS, inriktning: ämneslärare i modersmål och litteratur Ämnesstudier i nordiska språk 45 sp (inklusive kandidatuppsats + proseminarium 10 sp) Ämnesstudier i nordisk litteratur 35 sp Grundstudier i nordiska Ämnesstudier språk tot sp sp Grundstudier i nordisk litteratur 25 sp Grundstudier i pedagogik 25 sp 25 sp Huvudämne 70 sp Biämnesstudier 85 sp Fakultetens Övriga studier gemensamma studier Som översikten visar ingår grund- och ämnesstudier i både nordiska språk och nordisk litteratur i kandidatexamen. Därtill ska du avlägga grundstudierna i pedagogik. Ämnesstudierna i pedagogik 4

6 avläggs i samband med magistersexamen. Eftersom studierna i nordiska språk, nordisk litteratur och pedagogik tillsammans med fakultetens gemensamma studier uppgår till 180 studiepoäng krävs inte nödvändigtvis några övriga studier i kandidatexamen. För mer information om ämneslärarutbildningen kan du kontakta humanistiska fakultetens kansli (Fabiansgatan 33, andra våningen, tfn ) eller koordinatorn för den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen, Linda Wickholm (info-amneslarare@helsinki.fi). 1.2 Examensstruktur för översättare Om du siktar på att avlägga utbildningen för översättare inleder du dina studier med att avlägga grundstudierna i nordiska språk. I samband med grundkursen NNS175 Översättning: språkparet svenska och finska kan du söka in till översättarutbildningen (du får mer information om denna möjlighet under hösten). En övergång till översättarutbildningen innebär ett byte av huvudämne från nordiska språk till svensk översättning. Då du avlagt grundstudierna i nordiska språk och kommit in till översättarutbildningen inleder du ämnesstudierna i ditt nya huvudämne i januari. KANDIDATEXAMEN I DE HUMANISTISKA VETENSKAPERNA (180 studiepoäng) huvudämne: svensk översättning Ämnesstudier i svensk översättning 45 sp (inklusive kandidatuppsats + proseminarium 10 sp) Grundstudier i nordiska Ämnesstudier språk tot sp sp Grundstudier i finska för översättare 25 sp Grundstudier i översättningsvetenskap 25 sp 25 sp 35 sp Huvudämne 70 sp Biämnesstudier 50 sp Fakultetens Övriga studier gemensamma studier Som obligatoriska biämnen i översättarutbildningen ingår grundstudierna i både finska språket och i översättningsvetenskap. Efter avlagd kandidatexamen fördjupas ytterligare översättarexpertisen med minst 80 sp huvudämnesstudier i magisterexamen som kombineras med valfria övriga studier på 40 sp. 5

7 1.3 Magisterexamen Efter att du avlagt kandidatexamen kan du påbörja dina magisterstudier. Redan tidigare kan du emellertid genomföra vissa studiemoment som hör till magisterexamen, dock högst 30 studiepoäng och inte seminariet eller avhandlingen pro gradu. Magisterstudierna räknas inte med i kandidatexamen. FILOSOFIE MAGISTER (120 studiepoäng) Fördjupade studier tot sp (inklusive pro gradu 40 sp) Biämnesstudier 0 40 sp Övriga studier 0 40 sp Huvudämne Sammanlagt minst 40 sp Filosofie magisterexamen består av minst 120 poäng, varav 80 poäng utgörs av fördjupade studier i huvudämnet inklusive en avhandling pro gradu. Därutöver kan du ta 40 poäng antingen som biämne eller fria studier. Om du siktar på att bli modersmålslärare kan du avlägga ämnesstudierna i pedagogik i det här skedet. 6

8 2. INDIVIDUELL STUDIEPLAN (ISP) Universitetsstudier innebär en stor valfrihet och därmed även ett stort ansvar. För att underlätta genomförandet av systematiska studier för studenter vid universitetet ges handledning under hela studietiden men i synnerhet i början av studierna. Genom att göra upp en individuell studieplan tillsammans med din handledare kan du planera dina studier. Med hjälp av den individuella studieplanen får du en bättre helhetsbild av hur examina i de humanistiska vetenskaperna är uppbyggda och kan beräkna när studierna borde vara avklarade. I samband med den individuella studieplanen kan det vara nyttigt att fundera på din egen målsättning med studierna, arbetsplaner, studieförmåga och tidsanvändning. Den individuella studieplanen är med andra ord ett verktyg som hjälper dig att planera dina studier. Att göra upp en individuell studieplan ingår i studiemomentet Orienterande studier och individuell studieplan (2 sp) som hör till de gemensamma studierna vid fakulteten. För att studiemomentet skall godkännas krävs en ifylld och godkänd studieplan samt närvaro vid handledningsträffarna. Den individuella studieplanen behöver du även i samband med ansökningar om JOO-studier (se kapitel 4), till utbytesprogram eller byte av huvudämne inom fakulteten. Också under studietiden hjälper vi dig att uppdatera din studieplan. Inom kandidatexamen uppdaterar du din studieplan i samband med proseminariet (vanligen under det tredje studieåret) och då fungerar den kursansvariga läraren som din handledare. Denna uppdatering ger en studiepoäng till dina ämnesstudier. Den tredje uppdateringen av studieplanen sker inför dina magisterstudier i samband med seminariet (vanligen under det fjärde studieåret). Studiepoängen du får för den senare uppdateringen ingår i dina fördjupade studier. Innan du gör upp en studieplan ska du bekanta dig med examensstrukturerna, -fordringarna och undervisningen. Detta kan du göra genom att gå in på universitets intranät, studera studieguiden och noggrant läsa igenom det som står i detta häfte. Då du blivit bekant med materialet hjälper din ISPhandledare dig att göra upp din första studieplan. Utöver att göra upp studieplanen för hela examina kan det också vara sporrande att lägga upp mindre delmål i studierna för sig själv. I avsnitt 3.3 kan du se en modell hur du kan lägga upp dina studier för att avlägga kandidat- och magisterexamen på fem år. 7

9 3. OM STUDIERNA Som examensstrukturen visar fördelas universitetsstudierna i kandidat- och magisterexamen. Kandidatexamen består av grund- och ämnesstudier och magisterexamen av fördjupade studier. Studiehelheterna och kurserna mäts i studiepoäng som sammanfaller med de europeiska ECTSpoängen. En studiepoäng ska motsvara 27 timmars arbete. Inom universitet bedöms studieprestationerna enligt en sexgradig bedömningsskala (0 5), varav vitsordet 1 är det lägsta godkända. Bedömningsskalan är följande: 0 = underkänd, 1 = försvarlig, 2 = nöjaktig, 3 = god, 4 = berömlig, 5 = utmärkt. Avhandlingen pro gradu bedöms i sin tur med latinska vitsord såsom studentexamen. Ett universitetsläsår indelas i fyra perioder. En kurs sträcker sig vanligen över en eller två perioder. Under läsåret fördelar sig perioderna enligt följande tidtabell: Period I: (må 1.9 öppningskarneval, ingen undervisning efter kl. 12) Period II: Period III: Period IV: (påskpaus , ingen undervisning på valborgsdagen 1.5) Mellan perioderna I och II samt III och IV infaller en mellanvecka i studierna då ingen undervisning arrangeras. Under mellanveckorna kan dock förekomma sluttentamina, förhör och uppgifter i anslutning till kurserna. 3.1 Studieavsnitt I både kandidat- och magisterexamen ingår specifika studieavsnitt, det vill säga kurser, som du ska avlägga för att fullgöra studiehelheter såsom grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i ditt huvudämne. Vilka kurser som ingår i studiehelheterna och i examina finns listade i examensfordringarna (se WebOodi kapitel 9). Nedan får du också en översikt över kurserna som ingår i grund- och ämnesstudierna i nordiska språk (svenska som modersmål). 8

10 NNS100 Grundstudier i nordiska språk 25 sp - NNS160.1 Retorik 3 sp - NNS160.2 Skriva 4 sp - NNS170 Grammatik 5 sp - NNS190 Svenskans utveckling och variation 5 sp - NNS175 Översättning: språkparet svenska och finska 4 sp Samt ett av följande studieavsnitt: - NGR181 Norge och norska 4 sp - NGR171 Danmark och danska 4sp - NGR175 Island och isländska 4sp NNS200 Ämnesstudier i nordiska språk 45 sp - NNS260 Textanalys med språkteori 5 sp - NNS265 Språkvård 6 sp - NNS285P Proseminarium 4 sp - NNS285K Kandidatavhandling 6 sp - NNS286 Individuell studieplan, ämnesstudier 1 sp - NPO287T Nordistiken som profession 4 sp - NPO291 Språk och samhälle 4 sp - NNS292 Undervisningsämnet modersmål och litteratur 4 sp - CYK110 Grundkurs i allmän språkvetenskap 3 sp Samt två av följande studieavsnitt: - NGR181 Norge och norska 4 sp - NGR171 Danmark och danska 4sp - NGR175 Island och isländska 4sp Om du planerar att bli översättare avlägger du grundstudierna i nordiska språk 25 sp (NNS100) och söker sedan in till översättarutbildningen genom kursen NNS175 Översättning: språkparet svenska och finska. Som huvudämnesstudent i nordiska språk kan du inte läsa svensk översättning som biämne. En övergång till svensk översättning innebär således ett byte av huvudämne från nordiska språk till svensk översättning. Efter avlagda grundstudier i nordiska språk läser du ämnesstudierna i svensk översättning (NPK200). 9

11 NPK200 Ämnesstudier i svensk översättning 45 sp - NNS260 Textanalys med språkteori 5 sp - NNS265 Språkvård 6 sp - NPK260 Fackspråk och facköversättning 9 sp - NPK285P Proseminarium 4 sp - NPK285K Kandidatavhandling 6 sp - NPK286 Individuell studieplan, ämnesstudier 1 sp - NPK210 Tolka 2 - NPK221 Professionell översättning svenska-finska I 4 sp - NPK230T Professionell översättning finska-svenska I 4 sp Samt ett av följande studieavsnitt: - NGR181 Norge och norska 4 sp - NGR171 Danmark och danska 4sp - NGR175 Island och isländska 4sp På magistersnivå erbjuds en större valfrihet vad gäller valet av fördjupade huvudämneskurser i både nordiska språk (NNS300) och i svensk översättning (NPK300) än vad som erbjuds på kandidatnivå. De fördjupade studierna ska dock alltid bestå av minst 80 sp i huvudämnet. Bland obligatoriska moment som ingår i de fördjupade studierna kan dock nämnas avhandling pro gradu 40 sp, seminarium 10 sp och individuell studieplan, fördjupade studier 1 sp. 3.2 Universitetsstudier frihet och ansvar Som universitetsstuderande förväntas du själv aktivt ta initiativ, söka information och se till att dina studier framskrider i önskvärd takt. Studierna förutsätter med andra ord både självständighet och ansvar. Att du själv bär ansvaret för dina studier innebär å andra sidan att du har friheten att välja både vad och hur just du vill studera. Vi på institutionen hjälper dig gärna med studieplanering och rådgivning men kom ihåg att det alltid är du som har både rätten och skyldigheten att fatta besluten om dina studier. Universitet är inte, och ska heller inte vara en skola. I examensfordringarna ser du vilka kurser du ska avlägga för att fullgöra helheter i ditt huvudämne. I nordiska språk framgår det tydligt vad du ska avlägga i både grund- och ämnesstudierna. Av de obligatoriska grund- och ämnesavsnitten är en stor del undervisningskurser som förutsätter närvaro och aktivt deltagande i undervisningsprogrammet. Bedömningen av kursprestationen grundar sig således inte bara på en sluttentamen utan också på visad aktivitet under kursen. Utmärkande för universitetsstudierna är också att kurserna förutsätter en hel del självständiga studier utanför 10

12 föreläsningsstid. En kurs som ger 5 studiepoäng kanske bara har 2 timmar kontaktundervisning i veckan. På en sådan kurs motsvarar kontaktundervisningen endast en poäng och resten av kursen består av självständiga studier. Kom ihåg att beakta detta i den totala arbetsmängden då du planerar dina studier! På ämnes- och fördjupad nivå erbjuds också möjligheten att avlägga vissa studieavsnitt som tentamen. Dessa kurser förutsätter alltså inte närvaro utan du kan välja att avlägga kursen genom självständiga studier i kombination med en sluttentamen (eller eventuellt skriftligt arbete). Om du vill avlägga ett studieavsnitt som tentamen ska du kontakta den kursansvariga läraren och komma överens om tentamenslitteraturen. Kurstentamen skrivs sedan vanligen under någon av fakultetens allmänna tentamensdagar. Information om tentamensdagarna hittar du på humanistiska fakultetens Flammasida (d.v.s. intranätet) ( Studier vid Helsingfors universitet ger dig också möjligheten att åka på studentutbyte. Glöm inte att ta denna möjlighet i beaktande då du planerar dina studier. Mer information om utbytesmöjligheter får du på institutionens intranät under rubriken Studera utomlands ( 3.3 Modell för preliminär studieplan Nedan ges en exempelmodell för hur du kan lägga upp dina studier för att bli kandidat i de humanistiska vetenskaperna på tre år och filosofie magister på två år. Studierna är planerade som heltidsstudier. Som studerande avgör du själv hur du väljer att lägga upp dina studier, men modellen är tänkt att fungera som ett stöd i studieplaneringen. Institutionen rekommenderar att huvudämnesstudenter avlägger studieavsnitten i följande ordning: Läsår 1: Höstterminen, period I II: NNS160.1 Retorik, NNS160.2 Skriva, NNS170 Grammatik, NNS190 Svenskans utveckling och variation, NNS175 Översättning: språkparet svenska och finska, NGR181 Norge och norska (eller NGR171 Danmark och danska, eller NGR175 Island och isländska), ISPhandledning (NNS001), IKT-körkort 11

13 Vårterminen, period III IV: ämnesstudier och/eller biämnesstudier, IKT-körkort i anknytning till huvudämnet, röstvård och muntlig kommunikation, språkstudier (och övriga fakultetsgemensamma studier) Läsår 2: Ämnesstudier och/eller biämnesstudier, röstvård och muntlig kommunikation, språkstudier (och övriga fakultetsgemensamma studier) Läsår 3: Proseminarium, ISP-uppdatering, kandidatuppsats och biämnesstudier (eventuellt återstående fakultetsgemensamma studier) HuK-examen Läsår 4: Seminarium, ISP-uppdatering och fördjupade studier (och/eller biämnesstudier) Läsår 5: Pro gradu och eventuella återstående fördjupade studier (och/eller biämnesstudier) FM-examen 12

14 4. BIÄMNEN För kandidatexamen i de humanistiska vetenskaperna krävs minst grundstudier i två biämnen ( sp = 50) eller grund- och ämnesstudier i ett biämne (25 sp + 35 sp = 60 sp). Detta innebär att en stor del av din kandidatexamen utgörs av andra studier än huvudämnesstudier. Reflektera därför över dina egna intressen och önskemål gällande en framtida yrkesbana då du väljer dina biämnen. Om du vill bli lärare eller översättare ingår obligatoriska biämnen i din examen (se kapitel 1). Observera också att du behöver 35 studiepoäng övriga studier om du enbart avlägger biämnen för 50 studiepoäng. Då du gör upp din individuella studieplan fyller du i det biämne/de biämnen som för tillfället intresserar dig mest, även om du inte fattat ett slutgiltigt beslut om biämnena. Tanken med studieplanen är att den ska fungera som ett stöd för dig under fortsatta studier och den första versionen behöver inte vara definitiv. Under din studiegång kommer du att utvärdera och uppdatera din ursprungliga studieplan flera gånger. Som biämne kan du välja bland läroämnen vid humanistiska fakulteten. Många biämnen kan du studera fritt när du väl är inskriven vid universitetet, medan andra ämnen har begränsad studierätt. Om ett ämne har begränsad studierätt betyder det att du måste avlägga ett biämnesprov i ämnet för att kunna påbörja dina studier. Det är skäl att i god tid kontrollera när biämnesprov ordnas samt vilka kurser som erbjuds för biämnesstudenter. Mer information om detta finns på heminstitutionernas webbplatser. Humanistiska fakulteten ordnar också särskilda informationstillfällen för biämnesstudier. Du kan också välja biämnen vid andra fakulteter inom Helsingfors universitet och vid andra högskolor i Finland. Avtalet för flexibel studierätt (JOO) är ett avtal mellan alla universitet i Finland som ger studenterna rätt att inkludera studier vid andra universitet i sin examen (se närmare Du kan också läsa biämnen vid öppna universitetet eller vid ett universitet utomlands. Diskutera gärna biämnesval med tutorn och andra studenter. Därtill är det möjligt att avlägga både biämnen och andra studier vid öppna universitetet eller utomlands. Utomlands kan du till exempel studera genom utbytesprogrammen Erasmus eller Nordliks. Det är möjligt att studera både huvud- och biämne på utbyte. Från Nordica kan man åka 13

15 för att studera de ämnen som vi undervisar i (eller liknande ämnen). Info om ansökningstider etcetera skickas ut på Nordicas e-postlista då ansökningstiden närmar sig. Du kan också läsa mer om utbytesprogram och möjligheter på institutionens intranät under rubriken Studier utomlands. 5. FAKULTETENS GEMENSAMMA STUDIER I kandidatexamen i de humanistiska vetenskaperna ingår 25 studiepoäng gemensamma studier som alla studerande vid humanistiska fakultetens ska avlägga. De gemensamma studierna är följande: orienterande studier och individuell studieplan (2 sp) studier i modersmålet (röstvård och muntlig kommunikation) (5 sp) studier i det andra inhemska språket (5 sp) studier i ett främmande språk (5 sp) studier i ett annat främmande språk (3 sp) (också grundkurs godkänns här, om du avlägger grundkursen i norska/danska/isländska som hör till ditt huvudämne, tillgodoräknas kursen här, dock med 0 sp) studier i informations- och kommunikationsteknik (5 sp) (IKT-körkortet 3 sp, IKT-studierna i anslutning till huvudämnet 2 sp) De orienterande studierna ingår i studierna under första hösten. Det är skäl att inleda även de övriga gemensamma studierna i ett så tidigt skede som möjligt, bland annat eftersom språkstudierna kan ta mer tid än beräknat men också för att kunskap i informations- och kommunikationsteknik vid Helsingfors universitet märkbart underlättar fortsatta universitetsstudier. Språk kan du studera bland annat vid universitets Språkcentrum ( vid andra universitet eller utomlands. Studierna i informations- och kommunikationsteknik består av ett IKT-körkort (3 sp) som arrangeras av fakulteten samt IKT-studier i anslutning till huvudämnet (2 sp) som institutionen ansvarar för. I magisterexamen ingår inga obligatoriska fakultetsgemensamma studier. 14

16 6. MOGNADSPROV Då du ska avlägga kandidatexamen inom humanistiska fakulteten måste du göra ett skriftligt mognadsprov. Mognadsprovet skall visa att du är förtrogen med ämnesområdet för kandidatuppsatsen samt har tillräckliga kunskaper i ditt modersmål. Du skriver mognadsprovet efter att du lämnat in kandidatuppsatsen till officiell granskning. Under proseminariet får du mer information om mognadsprovet. 7. ÖVRIGA STUDIER Kandidatexamen i de humanistiska vetenskaperna består av minst 180 studiepoäng. Övriga studier behövs endast om du inte kommer upp till 180 studiepoäng med grund- och ämnesstudier i huvudämnet, biämneshelheterna och fakultetens gemensamma studier. Vanligtvis behövs det högst studiepoäng övriga studier för en minimiexamen. De övriga studierna är fritt valbara universitetsstudier. Observera att de övriga studierna inte kan vara fördjupade studier i huvudämnet eller din avhandling pro gradu, eftersom de hör till filosofie magisterexamen. Redan då du gör upp din individuella studieplan för kandidatexamen ska du kontrollera att du har tillräckligt med poäng i de olika studieavsnitten. 8. HANDLEDNING I början av dina studier kommer du att delta i handledningsträffar. Tanken med dem är att du ska förstå vad universitetsstudier innebär samt att hjälpa dig att göra upp en individuell studieplan. Senare kommer studiehandledningen att fungera i samband med kurserna i ditt huvudämne. Handledning för magisterstudierna ger seminarieläraren och handledaren för avhandlingen pro gradu. På institutionen får du handledning i val av kurser i nordiska språk och hur du ska lägga upp dina studier av din tutorlärare. Du kan också diskutera studieärenden med amanuens Maria Fremer och lärarna på institutionen. Mer specifika upplysningar om enskilda kurser du deltar i får du också av läraren som leder kursen. Du kan även kontakta fakultetens studieärenden (Fabiansgatan 33, andra våningen, tfn , e-post hum-info@helsinki.fi eller om du har frågor eller vill diskutera t.ex. examensstrukturen, fakultetens gemensamma studier, JOO-studier eller val av biämne. 15

17 8.2 Tutorer Råd av tutorn och andra äldre studenter är ovärderliga. Tutor för modersmålslinjen är Daniela Piipponen och Bianca Holmberg Tutorns uppgift är att ge handledning till de nya studenterna och hjälpa dem att finna sig tillrätta i universitetsmiljön. 9. INFORMATION OM KURSER OCH UNDERVISNING Som studerande är det viktigt att du så fort som möjligt själv lär dig orientera dig bland institutionernas information om kurser och undervisning. Största delen av informationen du behöver finns på nätet och därför är det speciellt viktigt att du lär dig använda fakultetens och institutionernas nättjänster för att söka upplysningar om kursutbud och annan viktig information. Viktiga webbplatser och hjälpmedel som du har nytta av i dina studier är bland annat humanistiska fakultetens webbplats på adressen och institutonens webbplats på Mer specifik information om läroämnena och studierna hittar du på institutionens intranät Flamma Ett mycket centralt verktyg i dina studier utgör också kursanmälningsplattformen WebOodi ( På WebOodi kan du anmäla dig till kurser, anmäla dig närvarande som studerande och uppdatera kontaktuppgifter, bekanta dig med kursutbud och examensfordringar samt kontrollera var och när kursundervisningen äger rum. Därtill visar WebOodi också dina egna prestationer och vitsord. Det lönar sig att med jämna mellanrum kontrollera att kurser du avlagt har registrerats och införts korrekt i ditt studieregister. För att undvika att studieprestationer föråldras lönar det sig också att hålla reda på vilka kurser som utgör studiehelheter och kontakta amanuensen för att få delmoment omregistrerade som helheter. Som huvudämnesstuderande behöver du inte anmäla dig till den första periodens kurser i WebOodi, men under dina fortsatta studier görs alla kursanmälningar i WebOodi, kom ihåg att anmäla dig i tid! Märk att olika institutioner och läroämnen kan ha olika anmälningstider. Nedan ser du Nordicas (läroämnena nordiska språk, nordisk litteratur och svensk översättning) anmälningstider till kurser under läsåret

18 Nordicas kursanmälning : Period I: Period II: Period III: Period IV: Mer information om kursanmälningen får du av avdelningssekreterare Tiina Mäkelä. Utöver ovannämnda webbplatser rekommenderar vi dessutom varmt att du ansluter dig till den gemensamma e-postlistan för studenter i nordiska språk, nordisk litteratur och svensk översättning. På denna lista skickar Nordicas personal ut meddelanden om eventuella ändringar i kurstidtabeller, information om kursanmälning, praktikantplatser och vikariat samt upplysningar om föreläsningar och andra händelser vid institutionen. Du ansluter dig till listan genom att skicka meddelandet: subscribe nordica-studenter egen.adress@helsinki.fi till adressen majordomo@helsinki.fi. Byt ut egen.adress@helsinki.fi till din egen e-postadress som du får vid studiestarten. Skriv inget annat i meddelandefältet och lämna rubrikfältet tomt. Då du skickat meddelandet till majordomo@helsinki.fi borde du direkt få ett svarsmeddelande där det står om anlutningen lyckats eller inte. 17

19 10. KONTAKTUPPGIFTER Humanistiska fakultetens kansli Fabiansgatan 33, andra våningen öppet: må 14 16, ti to e-post: tfn: , , Institutionens kansli Unionsgatan 40 (PB 24) Helsingfors universitet tfn (växel) Amanuens Maria Fremer tfn: e-post: Mottagning: C409 Avdelningssekreterare Tiina Mäkelä tfn: e-post: Mottagning: C427 Nyttiga webbadresser Intranätet Flamma: flamma.helsinki.fi WebOodi: weboodi.helsinki.fi Institutionens webbplats: Humanistiska fakultetens webbplats: Helsingfors universitets webbsida: 18

20 Ämnesföreningen Saga Välkommen till Saga, ämnesföreningen för studenter i nordiska språk. Ämnesföreningen finns till för att du och dina studiekompisar ska trivas med studielivet också utanför studierna. Saga ordnar alltså lite lättare program så som ölkvällar, kryssningar, chans att hänga med på olika kulturevenemang, korridorkaffe m.m. För att få information om allt du kan vara med om, anmäl dig till Sagas e-postlista så här: Mejla: subscribe saga-list (skriv det i meddelandefältet) till majordomo@helsinki.fi (rubrikfältet lämnas tomt). Om ett tag får du bekräftelse på att du är med på listan. På Sagas webbplats och facebook-sida hittar du också mera information. Mejla saga-styrelse@helsinki.fi om du är intresserad av att sitta med i Sagas styrelse, vill fråga något eller har idéer. Vi svarar gärna på dina frågor! 19