Examensstadga för Aalto-universitetets högskola för kemiteknik

Transkript

1 Examensstadga för Aalto-universitetets högskola för kemiteknik Godkänd av Kommittén för akademiska ärenden vid högskolan för kemiteknik 21 juni (Uppdaterad t.o.m och ) 1 kapitlet Allmänna bestämmelser 1 Uppgifter Aalto-universitetets högskola för kemiteknik, nedan högskolan, verkar inom det teknisk-vetenskapliga utbildningsområdet. Högskolan bedriver vetenskaplig forskning inom sina ämnesområden och erbjuder med forskningen förknippad högre undervisning som leder till en examen, samt stödjer påbyggnadsutbildningen vid Aalto-universitetet och den offentliga serviceverksamheten i enlighet med Aalto-universitetets strategiska riktlinjer. Högskolan har särskilt i uppgift att skapa en vetenskaplig grund för förnyandet av teknologin inom dess ämnesområden, förnya teknologin inom högskolans ämnesområden och utbilda personer med visioner för dessa ämnesområden. Vid högskolan ges grund-, forskar- och vuxenutbildning. Vid högskolan kan avläggas examina enligt 2 samt bedrivas fristående studier och avläggas studiehelheter som inte hör till examina. 2 Examina Vid högskolan kan avläggas som lägre grundexamen (lägre högskoleexamen) teknologie kandidatexamen, som högre grundexamen (högre högskoleexamen) diplomingenjörsexamen och som forskarexamina teknologie licentiatexamen, teknologie doktorsexamen samt filosofie doktorsexamen på det sätt som föreskrivs om universitetsexamina i statsrådets förordning (794/2004) av den 19 augusti 2004 och dess senare ändringar (examensförordningen) och på det sätt som påbjuds i Aalto-universitetets allmänna regler för undervisning och studier samt i denna stadga. I denna examensstadga avses med lägre högskoleexamen endast lägre högskoleexamen vid universitet och med högre högskoleexamen endast högre högskoleexamen vid universitet. 3 Ordnande av utbildning som leder till examen Den utbildning som leder till grundexamina planeras och anordnas i form av utbildningsprogram med inriktning på någon yrkessektor som förutsätter teknisk-vetenskaplig sakkunskap. Det anges skilt vilka examina de olika utbildningsprogrammen leder till. Den utbildning som leder till forskarexamina planeras och anordnas i forskarutbildningsprogram enligt forskningsområde. Högskolan fastställer inom varje forskningsområde för forskarutbildningen en professor som ansvarar för det. Den utbildning som leder till examen kan genomföras i samarbete med en eller flera högskolor inom Aaltouniversitetet eller med ett eller flera andra universitet. 4 Antagning av studerande och studierätt Studerande antas för att avlägga både teknologie kandidatexamen och diplomingenjörsexamen eller endast högre högskoleexamen på det sätt som särskilt föreskrivs om antagning av studerande. En studerande som antagits till en lägre högskoleexamen får fortsätta sina studier för högre högskoleexamen på det sätt som särskilt föreskrivits. Studerande antas till utbildningsprogrammen enligt de urvalskriterier universitetet har fastställt. I urvalskriterierna föreskrivs även om byte av utbildningsprogram. En examensstuderande kan vid högskolan ha endast en gällande studierätt åt gången antingen för lägre och högre grundexamen som leder till samma högre grundexamen eller för enbart högre grundexamen. En examensstuderande kan vid högskolan endast ha en giltig forskarstudierätt åt gången.

2 2 Kompletterande studier kan krävas av en studerande som antagits till ett utbildningsprogram för en högre grundexamen på basis av en tillämpad lägre högskoleexamen som avlagts vid en annan högskola vid Aalto-universitetet eller vid ett annat universitet eller på basis av en tillämpad yrkeshögskoleexamen som avlagts vid yrkeshögskola. Forskarstuderande antas till universitetet enligt de urvalskriterier universitetet särskilt har fastställt. Studerande som inte har rätt att avlägga examen vid Aalto-universitetet kan avlägga fristående studier vid högskolan efter att först ha ansökt om rätt till fristående studier på det sätt som högskolan anger skilt. 5 Språkkunskaper En studerande skall i de studier som ingår i lägre eller högre grundexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat: 1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området, 2) samt sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning. En studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska eller som har fått sin skolutbildning utomlands skall i de studier som ingår i lägre eller högre grundexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat endast de språkkunskaper som förutsätts i 1 mom. 2 punkten. Om högskolan befriat en studerande, som har antagits för att avlägga en lägre och högre grundexamen, från kravet på språkkunskaper enligt 1 mom. 1 punkten i dess helhet på basis av 2 mom. eller endast i fråga om det språk i vilket studeranden skall visa prov på kunskaper i det andra inhemska språket, skall han eller hon i samband med avläggandet av lägre grundexamen dessutom avlägga språkstudier på minst 2 studiepoäng i ett fritt valbart språk. 2 kapitlet Lägre grundexamen 6 Mål för lägre grundexamen Den utbildning som leder till lägre grundexamen skall ge den studerande: 1) grunderna i de studier som hör till utbildningsprogrammet och förutsättningar att följa utvecklingen inom yrkessektorer som kräver teknisk-vetenskaplig sakkunskap; 2) förmåga till vetenskapligt tänkande och vetenskapligt arbetssätt; 3) förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för kontinuerligt lärande; 4) förmåga att förstå och specificera teknikens inverkan och i vilken grad den kan utnyttjas; 5) förmåga till samarbete och målmedvetet grupparbete; 6) förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet; 7) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper. Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning samt på praxis inom området. 7 Omfattningen av lägre grundexamen De studier som krävs för lägre grundexamen omfattar 180 studiepoäng. Utbildningen skall ordnas så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår. 8 Studiehelheter för lägre grundexamen I de studier som leder till lägre grundexamen ingår: 1) en modul för grundstudier som förutsätts i utbildningsprogrammet (75-85 sp); 2) en modul för gemensamma studier enligt utbildningsprogrammet (15-25 sp), 3) tre moduler av vilka minst en skall vara en fortsättningsmodul som hör till det egna utbildningsprogrammet (ämnesmodulernas omfattning sp); 4) ett kandidatseminarium med tillhörande kandidatarbete (totalt 10 sp); samt 5) fritt valbara studier så att examens omfattning är 180 sp.

3 3 Den totala omfattningen av studierna i modulerna, som presenteras i 1 mom. 1 och 2 punkt, är 100 studiepoäng. Ämnesstudier och fördjupade studier ingår i modulerna. I en lägre grundexamen kan inte ingå en sådan fortsättningsmodul eller fördjupad modul vars föregående grund- eller fortsättningsmodul inte har avlagts. Huvudämnet i lägre grundexamen består av den grundmodul som ingår i utbildningsprogrammet och av dess fortsättningsmodul. Biämnet består av en annan grundmodul eller en annan fortsättningsmodul som grundar sig på grundmodulen i huvudämnet. 9 Avläggande av lägre grundexamen För examen skall den studerande fullgöra de studier som avses i 8. Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och kandidatarbetet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 5. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska. Högskolan bestämmer särskilt vilket språk som skall användas i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 1 mom. 10 Kandidatseminarium Kandidatseminariet och det tillhörande kandidatarbete är en studiehelhet, som behandlar vetenskapligt tänkande, informationssökning, strukturering och behandling av information samt färdigheter i språk och kommunikation. Högskolan utser en ansvarig lärare för kandidatseminariet. I samband med kandidatseminariet avläggs ett skriftligt mognadsprov. Högskolans utbildningsråd meddelar närmare föreskrifter om kandidatseminariet. 11 Kandidatarbete Kandidatarbetet utförs inom ett ämnesområde som ansluter sig till området för utbildningsprogrammet. Handledaren, som utnämns av den ansvariga läraren, och den studerande kommer sinsemellan överens om ämnet för kandidatarbetet i början av kandidatseminariet. Kandidatarbetet avfattas på finska eller svenska. Med samtycke av den ansvariga läraren för kandidatseminariet får en studerande som avses i 5 2 mom. avfatta arbetet även på något annat språk. Högskolan ger vid behov närmare föreskrifter för användningen av andra språk i kandidatarbeten. Handledaren skall följa hur kandidatarbetet framskrider och stödja den studerande under arbetets gång. Den ansvariga läraren för kandidatseminariet beslutar om godkännande av arbetet och ger ett vitsord för detta. Kandidatarbetet presenteras för kandidatseminariet. Kandidatarbetet är ett offentligt lärdomsprov, som skall finnas framlagt på högskolan. 12 Påvisande av språkkunskaper De utmärkta muntliga och skriftliga språkkunskaper som krävs med stöd av 5 1 mom. 1 punkten och som är nödvändiga med tanke på det egna området visas genom att det skriftliga mognadsprovet i anslutning till kandidatarbetet avläggs på det inhemska språk på vilket den studerande har fått sin skolutbildning. Sådana i föregående moment nämnda nöjaktiga muntliga och skriftliga språkkunskaper som krävs på basis av 5 1 mom. 1 punkten i examensstadgan och som är nödvändiga med tanke på det egna fackområdet kan ådagaläggas genom att avlägga prov i det andra inhemska språket vid universitetet, en bestämd kurs i det andra inhemska språket eller motsvarande prov i det andra inhemska språket vid någon annan högskola. 13 Påvisande av kunskaper i främmande språk En studerande skall ådagalägga sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett främmande språk som ingår i en undervisningsplan och som fyller kraven i 5 1 mom. 2 punkten i examensstadgan. De språkkunskaper som enligt föregående moment krävs av den studerande visas genom avläggande av den kurs eller de kurser i det främmande språket som universitetets språkcentrum anvisar för ändamålet. I studierna betonas särskilt behärskning av utbildningsområdets språk. Om det vid högskolan finns ett

4 4 särskilt prov för påvisande av språkkunskaper i ett visst främmande språk, kan de språkkunskaper som krävs visas helt eller delvis genom att provet avläggs. 14 Praktik I lägre grundexamen kan i enlighet med utbildningsprogrammet ingå praktik som utvecklar sakkunskapen. Obligatorisk praktik ingår i grundstudierna och frivillig praktik ingår i de fritt valbara studierna. En skriftlig utredning om praktiken skall alltid lämnas in till högskolan, som godkänner praktiken och studiepoängen för den. Praktiken skall ledas av en person som är insatt i de arbetsuppgifter som praktiken gäller. Högskolan ger vid behov närmare föreskrifter för praktiken. 15 Betyg för lägre grundexamen Högskolan utfärdar ett examensbetyg för den som avlagt teknologie kandidatexamen på det sätt som avses i 9. ( ) 16 Avläggande av examen med utmärkta insikter Om den studerande genom sina studieprestationer gett bevis på synnerligen goda insikter och i sitt kandidatarbete mognad och omdömesförmåga, kan i betyget för teknologie kandidatexamen nämnas att examen avlagts med utmärkta insikter. Högskolan beslutar om huruvida omnämnandet med utmärkta insikter skall ges. Omnämnandet kan ges om den med antalet studiepoäng vägda heltalsdelen av medeltalet för de kurser som hör till examen är 4,0 eller större och vitsordet för kandidatarbetet är med beröm godkänd. Om endast skalan godkänd - underkänd har använts vid bedömningen av en kurs, beaktas inte denna kurs när medeltalet uträknas. Om minst hälften av de studier som ingår i den studerandes examen inklusive lärdomsprovet och mognadsprovet har fullgjorts enligt den undervisningsplan högskolan fastställt, kan omnämnandet med utmärkta insikter ges. 3 kapitlet Högre grundexamen 17 Mål för högre grundexamen Utbildningen skall ge den studerande: 1) goda kunskaper i det huvudämne som hör till utbildningsprogrammet; 2) har förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder samt färdigheter för kontinuerligt och flexibelt lärande 3) förmåga att förstå problem inom sitt område med tanke på användarna, de tekniska systemen, samhällssystemen och miljön; 4) förutsättningar att vara verksam i arbetslivet som sakkunnig inom sitt område och på ett sätt som utvecklar området; 5) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper, samt 6) har färdigheter för vetenskaplig forskarutbildning Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning samt praxis inom yrkessektorer som kräver tekniskvetenskaplig sakkunskap. 18 Omfattningen av högre grundexamen De studier som krävs för högre grundexamen omfattar 120 studiepoäng. Utbildningen skall ordnas så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår. 19 Studiehelheter för högre grundexamen I de studier som leder till högre grundexamen ingår: 1) studier i vetenskapsmetodik (9-11 sp);

5 5 2) tre moduler av vilka minst en skall vara en fördjupad modul i huvudämnet enligt det egna utbildningsprogrammet och varav högst en kan vara en grundmodul (ämnesmodulens omfattning är sp); 3) ett diplomarbete (30 sp); samt 4) fritt valbara studier så att examens omfattning är 120 sp. Ämnesstudier och fördjupade studier ingår i modulerna. I en högre grundexamen kan inte ingå en sådan fortsättningsmodul eller fördjupad modul vars föregående grund- eller fortsättningsmodul inte har avlagts. Uppbyggnaden av ett utbildningsprogram som genomförts i samarbete med högskolorna inom Aaltouniversitetet eller andra universitet, kan av grundad anledning avvika från den som anges i mom Huvud- och biämne Studierna i huvudämnet för högre grundexamen baserar sig på ämnesstudier som till sitt innehåll är ändamålsenligt inriktade. Den studerandes huvudämne består av tre moduler som hör till utbildningsprogrammet: den grundmodul som fullgjorts i samband med lägre eller högre grundexamen och dess fortsättningsmodul samt en fördjupad modul av den nämnda fortsättningsmodulen. Även om den studerande fullgör flera fördjupade moduler som baserar sig på samma fortsättningsmodul ingår endast ett huvudämne i examen. Den studerandes studier bildar ett biämne, om han eller hon fullgör en av följande tvåmodulskombinationer som inte hör till huvudämnet: en grundmodul och dess fortsättningsmodul eller en fortsättningsmodul och dess fördjupade modul. Högskolan kan av grundad anledning som biämne godkänna andra tvåmodulskombinationer som består av grund-, fortsättnings-, fördjupade eller specialmoduler. Åtminstone den ena av de två modulerna skall vara antingen en fortsättningsmodul eller en fördjupad modul. Den studerande kan välja biämne även från andra utbildningsprogram, en annan högskola vid Aaltouniversitet eller ett annat inhemskt eller utländskt universitet, förutsatt att det godkänns i den studerandes individuella studieplan. Med avvikelse från den ovannämnda 2 mom. kan den studerandes huvudämne bildas av en grundmodul, en fördjupande modul och en specialmodul eller en fördjupande modul som är anvisad av högskolan, ifall fortsättningsmodulen mellan grundmodulen och den fördjupande modulen bekräftas i den studerandes individuella studieplan tillhöra det i 3 mom. syftade biämnet. Högskolan bestämmer vid behov hur tidigare studier för studerande som antagits till högskolan för att direkt avlägga högre grundexamen motsvarar de moduler som bildar huvud- och biämne. Samma moduler får inte ingå i den studerandes huvud- och biämne. 21 Avläggande av högre grundexamen För examen skall den studerande fullgöra de studier som avses i 19. Den studerande skall visa att han eller hon har uppnått de mål som uppställts för examen, studierna och lärdomsprovet samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 5. Den studerande skall avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för lärdomsprovet och kunskaper i finska eller svenska. En studerande behöver inte visa kunskaper i finska eller svenska i ett mognadsprov för högre grundexamen, om denna avläggs på samma språk, och om han eller hon har visat språkkunskaperna i ett mognadsprov för teknologie kandidatexamen eller någon annan lägre högskoleexamen. Högskolan bestämmer särskilt vilket språk som skall användas i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 1 mom. 22 Diplomarbete Anhållan om ämne för diplomarbetet kan göras efter det att teknologie kandidatexamen och minst 45 studiepoäng av högre högskoleexamen har avlagts. Diplomarbetet utförs inom ett ämnesområde som ansluter sig till huvudämnet. Den lärare till vars område ämnesområdet hör och den studerande kommer sinsemellan överens om ämnet. Av grundad anledning kan högskolan också ge tillstånd att utföra diplomarbetet inom ett ämnesområde som hör till biämnet. Ämnet och språket fastställs av högskolan, som också utnämner en examinator och en eller två handledare för diplomarbetet. Högskolan kan vid behov bestämma att examinatorn för diplomarbetet också skall fungera som handledare. Examinatorn för diplomarbetet skall vara professor vid högskolan eller docent i anställningsförhållande med arbetet som huvudsyssla. Av särskild anledning kan en professor vid en annan högskola vid Aalto-universitetet utnämnas till examinator. Handledaren för diplomarbetet skall ha minst högre högskoleexamen.

6 6 Den föreskrivna tiden för diplomarbetet är ett år. Om diplomarbetet inte har inlämnats till granskning inom den utsatta tiden, förfaller ämnet och den studerande skall hos högskolan anhålla om ett nytt ämne för diplomarbetet. Medan diplomarbetet utförs skall examinatorn ge den studerande möjlighet att lämna en redogörelse för hur arbetet framskrider. Examinatorn kommenterar redogörelsen. Examinatorn kan på motsvarande sätt begära att den studerande avger en utredning över hur arbetet framskrider. Den studerande skall visa mognad vid behandlingen av ämnet. I diplomarbetet ingår ett seminarieföredrag eller motsvarande presentation. En skriftlig anhållan om bedömning och godkännande av diplomarbetet skall inlämnas till högskolans utbildningsråd. Examinatorn skall framlägga sitt skriftliga utlåtande med motiveringar och förslag till bedömning i regel inom en månad från det att arbetet har inlämnats. Högskolan beslutar om godkännande av arbetet och ger ett vitsord för detta efter att ha gjort sig förtrogen med examinatorns skriftliga utlåtande. Högskolan ger vid behov närmare föreskrifter för diplomarbetet. Diplomarbetet är ett offentligt lärdomsprov, som skall finnas framlagt på högskolan. Diplomarbetet skall inlämnas i minst två exemplar. 23 Påvisande av språkkunskaper De utmärkta muntliga och skriftliga språkkunskaper som krävs med stöd av 5 1 mom. 1 punkten och som är nödvändiga med tanke på det egna området visas genom att det skriftliga mognadsprovet i anslutning till diplomarbetet avläggs på det inhemska språk på vilket den studerande har fått sin skolutbildning. Om den studerande redan har visat sina språkkunskaper i ett mognadsprov för teknologie kandidatexamen eller någon annan lägre högskoleexamen, behöver han eller hon i enlighet med 21 4 mom. inte längre visa sina kunskaper i mognadsprovet för högre grundexamen. De nöjaktiga muntliga och skriftliga språkkunskaper som krävs enligt den i föregående moment nämnda 5 1 mom. 1 punkten i examensstadgan och som är nödvändiga med tanke på det egna området visas på det sätt som föreskrivs i 13 2 mom. Om den studerande redan har visat sina språkkunskaper i samband med avläggande av teknologie kandidatexamen eller någon annan lägre högskoleexamen, behöver han eller hon inte längre visa språkkunskaperna i samband med avläggande av högre grundexamen. 24 Påvisande av kunskaper i främmande språk En studerande skall ådagalägga sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett främmande språk som ingår i en undervisningsplan och som fyller kraven i 5 1 mom. 2 punkten i examensstadgan. De språkkunskaper som krävs av den studerande enligt föregående moment visas på det sätt som föreskrivs i 13 2 mom. Om den studerande redan har visat sina språkkunskaper i samband med avläggande av teknologie kandidatexamen eller någon annan lägre högskoleexamen, behöver han eller hon inte längre visa språkkunskaperna i samband med avläggande av högre grundexamen. 25 Praktik I högre grundexamen kan i enlighet med utbildningsprogrammet ingå praktik som fördjupar sakkunskapen. Obligatorisk praktik ingår i någon av de moduler som nämns i 19 1 mom. 2 punkten och frivillig praktik ingår i de fritt valbara studierna. En skriftlig utredning om praktiken skall alltid lämnas in till högskolan, som godkänner praktiken och studiepoängen för den. Praktiken skall ledas av en person som är insatt i de arbetsuppgifter som praktiken gäller. Högskolan ger vid behov närmare föreskrifter för praktiken. 26 Betyg för högre grundexamen Högskolan utfärdar ett examensbetyg för den som avlagt diplomingenjörsexamen på det sätt som avses i 21. ( ) 27 Avläggande av examen med utmärkelse

7 7 Om den studerande genom sina studieprestationer gett bevis på synnerligen goda insikter och i sitt diplomarbete särskild mognad och omdömesförmåga, kan i examensbetyget för diplomingenjör omnämnas att examen har avlagts med utmärkelse. Högskolan beslutar om huruvida omnämnandet med utmärkelse skall ges. Omnämnandet kan ges om den med antalet studiepoäng vägda heltalsdelen av medeltalet för de kurser, förutom diplomarbetet, som hör till examen är 4,0 eller större och dessutom vitsordet för diplomarbetet är 4,0 eller högre. Om endast skalan godkänd - underkänd har använts vid bedömningen av en kurs, beaktas inte denna kurs när medeltalet uträknas. Kravet för omnämnandet med utmärkelse är i allmänhet att minst hälften av de studier som ingår i den studerandes examen inklusive lärdomsprovet och mognadsprovet har fullgjorts enligt den undervisningsplan högskolan fastställt. 4 kapitlet Teknologie licentiat-, teknologie doktors- och filosofie doktorsexamen 28 Anordnande av forskarutbildning Vetenskaplig forskarutbildning planeras och anordnas i form av helheter för olika forskningsområden. Målsättningen är att utveckla ett vetenskapligt tänkande och nya kunskaper inom något tekniskvetenskapligt ämnesområde. Högskolan fastställer forskningsområdena för forskarutbildningen och de professorer som ansvarar för dem. Utbildningshelheterna kan vid behov genomföras som ett samarbete mellan olika högskolor vid Aaltouniversitet samt andra universitet. Som forskarexamina vid högskolan avläggs i regel teknologie doktorsexamina, men det är även möjligt att avlägga teknologie licentiatexamen. Högskolan kan bevilja rätt att avlägga filosofie doktorsexamen av särskilda skäl. 29 Mål för forskarutbildningen Målet för forskarutbildningen är att den studerande: 1) grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och dess samhälleliga betydelse och uppnår förmåga att inom detta forskningsområde självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder och skapa ny vetenskaplig kunskap; 2) gör sig väl förtrogen med utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom det egna området, samt 3) förvärvar en sådan kännedom om allmän vetenskapsteori och om andra vetenskapsområden anslutna till det egna forskningsområdet som gör det möjligt att följa utvecklingen inom dem. 30 Studier inom forskarutbildning Studierna inom forskarutbildningen genomförs i form av studiehelheter. Den som antagits till forskarutbildning skall: 1) fullgöra studier som handlar om förberedelse inför vetenskapligt arbete, tillämpning av forskningsresultat och förmedling av forskningsresultat (5-20 sp) och 2) i större omfattning och djupare än inom grundutbildningen göra sig förtrogen med något forskningsområde (20-35 sp). Ovannämnda studier omfattar sammanlagt 40 studiepoäng. ( ) För avläggande av de examina som nämns i 32 och 35 kan högskolan bestämma att den som antagits till forskarutbildning skall fullgöra även andra studier. 31 Studiernas innehåll och lärdomsprov Högskolan fastställer den studerandes forskningsområde och en av professorerna som ansvarar för forskningsområdet som ansvarig professor för den studerandes forskarstudier. En professor vid högskolan (Associate Professor, Full Professor eller Distinguished Aalto Professor) utnämns som ansvarig professor. Av särskild anledning kan även en annan professor vid högskolan utnämnas till ansvarig professor. Högskolan fastställer innehållet i studiehelheterna enligt 1 och 2 punkten i 1 mom. på framställning av den professor som ansvarar för forskningsområdet. ( )

8 8 Högskolan godkänner ämnet för avhandlingsarbetet, utser en eller flera handledare för arbetet och beslutar om arbetets språk samt om granskning och godkännande av arbetet. Handledaren för lärdomsprovet skall ha avlagt teknologie doktorsexamen eller motsvarande forskarexamen vid universitet. Ansvarsprofessorn kan vid behov också fungera som handledare. Som delprestationer för forskarexamen kan även godkännas sådana tillämpade kurser som den studerande fullgjort före grundexamen och som inte ingår i grundexamen, likaså tillämpade kurser vid högskolorna inom Aalto-universitetet eller andra universitet. 32 Avläggande av teknologie licentiatexamen För avläggande av teknologie licentiat examen skall den studerande: 1) fullgöra de studier som avses i 30 ; samt; 2) avfatta en licentiatavhandling. 33 Licentiatavhandling I licentiatavhandlingen skall den studerande visa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga att självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder. Som licentiatavhandling kan godkännas en sammanhängande studie (monografi) eller vetenskapliga publikationer eller manuskript som har godkänts för publicering och som behandlar samma problemkomplex och vars antal anses tillräckligt och ett sammandrag av dessa, eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. En publikation som sammanställts av separata publikationer eller manuskript skall som helhet bedömd ha ett sådant vetenskapligt värde som krävs av en licentiatavhandling. Som licentiatavhandling kan även godkännas en litteraturstudie som utvisar god förtrogenhet med och kritiska insikter i något ämne som anknyter till forskningsområdet. Det sammandrag som avses i 2 mom. räknas formellt som licentiatavhandling. Sammandraget skall innefatta en redogörelse för det behandlade forskningsämnet, de viktigaste forskningsresultat som författaren har uppnått samt en förteckning över ovan nämnda separata publikationer och skall vid behov komplettera dessa publikationer för att det krav som nämns i föregående moment skall uppfyllas. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas. Författarens andel skall klargöras i ett sammandrag. En skriftlig anhållan om bedömning och godkännande av licentiatavhandlingen skall inlämnas till högskolan. Licentiatavhandlingen presenteras vid högskolan. Högskolan fastställer en granskare för licentiatavhandlingen, ber granskaren och den för arbetet ansvarige professorn om ett utlåtande och samt beslutar därefter om licentiatavhandlingens godkännande och vitsord. Granskningen av en licentiatavhandling får inte utan särskilda skäl ta längre tid än två månader efter det att den har lämnats in till högskolan. Licentiatavhandlingen är ett offentligt lärdomsprov, som skall finnas framlagt på högskolan. Diplomarbetet skall inlämnas i minst två exemplar. 34 Betyg över licentiatexamen Högskolan utfärdar ett examensbetyg till den studerande för avlagd licentiatexamen. 35 Avläggande av doktorsexamen För avläggande av doktorsexamen skall den studerande: 1) avlägga teknologie licentiatexamen eller fullgöra de studier som avses i 30 ; 2) uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, samt 3) avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den. Doktorsavhandlingen skall innehålla ny vetenskaplig kunskap. 36 Doktorsavhandling Som doktorsavhandling kan godkännas en sammanhängande studie (monografi) eller vetenskapliga publikationer eller manuskript som har godkänts för publicering och som behandlar samma

9 9 problemkomplex och vars antal anses tillräckligt och ett sammandrag av dessa, eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. En publikation som sammanställts av separata publikationer eller manuskript skall som helhet bedömd ha ett sådant vetenskapligt värde som krävs av en doktorsavhandling. Det sammandrag som avses i 1 mom. räknas formellt som doktorsavhandling. Sammandraget skall innefatta en redogörelse för det behandlade forskningsämnet, de viktigaste forskningsresultat som författaren har uppnått samt en förteckning över ovan nämnda separata publikationer och skall vid behov komplettera dessa publikationer för att det krav som nämns i föregående moment skall uppfyllas. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas. Författarens andel skall klargöras i ett sammandrag. Doktorsavhandlingen är ett offentligt lärdomsprov, som skall finnas framlagt på högskolan. Högskolan ger vid behov närmare föreskrifter om doktorsavhandlingar. 37 Beviljande av publiceringstillstånd Den som avlägger doktorsexamen skall för att erhålla publiceringstillstånd lämna in manuskriptet till doktorsavhandlingen med tillhörande ansökan om publiceringstillstånd till högskolan. Efter att ha erhållit manuskriptet och ansökan fattar högskolan beslut om de experter som högskolan anser behövliga. Högskolan skaffar och behandlar förhandsgranskarnas utlåtanden om manuskriptet till doktorsavhandlingen. Den studerande har möjlighet att bemöta förhandsgranskarnas utlåtanden. Efter att ha erhållit förhandsgranskarnas utlåtanden fattar högskolan beslut om beviljande av publiceringstillstånd. Handläggningen av en ansökan om publiceringstillstånd får inte utan grundad anledning ta längre tid än fyra månader efter det att manuskriptet och ansökan har lämnats in till högskolan. 38 Disputationsakt Doktorsavhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputationsakt. Högskolan bestämmer tidpunkten för och det språk som skall användas vid disputationsakten. Dessutom utser högskolan kustos för disputationsakten samt en eller två opponenter. Om opponenten av särskilda skäl har fungerat som förhandsgranskare av doktorsavhandlingen, utnämns utöver denna opponent en andra opponent. Det arbete eller de arbeten som utgör doktorsavhandlingen skall finnas tillgängliga för granskning vid högskolan minst tio dagar före disputationsakten. Disputationsakten inleds med ett kort anförande av författaren, varefter opponenten skall framföra sina anmärkningar. Därefter skall även andra personer ges tillfälle att anföra muntliga eller skriftliga anmärkningar med anledning av avhandlingen eller försvaret av den. Om skäl föreligger, beaktas dessa vid bedömningen av doktorsavhandlingen. Högskolan meddelar vid behov närmare föreskrifter om disputationsakten. 39 Godkännande av doktorsavhandling Efter den offentliga granskningen skall den opponent som förordnats av högskolan eller, om de är två, båda gemensamt eller var för sig, inom två veckor ge högskolan ett skriftligt utlåtande om avhandlingen och försvaret av den. De skriftliga anmärkningarna med anledning av doktorsavhandlingen och försvaret av den skall även de lämnas in till högskolan inom två veckor efter disputationsakten. Krav på jämte motiveringar för underkännande av en doktorsavhandling ska framföras skriftligen. Kravet kan framföras av en opponent eller en medlem i forskarutbildningsrådet som är berättigad att fatta beslut om studieprestationen i fråga. För godkännande och bedömning av doktorsavhandlingen skall högskolan tillställas opponenternas skriftliga utlåtanden och övriga skriftliga anmärkningar. Författaren skall ges tillfälle att skriftligen bemöta utlåtandena och anmärkningarna inom en av högskolan fastställd tidsfrist. Efter detta beslutar högskolan om godkännande av avhandlingen och om vitsordet för den. 40 Betyg över doktorsexamen och insignier Högskolan utfärdar ett examensbetyg till den studerande för avlagd doktorsexamen.

10 10 Högskolan bestämmer om anordnande av promotion, beviljande av insignier till den som avlagt doktorsexamen och utdelning av hedersdoktorat. 5 kapitlet Anordnande av undervisning och bedömning av studieprestationer 41 Ledarens roll inom programmen Ledaren för utbildningsprogrammet svarar för planeringen, genomförandet, utvärderingen och utvecklingen av programmet. Ledaren för högskolans doktorandprogram svarar för planeringen, genomförandet, utvärderingen och utvecklingen av programmet. 42 Utbildningsprogrammets undervisningsplan Utbildningsprogrammets undervisningsplan är en helhetspresentation av programmets mål och de åtgärder genom vilka programmet fullföljs. Utbildningsprogrammets undervisningsplan skall omfatta åtminstone: 1) utbildningsprogrammets vetenskapliga och yrkesmässiga mål, 2) ledaren som ansvarar för utbildningsprogrammet 3) modulerna inom utbildningsprogrammet och de professorer som ansvarar för dem; 4) huvud- och biämnena inom utbildningsprogrammet och en utredning över hur de bildas av moduler, samt 5) för varje kurs: namn, omfattning i studiepoäng, kompetensmålsättningar, det sakkomplex som behandlas, undervisnings- och arbetsformer, tidsmässig förläggning av kursen, undervisningsspråk, den enhet eller de enheter som ansvarar för anordnandet av kursen och den lärare som ansvarar för kursen. I utbildningsprogrammets undervisningsplan föreskrivs huruvida kursen ingår i moduler samt huruvida den kurs som ingår i en modul är obligatorisk eller alternativt valbar. I utbildningsprogrammets undervisningsplan föreskrivs vid behov om maximiantal valbara kurser och antagningsgrunder för moduler som bildar huvud- och biämnen. Högskolan ger ut en studieguide för varje utbildningsprogram, i vilka undervisningsplanerna beskrivs närmare. 43 Undervisning Den undervisning som ges vid högskolan inplaceras i undervisningsperioder. Vid högskolan ges undervisning i form av föreläsningar, övningar, seminarier, exkursioner och på övriga ändamålsenliga sätt. Högskolan utvecklar kontinuerligt sina undervisnings- och utvärderingsmetoder. Den studerande skall anmäla sig till en kurs innan kursen börjar på det sätt som högskolan bestämmer närmare. Med anledning av undervisningsarrangemangen kan förhandsanmälan ordnas under terminen närmast innan kursen skall hållas. Om färre än fem studerande anmäler sig till en kurs kan kursen ordnas utan närundervisning. Om en kurs ordnas utan närundervisning kan kursen avläggas enligt kursfordringarna på ett sätt som anges separat. Om kursen består av självständiga delprestationer måste studerandena senast när kursen börjar meddelas om delprestationernas andel av vitsordet för hela kursen. 44 Studiehandledning Varje studerande på grundexamensnivå skall ha en av högskolan utnämnd tutorlärare som handledare för studierna. Tutorläraren skall ha en högre högskoleexamen. Högskolan ger vid behov närmare föreskrifter om tutorer. Högskolan ordnar dessutom annan studiehandledning. 45 Individuell studieplan Varje studerande skall göra en individuell studieplan (ISP, på finska HOPS) som fastställs av högskolan. Den individuella studieplanen innehåller en plan över den studerandes examensinriktade studier. Det enda

11 11 villkoret för att kunna avlägga en kurs eller en studiehelhet är att den finns med i den studerandes individuella studieplan. Den individuella studieplanen fastställs för varje examen och den studerande kan endast ha en fastställd studieplan åt gången. Högskolan ordnar handledning om studieplanering. Högskolan ger närmare föreskrifter om individuella studieplaner. I fråga om den individuella studieplanen för forskarstuderande iakttas denna paragraf i tillämpliga delar. 46 Tillgodoräknande av studier En studerande får vid avläggande av examen räkna sig till godo motsvarande studier som han eller hon har fullgjort vid en annan högskola inom Aalto-universitetet eller vid ett annat inhemskt eller utländskt universitet eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. Högskolan beslutar om detta på basis av en skriftlig ansökan. Högskolan ger närmare föreskrifter om tillgodoräknandet av studier. 47 Anordnande av prov Om det i fordringarna för kursen ingår ett skriftligt eller muntligt prov, skall möjlighet att avlägga provet ordnas åtminstone två gånger per år. Dessutom kan läraren ordna tentamenstillfällen även vid andra tidpunkter. Högskolan kan fastställa tentamensperioder för proven. Avläggandet av prov i omfattande kurser kan ordnas i två eller flera delar. Prov för en kurs anordnas enligt de examensfordringar som gäller vid den aktuella tiden. Här avses de examensfordringar som meddelas i början av kursen. För en kurs som utesluts ur undervisningsplanen anordnas prov åtminstone under det följande läsåret. Den studerande skall anmäla sig till ett prov en vecka innan provtillfället ordnas. Anmälan betraktas som deltagande i provet, om inte anmälan har annullerats innan provet börjar. 48 Vitsord I grund- och forskarexamina används för visade godkända insikter vitsorden 1-5. Dessa vitsord används även för godkänt diplomarbete. För godkänt kandidatarbete används vitsorden godkänd och med beröm godkänd. Vitsordet för hela modulen som nämns i 8 1 mom. 4 punkten bestäms enligt kandidatarbetets vitsord. Av grundad anledning kan dessutom vitsordet godkänd användas för visade godkända insikter i fråga om kurser för vilka detta har nämnts i undervisningsplanen. I forskarexamina används för godkänd licentiatavhandling och doktorsavhandling samt för de moduler som avses i 30 1 mom. vits orden med beröm godkänd och godkänd. För de moduler som avses i föregående moment ges vitsordet med beröm godkänd, om det med studiepoängen för kurserna inom modulen vägda medeltalet är minst 4,0. 6 kapitlet Särskilda bestämmelser 49 Undervisnings- och examensspråk Högskolans undervisnings- och examensspråk är finska och svenska. Vid högskolan kan man avlägga högre grundexamen och forskarexamen på engelska enligt bestämmelserna i högskolans tillämpningsanvisningar. När undervisningsspråket är engelska krävs att den studerande i regel genomför studieprestationer på engelska. Utöver finska och svenska kan även andra språk användas i undervisningen vid högskolan. Den studerande har rätt att i proven både skriftligen och muntligen använda finska eller svenska. Om kursen har förelästs på ett främmande språk får även det språket användas. Högskolan beslutar om rätten att använda något annat språk. 50 Betyg och intyg Dekanus för högskolan och ledaren för utbildningsprogrammet undertecknar examensbetygen för dem som avlägger lägre och högre grundexamen. Dekanus för högskolan och ledaren för doktorandprogrammet undertecknar examensbetygen för dem som avlägger forskarexamen.

12 12 Till den som har avlagt grund- eller forskarexamen ger högskolan en sådan bilaga till examensbetyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk. I bilagan ges uppgifter om Aalto-universitetet och högskolan liksom om de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet. Ett examensbetyg och en bilaga som avses i 2 mom. får ges till en sökande som avlagt grundexamen endast under förutsättning att han eller hon har uppfyllt sina föreskrivna förpliktelser gentemot Aaltouniversitetet och dess studentkår. Högskolan ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till den studerande över genomförda studier (studieprestationsutdrag). 7 kapitlet Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 51 Ikraftträdande Denna examensstadga träder i kraft den 1 augusti Övergångsbestämmelser Denna examensstadga gäller från och med tills vidare om inget annat följer av Aalto-universitetets regler och bestämmelser. Om behörigt organ ändras under behandlingen av ärendet, överförs ärendet för behandling till det nya behöriga organet. När denna examensstadga träder i kraft gäller inte den examensstadga Tekniska högskolan utfärdat och dess senare ändringar längre vid högskolan. Ett undantag är Tekniska högskolans 7 i den mån att en examensstuderande endast kan ha en giltig studierätt för lägre och högre eller endast högre grundexamen som leder till samma högre grundexamen inom Aalto-universitetets tekniskvetenskapliga utbildningsområde åt gången. Tillämpningsanvisningar och andra bestämmelser som getts med stöd av Tekniska högskolans examensstadga följs i tillämpliga delar om inte annat följer av högskolans examensstadga eller andra regler och bestämmelser. De som inlett sina studier innan denna examensstadga trätt i kraft studerar utan ansökan enligt denna examensstadga från och med Den flexibilitet som nämns i 8 och 19 i denna examensstadga vad gäller modulerna i den studerandes individuella studieplaner tillämpas på alla studerande vid högskolan när denna examensstadga träder i kraft. Den examinator för diplomarbetet som nämns i 22 i denna examensstadga kan också vara en docent i anställningsförhållande som inletts före den med arbetet som huvudsyssla. I de examensbetyg som nämns i 50 i denna examensstadga skall göras de ändringar som är nödvändiga på grund av ändringarna i denna examensstadga eller Aalto-universitetets övriga regler eller bestämmelser. Ändringen i 30 1 moment träder i kraft den De som inlett forskarstudierna före kan på ansökan övergå till att avlägga sina forskarstudier enligt de nya examensfordringarna. I dylika fall ska de studier som ingår i forskarexamen bestyrkas enligt de nya examensfordringarna. Forskarexamen enligt de examensfordringar som varit ikraft före , kan avläggas till och med ( )