UTLÅTANDE OM FÖRESLAGNA ÄNDRINGAR I EXAMENSSTADGAN OCH TENTAMENSINSTRUKTIONEN

Transkript

1 Åbo Akademi direktör Johan Nikula Enheten för forskning och utbildning UTLÅTANDE OM FÖRESLAGNA ÄNDRINGAR I EXAMENSSTADGAN OCH TENTAMENSINSTRUKTIONEN Åbo Akademis studentkår tackar för möjligheten att lämna ett utlåtande om förslagen till ändringar i examensstadgan och tentamensinstruktionen ( ), och önskar härmed uttala följande: I EXAMENSSTADGAN 11 2 mom. Avläggande av lägre högskoleexamen Även om mognadsproven språkgranskas, är deras primära funktion inte att visa på examinandens språkliga mognad. Mognadsproven bedöms även innehållsligt, medan den språkliga granskningen endast är en sekundär funktion. Varför närmare anvisningar om mognadsprovet därför skulle utfärdas av Centret för språk och kommunikation är för studentkåren oklart, eftersom mognadsprovets innehållsliga dimension är dess primära funktion, medan den språkliga endast är sekundär. Närmare anvisningar om mognadsprovet ska rimligtvis ges av den examinerande institutionen. Således anser studentkåren att det föreslagna tillägget i 11 2 mom. inte ska göras. Studentkåren menar att dess position i denna fråga ytterligare understryks t.ex. av skrivningen i 33 1 mom., vilken gör tydligt att sakgranskningen av ett mognadsprov är det primära. Däremot är det naturligtvis att önska att institutionerna och språkcentret tillsammans kommer överens om en form av mognadsprov som kan tjäna bägge granskningarnas syften, och studentkåren erkänner gärna att språkcentret har en beaktansvärd kompetens ifråga om avfattande av texter.

2 26 Språkanvändning i grundutbildningen Studentkåren understöder till fullo den nya ordalydelsen i det nya 3 momentet (tidigare 4 mom.). Att den examinerande läraren beslutar om förhörsspråk för alla utländska studerande är förvisso mera ändamålsenligt än att olika studerande följer olika regler som nu. Emellertid är det studentkårens klara åsikt att utgångspunkten är att studerande vid Åbo Akademi använder svenska (eller norska, danska) i sina studier, även om utländska studerande naturligtvis ska erbjudas möjlighet att vid behov delta i examination på annat språk. Därför yrkar studentkåren på att examensstadgans 26 3 mom. av princip bör formuleras: Läraren får bestämma vilket språk en utländsk studerande ska använda vid förhör, ifall studenten inte kan eller vill använda svenska (eller ett annat skandinaviskt språk). Studentkåren vill gärna påminna om sin allmänna hållning att Centret för språk och kommunikation borde erbjuda betydligt flera möjligheter till studier i svenska för utländska studerande och ett klart mer varierande utbud av sådana kurser än vad som nu är fallet. Denna uppgift hör definitivt till Åbo Akademis finlandssvenska helhetsansvar (tredje uppgiften) och bör i språkcentrets verksamhet ges precedens framför andra, mer marginella verksamhetsformer. 27 Studentkåren kan inte omfatta det föreslagna nya 6 mom. i 27. Även studerande med finska eller samiska som skolutbildningsspråk har läst svenska i minst två år inom den grundläggande utbildningen och dessutom på andra stadiet. Varför sådana studerande skulle få avlägga mognadsprov på engelska bara för att de bedriver studier i en utbildning på engelska ter sig oklart. Studentkåren anser att grundprincipen ska vara att alla studerande vid Åbo Akademi vid utexaminering kan tillräckligt med svenska för att klara av de krav ett mognadsprov ställer, och understryker ytterligare behovet av att språkcentret erbjuder tillräckligt med möjligheter till att förkovra sig i svenska. Det är också viktigt att alla institutioner och utbildningsprogram gör det möjligt för studenterna att avlägga behövliga studier i svenska. Det föreslagna nya 7 mom. förtjänar allt understöd. I den mån detta inte redan är möjligt, kan studentkåren endast hoppas att momentet omsätts i praktiken med det snaraste. I det föreslagna nya 8 mom. bör uttrycket en utländsk studerande preciseras. Studentkåren tror sig kunna ana sig till att det som avses är studerande som antagits genom speciell antagning av utländska

3 studerande, men uttrycket en utländsk studerande är inte tillräckligt tydligt för att kunna omfattas. Gäller detta exempelvis finländska medborgare som gått i skola utomlands, eller utländska medborgare som gått i skola i Finland? En mängd olika falltyper finns, varför skrivningen med fördel kunde preciseras. 41 a Studentkåren välkomnar med glädje klarare regler för hur ett handledningsförhållande inom grundexamensstudierna ska se ut. Dessa regler kommer säkert inte att mötas med glädje på alla håll inom akademin, men studentkåren vill tacka studieförvaltningen för att den uppmärksammat det faktum att det förekommer att handledare inte engagerar sig på tillbörligt sätt i handledningsuppgiften. 41 b Enligt studentkårens mening är skrivningarna i den föreslagna nya 41 b vad beträffar konkretionsnivån kanske inte sådana att de hör hemma i en examensstadga. Interna processbeskrivningar ska institutions- och studiekanslierna kunna göra upp och följa utan att de skrivs in i examensstadgan. I vilken händelse som helst kan det föreslagna 4 mom. inte omfattas. I dag har akademin stora mångdisciplinära institutioner, och den formella uppgiften att bedöma en avhandling kan inte tillkomma en prefekt som kanske inte vet någonting om det ämne avhandlingen har skrivits inom eller vid humanistiska fakulteten kanske inte ens kan det språk på vilket avhandlingen är skriven. Kompetensen att bedöma en avhandling med tillhörande mognadsprov finns hos granskarna (inklusive språkgranskaren i tillämpliga fall), och varför prefekten skulle ges den formella godkännandemakten är oklart, även om prefekten är den som ger ut examensbetyget. Beslut om godkännande av avhandling och mognadsprov ska fattas av granskarna. Ifall dessa är oense om huruvida proven kan godkännas, förefaller det rimligt att beslutet fattas enligt samma rutiner som i fall där granskarna är av olika åsikt angående vitsordet för avhandlingen. Studentkåren föredrar klart skrivningen i den nuvarande 71 framför den här föreslagna skrivningen. I samma moment föreslås det även att Studeranden delges per e-post till sin abo.fi-adress utlåtandena som ligger som grund för bedömningen. En sådan formulering är alldeles för specifik och praktisk till sin natur för att ingå i examensstadgan. Vidare är det inte akademins sak att bestämma vilken e-postadress en akademistuderande primärt använder. Det kan inte vara någon svår sak att registrera e-postadresser för akademistudenterna i exempelvis STURE. Många studerande tar aldrig ens i bruk sin abo.fi-adress, eftersom de har andra e-postadresser redan när

4 de kommer till akademin. Lämpligen kan studenterna uppge vilken e-postadress de använder i samband med att de lämnar in sina avhandlingar för bedömning vid behov kan säkert en särskild blankett utarbetas för detta ändamål. 64 a Erkännande av realkompetens Till den föreslagna 64 a önskar studentkåren påpeka att processbeskrivningen i 3 mom. är alldeles för detaljerad för att höra hemma i examensstadgan. Själva processen är dessutom besynnerlig. Om kunnandet i enlighet med punkt 3 prövas för att avgöra om det är adekvat, kan man fråga sig vad bevisföring och dokumentation enligt punkt 2 ska tjäna till. Oavsett om den beskrivna processen är ändamålsenlig eller inte, är det inte studiekansliets sak att göra den bedömningen. Det är examinatorn i själva ämnet som har kompetensen att avgöra i vilken mån en viss kompetens är relevant för en studiehelhet eller inte den kompetensen finns näppeligen på studiekansliet. Det är också examinatorn som kan avgöra huruvida en viss kompetens kan ersätta något studiemoment, och huruvida de nedskrivna lärandemålen i så fall kan förbigås (d.v.s. av vilken viktighetsordning de enskilda lärandemålen för de enskilda studiemomenten är med beaktande av helhetskompetensen inom ämnet). Det är logiskt att studieförvaltningen handhar informationsspridningen om erkännande av realkompetens, och även sköter den praktiska administrationen (tar emot, registrerar och sammanställer dokumentationen). Själva den innehållsliga prövningen måste dock ske vid ämnena för att kvaliteten på bedömningen och därmed akademins undervisning ska kunna garanteras mom. I den föreslagna nya ordalydelsen har examensbenämning fallit bort bland det som ska stå på betyget. Detta måste vara ett misstag, eftersom betyget naturligtvis måste innehålla ett omnämnande om vilken examen som avlagts! Till yttermera visso anser studentkåren att en rimligare organisation av ändringarna i examensstadgan skulle vara att det som står i 37 skulle stå i anslutning till de övriga bestämmelserna om tillgodoräkning, erkännande och validering. 73 Studentkåren understöder naturligtvis hjärtligt andemeningen i de föreslagna nya 2 7 momenten i 73. Momentens utformning är dock inte ändamålsenlig. För det första vill studentkåren ytterligare en gång påpeka att detaljerade beskrivningar av praktiska arrangemang inte bör höra hemma i examensstadgan. Men i dessa moment är formuleringarna dessutom så

5 allmänt hållna att de egentligen inte förpliktar till någonting annat än att institutionerna bör genomföra något slags utvärdering. I ett sådant fall är processbeskrivningen ännu mera onödig. Studentkåren ser gärna att de tankar som ligger bakom denna paragraf får stå i examensstadgan, men att de i så fall bör de omformuleras. Några allmänna kommentarer Studentkåren är mycket glad över de förbättringsavsikter i ett flertal processer i anslutning till studierna som verkar ha givit upphov till de föreslagna ändringarna av examensstadgan överlag. Emellertid är studentkåren inte övertygad av den praktiska utformningen av förslagen och, såsom framkommit ovan, inte heller av att just dessa ändringar i alla fall hör hemma i just examensstadgan. Huruvida man godkänner ändringarna eller inte bör de långa nya textpartierna (73, 64 och 41 ) under alla omständigheter genomgå en noggrann språklig finslipning för att de ska kunna ingå i examensstadgan. II TENTAMENSINSTRUKTIONEN Studentkåren kan omfatta de föreslagna ändringarna, men vill ändå framhålla att det naturligtvis är önskvärt att bedömningen av inlämnade arbeten kungörs förr hellre än senare. Studentkåren hoppas att ämnena och lärarna inte börjar utnyttja sig av förlängningen per slentrian. Ämnena bör uppmärksamgöras på att reglerna för tentamina i detta avseende inte är desamma som för skriftliga arbeten. Slutligen vill studentkåren understryka att hemtentamina är tentamina, inte skriftliga arbeten. Åbo Akademis Studentkår Zacharias Aarnio styrelseordförande Riina Lappalainen generalsekreterare

6