Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten

Transkript

1 HELSINGFORS UNIVERSITET Beteendevetenskapliga fakulteten Fakultetsrådets beslut PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR EXAMINA OCH STUDIER VID BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN, GÄLLER FRÅN I fråga om examina och studier gäller det som föreskrivs i universitetslagen (558/2009) med ändringar, statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) med ändringar, instruktionen för Helsingfors universitet ( ), examens- och rättssäkerhetsinstruktionen för Helsingfors universitet ( ) och dessa permanenta föreskrifter. Dessa permanenta föreskrifter gäller inte vetenskapliga påbyggnadsexamina eller psykoterapeututbildningen. Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten Vid Beteendevetenskapliga fakulteten kan följande examina avläggas: kandidatexamen i pedagogik, humanistiska vetenskaper eller psykologi (180 sp) och magisterexamen i pedagogik (120 sp), filosofi (120 sp) eller psykologi (150 sp). Maximiomfattningen av examina Minimiomfattningen av en kandidatexamen kan i regel överskridas med högst 10 studiepoäng och minimiomfattningen av en magisterexamen med högst 25 studiepoäng. I utbildningar som ger formell tjänstebehörighet (lärar-, psykolog- och logopedutbildningar) kan minimiomfattningen av kandidatexamen överskridas med mer än 10 studiepoäng och magisterexamen med mer än 25 studiepoäng. Denna överskridning gäller endast studier som ger tjänstebehörighet. Examen kan avläggas inom följande utbildningar och huvudämnen: Institutionen för beteendevetenskap Utbildningsprogram för kandidatexamen (huvudämne inom parentes) Barnträdgårdslärarutbildningen (pedagogik) Utbildningsprogram för kandidatexamen och magisterexamen (inom parentes huvudämne, linje) Utbildningen i pedagogik (allmän pedagogik och vuxenpedagogik) (pedagogik) Utbildningen i pedagogik (allmän pedagogik och vuxenpedagogik) (pedagogik), svenskspråkig utbildning Utbildningen i psykologi (psykologi) Utbildningen i kognitionsvetenskap (kognitionsvetenskap) Utbildningen i fonetik (fonetik, allmänna linjen) Utbildningen i fonetik (fonetik, linjen för talkommunikation) Utbildningen i logopedi (logopedi)

2 Magisterprogram (huvudämnet inom parentes) Master s Degree Programme in Adult Education and Developmental Work Reseach (Adult Education) Master s Degree Programme in Intercultural Encounters (Phonetics, Speech Communication) Magisterprogrammet i utbildningssociologi och utbildningspolitik (pedagogik) Institutionen för lärarutbildning Utbildningsprogram för kandidatexamen (huvudämne inom parentes) Barnträdgårdslärarutbildningen (pedagogik) Utbildningsprogram för kandidatexamen och magisterexamen (huvudämne inom parentes) Utbildningen i specialpedagogik (specialpedagogik) Utbildningen av lärare i huslig ekonomi (hushållsvetenskap/pedagogik) Utbildningen i hushållsvetenskap (hushållsvetenskap) Utbildningen av handarbetslärare (slöjdvetenskap/pedagogik) Utbildningen i slöjdvetenskap (slöjdvetenskap) Klasslärarutbildningen (pedagogik/pedagogisk psykologi) Magisterprogram (huvudämnet inom parentes) Magisterprogrammet i barnpedagogik (pedagogik) Lärarutbildning Examensinriktad grundutbildning för lärare ordnas i form av utbildning av barnträdgårdslärare, klasslärare, lärare i huslig ekonomi och handarbetslärare. I utbildningen i specialpedagogik är det möjligt att genomföra studier som ger behörighet som speciallärare (inriktningen för speciallärarstudier). För examensstuderande och studerande med studierätt för fristående studier ordnar Helsingfors universitet i form av övrig lärarutbildning pedagogiska studier för lärare, fristående speciallärarstudier och fristående studier i undervisningsämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen. Kandidatexamen i pedagogik, psykologi eller humanistiska vetenskaper För kandidatexamen ska den studerande genomföra studier i en omfattning av minst 180 studiepoäng. I huvudämnet ska den studerande genomföra grund- och ämnesstudierna, i vilka det ingår en kandidatavhandling (6 sp), ett mognadsprov, språkstudier (minst 10 sp), studier i informations- och kommunikationsteknik (minst 3 5 sp) i vilka ingår ett IKT-körkort om tre studiepoäng, en individuell studieplan (minst 1 sp), samt praktik som främjar kompetensen eller studier som främjar arbetslivsorienteringen i enlighet med utbildningens examensfordringar (minst 1 sp). Dessutom ska den studerande som biämnesstudier genomföra grundstudiehelheten (25 sp) i minst ett biämne i enlighet med utbildningens examensstruktur och valfria studier i den omfattningen att minimiomfattningen studiepoäng för examen uppfylls. Magisterexamen i pedagogik, psykologi eller filosofi För magisterexamen ska den studerande genomföra de fördjupade studierna i huvudämnet, i vilka det ingår en pro gradu-avhandling om 40 studiepoäng samt ett mognadsprov. Om språk- och kommunikationsstudierna och IKT-körkortet inte har genomförts i kandidatexamen ska de genomföras i magisterexamen. Den studerande ska göra upp en individuell studieplan för examen (minst 1 sp). I

3 magisterexamen ingår också praktik som fördjupar kompetensen, i lärarutbildningen undervisningspraktik. För examen ska dessutom biämnesstudier och/eller valfria studier genomföras i enlighet med utbildningens examensstruktur och examensfordringar i den omfattningen att minimiomfattningen för examen (120/150 sp) uppfylls. Filosofie magisterexamen med psykologi som huvudämne (120 sp) skiljer sig från psykologie magisterexamen (150 sp) på det sätt som anges i examensfordringarna. Magisterstudierna inleds efter att kandidatexamen har avlagts. De fördjupade studierna kan dock i undantagsfall inledas redan då studierna för kandidatexamen är till största delen slutförda. Institutionerna kan utfärda noggrannare bestämmelser om detta. Biämnen och valfria studier Som biämne i en examen kan godkännas ett ämne eller en med ett ämne jämförbar studiehelhet eller mångvetenskaplig studiehelhet som ingår i Helsingfors universitets eller ett annat universitets examensfordringar. Biämnets minimiomfattning är 25 studiepoäng. I de valfria studierna kan inkluderas studier i enlighet med Helsingfors universitets eller ett annat universitets examensfordringar i den omfattningen att minimiomfattningen för examen uppfylls. Språk- och kommunikationsstudier I kandidatexamen ingår minst 10 studiepoäng språkstudier. Den som avlägger endast magisterexamen och inte har genomfört de obligatoriska språkstudierna i en tidigare högskoleexamen ska genomföra språkstudierna i magisterexamen. Språkstudierna hos de studerande som har beviljats studierätt för bara magisterexamen kontrolleras i början av studierna och då fastställs eventuella kompletterande studier. För kontrollen av språkstudierna ansvarar enheten för studieärenden vid Beteendevetenskapliga fakultetens kansli. Studerande i den finsk- eller svenskspråkiga utbildningen som har fått sin skolutbildning på finska eller svenska i det finländska skolväsendet: Studier i modersmålet finska eller svenska enligt den studerandes skolutbildningsspråk, omfattar minst 4 studiepoäng. Studier i det andra inhemska språket finska eller svenska, omfattar 3 studiepoäng. Studier i ett främmande språk på den nivå som det krävs för den examen som avläggs, omfattar 3 studiepoäng. Studerande i den finsk- eller svenskspråkiga utbildningen som har fått sin skolutbildning på finska eller svenska någon annanstans än i det finländska skolväsendet: Studier i modersmålet finska eller svenska enligt den studerandes skolutbildningsspråk, omfattar minst 4 studiepoäng. Studier i det andra inhemska språket krävs inte. Studier i två främmande språk på den nivå som det krävs för den examen som avläggs, omfattar studiepoäng.

4 Studerande i den finsk- eller svenskspråkiga utbildningen som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska: Studier i modersmålet krävs inte. Studier i det andra inhemska språket krävs inte. Studier i två främmande språk på den nivå som det krävs för den examen som avläggs, omfattar minst studiepoäng. Studerande i den engelskspråkiga utbildningen som har fått sin skolutbildning på finska eller svenska i det finländska skolväsendet: Studier i modersmålet finska eller svenska enligt den studerandes skolutbildningsspråk, omfattar minst 4 studiepoäng. Studier i det andra inhemska språket finska eller svenska, omfattar 3 studiepoäng. Studier i ett främmande språk på den nivå som det krävs för den examen som avläggs, omfattar 3 studiepoäng. Studerande i den engelskspråkiga utbildningen som har fått sin skolutbildning på finska eller svenska någon annanstans än i det finländska skolväsendet: Studier i modersmålet finska eller svenska enligt den studerandes skolutbildningsspråk, omfattar minst 4 studiepoäng. Studier i det andra inhemska språket krävs inte. Studier i två främmande språk på den nivå som det krävs för den examen som avläggs, omfattar studiepoäng. Studerande i den engelskspråkiga utbildningen som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska: Studier i modersmålet krävs inte. Studier i det andra inhemska språket krävs inte. Studier i finska eller svenska, omfattar 3 studiepoäng. Studier i modersmålet (finska eller svenska) I modersmålet ska den studerande uppnå sådana språkkunskaper att han eller hon behärskar den skriftliga och muntliga kommunikation i modersmålet som studierna och yrket förutsätter. Studierna i muntliga och skriftliga färdigheter i modersmålet omfattar minst 2 studiepoäng var (sammanlagt minst 4 studiepoäng) Om ersättande av de studier i modersmålet som ingår i examen bestämmer enheten för studieärenden vid Beteendevetenskapliga fakultetens kansli. Studier i det andra inhemska språket (svenska eller finska) De studerande ska visa sådana språkkunskaper i finska och svenska som det förutsätts för en statlig anställning vid tvåspråkiga myndigheter enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) och som är nödvändiga inom det egna fackområdet. Studierna i det andra inhemska språket omfattar 3 studiepoäng. Studierna i det andra inhemska språket kan genomföras i form av ett språktest (finska/svenska) eller en kurs (finska/svenska). Utgångsnivån på kursen är den europeiska referensramens färdighetsnivå B1. Helsingfors

5 universitets Språkcentrum beslutar om ersättande av de obligatoriska språkstudierna i det andra inhemska språket som ingår i examen. Studier i främmande språk Den studerande ska visa sig ha förvärvat sådana kunskaper i ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning (statsrådets förordning om universitetsexamina 794/2004). Den studerande kan visa sina språkkunskaper antingen i engelska, spanska, italienska, franska, tyska eller ryska eller i ett annat språk som godkänts av dekanus. Studierna i ett främmande språk omfattar 3 studiepoäng. Studierna i det främmande språket kan genomföras i form av ett språktest eller en kurs. Utgångsnivån i engelska är den europeiska referensramens färdighetsnivå B2. I spanska, italienska, franska, tyska och ryska är utgångsnivån minst B1 enligt den europeiska referensramen. Helsingfors universitets Språkcentrum beslutar om ersättande av de språkstudier i främmande språk som ingår i examen. Språkstudiernas giltighetstid Språkstudier som ingår i examen föråldras inte om de till sin omfattning och sitt innehåll motsvarar språkstudierna i fakultetens examensfordringar. Studier i informations- och kommunikationsteknik I en lägre och högre högskoleexamen vid Helsingfors universitet ingår det studier i informations- och kommunikationsteknik omfattande minst 5 studiepoäng. I dessa studier ingår enligt Helsingfors universitets examensfordringar ett obligatoriskt IKT-körkort med omfattningen 3 studiepoäng. IKTkörkortet kan inte ersättas med andra studier. Studerande som avlägger endast kandidatexamen ska genomföra informations- och kommunikationsstudier i en omfattning av 5 studiepoäng (i vilka IKT-körkortets 3 studiepoäng ingår). Den som avlägger endast magisterexamen och inte har genomfört Helsingfors universitets obligatoriska IKT-körkort i en tidigare högskoleexamen ska genomföra det i magisterexamen. Kandidatavhandlingen och pro gradu-avhandlingen Kandidatavhandlingen är 6 studiepoäng till sin omfattning. Avhandlingen för kandidatexamen är ett individuellt arbete. Kandidatavhandlingen kan i fråga om ämnet vara ett separat arbete eller ingå i ett tematiskt mer omfattande forskningsprojekt. I båda fallen skriver den studerande en självständig forskningsrapport. Den lärare som ansvarar för studierna i fråga beslutar om bedömningen av kandidatavhandlingen. Pro gradu-avhandlingen omfattar 40 studiepoäng. En pro gradu-avhandling är ett individuellt arbete. Pro gradu-avhandlingen kan i fråga om ämnet vara ett separat arbete eller ingå i ett tematiskt mer omfattande forskningsprojekt. I båda fallen skriver den studerande en självständig forskningsrapport. Se fakultetens anvisningar för hur man skriver en avhandling. Pro gradu-avhandlingar och kandidatavhandlingar är offentliga. Om det i en pro gradu-avhandling ingår sådan information som nämns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) (som gäller t.ex. en privatpersons integritetsskydd eller en affärshemlighet) ska det eventuellt ickeoffentliga avsnittet ingå som bilaga i avhandlingen. Dekanus fattar på ansökan beslut om avvikande

6 från offentlighetsprincipen utgående från ett utlåtande av handledaren för avhandlingen. Avvikandet från offentlighetsprincipen och hur länge det är i kraft avgörs från fall till fall. Den studerande ska redan i början av arbetet med avhandlingen diskutera med handledaren vilka möjligheter det finns att genomföra arbetet så att man inte behöver avvika från offentlighetsprincipen. Ansökan om avvikande offentlighetsförfarande ska göras i god tid innan avhandlingen lämnas in för granskning. Avhandlingens sammanfattning är alltid offentlig. Fakultetsrådet beslutar om vitsordet för pro gradu-avhandlingen. Avhandlingens författare kan framföra anmärkningar angående vitsordsförslaget eller begära att bedömningen avbryts innan fakultetsrådet behandlar ärendet. Om den studerande är missnöjd med det vitsord som fakultetsrådet bestämt kan han eller hon söka rättelse hos examensnämnden för studieprestationer. Mognadsprov Det språk som mognadsprovet skrivs på är beroende av den studerandes skolutbildningsspråk. I och med att den studerande skriver mognadsprovet på sitt skolutbildningsspråk visar han eller hon de utmärkta språkkunskaper som förutsätts i 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003). Separata mognadsprov avläggs för kandidat- och magisterexamen. I kandidatexamen ska mognadsprovet visa att den studerande är förtrogen med ämnet för avhandlingen och behärskar svenska eller finska. Mognadsprovet avläggs som en del av kandidatavhandlingen. Mognadsprovet utgörs av kandidatavhandlingen eller delar av den. Mognadsprovet för magisterexamen ska visa att den studerande är förtrogen med ämnet för avhandlingen och behärskar svenska eller finska. Mognadsprovet avläggs som en del av pro graduavhandlingen. Mognadsprovet utgörs av pro gradu-avhandlingens sammandrag. Språkkunskaperna behöver inte visas om de redan visats i kandidatexamen. Om språkkunskaperna inte har visats i samband med kandidatexamen, ska den studerande lämna in en del av sin pro gradu-avhandling för bedömning som mognadsprov (enligt anvisningarna för kandidatavhandlingen). Om pro gradu-avhandlingen har skrivits på engelska i stället för finska eller svenska, ska den studerande som har fått sin skolutbildning på finska eller svenska som mognadsprov skriva antingen en separat essä om kandidatavhandlingens ämne eller ett textavsnitt ur kandidatavhandlingen (5 10 sidor) på finska eller svenska, som lämnas in för granskning till språkgranskaren. För studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska och som studerar i ett engelskspråkigt magisterprogram utgörs mognadsprovet av sammandraget på engelska. Den studerande kan komma överens med den ansvariga professorn om att skriva avhandlingen på något annat språk än utbildningsspråket engelska. I detta fall skrivs ett separat mognadsprov på engelska. Tillgodoräknande av studier som genomförts någon annanstans I Helsingfors universitets rektors beslut (77/2011, ) Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens vid Helsingfors universitet (AHOT) bestäms det om tillgodoräknande av studier som har genomförts någon annanstans. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens (AHOT) avser den helhet av förfaranden som gör det möjligt för studerande att i sin examen räkna sig till godo kunskaper som de förvärvat i olika sammanhang (före studierna och under studierna). Tidigare förvärvade kunskaper kan räknas till godo på basis av kompetens som förvärvats i formell utbildning och på andra sätt än i formell utbildning.

7 Tillgodoräknandet kan ske genom ersättande eller inkluderande. Ersättande innebär att studier som hör till examensfordringarna ersätts på basis av tidigare förvärvad kompetens. Ersättande förutsätter innehållslig motsvarighet. Studier som har ersatts behöver inte kompletteras ytterligare. Med inkluderande avses att tidigare förvärvad kompetens inkluderas i examen. Ingen innehållslig motsvarighet krävs. I Beteendevetenskapliga fakultetens examina kan studier som ingår i en annan examen endast tillgodoräknas om de hör till de obligatoriska studierna i den aktuella examen vid Beteendevetenskapliga fakulteten. Examensarbeten som redan ingår i en högskoleexamen kan inte räknas till godo. Vid behov ska studier som inkluderas kompletteras och/eller uppdateras. Tillgodoräknande av studier som genomförts i formell utbildning grundar sig på de uppgifter som finns i studieregister och intyg. Den studerande ska uppvisa tydliga, kontrollerbara bevis (t.ex. skriftliga och muntliga tentamina, essäer) på den kompetens som förvärvats på annat sätt än inom formell utbildning. Ansökan om tillgodoräknande ska i regel göras i början av terminerna. Studier som räknas den studerande till godo inkluderas i examen i studiepoängtalet. Studier som har genomförts för över tio år sedan räknas inte till godo i en examen. Det avgörande datumet är den dag när enheten för studieärenden vid fakultetskansliet tar emot anhållan om examensbevis. Kompletterande studier Av studerande som har antagits för att direkt avlägga endast magisterexamen krävs det enligt vad utbildningen eller ämnet bedömer studier som kompletterar den tidigare grundutbildningen. De kompletterande studierna kan vara högst 60 studiepoäng till sin omfattning. De inkluderas i den studerandes individuella studieplan. Kompletterande studier inkluderas inte som studiepoäng i magisterexamen, med undantag för de obligatoriska språkstudierna i examen och studieavsnittet IKTkörkortet. Studerande som avlägger endast magisterexamen inom lärar-, psykolog- eller logopedutbildningen kan åläggas att genomföra förutom kompletterande studier också behörighetsgivande studier, som kan var mer än 60 studiepoäng till sin omfattning. De kompletterande studierna kan inte inkluderas i magisterexamen, men de behörighetsgivande studierna kan inkluderas. Byte av huvudämne inom utbildningen Dekanus beslutar om byte av huvudämne inom samma utbildning efter att ha hört den studerandes institution. Övergång till studier för endast magisterexamen Studerande som har beviljats studierätt för kandidat- och magisterexamen kan på särskild ansökan övergå till direkta studier för endast magisterexamen. Den studerande kan ansöka om övergång när han eller hon har genomfört minst lägre högskoleexamen (inte yrkeshögskoleexamen) och de grundoch ämnesstudier som hör till utbildningens huvudämne. Den studerande kan vid behov åläggas att genomföra kompletterande studier i en omfattning av högst 60 sp. Man kan ansöka om övergång vid tre olika tidpunkter: på våren i samband med den

8 separata antagningen (månadsskiftet februari mars), i samband med att de antagna i huvudantagningen tar emot sina studieplatser (månadsskiftet juli augusti) och i början av december. Studietiden för magisterexamen för studerande som har beviljats studierätt eller senare ändras till fyra år (utbildningen i psykologi fyra och ett halvt år) enligt lagen som begränsar studietiden. Den nya studietiden träder i kraft enligt datumet för dekanus beslut. Deltagande i undervisningen Enligt Helsingfors universitets examens- och rättssäkerhetsinstruktion (24 ) kan undervisningen i undervisningsplanen anges vara obligatorisk, valfri eller frivillig. Fakultetsrådet kan besluta i hur stor andel av den undervisning som är obligatorisk enligt undervisningsplanen den studerande måste delta. Vid Beteendevetenskapliga fakulteten har beslut om deltagandet i undervisningen delegerats till institutionerna. Bedömning av studieprestationer Studieavsnitt och studiehelheter bedöms på skalan 0 5 eller i undantagsfall med godkänd/underkänd. En godkänd pro gradu-avhandling bedöms enligt skalan approbatur, lubenter approbatur, non sine laude approbatur, cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, eximia cum laude approbatur eller laudatur. Vitsordet för pro gradu-avhandlingen påverkar inte helhetsvitsordet för de fördjupade studierna. En godkänd kandidatavhandling bedöms enligt en skala på 1 5. Vitsordet för kandidatavhandlingen påverkar inte helhetsvitsordet för ämnesstudierna. Språkkunskaperna i det andra inhemska språket bedöms med vitsorden nöjaktiga kunskaper och goda kunskaper. I fråga om fördjupade studier som genomförs som fristående studier/biämnesstudier beaktas bilaudaturavhandlingens vitsord då man bestämmer helhetsvitsordet. En godkänd bilaudaturavhandling bedöms enligt skalan 1 5. Bedömningen görs av avhandlingens handledare/den ansvariga för studiehelheten. Studieprestationernas giltighetstid Studier som är äldre än tio år kan inte inkluderas i en kandidat- eller magisterexamen vid Beteendevetenskapliga fakulteten. I fråga om enskilda studieavsnitt räknar man tio år från studieavsnittets prestationsdatum och i fråga om studiehelheter (t.ex. grundstudier) räknar man tio år från studiehelhetens prestationsdatum. Studieavsnitt som är äldre än tio år kan ingå i en studiehelhet om studiehelhetens prestationsdatum ligger högst tio år tillbaka och helheten till innehållet motsvarar de aktuella examensfordringarna. Regeln om studieprestationernas giltighetstid gäller inte de språkstudier som obligatoriskt ingår i examen. Regeln om giltighetstiden gäller IKT-körkortet. I huvudämnet kan den studerande komplettera studier som är äldre än 10 år på det sätt som utbildningen eller ämnet bestämmer så att de bildar en godkänd helhet, om ämnets ansvarsperson anser det möjligt.

9 Om den studerande fortsätter med sådana biämnesstudier vid Beteendevetenskapliga fakulteten som är mer än tio år gamla, har han eller hon möjlighet att uppdatera de föråldrade studierna och på så sätt fortsätta med studierna i det aktuella ämnet, om ämnets ansvarsperson anser det möjligt. Om examensfordringarna i väsentlig grad har ändrats, kan det också krävas att den studerande genomför kompletterande tilläggsstudier även om studieprestationerna inte är äldre än tio år. Undervisnings- och examensspråk samt studieprestationens språk I universitetslagen och Helsingfors universitets examens- och rättssäkerhetsinstruktion bestäms det om såväl undervisnings- och examensspråket som studieprestationens språk. Helsingfors universitet är tvåspråkigt: undervisnings- och examensspråk är finska och svenska. Ett undantag vid Beteendevetenskapliga fakulteten utgör de engelskspråkiga magisterprogrammen och de engelskspråkiga pedagogiska studierna för lärare samt andra studiehelheter och studieavsnitt vars språk har fatställts att ska vara engelska. Studieprestationens språk Om ämnets eller undervisningens art inte kräver något annat, har de studerande rätt att använda finska eller svenska i sina studieprestationer och att få uppgifterna i en skriftlig tentamen och andra uppgifter som ingår i studierna på det språk som de uppger, på finska eller svenska. I fråga om examensprogram på främmande språk används i undervisningen och studieprestationerna det språk som har bestämts i undervisningsplanen. I fråga om den studerandes rätt att i studieprestationer använda något annat språk än finska eller svenska i andra examensprogram än de på främmande språk beslutar examinatorn, den ämnesansvariga eller prefekten enligt vad fakultetsrådet bestämmer. Handledaren för avhandlingen bestämmer om en studerande får skriva den avhandling som hör till de fördjupade studierna på något annat språk än finska eller svenska. Tentamensspråk Examinatorn kan på den studerandes begäran besluta om den studerande har rätt att få tentamensfrågorna och skriva svaren på ett annat språk än finska eller svenska. I de engelskspråkiga utbildningarna är tentamensspråket engelska. Fusk i studierna Den som misstänker att en studerande har gjort sig skyldig till fusk i studierna är skyldig att vidta åtgärder. (Examens- och rättssäkerhetsinstruktionen för Helsingfors universitet, ) Undantag från de permanenta föreskrifterna Dekanus kan inom sina befogenheter bevilja undantag från de permanenta föreskrifterna. De permanenta föreskrifternas ikraftträdande

10 Dessa permanenta föreskrifter gäller från , med undantag för punkten deltagande i undervisningen som förutsätter beslut av institutionerna. Besluten om deltagande i undervisningen kan dock inte gälla de studieavsnitt i vilka undervisningen inleds före