Examensstadga för Åbo Akademi. Godkänd av styrelsen

Transkript

1 1. Allmänna bestämmelser 2. Lägre högskoleexamen 3. Högre högskoleexamen 4. Bestämmelser om lärarutbildningen 5. Antagning och registrering av studerande 6. Undervisnings- och examensspråket 7. Kommunikation och allmänna språkkunskaper 8. Den akademiska undervisningen 9. Institutionernas utbildningsansvar 10. Studierna 11. Betyg, intyg och bedömning 12. Särskilda bestämmelser 13. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Examensstadga för Åbo Akademi Godkänd av styrelsen kap. Allmänna bestämmelser 1 Tillämpningsområde I denna stadga föreskrivs om lägre och högre högskoleexamina som avläggs vid akademin. I denna stadga föreskrivs även om behörighetsgivande studier, fortbildning och öppen universitetsundervisning vid akademin. 2 Utbildningsansvar och -avtal Inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi avläggs humanistiska, pedagogiska, psykologiska och teologiska examina samt fullgörs studier som ger yrkesfärdigheter på det pedagogiska området. Inom det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet avläggs hälsovetenskapliga, juridiska och samhällsvetenskapliga examina jämte examina i ekonomiska vetenskaper. Inom fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik avläggs farmaceutiska, naturvetenskapliga, och teknisk-vetenskapliga examina jämte examina i ekonomiska vetenskaper. Utbildningen anordnas enligt universitetslagen (558/2009), de förordningar som har utfärdats på grundval av den, de förordningar som nämns i 3 i lagen om införande av universitetslagen (559/2009), akademins författningar och denna examensstadga. Vid planering av utbildningen som leder till farmaceutexamen ska iakttas Europeiska gemenskapens lagstiftning om utbildningens miniminivå. Avtal om gemensamma utbildningar och andra utbildningsavtal undertecknas av rektor. Om de gemensamma utbildningarna bestäms närmare i 44. 3

2 Grunden för examensutbildningen Grunden för den utbildning som leder till lägre högskoleexamen är gymnasiestudier eller annan utbildning på motsvarande nivå. Grunden för den utbildning som leder till högre högskoleexamen är lägre högskoleexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå. 4 Ordnande av utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen En utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen kan ordnas på basis av läroämnen eller i form av utbildningsprogram. En utbildning som bygger på lägre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå och som leder till högre högskoleexamen kan också ordnas i form av ett utbildningsprogram som har separat antagning. I förordning eller genom beslut av undervisningsministeriet bestäms om vilka utbildningsprogram med separat antagning (magisterprogram) som anordnas vid akademin. En utbildning som leder till högskoleexamen kan ordnas genom nationellt eller internationellt samarbete. En utbildning som bygger på lägre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå och leder till högre högskoleexamen samt avses genomföras endast en gång kan inrättas med rektors tillstånd. 5 Examina på främmande språk För en examen som har avlagts på något annat språk än svenska ges utöver den examensbenämning på svenska som finns i bilagan även en examensbenämning på engelska enligt vad som nämns i bilagan. 6 Dimensionering av studierna och deras karaktär Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studiekurserna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng. Prestationernas omfång anges i studiepoäng som heltal. Studieprestationerna för examen kan vara obligatoriska, begränsat valbara eller fritt valbara. 7 Språkkunskaper De studerande ska i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat 1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt 2) sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning.

3 En studerande som har avlagt examen vid en läroinrättning i landskapet Åland behöver inte i studierna för lägre eller högre högskoleexamen visa de kunskaper i finska som annars föreskrivs för examen i fråga. I 34 bestäms i vilken utsträckning studeranden ska delta i sådan undervisning i finska som är nödvändig med tanke på utbildningsområdet. Studerandens kunskaper i finska ska anges på examensbetyget. Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte en studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som har fått sin skolutbildning utomlands. 2 kap. Lägre högskoleexamen 8 Mål för lägre högskoleexamen Den utbildning som leder till lägre högskoleexamen ska ge de studerande 1) grunderna i de huvud- och biämnen eller med dem jämställbara helheter som ingår i examen eller grunderna i de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt förutsättningar att följa utvecklingen på området, 2) förmåga till vetenskapligt tänkande och de kunskaper och färdigheter som fordras för ett vetenskapligt arbetssätt, 3) förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för kontinuerligt lärande, 4) förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet, samt 5) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper. Utbildningen grundar sig på forskning samt på yrkespraxis inom området. 9 Omfattningen av de studier som krävs för lägre högskoleexamen De studier som krävs för lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng, om inte något annat bestäms nedan. Utbildningen ordnas så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår. 10 Lägre högskoleexamens uppbyggnad I de studier som leder till lägre högskoleexamen kan ingå 1) grundstudier och ämnesstudier, 2) studier i språk och kommunikation, 3) mångvetenskapliga studiehelheter, 4) andra studier, samt 5) praktik som utvecklar sakkunskapen. I studierna för farmaceutexamen ingår obligatorisk praktik.

4 Grundstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar minst 25 studiepoäng. Ämnesstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar tillsammans med grundstudierna minst 60 studiepoäng. Ämnesstudierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet omfattar ett lärdomsprov på minst 6 och högst 10 studiepoäng. De ämnen som kan vara huvudämnen i examen är de samma som kan vara huvudämne i högre högskoleexamen om inte annat anges i 9 kap. 11 Avläggande av lägre högskoleexamen För examen ska de studerande fullgöra minst grund- och ämnesstudierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet samt studier i språk och kommunikation. De studerande ska visa att de har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 7 1 mom. De studerande ska avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i svenska eller finska. Närmare anvisningar om mognadsprovet som underlag för språkgranskning ges av centret för språk och kommunikation (språkcentret). ( ) Bestämmelser om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 1 mom. ingår i 27. ( ) Utbildningen ska ge de studerande 3 kap. Högre högskoleexamen 12 Mål för högre högskoleexamen 1) goda kunskaper i huvudämnet eller en helhet som jämställs med huvudämnet och göra dem förtrogna med grunderna i biämnena eller ge goda kunskaper i de fördjupade studier som hör till utbildningsprogrammet, 2) förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder, 3) förutsättningar att vara verksamma i arbetslivet som sakkunniga inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området, 4) färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning, samt 5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper. Utbildningen baserar sig på forskning samt yrkespraxis inom området. 13 Omfattningen av de studier som leder till högre högskoleexamen De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng, om inte något annat bestäms i

5 andra momentet. Utbildningen ordnas så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår. De studier som krävs för psykologie magisterexamen omfattar 150 studiepoäng. Utbildningen ordnas så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två och ett halvt läsår. 14 Högre högskoleexamens uppbyggnad I de studier som leder till högre högskoleexamen kan ingå 1) grundstudier och ämnesstudier samt fördjupade studier, 2) studier i språk och kommunikation, 3) mångvetenskapliga studiehelheter, 4) andra studier, samt 5) praktik som fördjupar sakkunskapen. I studierna för psykologie magisterexamen och filosofie magisterexamen med huvudämnet logopedi ingår obligatorisk praktik. För grundstudier och ämnesstudier gäller den minimiomfattning som avses i 10 2 mom. De fördjupade studierna omfattar minst 60 studiepoäng. De fördjupade studierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämförs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng. De ämnen som kan vara huvudämnen i examen anges i 9 kap. 15 Avläggande av högre högskoleexamen För examen ska de studerande fullgöra minst de fördjupade studierna i huvudämnet eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller de fördjupade studierna i utbildningsprogrammet samt, om så bestäms, utföra övervakad praktik. De studerande ska också fullgöra tillräckliga biämnesstudier, om dessa inte har fullgjorts inom den utbildning som leder till lägre högskoleexamen. De studerande ska visa att de har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 7. De studerande ska avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i svenska eller finska. En studerande behöver inte visa kunskaper i svenska eller finska i ett mognadsprov för högre högskoleexamen, om denna avläggs på samma språk, och om studeranden har visat språkkunskaperna i ett mognadsprov för lägre högskoleexamen. Studeranden ska dock genom prov utvisa förtrogenhet med ämnesområdet. Närmare bestämmelser om det språk som används i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 1 mom. ingår i 27. ( ) 4 kap. Bestämmelser om lärarutbildningen

6 16 Mål för lärarutbildningen Målet för den lärarutbildning som ordnas vid akademin är att ge den studerande färdigheter för självständig verksamhet som lärare, handledare och fostrare. De studier som ingår i lärarutbildningen är 17 Studier i lärarutbildningen 1) studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning, 2) studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen; dessa studier ger yrkesfärdigheter för undervisning i de för alla gemensamma ämnen som enligt 11 i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs, 3) studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning, 4) studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom elevhandledning och studiehandledning, 5) pedagogiska studier för lärare, vilka är studier i pedagogik som har en didaktisk inriktning och innehåller handledd praktik; dessa studier kan inriktas särskilt på uppgifter inom grundläggande utbildning, vid gymnasium, inom yrkesutbildning eller inom vuxenutbildning, samt 6) studier i undervisningsämnet, vilka hör till utbildningen för ämneslärare; dessa studier främjar ämneskompetensen i ett läroämne som ingår i undervisningen i den grundläggande utbildningen, gymnasiet eller någon annan utbildning. De studier som avses i 1 mom. 5 punkten omfattar 60 studiepoäng. De studier som avses i 1 4 punkten omfattar minst 60 studiepoäng. Den praktik som avses i 5 punkten i nämnda moment genomförs vid en övningsskola, vid någon annan av pedagogiska fakulteten godkänd läroanstalt eller på något annat av fakulteten godkänt sätt. De studier i undervisningsämnet som avses i 1 mom. 6 punkten och som hör till utbildningen av ämneslärare utgör grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet för högre högskoleexamen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet samt grundstudier och ämnesstudier i något annat läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne. 18 Lärarutbildningens uppbyggnad Den utbildning för klasslärare, för speciallärare och för studiehandledare som avses i 17 1 mom. kan ingå i utbildningen för pedagogie magisterexamen. En del av de studier som hör till dessa utbildningar kan fullgöras i den utbildning som leder till kandidatexamen och som ligger till grund för magisterexamen. Utbildning för barnträdgårdslärare kan ingå i den utbildning som leder till pedagogie kandidatexamen. I utbildningen för barnträdgårdslärare ingår de studier som avses i 17 1 mom. och som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning, i utbildningen för klasslärare ingår studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen, i utbildningen för speciallärare studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning och i utbildningen för studiehandledare studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter

7 inom elevhandledning och studiehandledning. De pedagogiska studier för lärare som avses i samma moment ingår i alla ovan uppräknade utbildningar, med undantag för utbildningen för barnträdgårdslärare. De studier i lärarutbildningen som avses i 2 mom. kan förutom i pedagogie kandidatexamen och pedagogie magisterexamen ingå i någon annan lämplig lägre eller högre högskoleexamen eller också fullgöras fristående efter avlagd examen. Utbildning för ämneslärare kan ingå i den utbildning som leder till högre högskoleexamen. Till utbildningen hör de studier i ett eller två undervisningsämnen som avses i 17 1 mom. samt pedagogiska studier för lärare. Studierna i undervisningsämnet i ämneslärarutbildningen utgör i huvudämnet minst 120 sp och i biämnet minst 60 sp. En del av de studier som ingår i utbildningen för ämneslärare kan fullgöras i den utbildning som leder till lägre högskoleexamen och som ligger till grund för högre högskoleexamen. Studierna kan även fullgöras som fristående studier. 5 kap. Antagning och registrering av studerande 19 Behörighet för studier inom grundutbildningen Till studier som endast leder till lägre högskoleexamen eller till både lägre och högre högskoleexamen kan antas den som har avlagt 1) examen som avses i lagen om anordnande av studentexamen (672/2005), 2) yrkesinriktad grundexamen som omfattar minst tre år eller motsvarande tidigare studier, 3) sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller motsvarande tidigare examen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998), 4) gymnasieexamen vid en läroinrättning i landskapet Åland, eller 5) utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Till studier som endast leder till högre högskoleexamen kan antas den som har avlagt 1) lämplig lägre högskoleexamen, 2) lämplig yrkeshögskoleexamen, eller 3) lämplig utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Prefekten kan förutsätta att den som antas till studier som leder till högre högskoleexamen enligt 3 mom. fullgör högst ett år av kompletterande studier för att inhämta de färdigheter som behövs i utbildningen. Behörig som studerande är även den som har slutfört studier inom den öppna universitetsundervisningen på det sätt som institutionsrådet har fastslagit. Behörighet för studier som leder till högre högskoleexamen förutsätter ytterligare att personen har avlagt examen enligt 2 mom. Behörighetsgivande studier för huvudämnesstudier i magisterexamen är 60 studiepoäng i samma ämne inom eller utanför examen.

8 Till de studier som avses i denna paragraf får också antas den som prefekten på annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna. 20 Språklig behörighet för studier inom grundutbildningen För att bli antagen som studerande vid akademin ska sökanden ha sådana kunskaper i svenska som är tillräckliga för studier på detta språk. Den som har svenska som skolutbildningsspråk uppfyller detta krav. Den som har ett annat inhemskt skolutbildningsspråk än svenska ska få sina kunskaper i svenska prövade vid förhör, som centret för språk och kommunikation ordnar, eller på något annat sätt som bestäms i 30 eller som rektor särskilt bestämmer. En person som har ett annat skolutbildningsspråk än något av de inhemska språken eller som har fått sin skolutbildning utomlands kan utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. om kunskaper i svenska antas till studerande. De särskilda villkor som gäller en sådan person anges i 35. För lärarutbildningen gäller speciella språkliga behörighetskrav, om vilka bestäms särskilt. För att bli antagen som studerande vid en engelskspråkig utbildning vid akademin ska sökanden uppvisa sådana kunskaper i engelska som rektor har fastställt. 21 Antagning till studier inom grundutbildningen Akademins styrelse beslutar om antalet studerande som antas för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen eller någondera av dessa examina. Rektor bestämmer för varje utbildning gränserna för det antal sökande som meddelas om erhållen studieplats. Akademins antagning till lägre och högre högskoleexamen är gemensam. Ansökningsförfarandet tillkännages i en gemensam informationsbroschyr. Centret för språk och kommunikation anordnar gemensamt språkprov i svenska för sökande vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska. Urvalsförfarandet sker i en omgång fördelad på utländska sökande, magisternivån, magisterprogram och kandidat/magisternivån, Urvalsförfarandet sker samtidigt, så att varje godkänd sökande inom en antagning tilldelas endast en studieplats vid akademin. Resultatet av antagningen tillkännages gemensamt och samtidigt till alla sökande. Vid samantagning med något annat universitet eller högskola ska samma förfarande iakttas så långt som möjligt. Rektor beslutar årligen om grunderna för urvalet. Ansökan om studierätt görs via det elektroniska ansökningssystemet eller på därför avsedd blankett. Studierätt beviljas av prefekten eller då antagningen är gemensam för flera enheter av den prefekt som rektor har utsett för uppgiften. Kan akademin på grund av begränsning av antalet studerande inte anta alla sökande till en utbildning, ska likvärdiga antagningsgrunder tillämpas på de sökande. De sökande får på grundval av olika utbildningsbakgrund delas in i grupper vid antagningen. Likvärdiga antagningsgrunder ska då tillämpas på de sökande i en och samma grupp. Antagningen av studerande ordnas vid huvudantagningarna med hjälp av gemensam ansökan till universiteten och med utnyttjande av det antagningsregister som avses i lagen om antagningsregistret och

9 studentexamensregistret (1058/1998). Resultatet av akademins antagning meddelas som vanlig delgivning genom brev till sökanden. Den som har ansökt om att bli antagen som studerande får hos den prorektor, inom vars fakultetsområde antagningsbeslutet har fattats, skriftligen söka rättelse i antagningsbeslutet inom 14 dagar från det att resultatet av antagningen offentliggjordes. När resultaten av antagningen offentliggörs ska det meddelas hur sökanden kan få veta hur antagningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne samt hur rättelse kan yrkas. Resultatet av antagningen får inte med anledning av ett rättelseyrkande ändras till nackdel för den som redan har antagits som studerande. 22 Kompletterande studier Då en studerande anhåller om studierätt för studier på magisternivån men prefekten enligt 19 3 mom. förutsätter att studeranden kompletterar sin tidigare utbildning innan studierna kan inledas, kan studeranden beviljas rätt att bedriva såväl kompletterande studier som examensstudier vid akademin. Studeranden registreras för examensstudier men bör genomföra de kompletterande studierna inom två läsår efter det att studeranden har registrerat sig. Studeranden kan hos prefekten anhålla om förlängning av tiden. De kompletterande studierna hör inte till studierna för den åsyftade examen men kan tillgodoräknas inom de fritt valbara studierna för examen. Studeranden kan vid sidan av de kompletterande studierna bedriva studier för examen, som dock på fördjupad nivå inte får överstiga 30 studiepoäng. 23 Antagning till övriga studier En person som önskar bedriva studier vid akademin utan att vara inskriven för examensstudier eller annan utbildning vid akademin kan antas till studier så som det är bestämt om studier vid öppna universitetet. Studierna vid öppna universitetet kan innefatta både särskilt anordnade kurser inom öppna universitetet och studier inom grundutbildningen. Bestämmelser om antagning av studerande från andra inhemska universitet och läroinrättningar för kortare studier ingår i akademins avtal med universitetet i fråga. Bestämmelser om antagning av studerande från utländska universitet eller annat utländskt utbyte av studerande, s.k. gäststuderande, ingår i det avtal som reglerar utbytet. Om avtalet saknar bestämmelser om antagning beviljas studierätten av prefekten. Ansökan om studier inom kortare utbildningar som inte leder till examen, s.k. fristående studier eller av institutionen anordnad fortbildning, görs skriftligen. Studierätt beviljas av prefekten. Centret för livslångt lärande antar studerande till den fortbildning som det anordnar och till studier vid öppna universitetet. Centret bestämmer närmare om förfarandet. En studerande som är missnöjd med beslut om antagning enligt 1 4 mom. kan om prefekten har fattat beslutet söka rättelse enligt vad som bestäms i 21 6 mom., eller om Centret för livslångt lärande har fattat beslutet hos centrets direktör. 24 Mottagande av studieplats

10 En studerande får ta emot endast en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen bland de utbildningar som börjar samma termin och som omfattas av universitetens eller yrkeshögskolornas riksomfattande gemensamma ansökningsförfarande. Med termin avses höstterminen och vårterminen. Höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december, och vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli. Den som har antagits som studerande ska inom den tid som anges i akademins delgivning om antagning meddela akademin att studieplatsen tas emot. Om detta meddelande inte lämnas inom utsatt tid, går studieplatsen förlorad. Den som har antagits till fler än en utbildning som leder till högskoleexamen vid universitet och yrkeshögskolor, ska lämna meddelande endast till den utbildning där studieplatsen tas emot. Då akademin får ett sådant meddelande görs utan dröjsmål en anteckning i universitetens register över sökande och studierätt om att studieplatsen har tagits emot. 25 Inskrivning Den som har antagits som studerande och meddelat att studieplatsen tas emot ska inom utsatt tid anmäla sig till akademin, varefter personen antecknas som studerande. Studeranden ska varje läsår anmäla sig som närvarande eller frånvarande. Närvaroanmälan förutsätter en godkänd studieplan enligt vad som bestäms i 62 1 mom. Studeranden har rätt att avbryta sina studier och få intyg över detta. En studerande som under terminen eller läsåret bedriver studier utomlands enligt akademins avtal med främmande universitet kan under samma tid fullgöra studieprestationer vid akademin genom särskild registrering. Förvaltningen bestämmer närmare om terminsregistrering av studerande. En studerande som har inskrivits vid akademin men som försummar att anmäla sig för läsåret och senare vill fortsätta sina studier ska hos förvaltningen ansöka om förnyad studierätt. 6 kap. Undervisnings- och examensspråket 26 ( ) Språkanvändning i grundutbildningen Akademins undervisnings- och examensspråk är svenska. Läraren får bestämma att vid förhör som gäller finska eller främmande språk ska detta språk användas. Läraren får bestämma vilket språk en utländsk studerande ska använda vid förhör. 27 ( ) Språkanvändning i avhandlingar och mognadsprov Avhandlingen för lägre högskoleexamen skrivs på svenska. Med examinators tillstånd kan även danska eller norska användas. I finska eller främmande språk kan ifrågavarande språk användas om examinator bedömer det som tillrådligt.

11 Avhandlingen för högre högskoleexamen skrivs på svenska. Med handledarens tillstånd kan även danska eller norska användas. I avhandlingar i finska eller i något främmande språk ska detta språk användas. Prefekten kan dock besluta att en sådan avhandling får skrivas på svenska liksom att avhandlingar i finskans eller de främmande språkens didaktik kan skrivas på detta språk. Avhandlingen för högre högskoleexamen kan med handledarens tillstånd skrivas på engelska. Avhandlingen för högre högskoleexamen kan med prefektens tillstånd skrivas på något annat utländskt språk. Avhandlingar som är avfattade på något annat språk än svenska, danska eller norska ska innehålla en sammanfattning på svenska. Sammanfattningen görs enligt språkcentrets anvisningar. Mognadsprovet för lägre och högre högskoleexamen skrivs på svenska eller, då avhandlingen har skrivits på danska eller norska, på något av dessa språk. En studerande som bedriver studier i en utbildning på engelska och vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska får skriva sitt mognadsprov på engelska. En studerande vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska får skriva ett mognadsprov även på finska, om studeranden inte på annat sätt fyller kravet på utmärkta kunskaper i ett inhemskt språk. En utländsk, icke nordisk studerande kan utan särskilt beslut avfatta sin avhandling på engelska. Mognadsprovet skrivs då också på detta språk. En sammanfattning på svenska behövs inte. 28 Undervisning på annat språk än svenska De akademiska resultatenheterna (förtecknade i 6 förvaltningsinstruktionen, härefter institutionerna) kan, då akademins utbildningssamarbete med andra universitet så förutsätter, anordna undervisning på engelska eller på något annat utländskt språk. Examinationen sker på samma språk som används i undervisningen eller på svenska. Sådan undervisning får dock inte inskränka den undervisning som ges på svenska. Undervisning som riktar sig till utom akademin stående grupper kan ges på ett utländskt språk. Prefekten kan tillåta att en utländsk lärare ger sin undervisning på ett utländskt språk. Undervisningen i de fördjupade studierna i läroämnena datavetenskap och informationssystem liksom i datateknik kan ges på engelska. Studerandena ska dock alltid erbjudas möjlighet att utföra sina skriftliga tentamina, muntliga presentationer, skrivna arbeten och examensarbeten på svenska. Undervisningen och examinationen vid de engelskspråkiga utbildningar som anges i 9 kap. sker på engelska. En studerande kan dock alltid till den del studierna utförs vid akademin tillåtas utföra sina skriftliga tentamina, muntliga presentationer, skrivna arbeten och examensarbeten på svenska. 7 kap. Kommunikation och allmänna språkkunskaper 29 ( ) Allmänt

12 Utöver vad som bestäms i denna stadga kan institutionsråden bestämma om språkkunskaper utöver minimikraven i enskilda utbildningar. 30 Finsk- och samiskspråkiga studerandes språkkunskap vid antagning till studier Sökande till studier i grundutbildningen som har ett annat inhemskt skolutbildningsspråk än svenska ska genomgå ett språkprov i svenska om de inte visat språklig behörighet på någon av de grunder som nämns i 3 momentet. Språkprovet, som anordnas av centret för språk och kommunikation ska fastställa om sökanden har sådana kunskaper i svenska som anses vara tillräckliga för att bedriva studier på svenska. Språkprovet är gemensamt för alla utbildningar. Rektor bestämmer på basis av institutionsrådens framställningar den nivå i språkprovet som förutsätts för varje utbildning. Resultatet från språkprovet är i kraft under tio år efter avläggande av provet. Sökande som har antagits till en utbildning vid akademin med lägre krav på nivån på språkkunskaperna i svenska ska delta i språkprovet för att kunna antas till en utbildning där en högre nivå krävs om de inte på annat sätt uppfyller de högre kraven. Undantagna är de studerande som har skrivit en avhandling eller ett examensarbete och ett mognadsprov på svenska. Språklig behörighet för studier vid Åbo Akademi har visats av en sökande som 1) i studentexamensprovet i svenska har erhållit minst ett sådant betyg som rektor bestämmer, 2) har avlagt en högskoleexamen i vilken undervisningsspråket är svenska och därvid har skrivit ett lärdomsprov och, ifall examen avlagts vid en finländsk högskola, ett mognadsprov på svenska, 3) har blivit godkänd i språkprov i svenska vid Svenska social- och kommunalhögskolan, Svenska handelshögskolan eller för studier vid ett universitet i Sverige. Resultatet från språkprovet är i kraft under samma tid som vid nämnda högskolor, 4) har visat goda muntliga och skriftliga kunskaper i svenska i språkexamen för statsförvaltningen, som avlagts efter den 31 december 2003, eller har avlagt allmän språkexamen i svenska på nivå 4 eller 5 (muntlig framställning och hörförståelse resp. skriftlig framställning och textförståelse) på den sexgradiga färdighetsnivåskalan eller har fått minst betyget god i ett sådant språkprov eller i sådana språkstudier i svenska som ingår i högskoleexamen och som gäller förmåga att använda det andra inhemska språket i tal och skrift, 5) har avlagt grund- och ämnesstudier i svenska eller nordiska språk till en omfattning av minst 60 studiepoäng. Om de kunskaper i engelska som krävs av sökande till engelskspråkiga magisterprogram bestäms i 20 5 mom. och 21 3 mom. ( ) Sökande till lärarstudier som har ett annat inhemskt skolutbildningsspråk än svenska eller har fått sin skolutbildning utomlands deltar utöver det språkprov som nämns i 1 mom. också i ett språkprov i svenska som anordnas av pedagogiska fakulteten i samband med inträdesprovet till lärarutbildning. Pedagogiska fakultetens institutionsråd bestämmer närmare om detta språkprov. Godkänt språkprov ger inte språklig behörighet för lärartjänst. 31 ( ) Kunskaper i främmande språk

13 I främmande språk bestäms kunskapsnivån enligt följande krav: nivå 4 innebär specialiserad språkbehärskning, dvs. sådana kunskaper i språket som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning; nivå 3 innebär allmän språkbehärskning, dvs. förmåga att förstå facktexter på språket; nivå 2 innebär elementär språkbehärskning, dvs. förmåga att använda språket i allmänna situationer. Krav på kunskaper i ett språk på nivå 4 ingår i alla examina. Utöver de allmänna nivåerna kan institutionsråden bestämma om särskilda krav på utformningen av språkstudierna. Med främmande språk avses latin eller moderna språk, med undantag för de inhemska språken samt danska och norska. Estniska, färöiska och isländska kan ingå i de obligatoriska språkstudierna. På examensbetyget anges det eller de språk i vilka studerande har uppvisat kunskaper på nivå 4. Övriga språkstudier anges i studieregisterutdraget. 32 Studier i kommunikation Studier i kommunikation kan bedrivas som separata studier eller integreras i övriga studier. I samråd med prefekten bestämmer centret för språk och kommunikation om hur man i varje utbildning ska konstatera att studeranden har uppnått de i examensstadgan föreskrivna färdigheterna. 33 ( ) Språkgranskning av skriftliga arbeten Syftet med språkgranskningen av avhandlingar och mognadsprov är att se till att de uppfyller de allmänna språkliga krav som gäller vid akademin. Ansvaret för korrigeringar och korrekturläsning ligger hos studeranden. Ett arbete för grundexamen bör vara innehållsmässigt godkänt av handledaren innan det inlämnas för språkgranskning. Språkgranskningen sker genom språkcentrets försorg. I ämnena engelska, finska, franska, ryska, svenska och tyska, då sakgranskaren har avklarat de fördjupade studierna i språket i fråga och därmed har behörighet att språkgranska, utför sakgranskaren också språkgranskningen. Sakgranskaren bör då i sitt utlåtande explicit konstatera att den språkliga utformningen är godkänd. Mognadsprovet språkgranskas tillsammans med avhandlingen. I de fall då studeranden redan har godkänts språkligt i ett mognadsprov på svenska för lägre eller högre högskoleexamen språkgranskas inte mognadsprovet, däremot språkgranskas examensarbetet och eventuella svenskspråkiga sammanfattningar. Om avhandlingen har skrivits på ett annat språk än svenska, språkgranskas mognadsprovet tillsammans med en svenskspråkig sammanfattning. Studerande som har antagits av Åbo universitet till en teknisk-vetenskaplig grundutbildning vid akademin och som har avlagt mognadsprov på finska, behöver inte avlägga mognadsprov för diplomingenjörsexamen. De studerande behöver heller inte avfatta en svensk sammanfattning till diplomarbeten som skrivs på engelska. En utländsk studerandes avhandling och mognadsprov språkgranskas på samma sätt som övriga studerandes arbeten.

14 34 Studier i svenska och finska Studerande som har fått sin skolutbildning på svenska ska genom studierna visa att utmärkta kunskaper i svenska samt nöjaktig eller god skriftlig och muntlig förmåga i finska språket har uppnåtts. De studerande har uppnått utmärkta kunskaper i svenska då deras mognadsprov är språkligt godkänt. Språkkunskapen i finska kan visas genom sådant språkprov eller sådana språkstudier som avses i 13 lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003). Studerande som har fått sin skolutbildning på finska eller samiska ska genom studierna visa att god skriftlig och muntlig förmåga i svenska har uppnåtts. En studerande har uppnått goda kunskaper i svenska då mognadsprovet har blivit språkligt godkänt. Studerande inom engelskspråkiga magisterprogram bör visa minst nöjaktig muntlig och skriftlig förmåga i svenska. För studerande som har fått sin skolutbildning på såväl svenska som finska eller samiska tillämpas stadgandena för studerande som fått sin skolutbildning på svenska. De som har avlagt examen vid en läroinrättning i landskapet Åland kan på anhållan enligt det som bestäms i 36 avlägga examen vid akademin utan sådana kunskaper i finska som avses i 1 mom. Däremot ska de uppvisa grundläggande kunskaper i finska till en omfattning som motsvarar den prestation i finska som ingår i de obligatoriska språkstudierna i utbildningen. Då det gäller studierätt i finska språket och finskans didaktik bör också sökande med examen från en läroinrättning i landskapet Åland visa kunskaper i finska för att vinna inträde vid akademin. 35 Utländska studerandes språkkunskaper Med utländska studerande avses här studerande som har fått sin skolutbildning i Finland på ett annat språk än svenska, finska eller samiska eller som har fått sin skolutbildning utomlands. Utländska sökande till studier i grundutbildningen ska för att kunna antas visa sådana kunskaper i ett språk att de obehindrat kan kommunicera vid akademin. Sådana språk är antingen svenska eller engelska eller ett annat språk enligt institutionsrådets prövning. De erforderliga språkkunskaperna för inträde kan dokumenteras genom av akademin bestämda internationella test eller genom språkprov som centret för språk och kommunikation anordnar. Förvaltningen beslutar om i vilka fall en tidigare högskoleexamen på engelska ger språklig behörighet att söka till ett engelskspråkigt magisterprogram. Utländska sökande till lärarstudier ska genomgå det språkprov i svenska som avses i 30 5 mom. Icke nordiska studerande ska uppnå en för studierna behövlig basnivå i svenska. De som saknar förkunskaper avlägger den av centret för språk och kommunikation anordnade utbildningen till en omfattning av 20 studiepoäng. De som har förkunskaper i svenska kan genom ett test som anordnas av centret för språk och kommunikation uppvisa samma kunskap. Utländska studerande som direkt har antagits till studier för avläggande av högre högskoleexamen behöver inte uppnå basnivån i svenska utan studerar svenska till en omfattning av 10 studiepoäng. I det fallet att studierna helt försiggår på engelska eller ett annat främmande språk krävs enbart grundläggande kunskaper i svenska (5 studiepoäng). Institutionsrådet beslutar om hurdana kunskaper i svenska som bör krävas av utländska studerande som avlägger högre högskoleexamen inom ett Joint Degree Programme eller ett Double Degree Programme.

15 Institutionsrådet beslutar för varje utbildning huruvida utländska studerande ska uppvisa grundläggande kunskaper i finska. Nordiska studerande ska för examen uppvisa kunskaper i främmande språk enligt 31. Institutionsråden kan bestämma om särskilda krav på utformningen av utländska studerandes språkstudier, dock så att avläggande av examen inte fordrar större prestationer än av inhemska studerande. Ifall en studerande önskar avvika från de fastställda kraven behandlas avvikelsen på samma sätt som befrielse enligt 36 i denna instruktion. 36 Befrielse från språkkunskapskrav Prefekten kan av särskilda skäl och efter att ha hört centret för språk och kommunikation helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav som gäller för avläggande av examen eller från språkgranskning av mognadsprovet. En anteckning om detta görs i examensbetyget. 37 ( ) Ersättande av språkstudier med studier slutförda vid en annan läroinrättning Direktören för språkcentret bestämmer om hur studier, som hör till centrets område och som fullgörs vid en annan finländsk eller utländsk högskola eller någon annan läroinrättning, kan ersätta de språkstudier som hör till utbildningen. Anhållan om ersättande görs skriftligt, om möjligt på förhand innan studierna vid en annan läroinrättning inleds. Direktören bestämmer även om möjligheten för en studerande att tillgodoräkna studier på främmande språk som ersättning för de studier som avses i 7 1 mom. 2 p. Då en studerande för sin examen önskar tillgodoräkna sig studier i språk som inte är företrädda vid akademin ska en skriftlig anhållan om detta riktas till språkcentret. Studerandens skolutbildningsspråk kan inte ingå som en prestation i examen, men anges i examensbetyget. Tidigare skolkunskaper i främmande språk kan inte räknas som en prestation som berättigar till studiepoäng. Sådana prestationer vid en annan läroinrättning, som vid ekvivalering har bedömts motsvara en nivå som studeranden redan har uppvisat vid akademin, kan inte utgöra grund för tillgodoräknande. 8 kap. Den akademiska undervisningen 38 Läsåret Akademins läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Undervisning ges under två terminer som vardera är indelad i två perioder. Undervisningen ska ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning.

16 39 Examinator I varje läroämne eller mångvetenskaplig studiehelhet där studiegången omfattar minst 25 studiepoäng finns en examinator. Examinator är professorn eller professorerna i ämnet eller handhavaren av tjänstens uppgifter. Examinator kan också vara en person, som innehar minst docentkompetens i ämnet eller på ett delområde av studiehelheten och som utses av den prorektor inom vars ansvarsområde huvuddelen av utbildningen ges. För samma ämne eller studiehelhet kan prorektorn även utse flera examinatorer. Examinators uppgift är att övervaka att den vetenskapliga nivån i ämnet eller studiehelheten upprätthålls och att studiegången följer gällande examensbestämmelser. 40 Planering av undervisningen Prorektorn för det fakultetsområde där utbildningen huvudsakligen ges beslutar för varje utbildning om utbildningens struktur, som avser utbildningens namn, omfång och nivå i examensstrukturen på utbildningsområdet samt uppdelning i större delar. Institutionsrådet godkänner för varje utbildning en programplan, som anger vilka programdelar, studiehelheter och studieprestationer som kan ingå i utbildningen. För varje läsår godkänner institutionsrådet en undervisningsplan, som anger vilka utbildningar som ges under året och vilken undervisning som anordnas. Examinator eller den ämnesansvarige bestämmer om studieprestationernas innehåll och hur dessa ska genomföras. I beskrivningen av prestationen ska anges lärandemål som beskriver kärninnehållet och anger tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation. Om prestationer som saknar examinator bestämmer prefekten. Institutionsrådet eller fakultetsrådet (härefter institutionsrådet) kan pröva om en studieprestation motsvarar vad som anges i programplanen. Den enhet som anordnar undervisningen, som hör till en studieprestation, bestämmer om kursarrangemangen. De beslut som fattas enligt 1 5 mom. ska publiceras på ett sådant sätt att lärarnas och studerandenas arbetsmöjligheter och rättssäkerhet tryggas. Förvaltningen bestämmer närmare om sättet för offentliggörandet. Vid planeringen av undervisningen ska de anordnande enheterna främja det livslånga lärandet. Detta sker genom att undervisningen ordnas och examina utformas så att studerandenas olika utgångslägen, livssituationer och behov i mån av möjlighet beaktas. Vidare ska undervisningsplaneringen beakta att en del av studerandena utför förtroendeuppdrag vid akademin och därför kan behöva alternativa examinationsformer. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att akademin som miljöuniversitet har en central roll i att utbilda ansvarskännande och miljömedvetna människor för krävande samhällsuppgifter. Centret för livslångt lärande uppgör i samråd med institutioner och ämnen för varje läsår en undervisningsplan för öppna universitetet, som anger vilka studier som erbjuds under läsåret. Om uppföljning av undervisningsverksamheten bestäms i 73. ( )

17 41 Undervisningens offentlighet Undervisningen vid akademin är offentlig. Allmänheten har inte möjlighet att följa den undervisning som avses i 2 mom. om inte prefekten eller direktören för en enhet utanför fakultetsområdena beslutar annat. Sådan undervisning är inte tillgänglig för allmänheten, som 1) anordnas av andra enheter än institutionerna och ämnena inom dem, 2) anordnas i laboratorier eller andra för speciella behov utrustade utrymmen eller utanför akademin, eller som är övningslektioner i övningsskolan, 3) förutsätter att deltagarna förbereder sitt deltagande i undervisningen, eller som kan jämställas med handledning, eller 4) i undervisningsplanen eller genom prefektens beslut av särskilda skäl har undantagits offentlighet. Akademins studerande kan inte åläggas att åhöra sådan undervisning som enligt 1 och 2 mom. är tillgänglig för allmänheten. I undervisningsplanen eller genom särskilt beslut av institutionsrådet kan tillträdet för studerande till sådan undervisning, som enligt 2 mom. inte är tillgänglig för allmänheten, begränsas. Om detta bestäms närmare i 63 1 mom. Undervisningen ska dock ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning. 41 a ( ) Handledare för avhandlingar och handledning För varje studerande som arbetar med en avhandling för lägre eller högre högskoleexamen utser examinator en handledare. Handledaren bör ha avlagt minst högre högskoleexamen. Handledaren kommer överens med studeranden om arbetsuppgiftens innehåll och stöder studeranden under skrivprocessen. I kursbeskrivningen för avhandlingen anges rekommenderat antal handledningssamtal (minimum och maximum) alternativt projekthandledning och hur avhandlingen behandlas vid seminarier. Handledaren förväntas kommentera det sista manuskriptet så att studeranden ännu kan göra ändringar före inlämnandet av den färdiga avhandlingen. Handledaren avslutar sitt uppdrag med att med intyg bekräfta att plagiatgranskning av avhandlingen har gjorts och att arbetet kan genomgå språkgranskning. Handledaren ansvarar också för att mognadsprovet anordnas. 41 b ( ) Granskare och granskning av avhandlingar och bedömningsprocessen Granskare av en avhandling för lägre eller högre högskoleexamen kan vara en person som har avlagt minst högre högskoleexamen och som enligt institutionens beslut utses av examinator eller av prefekten. Avhandlingar och mognadsprov för lägre högskoleexamen bedöms och godkänns av en sakgranskare, som kan vara handledaren. De godkänns om avhandlingen har klarat plagiatgranskningen och vardera har klarat språkgranskningen samt om prestationerna utgående från lärandemålen har klarat tröskeln för godkänd prestation. Sakgranskaren bedömer prestationen och svarar för att resultatet kan registreras i studieregistret.

18 Avhandlingar för högre högskoleexamen bedöms enligt institutionens beslut på förslag av en eller flera sakgranskare. En handledare kan fungera som sakgranskare. Granskningen utförs om läroprovet har klarat plagiatgranskningen. Mognadsprovet sakgranskas av minst en av granskarna. Sakgranskningen utmynnar i ett gemensamt eller varje granskares skriftliga utlåtanden, som anger om prestationerna utgående från lärandemålen har klarat tröskeln för att bli godkända och ett betygsförslag. Prefekten bedömer på basis av granskningen avhandlingen för högre högskoleexamen och godkänner mognadsprovet. Studiekansliet inför resultatet i studieregistret. Studeranden delges per e-post till sin abo.fiadress utlåtandena som ligger som grund för bedömningen. 42 Avhandlingars offentlighet En avhandling eller ett avslutande examensarbete för avläggande av lägre eller högre högskoleexamen eller påbyggnadsutbildning är offentligt. En opublicerad avhandling eller ett examensarbete blir offentligt när det har bedömts som avhandling eller slutarbete för en examen. Handlingar som gäller planering av eller basmaterial för avhandlingar eller examensarbeten är sekretessbelagda på det sätt som föreskrivs i 24 lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Om avhandlingens innehåll är sådant att enligt samma lag vissa avsnitt ska sekretessbeläggas, bör författaren senast då avhandlingen inlämnas för bedömning anhålla hos institutionsrådet om att avhandlingen kan godtas som studieprestation med en sådan begränsning. Institutionsrådet ska på författarens anhållan eller annars då det enligt lagen är motiverat och möjligt besluta med stöd av lagen att en godkänd avhandling eller ett examensarbete delvis sekretessbeläggs. Avhandlingen eller examensarbetet ska förvaras så att det är tillgängligt för allmänheten. En avhandling för lägre eller högre högskoleexamen eller påbyggnadsutbildning eller ett examensarbete förvaras bestående. Ett beslut om sekretessbeläggning ska finnas tillgängligt på samma förvaringsplats. 43 Helheter som jämställs med huvudämnet och mångvetenskapliga studiehelheter Då huvudämnet i lägre eller högre högskoleexamen utgörs av en helhet som jämställs med huvudämnet ska denna helhet tillsammans med de övriga studierna i examen ge behörighet för vidare studier på samma utbildningsområde. Helheter som jämställs med huvudämnet och mångvetenskapliga studiehelheter i de fördjupade studierna, som anordnas vid och ingår i examen vid akademin, ska anges i rektors beslut om precisering av det utbildningsansvar som anges i 9 kap. ( ) 44 Gemensamma examina på fördjupad nivå I de fördjupade studierna kan ingå större studiehelheter som anordnas tillsammans med ett eller flera andra universitet eller motsvarande enheter och som leder till högre högskoleexamen (Joint Degree Programme).

19 De fördjupade studierna kan anordnas gemensamt av akademin och ett annat universitet på annan ort med syftet att studeranden avlägger examen vid vartdera universitetet (Double Degree Programme). En gemensamt anordnad examen på fördjupad nivå i vilken akademin deltar ska anges i rektors beslut om precisering av det utbildningsansvar som anges i 9 kap. ( ) Styrelsen beslutar närmare om principerna för inrättande av magisterprogram och gemensamma examina vid akademin. Rektor kan ingå avtal med andra universitet för en enskild studerande om en gemensamt anordnad examensutbildning på fördjupad nivå, som leder till två examina. Om en studerande följer ett sådant avtal ska detta anges i studieplanen. I en sådan utbildning som avses i 1, 2 och 5 mom. ska studier i åtminstone ett av de läroämnen eller de helheter som jämställs med huvudämne, som upptas i förteckningen i kap. 9 för respektive institution och utbildningsområde, ingå i en sådan omfattning och med ett sådant innehåll att de tillsammans med övriga studier inom de fördjupade studierna ger studeranden färdigheter för påbyggnadsutbildning och fortsatta studier i samma läroämne. Av betyget ska framgå att studierna även leder till examen vid ett annat universitet. 45 Internationalisering av utbildningen Institutionen bör sträva efter att erbjuda sina studerande möjlighet att inom ramen för hela studietiden för lägre och högre högskoleexamen bedriva studier och praktik utomlands eller där så är möjligt studier hemma på ett utländskt språk. Studierna utomlands planeras så att de kan tillgodoräknas helt i examina vid Akademin. Studier i utlandet enligt en av institutionen eller något av dess ämnen godkänd plan, som har genomförts tillfredsställande, ger studeranden, utöver de studiepoäng som följer av det akademiska arbetet, 4 8 studiepoäng för den tilläggserfarenhet som studierna utomlands ger. 9 kap. Institutionernas utbildningsansvar 46 Samordning av delade utbildningsuppgifter Prorektorn för fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi samordnar anordnandet av humanistisk och teologisk examensutbildning samt de pedagogiska studierna för lärare. Prorektorn för det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet samordnar utbildningen i ekonomiska vetenskaper och den samhällsvetenskapliga examensutbildningen samt den utbildning som ger behörighet att undervisa i skolämnena hälsokunskap och samhällslära. Prorektorn för fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik samordnar den naturvetenskapliga och tekniska examensutbildningen.