B) TEOLOGIE MAGISTEREXAMEN. 1. Allmänt

Transkript

1 1 B) TEOLOGIE MAGISTEREXAMEN 1. Allmänt Teologie magisterexamen är en högre högskoleexamen som omfattar. Rätt att avlägga teologie magisterexamen har den som avlagt lägre högskoleexamen i teologi eller som avlagt universitetsexamen på motsvarande nivå och som av fakulteten konstaterats ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för teologie magisterexamen. Behörighet för inledande av studier för teologie magisterexamen på den linje och med det huvudämne som valts i kandidatexamen har den som inom en lägre högskoleexamen i teologi avklarat de studier som ingår i utbildningsprogrammet. Behörighet för inledande av studier för teologie magisterexamen på den allmänna linjen har även den som avlagt universitetsexamen på motsvarande nivå som lägre högskoleexamen i teologi samt avlagt studier i teologiska ämnen och klassiska språk till en omfattning av 75 sp. Innan studierna för magisterexamen kan inledas bör 60 sp kompletterande studier avläggas. Behörighet för inledande av studier för teologie magisterexamen på ämneslärarlinjen har även den som har avlagt en universitetsexamen på motsvarande nivå som lägre högskoleexamen i teologi samt avlagt grundstudierna i pedagogik och i allmän teologi avklarat grund- och ämnesstudierna (cum laude) omfattande 60 studiepoäng. Specialiseringskursen i allmän teologi bör avläggas i det ämne som väljs som huvudämne i magisterexamen. Om antingen studierna i allmän teologi eller studierna i pedagogik inte har avlagts tidigare kan de avläggas som kompletterande studier före inledandet av studierna för magisterexamen. De kompletterande studierna kan omfatta högst 60 studiepoäng, i annat fall är den tidigare examen inte behörighetsgivande. Behörighet för inledande av studier för teologie magisterexamen på den fria linjen har även den som avlagt en universitetsexamen på motsvarande nivå som lägre högskoleexamen i teologi och som i allmän teologi har avklarat grund- och ämnesstudierna (cum laude) omfattande 60 studiepoäng. Specialiseringskursen i allmän teologi bör avläggas i det ämne som väljs som huvudämne i magisterexamen. Om grund- och ämnesstudierna i allmän teologi inte har avlagts tidigare kan de avläggas som kompletterande studier före inledandet av studierna för magisterexamen. Byte av huvudämne eller linje Om huvudämnet i teologie magisterexamen är ett annat än i teologie kandidatexamen har den studerande behörighet för inledande av fördjupade studier i huvudämnet om han eller hon i detta ämne har avklarat studieperioder till en omfattning av minst 30 studiepoäng. Av dessa bör 20 studiepoäng vara ämnesstudier i vilka ingår en uppsats motsvarande minst.

2 Om den studerande önskar avlägga teologie magisterexamen på en annan linje än den som teologie kandidatexamen avlagts på bör följande studier vara avklarade: 1) vid byte från den allmänna eller den fria linjen till ämneslärarlinjen: grundstudierna i pedagogik (25 sp). Lärarbehörighet uppnås då i endast ett undervisningsämne. 2) vid byte från den allmänna linjen till den fria linjen: grundstudierna i ett biämne utanför fakulteten eller 25 sp av ett biämne inom fakulteten samt komplettering av huvudämnesstudierna (10 sp). Kompletteringarna kan avläggas inom ramen för de fritt valbara studierna på den fria linjen. 3) vid byte från den fria linjen till den allmänna linjen: komplettering av Grundmodul 2 (20-30 sp) samt grundkurser i två klassiska språk (20 sp). Textkursen (5sp) i ett klassiskt språk avläggs inom ramen för magisterstudierna. 4) vid byte från ämneslärarlinjen till allmänna linjen: komplettering av klassiska språk (20 sp) och komplettering av grundmodul 2 (25 sp). Textkursen (5 sp) i ett klassiskt språk samt praktik och arbetsinlärningen i sin helhet avläggs inom magisterstudierna. 5) vid byte från ämneslärarlinjen till den fria linjen: kompletterande ämnesstudier i huvudämnet 20 sp. De kompletterande studierna kan avläggas inom ramen för de fritt valbara studierna på fria linjen. 2 Målet för utbildningen som leder till teologie magisterexamen är att ge den studerande: 1) goda kunskaper i huvudämnet och förtrogenhet med grunderna i biämnena 2) förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder, 3) förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området 4) färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning 5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper (ExaF 12 ) Teologie magisterexamen på den allmänna linjen omfattar följande studier: Ämnesstudier 1 Tillämpade studier och arbetslivspraktik Fritt valbara studier 10 studiepoäng Teologie magisterexamen på ämneslärarlinjen omfattar följande studier: Ämnesstudier i pedagogik (enl. anordnande ämne) 3 Ämnesstudier (vetenskapteori och metodologi) Teologie magisterexamen på den fria linjen omfattar följande studier: Ämnesstudier (vetenskapsteori och metodologi)

3 3 Fritt valbara studier 3 På utbildningslinjerna ingår följande olika typer av studier: 1. Ämnesstudier På samtliga linjer ingår i ämnesstudierna en kurs i vetenskapsteori och metodologi (5sp). På den allmänna linjen omfattar de obligatoriska ämnesstudierna även studieperioden hermeneutik (10 studiepoäng). På ämneslärarlinjen omfattar de obligatoriska ämnesstudierna även ämnesstudierna i pedagogik (3). 2. Fördjupade studier De fördjupade studierna koncentreras på något för ifrågavarande yrkessektor centralt problemkomplex av vetenskaplig betydelse. Målet är att ge den studerande: 1) förmåga att självständigt förvärva vetenskaplig kunskap, att varsebli, analysera och lösa vetenskapliga och yrkesmässiga problem också i nya situationer och att också i övrigt i praktiken tillämpa vetenskaplig kunskap, samt vid utbildningen av ämneslärare dessutom förmåga till självständigt undervisningsarbete 2) fördjupad kunskap i de för studierna centrala vetenskapliga teorierna samt metoderna för forskning och problemlösning 3) grundliga kunskaper om de problemkomplex som är föremål för studierna. De fördjupade studierna inom samtliga linjer omfattar 1) 40 studiepoäng fördjupade studier i huvudämnet 2) avhandling pro gradu omfattande 40 studiepoäng Prov pro gradu För att avlägga teologie magisterexamen bör den studerande i sitt huvudämne skriva ett prov pro gradu som består dels av en vetenskaplig avhandling och dels av ett mognadsprov. Avhandlingen utarbetas i huvudämnet under ledning av en handledare. Avhandlingen kan utarbetas av flera studerande gemensamt, varvid den enskilda studerandens insats klart bör framgå och kunna bedömas. Avhandlingen inlämnas till fakultetskansliet i tre likalydande, inbundna exemplar, av vilka examinanden är berättigad att återfå ett.

4 Till avhandlingsarbetet ansluter sig ett kortare mognadsprov i form av en uppsats över ett till avhandlingens område hörande ämne. Examinatorn ger minst tre rubriker, av vilka examinanden väljer en. I övrigt anordnas mognadsprovet som en vanlig tentamen. Av handlingen och mognadsprovet, som båda avfattas på svenska, utgör tillsammans provet pro gradu. Provet pro gradu granskas av två av dekanus utsedda granskare. Dessa bör senast inom 30 dagar avge var sitt utlåtande med förslag till betygsättning. Den studeranden har rätt att ta del av fackgranskarnas utlåtanden. Dekanus bedömer provet pro gradu på grundval av granskarnas utlåtanden då granskarna föreslår samma vitsord. Om granskarna föreslår olika vitsord bedöms provet av fakultetsrådet. Provet pro gradu granskas språkligt av lärare vid Centret för språk och kommunikation. Genom godkänt prov pro gradu visar en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på svenska utmärkta kunskaper i svenska språket och en inhemsk studerande som fått sin skolbildning på finska eller samiska god skriftlig förmåga i svenska. (Språkinstruktion 6 ) Den studerande som redan har visat förmåga att använda svenska språket i mognadsprov för lägre högskoleexamen behöver inte visa kunskaper i svenska i högre högskoleexamen. Den studerande skall dock genom prov visa förtrogenhet med ämnesområdet. (Examensstadga 15 ) Avhandlingen kan efter överenskommelse med handledare och i samråd med Centret för språk och kommunikation även avfattas på engelska. Ifall dekanus ger sitt medgivande kan avhandlingen även avfattas på något annat utländskt språk. (Examensstadgan 34 ) Om avhandlingen är avfattad av en inhemsk studerande skall i den likväl ingå en sammanfattning på svenska. Sammanfattningen skall genomgå samma språkgranskning som en på svenska skriven avhandling. Innan mognadsprovet pro gradu avläggs skall den studerande ha författat sin avhandling pro gradu. 3. Tillämpade studier och arbetslivspraktik Om målet för de tillämpade studierna och arbetslivspraktiken samt om anordnandet av praktiken se bestämmelserna för kandidatexamen. De tillämpade studierna och arbetslivspraktiken inom magisterexamen har som mål att ge den studerande förmåga att fungera som sakkunnig inom sitt eget område och förmåga att utveckla området. Beträffande undervisningsövningarna för blivande ämneslärare stadgas i Pedagogiska fakultetens examensbestämmelser. På den allmänna linjen ingår 1 obligatoriska tillämpade studier och ar- 4

5 betslivspraktik. Den studerande kan för sin praktik välja kyrkligt orienterade och/eller kultur- och samhällsorienterade studiehelheter. 5